Plan mot kränkande behandling för Djupedalskolans grundskola, grundsärskola och fritidsklubb. Läsåret

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling för Djupedalskolans grundskola, grundsärskola och fritidsklubb. Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Djupedalskolans organisation för läsåret Mål och vision Så säger lagen Definition av begrepp Vad ska anmälas? Utvärdering av förra årets plan Trivselenkät Tabell Brukarenkät Tabell Slutsatser av förra årets trivselenkät och brukarenkät Främjande arbete för trivsel och bra stämning Centrala områden och viktiga byggstenar Skolans organisation Skolans värdegrund Normkritiskt förhållningssätt Samarbetande arbetskultur Elevers delaktighet Rutiner för främjande arbete det gångna året Förebyggande insatser Rutiner för förebyggande arbete Mål för fortsatt arbete Insatser kommande läsår Upptäckande arbete Ansvarsfördelning Rektor Lärare och annan skolpersonal Föräldrar och annan vårdnadshavare Elever Rutiner och handlingsplan vid kränkande behandling

3 A. Vid akut händelse B. Vid upprepad kränkning eller som steg C. Om kränkningarna inte upphört D. Handlingsplan när elev utsätts för kränkande behandling av en vuxen E. Handlingsplan när vuxen utsätts för kränkande behandling av elev F. Handlingsplan vid kränkning och trakasserier på nätet Medlemmar i trygghetsteamet

4 1. Inledning Planen mot kränkande behandling är ett dokument som utgår från skolverkets allmänna råd. Dessa grundar sig i sin tur på bestämmelser i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barn och elevers deltagande i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. De utgår även från bestämmelser i läroplanen. Syftet är att skydda barn och elever från kränkningar som enligt bestämmelser i skollagen och diskrimineringslagen är förbjudet. Lagstiftaren har ansett att skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter, dels förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling ska enligt de riktlinjer som finns verka på fem olika plan, som alla är tätt sammankopplade. På skolan ska ett ständigt främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling pågå. I detta är skolans värdegrund med normer och förhållningssätt centralt och ska genomsyra hela organisationen. Det ska finnas ett förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering som utgår på att kartlägga elevernas situation på skolan och därifrån komma med nya mål och insatser. Förutsättningar ska också finnas för ett upptäckande arbete. Detta så att kränkande behandling och diskriminering kan upptäckas på ett så tidigt skede som möjligt. Det ska också finnas ett åtgärdande arbete, som till stor del består av rutiner, rapportering och dokumentation då kränkningar eller diskriminering upptäckts på skolan. 1.1 Djupedalskolans organisation för läsåret För arbetslag Väster är rektor Kristina Edeland ansvarig. Här ingår årskurs 4-6 med tillhörande fritidsklubb och grundsärskolan. För arbetslag Öster är rektor Birgitta Lager ansvarig. Här ingår årskurs 7-9 med tillhörande särskild undervisningsgrupp. Rektor är alltid ansvarig för att planen mot kränkande behandling och trakasserier följs och att åtgärder vidtas. Som elev, vårdnadshavare eller personal ska du ta kontakt med den rektor som är ansvarig för ärendet. 1.2 Mål och vision Djupedalskolan rustar sina elever för framtiden. Detta innebär inte bara ämneskunskaper och färdigheter, utan också att medvetandegöra ett bestående avståndstagande från all slags diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en trygg miljö, där gott uppförande och ömsesidig respekt ligger till grund för all kunskapsutveckling och övrig verksamhet. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller 4

5 kränkningar i någon form. Vi vill att samtliga på skolan ska vara väl bekanta med planen mot kränkande behandling och dess innehåll. 1.3 Så säger lagen Djupedalskolans arbete mot kränkande behandling utgår från skollagen, diskrimineringslagen och läroplanen. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Skolan ska dessutom arbeta förebyggande mot detta. Skollagens kapitel 6 går ut på att all kränkande behandling som inte är diskriminering eller trakasserier också är förbjudet. Skolan ska arbeta förebyggande även mot dessa frågor (att vara stygg, reta, uppföra sig illa etc.). Läroplanen tar upp att skolan måste motverka alla tendenser till all kränkande behandling och att ingen ska utsättas för det i skolan. Det är dessutom skolans uppgift att bemöta detta med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 1.4 Definition av begrepp Nedan följer ett utdrag från kommunens Rutin för anmälan av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att ha ett samband med diskrimineringsgrunderna, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker ett barns eller elevs värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. Uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till 5

