Bitidningen. Övervinn mörkret: Låt era vaxljus lysa. Marknadsrävarnas bästa tips Bin på vintern Olika bigårdar. Nr 11/12 November/December 2009

Transkript

1 Nr 11/12 November/December 2009 Bitidningen Övervinn mörkret: Låt era vaxljus lysa Marknadsrävarnas bästa tips Bin på vintern Olika bigårdar Bitidningen 11/

2 Introduktionserbjudande! 299:- I boken redovisar Bert Trybom en del av de erfarenheter han skaffat sig under drygt 60 år som biodlare. Under dessa år har han blivit en av Sveriges kunnigaste och mest erfarna inseminatörer av bidrottningar så det är naturligt att boken har sin tyngdpunkt i biavelns teori och praktik samt i konsten att inseminera. Han påpekar hur engagemang i avelsarbete och drottningodling kan ge ännu större utbyte av din biodling till och med ett bättre resultat till mindre arbete. Det råder det givetvis olika uppfattningar om vad som är rätt eller fel även inom biodlingen. Kan mina tankar i denna bok, riktiga eller felaktiga, leda till en fruktbärande diskussion, förbättring och seriöst avelsarbete med bin skulle jag vara mycket nöjd. Bert Trybom Inbunden 163 sid Sveriges Biodlares Riksförbund Artikelnummer: Beställ på eller ring SBR direkt på telefon Pris inkl frakt. Betala säkert med konto/kreditkort. Årgång 108 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 39. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: sbr@biodlarna.org Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 2 Bitidningen 11/

3 Ledaren Biodlingen är framtiden vi vill forma den! Jonny Ulvtorp Ordförande Media har under sommaren 2009 i många inslag rapporterat positiva reflektioner om den svenska biodlingen. Ursprunget till artiklar och inslag kommer från det värdefulla arbete som görs i våra föreningar och distrikt. Vi fortsätter att föra ut budskapet om biodlingens positiva effekter, för sysselsättning, landsbygdsutveckling och inte minst det värde som biodlingen tillför samhället i form av pollinering. I Sydeuropa finns vissa problem inom jordbruket och biodlingen pollineringsunderskott med minskade skördar, för hög vinterdödlighet av bisamhällen, låg rekrytering av nya biodlare, äldre biodlare slutar i förtid. Svensk biodling och jordbruk behöver inte hamna i samma situation och få de problem som finns i Sydeuropa. För att sprida information om den svenska biodlingens förutsättningar har vi genomfört olika aktiviteter. På svenskt initiativ har det Nordisk Baltiska Birådet sänt ett så kallat Scoping Paper till EU-COPA COGECA. Scoping Paper kan används för att beskriva biodlingens situation i ett eller flera länder. När flera länder uttrycker samma ståndpunkt i en fråga blir uppmärksamheten större. Jordbruksdepartementet har på inbjudan från SBR besökt Mantorp. Vid besöket redovisade vi vår syn på den svenska biodlingen. Förtroendevalda och tjänstemän från LRF har blivit informerade om vår verksamhet vid ett besök i Mantorp. Under dessa besök ställdes många frågor och det fördes också många givande samtal. Vi har många utmaningar. Många konsumenter föredrar närproducerade produkter som t ex honung. Vi kan bidra till den biologiska mångfalden med en god pollinering av den vilda floran och gynna grödor som är i behov av en god pollinering. Binas pollinering bidrar med stora belopp till BNP. Här finns behov av mer kunskap om den samhällsekonomiska nyttan. Av den honung som konsumeras i Sverige produceras ca 50 % här. Vi kan öka den andelen. Det finns utrymme att öka priset på honung då vi säljer direkt till konsument eller via butiker, på marknader mm. För att bli framgångsrika krävs att biodlingens förutsättningar underlättas och stimuleras. Framtiden bygger på ett gott samarbete mellan biodlingen och alla de aktörer som är beroende av en god pollinering och svensk honung! Kan vi undvika Sydeuropas problem? Förmodligen, men med stor sannolikhet är det flera olika åtgärder och alla vi aktörer som tillsammans förbättrar förutsättningarna för den svenska biodlingen. Kan vi undvika att få ett stort pollineringsunderskott i Sverige? Följande åtgärder bör vidtas (ingen prioriteringsordning): Forskning för att nå en bättre överlevnad av bisamhällen. Öka kunskapen hos den enskilde biodlaren, så att vinterdödligheten av bisamhällen minskar. Utreda den samhällsekonomiska nyttan med en fullgod pollinering. Finna metoder som ökar lönsamheten i biodlingen så att biodlare inte slutar med sin verksamhet i förtid. Inspirera och utbilda nya biodlare till att starta både större eller mindre biodlingar samt att stimulera befintliga biodlare att öka antalet bisamhällen. Inspirera och rekrytera nya målgrupper att starta biodling. Fortsätta och förstärka vårt arbete att rekrytera fler kvinnor till biodlingen, även kvinnor med invandrarbakgrund Det krävs en för de olika intressenterna gemensam målbild. Det behövs ett gott samarbete mellan myndigheter, forskningen och alla de aktörer som har intresse av en god pollinering i vårt samhälle. Vi kommer att bidra med initiativ för att dessa tankar skall kunna omsättas i konkreta handlingar. Det är mycket glädjande att konstatera att antalet medlemmar ökar i SBR. Ett stort tack till alla Er i distrikt och föreningar för det arbete som ni lägger ner på utveckling av biodlingen. Även ett stort tack för alla de svar som vi fick från distrikten på våra frågor. Till slut vill jag tacka alla för det gångna året och den positiva anda inom SBR som jag möter dagligen. Ett gott slut på året och vi ser fram emot att arbeta med de utmaningar vi har och de nya som kommer! Bitidningen 11/

