Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Djupedalskolans grundskola, grundsärskola och fritidsklubb Läsåret

2 Innehållsförteckning Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 Om Djupedalskolan 3 Skolans skyldigheter 3 Vanliga begrepp.. 3 Riktlinjer 4 Utvärdering av arbetet från föregående läsår ( ) 5 Utvärdering av föregående läsårs arbete mot kränkande behandling. 5 Utvärdering av föregående läsårs arbete mot diskr, trakasserier och sex. trakasserier... 5 Kartläggning och analys av risker 6 Samverkan med eleverna 6 Resultat och analys av kartläggningen... 7 Kränkningsärenden 8 Förebyggande åtgärder i arbetet mot kränkande behandling 9 Förebyggande åtgärder i arbetet mot diskriminering och trakasserier 10 Främjande aktiviteter 1 1 Rutiner vid misstanke om kränkande beh, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier 12 Vid akut händelse, steg Vid upprepad misstänkt kränkning, eller som steg Om kränkningarna inte upphört, steg Handlingsplan när elev utsätts för misstänkt kränkande behandling av en personal Handlingsplan när vuxen utsätts för misstänkt kränkande behandling av elev Handlingsplan vid misstänkt kränkning och trakasserier på nätet Samverkan 15 Hur vi arbetar med vår plan för arbetet mot diskriminering och kränkande beh. Utvärdering av läsårets arbete mot kränkande beh, diskriminering och trakasserier sida 2 av 16

3 Om Djupedalskolan Djupedalskolan är en grundskola för årskurs 4 till 9 med tillhörande träningsskola och fritidsklubb. Under läsåret kommer det vistas 440 elever och ca 60 personal på skolan dagligen. Det finns två övergripande arbetslag på skolan, 4-6 (väster) och 7-9 (öster). Dessa är sedan uppdelade i mindre arbetslag årskursvis/su-grupper. För arbetslag Väster är rektor Kristina Edeland ansvarig. Här ingår årskurs 4-6 med tillhörande fritidsklubb och grundsärskolan. För arbetslag Öster är rektor Birgitta Lager ansvarig. Här ingår årskurs 7-9 med tillhörande kommungemensam särskild undervisningsgrupp. Skolans skyldigheter Skolans arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier regleras i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Skolan ska ha ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Arbetet ska bestå av förebyggande åtgärder och främjande aktiviteter för att eleverna på skolan inte ska bli utsatta för kränkningar, diskriminering eller trakasserier. Om personalen på skolan ändå får reda på att en elev kan ha blivit utsatt för kränkningar, diskriminering eller trakasserier så är personalen skyldiga att anmäla det till rektorn. Rektorn är sedan skyldig att utreda vad som hänt samt sätta in eventuella åtgärder för att det inte ska hända igen. Vanliga begrepp Diskriminering: Diskriminering innebär att någon vuxen i skolan missgynnar eller behandlar en elev sämre än någon annan elev. Diskrimineringen ska vara kopplad till någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier: Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för trakasserier. Sexuella trakasserier: Sexuella trakasserier är kränkande behandling av sexuell natur. Det kan exempelvis vara tafsningar eller ovälkomna blickar och kommentarer. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för sexuella trakasserier. sida 3 av 16

4 Kränkande behandling: Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan exempelvis vara slag, knuffar, elaka kommentarer eller utfrysning. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för kränkande behandling. För att något ska vara kränkande behandling enligt skollagen måste det hända i skolan eller under skoltid eller ha en koppling till skolans verksamhet. Mobbning: Ordet mobbning finns inte med i skollagen eller diskrimineringslagen men det betyder att en elev blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Kränkningar på internet: Kränkningar och trakasserier på internet och sociala medier kallas ofta för nätmobbning. Om kränkningar och trakasserier på internet har en koppling till skolans verksamhet ska de hanteras på samma sätt som kränkningar och trakasserier som sker på skolan. Riktlinjer På Djupedalskolan rustar vi våra elever för framtiden. Detta innebär inte bara ämneskunskaper och färdigheter, utan också att medvetandegöra ett bestående avståndstagande från all slags diskriminering, trakasserier och kränkningar. För att främja detta krävs En trygg miljö, där gott uppförande och ömsesidig respekt ligger till grund för all kunskapsutveckling och övrig verksamhet Att alla elever känner sig sedda av vuxna på skolan Att ingen elev behandlas illa på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder Att ingen elev utsätts för kränkande behandling i form av slag, sparkar, elaka kommentarer, ofrivillig filmning eller utfrysning Att samtliga elever och vuxna på skolan är väl bekanta med planen mot kränkande behandling och dess innehåll Att skola och hem har en god samverkan Att vi alla strävar efter att motverka kränkande behandling och diskriminering genom förebyggande arbete sida 4 av 16

