Likabehandlingsplan 2018/2019 Definitioner: Mål Organisation Främjande och förebyggande arbete

Transkript

1 Likabehandlingsplan 2018/2019 Ängåsskolans likabehandlingsplan är grundad på LGR 11, FN:s Barnkonvention Skollagen och Diskrimineringslagen, vilka innehåller förbud mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn och elever. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder (diskrimineringsgrunderna). Alla elever har rätt att vara i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Definitioner: Kränkande behandling är handlingar som synligt eller dolt kränker en persons värdighet. Ex. nedsättande tal, ryktesspridning, förlöjligande, elaka mejl eller sms, utfrysning, hot samt fysiskt våld ex knuffar, slag sparkar. Mobbning är en form av kränkande behandling där någon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskriminering är att missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med ovan nämnda diskrimineringsgrunder. Så även bristande tillgänglighet utifrån funktionsnedsättning. Mål På Ängåsskolan har vi en arbetsmiljö där elever och personal känner sig trygga och kan utvecklas. Det är viktigt att föräldrar och elever känner trygghet och förtroende för de vuxna som finns i skolan. De ska veta vart de ska vända sig vid behov av stöd och hjälp om något skulle inträffa. Organisation På Ängåsskolan har vi en organisation där eleven finns i centrum. Skolan är organiserad i 2 arbetslag där lärarna i arbetslaget samarbetar kring eleverna. På skolan finns ett Elevhälsoteam till stöd och rådgivning för elever, personal på skolan samt vårdnadshavare. Främjande och förebyggande arbete Det främjande arbetet syftar till att verka för demokratiska värderingar, lika rättigheter och att förankra respekten för alla människors lika värde. På Ängåsskolan arbetar vi med följande för att främja likabehandling: Relationsskapande möten under skoldagen. Klassråd. Elevråd. Utvecklingssamtal. Fortsatt arbete med att utveckla elevers delaktighet samt det hälsofrämjande/sociala lärandet hos eleverna. Fortsatt lågaffektivt bemötande i utmanande situationer. Tankar, metoder och förhållningssätt av Ross Greene, Bo Heilskov, Giraffspråk och soltankar. Tydligt pedagogiskt ledarskap. Hälsa, samarbete och rörelse i olika former är ett prioriterat mål. Idrottslärare och fritidspedagog fortsätter under läsåret 2018/2019 med styrda rastaktiviteter fyra bambaraster i veckan på stora gården och två gånger i veckan på lilla gården.

2 Gemensamt arbete med tema. Vid varje läsårsstart går vi igenom Likabehandlingsplanen med elever och personal. Uppföljning i december och utvärdering i maj. Arbetslagen går igenom likabehandlingsplanen regelbundet tillsammans för att hålla den levande. Alla elever på skolan svarar varje läsår på en trivselenkät. I åk F 6 introduceras arbetet av kuratorn. Storsatsning vid terminsstarterna: All personal är ute extra mycket när eleverna har rast under den första skolveckan vid höstterminens början. Vid vårterminens start gäller samma sak under tre dagar. Schemalagda rastvärdar där alla dessa bär gula västar. Kontinuerliga samtal om vårt gemensamma förhållningssätt och våra gemensamma värden med all personal och alla elever i skolan. Personligt hälsosamtal med skolsköterskan i år 2, 4 och 6. Inta ett normkritiskt förhållningssätt. Det handlar om att flytta fokus från individer och det som anses bryta mot normer till att titta på strukturer och ifrågasätta det som anses vara normalt. Till exempel genom att synliggöra och ifrågasätta normer och genom att synliggöra fördelar för den som följer normen. Vid överlämning mellan förskoleklass och åk 1 och åk 3 och 4 deltar mottagande lärare på en aktivitet/utflykt i slutet av vårterminen innan övergången, för att lärare och elever ska få en möjlighet att träffas innan hösten. ÄNGÅSSKOLANS ÅRLIGA HANDLINGSPLAN Upptäcka, utreda, analysera och åtgärda. Upptäcka Kartläggning En utvärdering över skolans riskplatser/risksituationer samt åtgärder i samband med dessa genomförs av klassföreståndaren i varje klass, samt fritidspersonal på fritidshem, i december och maj varje läsår. Eleverna diskuterar även om det finns nya riskplatser/risksituationer vid vilka kränkningar mot elever kan förekomma och som ska finnas med i nästa läsårs plan. Vid vårterminens slut görs utvärderingen även i elevrådet, EHT och med all övrig personal. Vid höstterminens start skriver rektor tillsammans med EHT läsårets likabehandlingsplan. Vid höstterminens första APT, elevråd och föräldramöten presenteras den reviderade planen. Rektor är ansvarig. Trivselenkät: Varje hösttermin ges eleverna i åk F- 6 möjlighet att besvara enkät gällande trivsel/trygghet och arbetsro. Enkäterna sammanställs av kurator som delger resultatet till respektive lärare. De områden som ev. framkommit som riskområden ses över och jobbas särskilt med under återstoden av läsåret. Hälsosamtal: Skolhälsovårdens hälsosamtal utgår från "Vägledning för elevhälsan" (2014) och ska vara ett kontakttillfälle som bidrar till en god relation, stödjer det positiva och friska hos varje elev, sjukdomsspårande och ett inlärningstillfälle om hälsa. Det ska även vara ett kunskapsunderlag för skolan om elevers hälsa på gruppnivå. Riskplatser/situationer som är fortsatt aktuella från läsåret 2017/18: I och utanför omklädningsrum och duschrum inför och efter idrottslektioner Korridorerna och kapprum utanför klassrummen upplevs röriga och trånga.