6 diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder

7 1.5 Vad ska anmälas? När ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ska detta anmälas. Det krävs alltså inga bevis för att en kränkning har ägt rum för att en anmälan ska ske. Eftersom anmälan görs skyndsamt innan utredningen är klar står det inte alltid klart vid anmälningstillfället om kränkningen har ägt rum. Enlig förarbetena till skollagen bör mer bagatellartade företeelser inte anses som kränkande behandling. Däremot så bör upprepade händelser av bagatellartad karaktär anmälas. Observera att anmälan ska göras även om barn, elev eller vårdnadshavare inte vill att händelsen ska utredas. Om flera barn/elever anser sig ha blivit utsatta för kränkning vid ett och samma tillfälle ska en anmälan göras för varje barn/elev. Om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt vid flera olika tillfällen ska varje händelse anmälas var för sig. - Härryda kommun, sektorn UTK, Rutin för anmälan och utredning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. 7

8 2. Utvärdering av förra årets plan Utvärdering av planen har gjorts genom samtal i trygghetsteamet, med elever och personal i grundsärskolan och med elevrådet. Alla elever har också gjort den årliga trivselenkäten och åk 5 och 8 har gjort den regiongemensamma brukarenkäten. 2.1 Trivselenkät 2016 Frågorna ger resultat 1-5, där 5 är det positiva resultatet. Generellt är svaren bra. Typvärdet är 4. De yngre elevernas resultat är generellt bättre än de äldre elevernas. Antalet yngre elever är överrepresenterade i undersökningen N=150 gentemot de äldre N=104 vilket gör att de yngre elevernas svar speglar det genomsnittliga resultatet. Därför kommer resultaten i undersökningen också redovisas var åldersgrupp för sig. Detta året ändrade vi svarsalternativen för några frågor. Istället för en 5 gradig skala ställs nu frågorna som ja/nej fråga och eleverna fick istället utveckla svaret genom fri text. Detta gör att vi ej kan jämföra medelvärdet från föregående år men vi kan på ett övergripande sätt se om svaret är positivt eller negativt och om det skiljer sig markant. Tabell Fråga Förra årets resultat Årets resultat Yngre elever Äldre elever Jag trivs i skolan 4,2 4,16 4,09 4,26 Eleverna bemöter varandra med respekt och trevlig attityd 3,75 3,66 * * Upplever att det inte förekommer kränkande behandling på skolan De vuxna bemöter eleverna med respekt och trevlig attityd 3,69 3,64 3,38 3,4 4,2 4,35 4,44 4,22 De vuxna griper in om någon behandlas illa Jag känner mig trygg på rasterna 4,01 3,98 4,04 3,89 4,53 4,43 4,48 4,36 8