5 Utvärdering av arbetet från föregående läsår ( ) Förra läsårets plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling har utvärderats som följande: - Samtliga elever har fått svara på den årliga trivselenkäten. - Åk 5 och åk 9 har svarat på Göteborgs-regionens elevenkät/brukarenkäten. Utvärdering av föregående läsårs arbete mot kränkande behandling De delar från föregående läsårs arbete mot kränkande behandling som är åtgärdat: Skolan har infört ett rastvärdsystem även för åk 7-9, där alla lärare blivit schemalagda att vara rastvärdar och cirkulera i korridorer, utanför omklädningsrum och utanför A-korridoren 20min/vecka. Vi kommer att arbeta vidare med detta även detta läsår. Beskrivning av åtgärden: Eleverna hade i trivselenkäten våren 2017 uttryckt en känsla av otrygghet på vissa platser i skolan. Det beslutades därför att fler vuxna skulle vistas i korridorerna för att öka tryggheten. De delar vi behöver arbeta vidare med detta läsår är: Förbättra rastvärdsystemet för alla årskurser genom att införa en signeringslista där man också kan skriva eventuella observationer som man gjort under sin runda. Detta för att lättare kunna identifiera otrygga platser och eventuella mönster. Vi ser gärna att vuxna rör sig i korridorerna kontinuerligt och inte bara när det är raster. Detta för att kunna fånga upp och samtala med de elever som inte är på lektionerna av någon anledning. För att öka förståelsen för vår plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer vi att skriva en mer lättläst version som även eleverna kan ta till sig på ett enkelt sätt. Vårt förslag är att vi arbetar fram "budord" som innefattar det mest väsentliga som vi tar upp i denna plan och skickar hem till eleverna för underskrift av målsman. Vi kommer att arbeta för att trygghetsteamet ska få mer regelbundna möten med jämna mellanrum och vi kommer även att få tillgång till ett låst fack där man lägger ärenden som behöver tas upp på trygghetsteamets möten under terminens gång. Facket kommer att tömmas varje fredag. På det sättet kommer det bli lättare att identifiera återkommande kränkningar och vem/vilka som är inblandade. Utvärdering av föregående läsårs arbete mot diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier De delar från föregående läsårs arbete mot kränkande behandling som är åtgärdat: För att motverka diskriminering har skyltarna till skolans toaletter gjorts könsneutrala. sida 5 av 16

6 Beskrivning av åtgärden: Djupedalskolan hade skyltar till toaletterna med beskrivning tjej eller kille på dörren. Dessa togs bort och ersattes med könsneutrala skyltar. Åtgärden har koppling till diskrimineringsgrunden kön och könsöverskridande identitet. De delar vi behöver arbeta vidare med detta läsår är: Alla elever ska bli bemötta med respekt och trevlig attityd oavsett religion/sexuell läggning/könstillhörighet/etnicitet/ålder/funktionshinder. Kartläggning och analys av risker Djupedalskolan gör årligen en trivselenkät (under vårterminen) med totalt 27st frågor rörande bland annat kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Resultatet analyseras och sammanfattas i ett första utkast av personal ur EHT. Sedan ser all personal samt trygghetsteamet över planen och godkänner denna. Personalen går sedan igenom planen med eleverna under början av höstterminen för att de ska få lämna kommentarer och ändringar i planen. Skolan gör också en kartläggning av otrygga platser på skolan för att ringa in riskområden som behöver förbättras. Detta gör elevskyddsombud tillsammans med rektor och skyddsombud under den årliga arbetsmiljöronden. Frågan tas även upp på klassråd och elevråd. Detta år har även åk 5 och åk 9 svarat på Göteborgs-regionens elevenkät(brukarenkäten) som används för att granska skolor. Även de goda samtalen med elever och vårdnadshavare fyller funktionen av att veta hur stämningen är på skolan och vad som behöver åtgärdas. Skolan hämtar även in information från elevråd, klassråd, mentorssamtal och utvecklingssamtal. Trygghetsteamet analyserar de kränkningsärenden som kommit in under föregående läsår för att upptäcka mönster som man behöver arbeta vidare med. Rektor sammanställer de kränkningsärenden som kommit in under föregående år. Samverkan med eleverna Eleverna svarar årligen på den gemensamma trivselenkäten. Föregående läsår, , har totalt 340 av 420 elever svarat på enkäten. Det är endast en klass som haft lågt deltagande i enkäten. Elevrådet har tillsammans med rektor sett över vilka platser som upplevs otrygga. Elevrådet är även med i upprättandet av planen för kränkande behandling och diskriminering. Man har även samtal i samtliga klasser tillsammans med sina mentorer om planen för kränkande behandling och diskriminering. Planen tas upp på klassråd, elevråd, brukarråd och i personalgruppen. sida 6 av 16