3 Kränkningar förekommer i alla klasser på raster, lektioner och i bamba, framförallt verbala kränkningar. Skolvägen hem. Farliga saker hittas i området ibland. Bilar kör ibland fort på cykelvägarna runt skolan. I utvärderingen med personalen så framkom det att det är betydelsefullt att alla rastvärdar har gula västar på sig och rör sig över hela skolområdet samt i korridorer och kapprum. Skogen, berget och kojorna på lilla gården upplever eleverna som ett riskområde och önskar att rastvärdarna rör sig mer där. Ibland skojar elever i klassrummet utan att förstå att de sårar andra, det gör att vissa blir ledsna. Cykelvägen vid fotbollsplanen känns otrygg då det ibland kommer motorcyklar och mopeder väldigt snabbt där. Indelning av fotbollslag på lilla gården är svårt och leder lätt till konflikter. Nya riskplatser/situationer som framkommit i kartläggningen med elever: Flera elever upplever att skoltoaletterna är otrygga. Vissa tycker att låsen är svåra och i vissa klasser så står klasskompisarna utanför och bankar på dörren när någon är där inne. De yngre eleverna på stora gården upplever att andra klasser tar deras tider på Ängåsplanen och att de inte alltid får hjälp av rastvärdarna om de frågar efter hjälp. King-out-rutorna på båda skolgårdarna upplever eleverna som en otrygg plats. Alla följer inte reglerna och vissa säger taskiga saker till andra. Berget på lilla skolgården känns otryggt. Elever i årskurs 1 känner att det ibland är otryggt att passera äldre elever på vägen till skolan på morgonen då de upplever att de äldre eleverna säger fula ord och är otrevliga. Vägen till trappan nedanför bamba där bilarna kör. Kön i bamba blir väldigt lång när det bara finns ett ställe att ta mat på och då kan det bli stökigt. Det finns träd i skogen på lilla gården som det sitter spikar i. Nya riskplatser och risksituationer som framkommit i kartläggningen med pedagoger: Fortsatt mycket kränkningar I bambaledet uppstår ibland konflikter Fotbollsplanen är ett riskområde där det ofta uppstår konflikter och från Ängåsplanen blir yngre elever bortkörda av de äldre.