9 Är det någon på skolan som ofta är dum mot dig Är det någon som ofta är dum mot andra 4,49 Ja 10,6% Nej 89,4 % * * 3,67 Ja 37,8% Nej 62,2% * * * * Har du någon gång känt dig kränkt utifrån religion/ sexuella läggning/ etnicitet/ålder/ funktionshinder 4,69 Ja 8,3% Nej 91,7% Vårt klassråd 3,54 3,87 4,11 3,52 fungerar bra Lärarna tar hänsyn 3,92 3,93 4,06 3,74 till elevernas åsikter Rektorerna tar 3,88 4,02 4,2 3,76 hänsyn till elevernas åsikter * fel i program medelvärde/% kan ej visas Resultaten är till stora delar bra. Man kan dock se vissa negativa skillnader från förra året rörande kränkande behandling och upplevelsen av trygghet och trivseln på skolan. På den övergripande frågan ifall eleverna trivs i skolan är medelvärdet 4,16 vilket är ett sämre resultat än föregående år (4,2). De yngre eleverna trivs sämre (4,09) än de äldre eleverna (4,26). Samtidigt kan man se en förbättring på frågor som rör rektorernas och lärarnas hänsyn till elevernas åsikter samt hur klassrådet fungerar. Överlag är det ett gott och respektfullt klimat. Detta visar sig då de flesta elever inte upplever att någon är dum mot dem. Likväl svarar de flesta av eleverna på skolan att de bemöter varandra med respekt och trevlig attityd. För det mesta bemöter också lärare eleverna med respekt och trevlig attityd. Däremot går det se att både kränkande behandling och diskriminerade behandling förekommer. Att det i skolans klimat också förekommer elakheter och kränkningar går att se på frågan om någon ofta är dum mot någon annan. De upplever ibland att andra elever behandlas illa, men att de själva blir bra behandlade. Även fast frågan är ställd i enkätform och är anonym, kan detta vara ett tecken på att de som själva bli utsatta inte vill berätta om det. Vuxna förstår elevernas upplevelser då läsåret var ett oroligt år bland några elever på skolan och i kommunen. 9

10 10

11 2.2 Brukarenkät Elever i åk 8 och 5 har i år gjort den regiongemensamma brukarenkäten. Detta är första året som Härryda kommun deltar i den gemensamma undersökningen. Man har tidigare utfört kommunens egna enkät. Det är därför av vikt att notera att det inte går att jämföra resultaten av årets enkät med kommunens tidigare enkät. Historiken vi använder oss av är de medelvärdena som finns från förra årens regiongemensamma brukarenkät. Tabell Förra årets resultat åk 5 Årets resultat Åk 5 Förra årets resultat åk 8 Trivsel och trygghet 3,5 3,4 3,3 3,3 Delaktighet och inflytande 3,2 3,1 2,6 2,7 Skolmiljö 3 3 2,8 2,9 Kunskap och lärande 3,4 3,4 2,9 3 Bemötande 3,5 3,5 2,9 3,1 Jag tycker att pojkar och flickor har samma möjligheter och rättigheter i min skola 3,5 3,6 3,1 3,2 Årets Resultat Åk 8 I resultaten från förra årets kommungemensamma brukarenkät ( ) kommenterades skolmiljön, både toaletterna och skolmaten, som förbättringsområden. Åk 8 visade också lägre resultat på frågor som rör elevinflytande, formativ bedömning och samtal om mobbning. Utifrån årets brukarenkät kan man fortfarande se att åk 5 visar bättre resultat är åk 8 på samtliga frågeområden. Resultaten är fortfarande låga gällande skolmiljön och då främst skolmat och toaletterna. Det har dock blivit en förbättring från föregående år. Man kan även se att åk 8 fortfarande visar låga resultat på frågor som rör elevinflytande och formativ bedömning men även där har det skett en förbättring från föregående år. 2.3 Slutsatser av förra årets trivselenkät och brukarenkät Arbetet gällande likabehandling och arbete mot kränkande behandling är ett ständigt pågående arbete. Resultaten visar både bättre och sämre resultat om man jämför med föregående år. Överlag har de yngre åldrarna bättre resultat på de flesta frågor. 11

12 De frågor som man kan se en negativ skillnad från förra året är frågor rörande trygghet, trivsel och kränkande behandling, främst i de yngre åldrarna. Att resultatet är sämre detta år än föregående år kan vara ett resultat av att vi detta året haft mer oroligheter på skolan och i kommunen. På frågor gällande tryggheten på skolan kan man se ett lägre resultat än förra året och det är främst platser runt A-ingången med omnejd som upplevs som otrygg både på skolan och skolgården. Ett av de prioriterade målen förra året var att arbeta med elevinflytande och den formativa bedömningen. Man kan fortfarande se att resultaten överlag är låga även om det är en förbättring från föregående år. Det är fortfarande ett mål vi bör arbeta med även kommande läsår. Resultaten kring skolmat och toaletter är även de låga. Skolmatsalen fick eget kök inför hösten 2015, vilket gör att vi behöver ett år till på oss för att se om eleverna är nöjdare med skolmaten. Vad det gäller toaletterna har de funnits med som en förbättringsåtgärd under de senaste åren i skolans arbetsmiljörond, men då de är funktionellt dugliga och rena görs ingen renovering. 12