7 Resultat och analys av kartläggningen Resultat från trivselenkäten: Utifrån trivselenkätens 1-5 skala har vi sett 4-5 som ett positivt resultat och därför lagt ihop de två resultaten. Resultaten redovisas här nedan i procentform. 86% av eleverna trivs i skolan och känner sig trygga på rasterna jämfört med föregående läsår som hade en procentsats på 87%, vilket är en sänkning med 1%. 94% av eleverna har någon att vara tillsammans med i skolan, vilket är en ökning med 3% jämfört med föregående läsår. Eleverna upplever att elever behandlar varandra med respekt och trevlig attityd (63%), att elever behandlar vuxna med respekt och trevlig attityd (77%) och att vuxna behandlar elever med respekt och trevlig attityd (86%). I stort sett samma siffror som tidigare år. Över hälften av alla elever (58%) upplever att det förekommer kränkningar på skolan. Detta är en ökning med 10% jämfört med förra året. Få tycker att någon ofta är dum mot dem själva, men fler kan se att någon/några ofta är dum mot andra (29%, vilket ändå är en minskning med 9%). Det ges dock ingen ingående förklaring på vad som menas med ofta. Några (6%) upplever att de blivit kränkta utifrån religion/sexuell läggning/etnicitet/ålder/funktionshinder. Oftast tycker eleverna att de blir lika behandlade utifrån kön, men vissa upplever ibland att lärare säger till flickor på ett trevligare sätt och att pojkar får mer skäll för saker de gör. På frågor rörande kränkningar på nätet svarade ca 20% att de själva, en eller flera gånger, blivit kränkta på nätet de senaste månaderna, vilket är en ökning med 7% från förra året. 37% uppger att de sett någon annan blivit kränkt på nätet, vilket också är en ökning med 7%. Här kan man återigen se att det är betydligt fler som upplever och ser att andra blir kränkta än de själva. Vad man gör när man sett någon blivit kränkt är bland annat att man stöttar den som blivit utsatt, säger till den som utsätter andra att sluta, pratar med någon vuxen (föräldrar/ i skolan), blockade den som utsatt någon och att man inte gör någonting alls. På frågan om de själva har kränkt någon via mobil, dator eller surfplatta de senaste månaderna svarade 93% nej. Elever upplever i ganska hög utsträckning att lärarna på Djupedalskolan tar hänsyn till elevernas åsikter (73%) och liknande procent när det gäller att rektorerna tar hänsyn till elevernas åsikter (72%). 74% av eleverna upplever att vuxna ingriper då någon behandlas illa, vilket är 2% mer än förra året. sida 7 av 16