4 Åtgärda I anslutning till riskområdena inför 2017/2018: I möjligaste mån en vuxen, både kvinnlig och manlig, i varje omklädningsrum före och efter idrottslektion för år F 6. Var noga med att stänga dörrarna till omklädningsrummen när eleverna byter om, både barn och vuxna behöver tänka på att inte gå ut och in ur omklädningsrummen i onödan. Undervisande lärare och all annan personal har ansvar för att alla elever går ut på rasten och inte stannar i korridorer och kapprum för åk F 6. Alla elever är ute på rast om inte klasslärare kommer överens om annat med sin klass då har klassläraren ansvar. Kränkningar förekommer på flera platser på skolan. All personal på skolan följer handlingsplanen mot kränkningar eleverna får information om handlingsplanen på höstterminens första elevråd. Klassföreståndaren går igenom i sin klass. Se sista avsnittet i likabehandlingsplanen. All skol- och fritidspersonal pratar med eleverna om att de omedelbart ska säga till en vuxen om de hittar farliga/olämpliga saker i området under skoltid, t ex säger eleverna till personal på skolan om de hittar spikar i träden så de kan avlägsnas. Alltid rastvärdar med gula västar ute som rör sig över hela skolområdet och viss korridoruppsikt. Rastområdet är begränsat för åk F 6 så att personalen har överblick. Eleverna har markerade bord i bamba och det finns alltid personal som sitter med eleverna i bamba. Det är väsentligt att det finns en vuxen runt barnen under hela bambasituationen. Personalen som är knuten till klassen går alltid sist från Bamba. Vid rastvärdskap eller dylikt, kontakta kollegor för att lämna över ansvaret. På lilla gården hjälper rastvärdarna till med att dela upp fotbollslag med hjälp av pinnar i olika färger. Hoppar någon av att vara med efter att ha fått sin lagindelning får den eleven inte vara med på nästa rast. Det finns ett schema över vilken klass som har fotbollsplanen, på båda gårdarna, och det är viktigt att det följs. Schema sätts upp väl synligt på flera ställen på skolan. Det är inte tillåtet att byta tider med andra klasser eller ta någon annan klass tid. Om en klass är borta från skolan kan andra elever använda frånvarande klass tid. En av rastvärdarna går direkt till fotbollsplan för stöttning. Innan terminsstart (ht2018) kommer skolans vaktmästare att se över alla lås på toaletterna så de ska vara enkla att använda. Under terminen följer lärarna upp med eleverna om någon tycker att något lås är svårt. Varje klass har möjlighet att pynta på sin toalett för att den ska kännas tryggare och mer trivsam. Under höstterminen utses Ängåsskolans bästa toalett. Uppmuntran till tvärgruppsarbete samt temaarbete för att öka tryggheten mellan yngre och äldre elever samt gynnar ett socialt lärande. För att förebygga konflikter runt regler i king-out-rutan kommer reglerna gås igenom med all personal och i alla klasser vid terminsstart. Femmans regler delas ut till samtlig personal. År fems lärare utser elever som går igenom spelreglerna med alla klasser Det är hög ljudnivå i bamba, alla behöver tänka på att sitta ner på sin plats och att endast prata med de som sitter vid samma bord. Alla klassföreståndare och fritidshemspersonal pratar och påminner sina elever i början av terminen och återkommande under terminen vid behov. Bambaledet upplevs ibland oroligt och det finns risk att konflikter uppstår, för att undvika detta finns i möjligaste mån en vuxen med sin klass som stöd när den tar mat. För att det ska bli lugnare i bambakön vid mellanmålet går bara en avdelning i taget in i kapprummet. Kommunicera med eleverna om innehållet i våra ordningsregler på skolan samt beakta att det är all personals uppgift att reagera och agera när de bryts. Bygga relationer/möten mellan elever genom t.ex. temaarbete, tvärgrupper m.m. Delar av EHT har vid behov gruppverksamhet med elever i perioder.

5 För att eleverna inte ska vara på gården mellan byggnaderna/parkeringen så behöver alla hjälpa till med att hänvisa eleverna till rätt plats på rasterna. Eleverna i år F-2 hänvisas till lilla gården och får vid behov låna toaletter i de kapprummen för att inte behöva springa på parkeringen. Extra fokus läsåret 2018/19 Rastvärdarna rör sig aktivt över hela skolområdet och stöttar vid behov så att fotbollsschemat följs. Följa handlingsplanen mot kränkningar Alla arbetar för att skapa lugnare bambasituation. Extra satsning för att skapa tryggare och trivsammare toaletter Analys Riskplatser och risksituationer: När vi följer upp och utvärderar årets riskplatser och risksituationer så upplever elever och personal att det fortfarande finns platser och risksituationer som upplevs som otrygga för eleverna. Vi har valt att ta bort några platser/situationer från 2017/2018 års LKB-plan och lagt till nya områden i 2018/2019 års LKB-plan. Elevenkäterna och utvärderingen från elever och pedagoger: Eleverna på lilla gården upplever att rastvärdarna behöver röra sig mer för att kunna hjälpa till på alla platser på gården. Under året har många elever spelat fotboll på lilla gården vilket krävt mycket vuxennärvaro då det lett till en del konflikter något som kan vara en orsak till att eleverna upplever att rastvärdarna inte rört sig så mycket på andra platser på gården. Det är dock viktigt att inte en aktivitet hindrar att alla barn på gården får den hjälp de behöver under rasten. Eleverna upplever även att de får mer hjälp när deras lärare är rastvärdar. När schemat för rastvärdar läggs kan det därför vara av vikt att tänka på att det inte är lärare från samma klass som har samma rastvärd i den mån det är möjligt. Detta är även viktigt ur synpunkten att förebygga problem i övergångssituationer som kan vara ett tillfälle då det uppstår konflikter och kränkningar. I trivselenkäten från hösten har några av barnen på fritids svarat att de inte tycker om att leka ute, det är svårt att säga vad det beror på men en anledning kan vara att barnen har svårt att starta lekar och behöver mer stöd i det. Två raster i veckan har en pedagog strukturerade lekar på skolgården som inspiration och stöd till eleverna, något som även kan vara användbart på fritids, i hälsofrämjande syfte. Under året upplever eleverna på fritids att det blivit lugnare i bamba något de tror beror på att de har bestämda bord att sitta vid. Under vårterminen upplever båda pedagoger och elever att matron påverkats negativt att det nu bara finns en kö att ta mat i, detta skapar långa köer som ofta blir oroliga. För att stötta eleverna och arbeta förebyggande för en tryggare miljö behöver det finnas vuxna med eleverna under hela matsituationen och särskilt i kösituationen.