4 I detta nummer NOV/DEC 2009 Spara dina Bitidningar! 5 Marknadsrävarnas bästa tips 6 Bin på vintern 8 Olika bigårdar 10 Quinnor på NOLIA och i Kronoberg 13 Gör ett vaxljus! 14 Honungsdoft från maten 16 Biodlare besöker institut i Berlin 18 Notiser och yrkeskurs 19 Summeringar från avelsfronten 20 Eländes cementhonung 21 Avläggare & mjölksyra mot varroa 22 Nödvinterfodring, Om Bifor 23 Brev till redaktionen 24 Billigare bitidningar 25 Bigårdsskylt, Biodlingens Vänner 26 Vi minns, Valberedningen, kurs 27 Almanackan 28 Nästa nummer (1/2-10 jan/feb-nr) utkommer i slutet av december. Manusstopp: 1 dec. Numret därpå (3-10) i slutet av feb. Manusstopp: 1 feb. 6 8 Omslagsbilden: Bränn luftrenande vaxljus istället för dieseldoftande paraffinljus. Foto: Kristina Bäckström. 10 i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes grön i år. 4 Bitidningen 11/

5 Spara dina Bitidningar! Marie Axelsson Filing Stips från 3L eller Filefix från Duable är en smart och billig lösning för dig som vill spara dina Bitidningar i en pärm utan att göra fula hål i dem. Det är hålslagna plastremsor som du enkelt klistrar på din tidning och sedan är det bara att sätta den i pärmen. Du kan köpa dem i de flesta kontorsbutiker och priset ligger runt 30 kronor för en tiopack. Sedan har du ordning och reda och du kan till och med bläddra i tidningarna utan att ta dem ur pärmen. holbackshult@hotmail.com Jul- och nyårsledigt på HF och SBR I år har vi stängt i Mantorp fr o m 23 december t o m 6 januari God Jul och Gott Nytt År! Bitidningen 11/