8 Resultat från Göteborgs-regionens skolenkät(brukarenkäten) för åk 5 och 9: Frågornas svarsalternativ är "Stämmer helt och hållet", "Stämmer delvis", "Stämmer ganska dåligt" och "Stämmer inte alls". Alternativet "Vet ej" finns också. I rubriken "Trygghet" ingår tre frågor: -"I min skola finns det elever som jag är rädd för" -"I min skola finns det lärare jag är rädd för" -"Jag känner mig trygg i skolan" Åk 5 har ett värde på 83, att jämföra med Göteborgs-regionens 85 Åk 9 har ett värde på 81, vilket är detsamma som Göteborgs-regionens 81 I rubriken "Förhindra kränkningar" ingår två frågor: -"De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon har varit elak mot någon elev" -"Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon varit elak mot en elev" Åk 5 har ett värde på 90, att jämföra med Göteborgs-regionens 82 Åk 9 har ett värde på 69, att jämföra med Göteborgs-regionens 68 Man kan sammanfatta det med att frågorna om trygghet får ganska lika värden i åk 5 och åk 9, men att elever i åk 5 har ett mer positivt resultat på frågor rörande kränkningar än åk 9. Kränkningsärenden. Resultat av sammanställning av kränkningsärenden som kommit in under : Antal kränkningsanmälningar för årskurs 4-6 var 4 stycken, vilket är en sänkning jämfört med föregående läsår som var 12 stycken. Övervägande del handlade om pojkar som bråkade eller hotade andra pojkar verbalt eller via Snapchat. Då flickor var inblandade handlade det om utfrysning och kränkningar på Snapchat eller Instagram. För årskurs 7-9 var det 18 stycken, vilket är en ökning jämfört med föregående läsår 2106/2017 som var 12 stycken. Här var det fler killar än tjejer som utsattes för någon typ av kränkning. För pojkarnas del handlade det om hotfulla kommentarer och i vissa fall fysiska angrepp. För flickornas del handlade det om verbala sexuella trakasserier och kränkningar på nätet. Vi kan även se att vid flertalet fall handlar om en och samma elevgruppering som utsätter andra elever för någon typ av kränkning. sida 8 av 16

9 Efter att ha analyserat kartläggningen har vi kommit fram till att vi behöver arbeta med dessa områden: Öka tryggheten på skolan De områden på skolan som benämns som otrygga är: Korridoren vid skåpen när man är ensam. I omklädningsrummet vid idrotten. Fotbollsplanerna upplevs också som en otrygg plats för många. Alla elever ska bemötas med respekt och trevlig attityd Utifrån kön förekommer det att eleverna blir olika behandlade av vuxna och elever. Ca 6% av eleverna som svarat på trivselenkäten har känt sig kränkt utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Kommentarer om utseende, funktionshinder och religion är de som är vanligast men även där man blivit kränkt utifrån sexualitet förekommer. Kränkningar på nätet och om hur skolan kan ge upplysning och undervisning om hur man bör agera Vi ser på enkätsvaren att antalet kränkningar som eleverna ser omkring sig ökat, dels i korridorerna, men till största delen på nätet. Detta är ju något som pågår även på deras fritid, men som påverkar skolarbetet i hög grad. Vi vill därför utrusta eleverna med ytterligare verktyg för att de ska kunna agera på ett respektfullt och icke kränkande sätt på nätet, samt informera dem om hur man agerar om man själv eller någon annan blir utsatt. Förebyggande åtgärder i arbetet mot kränkande behandling Rastvärdar För att öka tryggheten hos eleverna på rasterna, kommer vi att fortsätta arbeta för ett fungerande rastvärdsschema för alla årskurser. Alla lärare ska delta i rastvärdssystemet 20min/vecka enligt schema. Beskrivning av åtgärden: Skolan har redan ett rastvärdsystem för åk 4-5 och vi har förra året infört ett rastvärdssystem även för åk 6-9. Detta har inte fungerat tillräckligt bra, därför kommer vi att fortsätta med justeringar för att få det att fungera. Rastvärdar behöver cirkulera mellan korridor, utanför omklädningsrum och A-korridor. Det är även viktigt att hålla uppsyn ute på fotbollsplanerna, eftersom dessa omnämns som otrygga miljöer i trivselenkäten. Idrottslärare tittar till omklädningsrum före och efter lektion. Elevassistent finns med i omklädningsrum vid behov. När ska åtgärden påbörjas: Redan påbörjad Vem/vilka ansvarar för att åtgärden genomförs: Rektorer sida 9 av 16

