ÄNGÅSSKOLAN

Transkript

1 ÄNGÅSSKOLAN Likabehandlingsplan Ängåsskolan 2015/2016 Ängåsskolans likabehandlingsplan är grundad på LGR 11, FN:s Barnkonvention Skollagen och DO, vilken innehåller förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vara i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling Definitioner Kränkande behandling är handlingar som synligt eller dolt kränker en persons värdighet. Ex. nedsättande tal, ryktesspridning, förlöjligande, elaka mejl eller sms, utfrysning, hot samt fysiskt våld ex knuffar, slag sparkar. Mobbning är en form av kränkande behandling där någon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskriminering är att missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med kön, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Mål På Ängåsskolan har vi en arbetsmiljö där elever och personal känner sig trygga och kan utvecklas. Det är viktigt att föräldrar och elever känner trygghet och förtroende för de vuxna som finns i skolan. De ska veta vart de ska vända sig vid behov av stöd och hjälp om något skulle inträffa. Främjande och förebyggande arbete På Ängåsskolan har vi en organisation där eleven finns i centrum. Skolan är organiserad i 2 arbetslag där lärarna i arbetslaget samarbetar kring eleverna. På skolan finns ett Elevhälsoteam till stöd och rådgivning för elever och personal på skolan. Främjande Det främjande arbetet syftar till att verka för demokratiska värderingar, lika rättigheter och att förankra respekten för alla människors lika värde. På Ängåsskolan arbetar vi med följande för att främja likabehandling: Relationsskapande möten under skoldagen. Klassråd Elevråd. Utvecklingssamtal. Fortsatt arbete med att utveckla elevers delaktighet samt det hälsofrämjande/sociala lärandet hos eleverna. 1

2 Tankar, metoder och förhållningssätt av Ross Greene, Giraffspråk, Bo Heilskov m.m fortsätter under läsåret. Väsentligt med lågaffektivt bemötande i utmanande situationer. Hälsa, samarbete och rörelse i olika former är ett prioriterat mål. Idrottslärare och fritidspedagog fortsätter under läsåret 2015/2016 med styrda rastaktiviteter tre bambaraster i veckan. Gemensamt arbete med tema. Vid varje läsårsstart går vi igenom Likabehandlingsplanen med elever och personal. Uppföljning i december och utvärdering i maj. Alla elever på skolan svarar varje läsår på en trivselenkät. I åk 3 6 introduceras arbetet av kuratorn. Storsatsning vid terminsstarterna: All personal är ute mycket när eleverna har rast under den första skolveckan vid höstterminens början. Vid vårterminsstarten gäller samma sak under tre dagar. Schemalagda rastvärdar med gula västar. Kontinuerliga samtal om vårt gemensamma förhållningssätt och våra gemensamma värden med all personal och alla elever i skolan. Personligt hälsosamtal med skolsköterskan i år 2, 4 och 6. ÄNGÅSSKOLANS HANDLINGSPLAN - Upptäcka, utreda, analysera och åtgärda Riskanalys En utvärdering över skolans riskplatser/risksituationer samt åtgärder i samband med dessa genomförs av klassföreståndaren i varje klass, samt fritidspersonal på fritidshem, i december och maj varje läsår. Eleverna diskuterar även om det finns nya riskplatser/risksituationer vid vilka kränkningar mot elever kan förekomma och som ska finnas med i nästa läsårs plan. Vid vårterminens slut görs utvärderingen även i elevrådet, EHT och med all övrig personal. Vid höstterminens start skriver rektor tillsammans med EHT läsårets likabehandlingsplan. Vid höstterminens första APT, elevråd samt brukarråd presenteras den reviderade planen. Rektor är ansvarig. Riskplatser och risksituationer I och utanför omklädningsrum och duschrum inför och efter idrottslektioner Bambasituationen och Tynneredsskolans skolgård. Vägen till och från Tynneredsskolan Fotbollsplanerna Mellan skolbyggnaderna. Toaletterna på skolan och toaletterna utanför Bamba på Tynneredsskolan. Tre skogs- och bergsområden Skogen vid lilla gården, kullen/berget bredvid tvåornas klassrum samt kullen vid Bamba. Sänkningar/kommentarer mellan elever på lektioner. I samband med läxläsningen. 2