6 Marknadsrävarnas bästa tips! Marie Axelsson Funderar du på att sälja din honung och vaxprodukter på marknad eller kanske på en julmässa? Det är ingen dum idé, men du får bäst resultat om du har förberett dig väl och tänkt igenom upplägget noga. Vi har talat med tre proffsiga marknadsrävar och bett dem om tips och råd till blivande marknadsknallar. Förberedelser Innan du anmäler dig till en marknad måste du ha ordning på torpet. Till att börja med kräver de flesta marknader att du har F-skatt sedel och organisationsnummer, berättar Kristina. Allt fler kräver också tillfälligt livsmedelsgodkännande, som miljökontoret i din kommun kan utfärda, fyller Bengt i. Dessa papper måste man ha med sig på marknaden. Etiketterna ska även vara försedda med ditt namn, det handlar om spårbarhet, och bäst före datum, som det är upp till dig att bestämma, fortsätter Bengt. Tänker du sälja smaksatt honung ska ingredienserna som ingår framgå av etiketten. Kolla också med arrangörerna innan, så att du har fått en bra plats, gärna i närheten av andra ätliga produkter, säger Margot. Ståndet Hur får man till ett säljande stånd? Rävarna är rörande överens om följande: Det ska vara välfyllt med produkter. Ta med dubbelt så mycket som du tänker sälja, så att det inte ser utplockat ut. Ha hög kvalitet på dina produkter. Använd gärna lådor, korgar och annat så att du kan exponera i olika höjd. Det är bra om man kan visa produkterna i olika höjd. Det möblerar ståndet, ökar överskådligheten och trivseln. Från Matfestivalen i Saluhallen i Skövde. Martina Johansson i säljartagen. Var kreativ. Till jul kan det vara snyggt med ren juteväv som duk och halmbalar och tomtar som dekoration. Ha snygga skyltar med priser, varifrån du kommer osv. Säljer du din honung hos traktens livsmedelsbutiker kan det vara smart att skylta om det i ståndet. Ha alltid fina, rena burkar med raka etiketter. Inget kladd!! Du bör ha sigill på burkarna, så att det syns att de inte är öppnade. Dela in sortimentet i olika sektioner så det blir överblickbart. Ha alltid flera sorter att välja bland. Det enklaste är försommarsommar- och hösthonung. Det skapar nyfikenhet. Ha gärna kompletterande produkter i form av salvor, ljus, receptfoldrar och broschyrer. Köp in av andra om du inte har eget. Kom ihåg kassar, kvittensblock och växelpengar. Provsmakning Självklart ska man erbjuda provsmakning. Det ökar försäljningen, men det är viktigt att det sker på ett hygieniskt sätt. Det ska vara plastskedar och papperskorg med lock, speciellt under sommarhalvåret, om du inte vill ha sällskap av traktens alla getingar. Tänk på att du inte låter kunden ta själv, betonar Kristina. Det är så lätt att skeden slinker ned från munnen till burken en andra gång. Om du erbjuder provsmakning finns det hygienkrav på att du måste ha vatten tillgängligt, så då gäller det att se till att ha med några dunkar, påminner Bengt. Klädsel mm Man ska se representativ ut, vara ren och snygg, säger rävarna med en mun. Du företräder inte bara dig själv, utan ett helt skrå. Det kan vara värt att tänka på. Ett sätt är att använda pikétröjor och kepsar med SBR:s monogram eller din förenings eller företags monogram. Tänk på att ni behöver vara minst 6 Bitidningen 11/

7 Kristina Sandberg från Skövde är deltidsbiodlare och marknadsansvarig i Biprojekt Västra Götaland. Mitt absolut bästa tips till nybörjare är att följa med någon erfaren och framgångsrik kollega några gånger innan du skaffar ett eget stånd. Det ger värdefulla erfarenheter som är svåra att förmedla på annat sätt. Bengt Kling i Götene är yrkesbiodlare med lång erfarenhet av att stå på marknader. Jag tycker det är viktigt att du tänker igenom vad du vill få ut av att stå på marknaden. Vill du få ut ett högre pris, vill du marknadsföra dina produkter eller vill du kanske rekrytera fler biodlare? Du måste veta vad du vill uppnå för att kunna planera och utvärdera rätt. Margot Vilsson-Ek från Grästorp säljer förutom honung även lammprodukter på marknader. Det är så tråkigt om man har åkt långt och så upptäcka att man glömt något väsentligt hemma. Det kan förstöra en hel marknadsdag. Därför är mitt tips att göra checklistor och pricka av på dem när man packar sin utrustning och sina produkter. två i ståndet. Du måste kunna gå ifrån för att äta och gå på toa. Det är inte fräscht när någon äter i ståndet. Om det kommer en kundanstormning gäller det att kunna expediera så snabbt att de i bakre ledet inte hinner tröttna. Prissättning och prutning Det där med prissättning är lite knivigt. Hur resonerar våra experter i den frågan? Det är nu du måste veta varför du står på marknaden, menar Bengt. Ska du få ut mer än att exempelvis sälja till Honungsförädlingen så måste du räkna med alla merkostnader i form av resor, burkar, tid, avgifter och så vidare. Ha gärna erbjudanden, till exempel en för 50, tre för 145 kronor, det säljer alltid. Pris är också en lokal-regional fråga, fyller Kristina i. Jag tycker att vi måste bli bättre på att lära oss att se värdet i honungen och vårt arbete och våga ta betalt. Ett sätt är att nischa sig med nya produkter, sorthonung, mindre förpackningar osv. Pruta går jag aldrig med på, förklarar Bengt. Det tycker jag är orättvist mot blygare kunder. Stå emot, du säljer dina burkar ändå! Bitidningen 11/ Besvärliga kunder Det går inte att komma ifrån, för de finns alltid där, de besvärliga, gnabbiga surmularna. Hur hanterar man dem? Det finns alltid sådana som tycker att något är fel, sådana som kan allt och sådana som köper mycket billigare hos grannen, förklarar Kristina. Det är viktigt att aldrig börja argumentera och munhuggas med dem. Se till att bli av med dem snabbt så att de drar vidare. Vad kul, då har du ju redan honung! är en bra kommentar att ta till. Attrahera och sälja Att sälja är till delar en talang, men det finns knep som går att lära in. Framför allt är det en träningssak. Till att börja med måste du vara utvilad, för din energi märks. Ta ögonkontakt och säg Hej!. Det tycker jag är artigt och ett sätt att visa respekt. Sedan låter jag kunden ta initiativet, möjligen att jag visar med en gest på provsmakning, berättar Kristina. Du bör ha tänkt igenom vilka frågor du kan få och varför kunden ska vilja köpa av dig, så att du har bra svar och kanske informationsmaterial. Tänk på att ge återkommande kun- der extra uppmärksamhet, fyller Bengt i. Man ska bjuda på sig själv, men aldrig truga. holbackshult@hotmail.com Honug 500g, honung 250g, flytande honung, frukt och nötter i honung, kakhonung i flytande honung, smaksatt honung, ljunghonung, honung med choklad, presentförpackning med småförpackningar med olika slags honung. Det är bra med många olika produkter att välja på. Då säljer man mer totalt och ståndet blir trevligare att besöka. 7