10 Fritidsledare finns i korridor och elevcafé För att öka tryggheten och för att alla elever ska känna sig trygga på rasterna finns fritidsledare i korridorer och elevcafé stor del av dagarna. Beskrivning av åtgärden: Fritidsledare finns redan i dag och fortsatt tillgängliga för samtal och stöd. När ska åtgärden påbörjas: Redan påbörjad Vem/vilka ansvarar för att åtgärden genomförs: Rektor och fritidsledare Samtal om kränkningar För att kränkningar på nätet och i skolan inte ska bli normaliserade, måste vi vuxna hjälpa till att upplysa, skapa verktyg och inte minst diskutera kränkningar med eleverna Beskrivning av åtgärden: Trygghetsteamet tar fram förslag och en planering för hur arbetet mot kränkningar ska implementeras i skolarbetet t.ex genom: -att bjuda in någon som kan föreläsa, informera och skapa debatt om kränkande behandling. -att med hjälp av mentorer och övrig EHT-personal skapa samtal både i klass och individuellt. -att information och samtal om kränkningar aktivt vävs in under temaveckor i åk 4(Kamratskap) och åk 7(Hälsa och samarbete). -att information om kränkningar tas med som en viktig punkt på "Aktiva föräldramöten". När ska åtgärderna påbörjas: Ht-18 Vem/vilka ansvarar för att åtgärden utförs: Rektor, Trygghetsteam och mentorer Förebyggande åtgärder i arbetet mot diskriminering och trakasserier Trygghetsteamet Trygghetsteamet ska stimulera det förebyggande arbetet i klasserna genom att lyfta och uppmärksamma olika typer av diskriminering och kränkande behandling som kan förekomma dels i korridorerna och dels på nätet. Beskrivning av åtgärden: Trygghetsteamet tar fram olika typer av klipp/kortfilmer från nätet samt tillhörande diskussionsfrågor som berör olika typer av diskriminering eller andra händelser som eleverna kan komma i kontakt med. Dessa klipp/kortfilmer fördelas sedan ut i passande årskurs och visas upp för klasserna av klassföreståndaren/mentorn som sedan kan diskutera problematiken med sin klass. När ska åtgärden påbörjas: Ht-18 sida 10 av 16

11 Vem/vilka ansvarar för att åtgärden genomförs: Trygghetsteamet, rektorer samt mentorer. Införande av rastvärdar Se under Förebyggande åtgärder för kränkande behandling Fritidsledare finns i korridorer och elevcafé Se under Förebyggande åtgärder för kränkande behandling Alla vuxna och elever ska bemöta alla på skolan med respekt och trevlig attityd För att alla ska bli lika behandlade utifrån diskrimineringsgrunderna behöver alla elever och vuxna på skolan behandla varandra på ett positivt sätt, ex genom att säga hej och använda ett trevligt språk. Beskrivning av åtgärden: Rektor och personal pratar om vikten av att ta diskrimineringsgrunderna på allvar och vikten av att behandla alla lika. Mentor gör regelbundet detsamma med eleverna på klassråd. Rektor besöker klasserna under hösten och har en lektion om skolans likabehandlingsarbete. Frågan om trivsel tas upp på klassråd och elevråd av lärare och rektor. När ska åtgärden påbörjas: september 2018 Vem/vilka ansvarar för att åtgärden genomförs: Rektor/mentor Främjande aktiviteter Att göra planen för kränkande behandling och diskriminering tillgänglig för fler För att göra planen för kränkande behandling och diskriminering tillgänglig för fler kommer den att skrivas i en lättare version. Beskrivning av aktiviteten: Tidigare läsår har planen mot kränkande behandling och diskriminering endast gjorts i en version. Denna behöver kompletteras med en mer lättläst version, kanske t.o.m med bildstöd och i punktform. Tidsperiod: september-november 2018 Vem/vilka ansvarar för att aktiviteten genomförs: Rektorer Temavecka (allas lika värde) För att öka sammanhållningen på skolan och för att ge hela skolan möjlighet att arbeta med teman inom diskrimineringsgrunderna har skolan en temavecka som vi kallar Allas lika värde sida 11 av 16