13 3. Främjande arbete för trivsel och bra stämning Det främjande arbetet syftar till att elever och personal både i ord och handling ska visa respekt för allas lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det främjande arbetet pågår alltid utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt och gäller alla. Arbetet sker varje dag, under varje lektion och mellan lektionerna. Det är all personal på skolan som har makten och det yttersta ansvaret för att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö. Det främjande arbetet är en viktig del för skolans värdegrundsarbete. 3.1 Centrala områden och viktiga byggstenar För att planen mot kränkande behandling ska vara mottaglig och enkel att förstå kommer nedan redovisas vilka begrepp och olika sammanhang som är viktiga att förstå för att planen ska få önskad verkan Skolans organisation En stabil organisation med en arbetsmiljö som präglas av tillitsfulla relationer där eleverna har stor tilltro till lärarna. En samstämmighet mellan elever och lärare i beskrivning av de normer och värden som råder för det sociala samspelet i och utanför klassrummet Skolans värdegrund Det ska finnas rutiner för skolpersonalens arbete med att tolka och omsätta hur skolans värdegrund konkret ska uttrycka sig i förhållningssätt, undervisning, arbetssätt, traditioner, rutiner och regler. Skolans värdegrund utgår från skollagen (1 kap. 5 ): Människolivets okränkbarhet Individens frihet och integritet Alla människors lika värde Jämställdhet Solidaritet mellan människor Normkritiskt förhållningssätt Att som personal på skolan kritisera och diskutera sina egna föreställningar och normer om vad som är normalt. Det är viktigt att diskutera detta för att inte omedvetet utsätta elever för situationer som motsäger sig skolans värdegrund Samarbetande arbetskultur Genom att arbetet med värdegrund och likabehandling är förankrat hos all personal och elever samt att det finns en organisation som stöder ett kollegialt lärande. Det finns en tydlig roll- 13

14 och ansvarsfördelning och det som görs är genomtänkt och systematiskt. Skolpersonalen strävar efter att skapa ett gemensamt förhållningssätt som visar sig i praktiken. Att det mellan lärare finns ett öppet arbetsklimat och att relationerna är tillitsfulla mellan skolans personal och eleverna, samt mellan skolans elever Elevers delaktighet Elever bör ses som samarbetspartners, det är de som är experter på sin egen situation. Ett samarbete mellan elever och skolpersonal är kärnan i skolans demokratiska uppdrag och behöver ingå som en tydlig del i skolans organisation. Att känna delaktighet är viktigt för att elever ska känna sig socialt inkluderande och därmed kunna utöva inflytande. 3.2 Rutiner för främjande arbete det gångna året De rutiner vi hade förra året var liknande de vi kommer att ha under kommande läsår. Vår trivselenkät och goda samtal med elever och vårdnadshavare fyller funktionen att veta hur stämningen är på skolan och vad som behöver åtgärdas. Det mest lysande exemplet på vårt värdegrundsarbete tycker vi är Hela skolan dansar, då alla klasser har tränat in gemensamma danser och dansar tillsammans. 3.3 Arbete för främjande arbete kommande läsår Klassråd: Minst 1 gång/månad, enligt kalendarium. Ansvar: Mentor/klassföreståndare Ordningsregler Ansvar: Rektor, mentor, all personal Elevråd: Vi kommer att ha två elevråd. Ett blir för år 4-6 och ett för årskurs 7-9. Båda elevråden kommer att träffas en gång/månad. Ansvar: Rektor Rektor, lärare och övrig personal arbetar aktivt med eleverna runt hur man ska vara mot varandra och hjälper till att lösa konflikter då de uppstår. Ansvar: Rektor, lärare och övrig personal Trygghetsteam finns, vilken består av personal, vilka tar sig an samtal runt kränkning och trakasserier. Ansvar: Rektor EHT (Elevhälsoteam) finns, bestående av rektor, skolpsykolog, specialpedagog, speciallärare, ungdomsarbetare, kurator och skolsköterska. Ansvar: Rektor 14