8 Bin på vintern hur yngel kan reglera fuktigheten Lars-Martin Liljenvall Vid långvarig kyla måste bin som gått i klot producera mycket värme. Härigenom stiger även fuktigheten i klotet. En teoretisk studie som genomförts i Norge visar att denna värmeproduktion inte bara har nackdelar den reglerar också fuktigheten i samhället. Övervintring har den fördelen att bina, till skillnad från humlor och getingar där drottningen ensam börjar bygga på ett nytt samhälle, tillsammans börjar sin säsong med att bygga vidare på övervintringsklotet. Stopp på äggläggningen Eftersom största delen av från hösten kvarvarande bin i bisamhället övervintrar går det åt en stor mängd energi till detta. Med tanke på den optimala övervintringsstrategin måste största sparsamhet med resurserna och ett fullständigt stopp på äggläggningen ske. Biraser som har anpassats till bistrare vinterklimat är yngelfria under perioden oktober-februari. Samtidigt börjar deras sofistikerade värme- och kylsystem i biklotet att reglera temperaturen. Ökad kyla kan orsaka yngel Även vid låga temperaturer måste bina hålla klotets centrum varmt och noggrant kontrollera fuktighetshalten. Om yttertemperaturen sjunker ytterligare måste bina producera ännu mer energi för att hålla temperaturen i biklotets mitt. Härmed ökar fuktproduktionen, och vattenavdunstning där det är som varmast i mitten av biklotet. Det medför en högre luftfuktighet i kupan. Samhälle i november, placerat ihop med tre andra för att övervintra bättre. Vid denna tid är det inget yngel i samhället och bina är samlade i vinterklot. Foto: Erik Österlund. Bina i klotets centrum kan lättare bli uttorkade medan de i ytterkanten blir fuktiga. Även om bina klarar av att utjämna fuktmängden mellan de inre och de yttre bina stiger fuktigheten mycket när utomhustemperaturen sjunker. Detta kan bli ett problem och bina måste hitta en utväg för att bli av med den överflödiga fuktmängden. Hur bär sig då bina åt för att kontrollera denna vattenhalt? Vattenöverskott Om man studerar ett bisamhälle som gått i vinterklot kan man iaktta en speciell strategi hos bina för att reducera vatteninnehållet i kupan. Vid produktion av fodersaft kan nämligen överskottet av vatten komma till användning. Denna iakttagelse har Stig. W. Omholt 1, Norwegian University of Life Sciences and Centre for Integrative Genetics, beskrivit i sin avhandling. Vattenbrist Vattenbrist och vattenöverskott utgör ett stort problem för vinterbin. Omholt refererar till ett experiment utfört av von Möbus där bin på artificiell väg blivit särskilt aktiva. Efter en tre- fyraveckorsperiod i kupan flög bina ut på ett normalt sätt för en rensningstur. Många bin återvände sedan inte direkt till kupan. Enligt Omholt var orsaken den törst bina led av efter att ha suttit innerst i klotet där det var torrast och där den mesta vattenmängden dunstat bort. Ett liknande öde kan även normalstarka bisamhällen drabbas av, vilka vistas i kupor av syntetiskt material. Den relativa fuktigheten blir nämligen starkt nedsatt i 8 Bitidningen 11/