12 Beskrivning av aktiviteten: Under en vecka i oktober kommer varje årskurs ha ett specifikt tema som man fördjupar sig i. Det är olika teman för varje årskurs. Kamratskap (åk 4), Funktionshinder (åk 5), Barn i världen (åk 6), Hälsa och samarbete (åk 7), Kärlek och sån t (åk 8), Skola och arbetsliv (åk 9). Veckan avslutas med öppet hus för föräldrar och syskon. Tidsperiod: v.43 Vem/vilka ansvarar för att aktiviteten genomförs: Rektorer och all personal Tema goda relationer Beskrivning av aktiviteten: För att öka sammanhållningen, elevernas kunskap ordningsregler och planen mot kränkande behandling och diskriminering genomförs diverse aktiviteter såsom klassens dag, samarbetsövningar mm. Tidsperiod: Goda relationer är ett ständigt pågående arbete, men på Djupedalskolan läggs det extra fokus på just detta under de första sex veckorna under hösten, eftersom höstterminen har fokus på värdegrund och vårterminen har fokus på kunskaper. Vem/vilka ansvarar för att aktiviteten genomförs: Rektorer och all personal Aktiva föräldramöten För att vårdnadshavare skall få möjlighet att prata om olika värdegrundsområden genomför vi under våren så kallade Aktiva föräldramöten. Beskrivning av aktiviteten: Skolan bjuder in vårdnadshavare till föräldramöten som handlar om olika aktuella värdegrundsområden. Föräldrarna får information av personal på skolan och i vissa fall även inbjudna föreläsare inom det aktuella området. Vårdnadshavarna ges möjlighet att diskutera och man får tips om vart man ska vända sig för råd och stöd. Områdena detta år kommer att vara: Åk 4 Läsintresse (bibliotekarie) Åk 5 Vikten av att äta lunch 24-timmarsdygnet(kostchef och skolsköterska) Åk 6 och 7 Datatid, ex spelberoendes förening(rektor, kurator och ev. representant från förening) Åk 8 och 9 Alkohol och droger(rektor, polis, kurator) Vid behov gör vi ändringar eller lägger in ett extra tema. Tidsperiod: På vårterminen, annars vid behov. Vem/vilka ansvarar för att aktiviteten genomförs: Rektor tillsammans med EHT personal. sida 12 av 16

13 Idrottsdagar, klassens dag, arbetslagets dag För att upprätthålla god kamratskap och att vi är en skola genomförs idrottsdagar, respektdag, arbetslagets dag m.m. Beskrivning av aktiviteten: Schemabrytande dagar för elever och pedagoger där man gör roliga saker ihop. Tidsperiod: Hela året. Vem/vilka ansvarar för att aktiviteten genomförs: Rektor och all personal Rutiner vid misstanke om kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier Om du misstänker att någon elev på skolan är utsatt för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier så kan du kontakta någon personal på skolan. All personal som arbetar på skolan har skyldighet att anmäla misstänkta kränkningar, diskriminering och trakasserier till rektorn. Rektorn är skyldig att anmäla misstanken till huvudmannen (ansvarig nämnd i Härryda kommun). Rektorn och skolans personal är sedan skyldiga att utreda de misstänkta kränkningarna, diskrimineringen eller trakasserierna. Om utredningen visar att en elev är eller har blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering så är rektorn och skolans personal skyldiga att upprätta en åtgärdsplan. På Djupedalskolan finns ett Trygghetsteam som arbetar med att utreda kränkningar och även diskutera andra förebyggande åtgärder för att förhindra kränkningar. Medlemmar i trygghetsteamet är: Maria Holmstrand(mentor åk 8), Ulf Axelsson(mentor åk 6), Jani Korkiasaari(elevassistent/fritidsledare), Michéle Jansson(elevassistent), Linda Lindberg Andreasson(elevassistent), Mattias Rydén(mentor åk 7), Anna-Karin Siösteen(socialpedagog), Ali El-Awad(socialpedagog), Anders Holm(kurator), Kristina Edeland(rektor åk 4-6), Birgitta Lager(rektor åk 7-9). Skolans rutiner vid misstanke av kränkning, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier är följande: Vid akut händelse, steg 1 Den personal som upptäcker en kränkning ska omedelbart reagera och ingripa. Lös och utred situationen själv eller ta hjälp av mentor/annan personal. Dokumentation skickas omedelbart per mail och löpande till ansvarig rektor för arkivering och vidarerapportering anmälan till huvudman. sida 13 av 16