15 Temavecka (Allas lika värde): Kommer att vara i oktober med tema Kamratskap (år 4), Funktionshinder (år 5), Internationella relationer (år 6), Hälsa och samarbete (år 7), Kärlek och sånt (år 8), Skola och arbetsliv (år 9). Veckan avslutas med öppet hus för föräldrar och syskon. Ansvar: Rektor, arbetslag, mentor/klassföreståndare, alla lärare Tema (Goda relationer) under de första sex veckorna på hösten då vi förankrar ordningsregler och likabehandlingsplan + genomför diverse aktiviteter för att skapa god stämning bland eleverna. Ansvar: Rektor, all personal Många sammansvetsande aktiviteter i form av idrottsdagar, klassens dag, arbetslagets dag mm genomförs under läsåret. Många av dessa är i uppstart och avslutning av året. Ansvar: Rektor, all personal Elevinflytande i undervisningen: är ett prioriterat utvecklingsområde i vårt systematiska kvalitetsarbete detta läsår. Ansvar: Rektor, lärare, all personal Aktiva föräldramöten har vi i varje årskurs på våren runt ett material, vilket handlar om 24- timmarsdygnet, droger, likabehandling mm. Ansvar: Rektor och EHT Gemensamt arbete kring skolmiljön arbetar vi vidare med genom klasserna och elevrådet. Ansvar: Rektor All personal är viktiga vuxna i korridorer. 15

16 4. Förebyggande insatser Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering. Som grund för arbetet ligger regelbundna kartläggningar av de risker som finns i den egna verksamheten. Det förebyggande arbetet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och ska involvera alla. En stor del i den förebyggande arbetet ligger i kunskap hos skolans personal om elevernas situation på skolan och att systematisk insamla information om denna. De förebyggande insatserna måste bygga på kunskap om elevernas relationsarbete och de bakomliggande mekanismerna om varför och hur trakasserier och kränkningar uppstår. Som en del i det förebyggande arbetet är det viktigt att (1) kartlägga elevers utsatthet, (2) analysera kartläggningen, (3) komma till slutsatser, (4) sätta upp mål för fortsatta arbetet och (5) komma med förslag på insatser för förbättringar. 4.1 Rutiner för förebyggande arbete Vår plan för ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete. Denna plan ska vara väl känd för all personal och innefattar hur vi arbetar med vårt elevhälsoarbete. Ansvar: Rektor, implementering i augusti-september Uppföljning: Juni Rastvärdar (lärare, fritidsledare och elevassistenter) finns på skolgården bland de yngre eleverna och i korridorer och umgängesytor för de äldre eleverna. Ansvar: Rektor Uppföljning: Under läsåret Pedagogisk lunch där skolpersonal äter tillsammans med elever enligt schema. Ansvar: Rektor, övrig personal Uppföljning: Under läsåret Kartläggning av trygga och otrygga platser Ansvar: Rektor och mentor/klassföreståndare Uppföljning: I trivselenkäten i maj + i samband med klassråd och elevråd Formella- och informella samtal med eleverna genom en ständigt pågående dialog med eleverna. Både i formella samtal, såsom elevråd och klassråd. Men även i informella spontana samtal som uppstår. Ansvar: All personal All personal är aktiva vuxna i korridorer. 16