3 Korridorerna och kapprum utanför klassrummen. Förebyggande åtgärder mot kränkande behandling I möjligaste mån en vuxen, både kvinnlig och manlig, i varje omklädningsrum före och efter idrottslektion för år F 6. Undervisande lärare har ansvar för att alla elever går ut på rasten och inte i korridorer och kapprum för åk F 6. Alla elever är ute på rast om inte klasslärare kommer överens om annat med sin klass då har klassläraren ansvar. Alltid rastvärdar med gula västar ute som rör sig över hela skolområdet och viss korridoruppsikt. Rastområdet är begränsat för åk F 6 så att personalen har överblick. Kontinuerlig avstämning mellan lärare och elever, bla när det gäller lektioner på Tynneredsskolan och hur vägen dit och hem varit. Eleverna har markerade bord i bamba och det finns alltid personal som sitter med barn i bamba. Det är väsentligt att det finns en vuxen runt barnen under hela bambasituationen. Personalen som är knuten till klassen går alltid sist från Bamba. Vid rastvärdskap eller dylikt, kontakta kollegor för att lämna över ansvaret. Ständigt prata om innehållet i våra ordningsregler på skolan samt beakta att det är all personals uppgift att reagera och agera när de bryts. Bygga relationer/möten mellan elever genom tex temaarbete, tvärgrupper m.m. CPS-arbete med enskilda elever vid behov. Delar av EHT har gruppverksamhet med elever i perioder. Läxläsning kommer att ha tillsammans med sin klasslärare i sitt klassrum i åk 1-6. Angående toalettsituationen så har den särskilt beaktats av kurator via trivselenkäterna. Resultatet har sedan följts upp med berörd klasslärare som sedan kommunicerat det vidare till sina elever. Rutiner vid akuta händelser Alla vuxna på skolan har ansvar för eleverna. Då personal på skolan får kännedom om att en elev blir utsatt för mobbning, våld, hot, diskriminering eller annan kränkande behandling ska han/hon utreda och dokumentera omständigheterna kring den uppkomna kränkningen. Vidare skall berörd personal ta kontakt med elevens klassföreståndare. Klassföreståndaren har en central roll i arbetet med eleverna i sin klass. Elev Elev som blir utsatt för mobbning, våld, hot, diskriminering eller annan kränkande behandling uppmuntras att omedelbart ta kontakt med klassföreståndare eller annan vuxen som hon/han känner förtroende för. Det gäller också då en elev känner till att någon annan elev är utsatt av någon på skolan. Vårdnadshavare Vårdnadshavare som får kännedom om att eget barn eller andra barn är utsatt för mobbning, våld, hot, diskriminerande eller annan kränkande behandling ska omedelbart ta kontakt med sitt barns klassföreståndare eller annan vuxen på skolan, tex. kurator, skolsköterska eller rektor. 3

4 Arbetsgång för personal Klassföreståndare 1. Klassföreståndare som får kännedom om att en elev är utsatt för mobbing, våld, hot, diskriminering eller annan kränkande behandling, ska omedelbart ha ett samtal med utsatt elev och den/de som utsätter. Anteckningar görs under samtalen. Vid behov, var två vuxna. 2. Informera vårdnadshavare. 3. Planera och genomför ett uppföljningssamtal med de involverade eleverna inom två veckor. 4. Om kränkningarna inte upphör informeras kuratorn via anmälningsblankett om situationen. (Blankett finns under fliken Elevhälsa på Hjärntorget) Tillsammans bestäms om hur man går vidare och vem/vilka som ska ha samtalen. Daterade anteckningar skrivs och förvaras på säker plats. Att tänka på vid samtal med berörd elev: Försök samtala i trivsam miljö. Lyssna utan att värdera. Ta elevens upplevelser på allvar. Skriv daterade anteckningar och förvara dessa på säker plats. Personal på skolan Personal på skolan uppmuntrar elever att ta kontakt med någon vuxen de känner förtroende för på skolan om de känner sig utsatta för mobbing, våld, hot, diskriminering eller annan kränkande behandling. Personal som får kännedom om att en elev är utsatt för mobbning, våld, hot, diskriminering eller annan kränkande behandling ska reagera och agera. Daterade anteckningar/dokumentation från samtalen med de berörda lämnas till klassföreståndaren. Vid behov, använd gärna personal i EHT som bollplank. Kurator Kan vara ett stöd för klassföreståndaren i samtalen med eleverna. Har ej kränkningarna upphört efter dessa samtal, kallas föräldrar till de inblandade eleverna till skolan och åtgärdsprogram upprättas och uppföljs tillsammans med kurator och klassföreståndare. Rektor är informerad. Efter uppföljning ses behoven över om den som varit utsatt, önskar stödjande samtal hos kurator. EHT Personal i EHT finns som bollplank. Rektor Rektor är ansvarig och beslutar om polisanmälan skall göras. Vid allvarlig kränkningssituation skall rektor informeras omedelbart. Rutin för anmälan till förvaltningen om utredning av kränkande behandling. 4

5 1. Rektor ska enligt skollagen ta emot anmälan från personal eller vårdnadshavare om utredning av kränkande behandling. 2. Rektor överlämnar anmälan, enligt delegationsordning för Västra Göteborg till områdeschef för stöd och utveckling. Utvärdering av läsåret 2014/2015 års arbete angående riskplatser och risksituationer samt åtgärder Riskplatser och risksituationer När vi följer upp och utvärderar årets riskplatser och risksituationer så upplever elever och personal att de flesta platser och risksituationer fortfarande upplevs som otrygga för eleverna. Vi har valt att ta bort två platser/situationer från 2014/2015 års LKB-plan och lagt till två nya platser i 2015/2016 års LKB-plan: Skolans korridorer och läxläsningen. Även under läsåret 2014/2015 så har kvalitetsutvecklare och kurator på skolan gjort en kartläggning av hur personalen upplever kränkningar och sänkningar i sin klass och på fritidshemmet. Resultatet från klasslärarna visade att det fortfarande förekommer verbala sänkningar mellan elever i några klasser men att fysiska kränkningar händer mer sällan än förra året. Detta händer mest under skoldagen. Personalen på alla 3 fritidshemmen upplever att det har varit mindre sänkningar och fysiska kränkningar under läsåret 2014/2015 jämfört med läsåret 2013/2014. Åtgärder i anslutning till riskområdena inför 2015/2016 I utvärderingen med personalen så framkom det att det är betydelsefullt att Rastvärdarna har gula västar på sig och rör sig över hela skolområdet samt i korridorer och kapprum. Alla elever är ute på rast om inte klassläraren kommer överens om annat med sin klass - då har klassläraren ansvar. Läxläsningen bedrivs redan i egen klassregi i åk 1-3 men kommer även att bedrivas på samma sätt i åk 4-6 läsåret 2015/2016. Personal som är knuten till klassen går alltid sist från Bamba. Vid rastvärdskap eller dylikt lämnas ansvaret över till kollegor. 5