14 Dokumentera: Anmälan om kränkande behandling och skada/tillbud(den som löst situationen). Följ upp det inträffade inom en vecka (mentor eller den som löst situationen). Vid upprepad misstänkt kränkning, eller som steg 2 Då en elev känt sig utsatt vid upprepade tillfällen eller situation ( steg 1) ej är helt löst kallas trygghetsteamet in för att ha samtal, utreda och dokumentera. Den utsattes vårdnadshavare behöver vara informerad innan och under tiden. Rektor kontaktar trygghetsteam(2st), som tillsammans med den utsatte eleven i detalj utreder vad som har hänt. Informera den utsatte om att detta inte får förekomma och att det ska åtgärdas. Personal följer upp efter en vecka sedan efter en månad för att se att kränkningarna har upphört och för att visa omtanke för elevens situation. Samtalet dokumenteras.trygghetsteam(2st) talar med den som utfört kränkningen. Om det är flera utövare har man enskilda möten istället för i grupp. Teamet förklarar att kränkningen måste upphöra omedelbart. Kränkningar är inte tillåtet enligt svensk lag och därför också olagligt på skolan. Därefter görs det upp en plan över hur problemen ska lösas Trygghetsteamet bestämmer en tid med eleven för uppföljning inom senast en vecka. Samtalet dokumenteras. Trygghetsteam informerar mentorer som tar kontakt med de inblandades vårdnadshavare samma dag och berättar vad som hänt. Efter att ha hållit uppsikt under en veckas tid, tar trygghetsteamet kontakt med de inblandade eleverna för avstämning och uppföljning. Eleverna hålls under uppsikt även fortsättningsvis. Dokumentation skickas omedelbart och löpande till rektor för arkivering och vidarerapportering till skolhuvudman. Använd blankett Anmälan till huvudman Om kränkningarna inte upphört, steg 3 Rektor kallar elev och vårdnadshavare till ett möte på skolan där man upprättar en plan för att komma till rätta med problemet. Tid för uppföljning bokas in. Rektor gör en bedömning om det ska göras anmälan till socialtjänst eller polis. Tid för uppföljning bokas in. Samtalet dokumenteras (EHK). sida 14 av 16

15 Om skolan inte klarar av utredning och åtgärder på egen hand, kontaktas UTK Härryda kommun. Handlingsplan när elev utsätts för misstänkt kränkande behandling av en personal Händelsen anmäls till rektor av elev, vårdnadshavare eller personal. Rektorn skickar anmälan till skolhuvudman. Vårdnadshavare informeras. Arbetsgivaren utreder och vidtar åtgärder (kan ta hjälp av personalavdelning). Handlingsplan när vuxen utsätts för misstänkt kränkande behandling av elev Tillbudsanmälan i LISA skrivs av den utsatte vuxna. Rektor blir informerad och vidtar åtgärder (ex. möte, polisanmälan, socialtjänst). Vårdnadshavare blir informerade. Handlingsplan vid misstänkt kränkning och trakasserier på nätet Om kränkningarna på nätet har en koppling till skolan, om det exempelvis påverkar elevernas relationer, har skolan ett ansvar att reagera. Handlingsplanen är densamma som vid annan misstänkt kränkning. Rektor informeras. Dokumentation skrivs och skickas till rektor. Vårdnadshavare kontaktas. Rektor beslutar om åtgärder (ex. möte, polisanmälan, socialtjänst). Sker kränkningen på fritiden uppmanas vårdnadshavare att polisanmäla händelsen. Händelsen försöker lösas med de inblandade och deras vårdnadshavare. Rektor dokumenterar för arkivering och vidarerapportering till skolhuvudman. Samverkan Eleverna bidrar till kartläggningen av likabehandlingsplanen dels genom att tycka till i trivselenkäten och skolinspektionens skolenkät. Men också genom att delta i trygghetsvandringar och i goda samtal med de vuxna på skolan. I Elevrådet deltar elevernas representanter i utvärderingen av planen. Hur vi arbetar med vår plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling För att göra denna plan tillgänglig för fler kommer den göras i en mer lättläst version. I början av läsåret kommer mentorer och rektor att gå igenom innehållet i planen för att säkerställa att alla elever förstår innehållet i denna plan. sida 15 av 16

16 Man kommer även lyfta planen på läsårets första föräldramöte och brukarråd. Planen kommer även i samtliga versioner läggas ut på skolans hemsida. Utvärdering av läsårets arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Detta läsårs plan mot kränkande behandling och diskriminering kommer att utvärderas löpande av trygghetsteamet. I slutet av ht-18 och under vt-19 kommer personalen att få svara på en enkät. Och under vt-19 kommer eleverna i åk 4-9 att få svara på trivselenkäten. Utvärderingen kommer också att ske löpande i samtal med elever, vårdnadshavare och personal. sida 16 av 16