17 4.2 Mål för fortsatt arbete Målet är att alla elever ska fortsätta känna sig trygga, trivas och att ingen diskriminering och kränkande behandling ska förekomma på Djupedalskolan. 4.3 Insatser kommande läsår Att vårt rastvärdssystem fungerar och att alla har speciell uppsikt mot otrygga områden: Platser runt A-ingången, kompisgungan, cykelstället, korridorer och vid skåpen. Ansvar: Rektor och all personal Uppföljning: Under läsåret Att alla vuxna ingriper om de ser att någon behandlas illa och gör det som behöver göras. Ansvar: All personal Uppföljning: I trivselenkät och i samtal med elever och vårdnadshavare Att vi pratar om innebörden i planen med elever på klassråd, elevråd och vid uppkomna tillfällen. Ansvar: Rektor, lärare, all personal Uppföljning: I trivselenkät och i samtal med elever Att vi vuxna fortfarande tänker på och pratar om och till elever oavsett könstillhörighet och att alla ska ha samma möjligheter att nå sina mål i skolarbetet. Ansvar: Rektor, lärare, all personal Uppföljning: I trivselenkät och i samtal med elever Att elevinflytandefrågor (klassråd, elevråd, i undervisningen) fortfarande är ett prioriterat område. Ansvar: Rektor, lärare, all personal Uppföljning: I trivselenkät och i samtal med elever Cykelstället utanför A-ingen kommer att rivas för att öka tryggheten Ansvar: Rektor 17

18 5. Upptäckande arbete Elevers kontakt med sin mentor. Samtal med vårdnadshavare. Samtal i arbetslagen om den sociala situationen i klasserna och om kränkande behandling och diskriminering misstänks. Vuxennärvaro i korridorer, matsal och idrottshall. Trivselenkät under våren varje år. I klassråd och elevråd tas frågan om trygghet och trivsel upp vid varje tillfälle. 6. Ansvarsfördelning 6.1 Rektor Det är rektors ansvar att: - all personal får kännedom om att när kränkande behandling förekommer ska åtgärder vidtas. - det på skolan ska finnas ett Elevhälsoteam (EHT) bestående av rektor, specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, ungdomsarbetare, kurator och psykolog som bland annat jobbar med att förhindra kränkande behandling. - det på skolan finns ett trygghetsteam som aktivt motverkar kränkande behandling och ser till att utredning görs utifrån en gemensam handlingsplan. - all personal, elever och föräldrar informeras om planen mot kränkande behandling och ordningsregler samt dess innehåll minst en gång varje läsår. - uppdatera skolans plan mot kränkande behandling och skolans ordningsregler varje år tillsammans med personal, elever och föräldrar. - vid behov kontakta andra myndigheter. 6.2 Lärare och annan skolpersonal Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: - följa skolans plan mot kränkande behandling. - åtgärder vidtas då kränkande behandling misstänks, upptäcks eller anmäls. 18

19 - ha tillsyn över elevers verksamhet på raster, speciellt vid ovan nämnda platser. - kontinuerligt diskutera likabehandlingsfrågor på konferenser. - kontinuerligt diskutera trivsel och likabehandlingsfrågor med elever i undervisning, på klassråd, elevråd och vid uppkomna situationer. - att bemöta alla elever och all personal på ett respektfullt sätt. 6.3 Föräldrar och annan vårdnadshavare Det är föräldrars och annan vårdnadshavares ansvar att: - vara ett föredöme och stödja planens budskap på fritiden, på brukarråd, föräldramöten och utvecklingssamtal i skolan. - skolans och klassens gemensamma regler ibland går före enskilda elevers önskemål. 6.4 Elever Det är alla elevers gemensamma ansvar att: - påtala all kränkande behandling som sker på skolan för någon vuxen. - bemöta elever och all personal på ett respektfullt sätt. 19