6 I utvärderingarna från både pedagoger och elever framkommer det att läsåret har kantats utav kränkningar mellan elever vilket är mycket problematiskt och inte främjar en god arbetsmiljö för elever eller pedagoger. Här behövs ett fortsatt arbete där alla på skolan är delaktiga såväl personal som elever. Handlingsplanen mot kränkningar har inte följts och behöver förankras och införlivas mer i arbetet med kränkningar. Det finns även ett behov av att fortsätta att arbeta förebyggande för att i vissa fall kunna undvika kränkningar mellan eleverna. I höstens trivselenkäter syns det även att i de klasser det varit fler kränkningsärenden så svarade eleverna lägre på frågor om de känner sig trygga med alla sina klasskompisar. Detta bör ses som ett varningstecken, kommande läsår behöver det vara fokus på att få gruppen/klassen att må bra med varandra med hjälp av ett tydligt ledarskap, förebyggande arbete och i vissa fall åtgärdande insatser. Ett område som eleverna uppger vara tryggare nu är omklädningsrummet vid idrotten och de tycker att det är bra att det är en vuxen med i varje om omklädningsrum. Utreda Rutiner vid akuta händelser Alla vuxna på skolan har ansvar för eleverna. Då personal på skolan får kännedom om att en elev blir utsatt för mobbning, våld, hot, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska hen utreda och dokumentera omständigheterna kring den uppkomna kränkningen. Vidare skall berörd personal ta kontakt med elevens klassföreståndare. Klassföreståndaren har en central roll i arbetet med eleverna i sin klass. Elev Elev som blir utsatt för mobbning, våld, hot, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling uppmuntras att omedelbart ta kontakt med klassföreståndare eller annan vuxen som hen känner förtroende för. Det gäller också då en elev känner till att någon annan elev är utsatt av någon på skolan. Vårdnadshavare Vårdnadshavare som får kännedom om att eget barn eller andra barn är utsatt för mobbning, våld, hot, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska omedelbart ta kontakt med sitt barns klassföreståndare eller annan vuxen på skolan, t.ex. kurator, skolsköterska eller rektor. Handlingsplan vid kränkningar Arbetsgång för personal Klassföreståndare 1. Klassföreståndare som får kännedom om att en elev är utsatt för mobbing, våld, hot, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, ska omedelbart ha ett samtal med utsatt elev och den/de som utsätter. Anteckningar görs under samtalen. Vid behov, var två vuxna. 2. Informera vårdnadshavare. 3. Planera och genomför ett uppföljningssamtal med de involverade eleverna inom två veckor. 4. Om kränkningarna inte upphör informeras kuratorn via anmälningsblanketten Fördjupad kränkningsutredning om situationen. Blankett finns under mappen Elevhälsa på Hjärntorget. Rektor informeras. Att tänka på vid samtal med berörd elev: Försök samtala i trivsam miljö. Lyssna utan att värdera. Ta elevens upplevelser på allvar. Skriv daterade anteckningar och förvara dessa på säker plats.

7 Personal på skolan Personal på skolan uppmuntrar elever att ta kontakt med någon vuxen de känner förtroende för på skolan om de känner sig utsatta för mobbing, våld, hot, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Personal som får kännedom om att en elev är utsatt för mobbning, våld, hot, diskriminering eller annan kränkande behandling ska reagera och agera. Daterade anteckningar/dokumentation av händelsen med de berörda lämnas till klassföreståndaren. Vid behov, använd gärna personal i EHT. Kurator Kurator kan vara ett stöd för klassföreståndaren i de initiala samtalen med eleverna. Har kränkningarna inte upphört efter de initiala samtal klassföreståndaren haft med inblandade elever, inleder kurator en fördjupad utredning. Anteckningar görs i PMO. Den elev som varit utsatt erbjuds stödjande samtal hos kurator. EHT Personal i EHT kan bistå kurator vid utredningar. Om kurator är frånvarande under längre tid kan även skolsköterska eller specialpedagog vara ett stöd för klassföreståndaren i de initiala samtalen med eleverna. Då görs även den fördjupade utredningen av denna person. Rektor Vid allvarlig kränkningssituation skall rektor informeras omedelbart. Rektor beslutar om polisanmälan skall göras. Rutin för anmälan till förvaltningen om utredning av kränkande behandling gällande elev-elev och personal-elev. 1. Rektor ska enligt skollagen ta emot anmälan från personal eller vårdnadshavare om utredning av kränkande behandling. 2. Rektor överlämnar anmälan, enligt delegationsordning för Västra Göteborg till områdeschef för stöd och utveckling. 3. Rektor ansvarar för utredning av anmäld kränkning elev-elev. Förvaltningen ansvarar för utredning av kränkning personal-elev.