9 Bisamhälle 1982 på 11 lågnormalramar i välisolerad polyuretankupa med välventilerad botten. T v 15 nov, utomhustemperatur -5 C. Ingen värme i mitten då man kände med handen, samhället var utan yngel. T h 15 feb 1983, utomhustemperatur -7 C. Värme i mitten, det är yngel i samhället. En ganska vanlig vinter i Mellansverige, med mildväderperiod i december-januari. kupan då dess inre värms upp av ökad aktivitet. Detta kan leda till en onaturligt låg fuktighet på 20 procent eller mindre. Omholt beskriver ytterligare ett experiment där han satt in en luftfuktare i samhället i syfte att höja luftfuktigheten i kupan. Resultatet visade att den stora förlusten av bin efter rensningsflykten uteblev samt att yngelsättningen påbörjades när innertemperaturen utanför biklotet låg på plus 11 grader medan utomhustemperaturen uppmättes till minus 10 grader. Dessa iakttagelser stärker hypotesen att vinterbin kan dö på grund av vattenunderskott medan en högre medelfuktighet utlöser yngelsättningen. Är vinteryngel önskvärt? Om temperaturen sjunker till ungefär minus 15 C, vilket förekommer i Schweiz, måste värmen i klotets mitt vara så hög att yngelsättning kan ske och yngel kan hållas. Om den låga temperaturen endast varar under kortare tid fortgår yngelsättningen men håller kylan i sig och ynglet kommit in i puppstadiet måste bina besluta om de ska upphöra med fodermatningen eller ej. Har området med yngel nått en viss storlek fortsätter bina uppfödningen och kan riskera att svälta om inte ett tillräckligt foderförråd finns till hands. Bin utsätts således för stora risker vintertid. Om bina har påbörjat en yngelsättningen eller ej kan fastställas genom att 15 mars 1983 samma samhälle igen, +5 C. Samhället är varmt i mitten och yngelklotet är upplöst. Rensningsflygning har ännu inte skett. Den 7 april efter rensningsflykten var samhället bisvagare, ca 1 ram svagare. Många bin stannade ute, kanhända av uttorkning enligt i artikeln redovisade erfarenheter. Den 20 april utökades samhället med en låda. Vilka bin det var? Buckfast av den gamla goda stammen, 427x285x391, på den tiden vi inte var välsignade med varroa. lyssna vid kupan då intensiteten av binas surr då är hörbart. Biraserna i Schweiz är emellertid anpassade till klimatet och därför iakttas sällan fenomenet med vinteryngel. Trots det är Omholts hypotes mycket intressant då han under speciella betingelser och på ett tydligt sätt klargjort att en reglerad vattentillgång utgör en viktig strategi för en sund biskötsel. Källa Eva Sprecher-Uebersax, Naturhistorisches Museum, Basel, Schweiz Schweizerische Bienen Zeitung, 129 (2006): Not 1 Omholt, S. W. Why honeybees rear brood in winter. A theoretical study of the water conditions in the winter cluster of the honeybee, Apis mellifera. Journal of Theoretical Biology, 128 (1987) liljenvall@zeta.telenordia.se Bitidningen 11/