20 7. Rutiner och handlingsplan vid kränkande behandling Det ska finnas rutiner för hur elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla kränkande behandling Det är viktigt att ha en en noga utarbetad plan med tydlig ansvarsfördelning och vad som gäller vid utredning/rapportering, hantering av den som blivit utsatt och hantering av de som utsatt. Denna hantering ska dokumenteras och uppföljning ska ske av varje steg i processen. När skolpersonal får kännedom om att en elev blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten finns en skyldighet att stoppa kränkningarna och vidta åtgärder för att säkerställa att de inte upprepas. Kränkningar ska anmälas till rektor. A. Vid akut händelse Den personal som upptäcker en kränkning ska omedelbart reagera och ingripa. Lös och utred situationen själv eller ta hjälp av mentor/annan personal. Meddela mentor, rektor och vårdnadshavare (mentor eller den som löst situationen). Använd blankett Anmälan till huvudman. Dokumentera: Anmälan om kränkande behandling och skada/tillbud (den som löst situationen). Följ upp det inträffade inom en vecka (mentor eller den som löst situationen). Dokumentation skickas omedelbart och löpande till rektor för arkivering och vidarerapportering anmälan till huvudman. B. Vid upprepad kränkning eller som steg 2 Då en elev känt sig utsatt vid upprepade tillfällen eller situation A ej är helt löst kallas trygghetsteamet in för att ha samtal, utreda och dokumentera. Den utsattes vårdnadshavare behöver vara informerad innan och under tiden. Rektor kontaktar trygghetsteam (2 st), som tillsammans med den utsatte eleven i detalj utreder vad som har hänt. Informera den utsatte om att detta inte får förekomma och att det ska åtgärdas. Om det ändå skulle hända något är det viktigt att den utsatte omedelbart säger till. Samtalet dokumenteras. Trygghetsteam (2 st) talar med den som utfört kränkningen. Om det är flera utövare har man enskilda möten istället för i grupp. Teamet förklarar att kränkningen måste 20

21 upphöra omedelbart. Kränkningar är inte tillåtet enligt svensk lag och därför också olagligt på skolan. Därefter görs det upp en plan över hur problemen ska lösas Trygghetsteamet bestämmer en tid med eleven för uppföljning inom senast en vecka. Samtalet dokumenteras. Trygghetsteam informerar mentorer som tar kontakt med de inblandades vårdnadshavare samma dag och berättar vad som hänt. Efter att ha hållit uppsikt under en veckas tid, tar trygghetsteamet kontakt med de inblandade eleverna för avstämning och uppföljning. Eleverna hålls under uppsikt även fortsättningsvis. Dokumentation skickas omedelbart och löpande till rektor för arkivering och vidarerapportering till skolhuvudman. Använd blankett Anmälan till huvudman. C. Om kränkningarna inte upphört Rektor kallar elev och vårdnadshavare till ett möte på skolan där man upprättar en plan för att komma till rätta med problemet. Tid för uppföljning bokas in. Rektor gör en bedömning om det ska göras anmälan till socialtjänst eller polis. Tid för uppföljning bokas in. Samtalet dokumenteras (EHK). Om skolan inte klarar av utredning och åtgärder på egen hand, kontaktas UTK Härryda kommun. D. Handlingsplan när elev utsätts för kränkande behandling av en vuxen Händelsen anmäls till rektor av elev, vårdnadshavare eller personal. Vårdnadshavare informeras. Rektor skickar anmälan till skolhuvudman för vidare åtgärder och utredning. E. Handlingsplan när vuxen utsätts för kränkande behandling av elev Tillbudsanmälan skrivs av den utsatta vuxne. Rektor blir informerad och vidtar åtgärder (ex. möte, polisanmälan, socialtjänst). Vårdnadshavare blir informerade. Rektor dokumenterar för arkivering och vidarerapportering till skolhuvudman. Använd blankett Anmälan till huvudman. 21

22 F. Handlingsplan vid kränkning och trakasserier på nätet Om nätkränkningarna har en koppling till skolan, om det exempelvis påverkar elevernas relationer, har skolan ett ansvar att reagera Rektor informeras. Dokumentation skrivs och skickas till rektor. Vårdnadshavare kontaktas. Rektor beslutar om åtgärder (ex. möte, polisanmälan, socialtjänst). Händelsen försöker lösas med de inblandade och deras vårdnadshavare. Rektor dokumenterar för arkivering och vidarerapportering anmälan till skolhuvudman. 22

23 8. Medlemmar i trygghetsteamet Mattias Rydén, Ulf Axelsson, Maria Holmstrand, Anna Ast, Jani Korkiasaari, Emma Eriksson, Jill Adolfsson Knutsson, Kristina Edeland och Birgitta Lager Beslut om att arbeta efter denna plan mot kränkande behandling under läsåret taget på arbetsplatsträff 19 september. Kristina Edeland, rektor Väster Birgitta Lager, rektor Öster kristina.edeland@harryda.se birgitta.lager@harryda.se tel tel