10 Matias Köping SBR:s Näringsbiodlargrupp Näringsbiodling Olika slags bigårdar Som en fortsättning på serien om biodlingens villkor så ger vi oss på bigårdarna ur rationell synvinkel. För den som vill driva flera bigårdar eller har biodlingen på en nivå som kräver flera bigårdar. Ett grundfaktum i en större biodling är att tiden är en bristvara och ska räcka till många saker. Ditt sätt att arbeta ska inte bromsa upp effektiviteten. Givetvis finns viljan och målsättningen att alla samhällen och drottningar ska vara bra, men så blir inte verkligheten. Strategin i att handskas med bigårdarna kan vara en del av att uppnå effektivare arbetsinsatser, mer intjänade kronor per arbetstimme. Betänk följande. Det gäller att utföra ett och samma arbetsmoment upprepat och koncentrerat. Skaffa dig kompetensen som godkänd biodlare, vilket i samarbete med bitillsynen Produktionsbigård. Samhällena är ungefär lika starka och sköts med avsikt att producera honung. Foto: Jan Olsson. är en grund för att du ska kunna ha rörlighet i din biodling. Denna rörlighet och effektivitet kan biodlaren uppnå genom att skapa bigårdar efter arbetstyper och omgruppera bisamhällen för olika syften. Produktionsbigård Här har du produktionssamhällen för få honung. Målet är att ha jämnstarka samhällen. Dina åtgärder och tillsyn syftar till att stimulera och underhålla dessa samhällen för bästa resultat. Samhällen som avviker, som är svaga eller inte fungerar tas bort därifrån för att inte binda tid eller resor till bigården i onödan. Samma arbetsåtgärd kan göras Ett par olika avläggarbigårdar. Enklast är att ge avläggarna en krypfärdig drottningpuppa var och låta drottningarna para sig på platsen. Det går bra om omgivningens drönare är bra. Foton: Erik Österlund 10 Bitidningen 11/

11 upprepat och snabbt. Det material du har med dig koncentreras till att tillgodose produktionsbigårdens behov och då får du förmodligen allt med dig. Avläggarbigård På denna plats (eller platser beroende på hur många avläggare du gör) samlas alla de avläggare som görs så att de får växa till sig. Då har du möjlighet att utföra samma åtgärd på en plats istället för att avläggarna ligger utplacerade på olika håll. Tillsyn och stödfodring kan göras effektivt på en plats och därmed kan du spara tid och resor. Åtgärdsbigård Till denna bigård flyttar du samhällen som avviker, problemsamhällen av olika slag. Du får ett ställe att åtgärda dessa på. Slå ihop, byta drottning eller vad som nu erfordras. Arbetsinsatsen för att samla ihop dessa uppvägs av arbetsbesparingen. Du slipper åka omkring på olika bigårdar och göra dessa åtgärder. Åtgärdsbigården behöver också innehålla nåt samhälle som kan användas för förstärkning av dessa problemsamhällen. I en parningsbigård finns parningssamhällen, i ett område där drottningarna har stor chans att para sig med bra drönare. Foton: Erik Österlund, nederst Jan Olsson. I en drottningodlingsbigård finns odlingssamhällen, avelssamhällen, drönare för inseminering, mm. Poul-Erik Karlsen kontrollerar sitt odlingssamhälle, en s k långkupa. Foton: Erik Österlund. Drottningodlingsbigård Här står bisamhällen avsedda för olika avelsändamål. Drönarsamhällen som skall ge drönare till inseminering. Samhällen som skall ge bimassa för att fylla apideor. Avelssamhällen som man ska ta omlarvningsägg ifrån. Amningssamhällen som föder upp drottningar. Ruvningssamhällen som värmer drottningpupporna till kläckningsdags. Kanske den här bigården är hembigården om du använder kläckskåp istället för ruvningssamhällen. I den här bigården skall helt enkelt de samhällen stå som erfordras för att en drottningodling skall fungera. Istället för att åka omkring till flera platser finns allt samlat här. Honungen blir här en biprodukt. Avsikten är naturligtvis att du får likartade och sammanhörande arbetsinsatser på ett ställe. Bitidningen 11/

12 Parningsbigård Denna bigård är en plats där du har så bra förutsättningar som möjligt för att få fram en så bra friparning som möjligt. Här har du platsen där du alltid kan hämta drottningar till biodlingen och arbetsinsatsen är också här ensartad och därmed effektivare. Utbigård Plats där bisamhällen finns utposterade långt hemifrån (kan var flera mil eller längre) p g a bra dragplats eller av andra orsaker. En sådan bigård är i verkligheten en produktionsbigård för honung. Det erfordras god planering och att samhällena är likarartade i styrka och funktion för att kunna utföra så få besök som möjligt under säsongen. Det sparar bilbränsle och tid. En utbigård kan ligga långt hemifrån, bl a pga att dragplatsen är bra. Foto: Erik Österlund. Vandringsbigård Bisamhällen som du har i beredskap och i det skicket att du kan flytta dessa till olika dragplatser, raps, klöver eller annat. Pollineringsbigård Selektera ut bisamhällen till en bigård som med kort varsel kan flyttas till pollineringsuppgifter. När dessa finns på den plats din uppdragsgivare beställt, då har du arbetsmoment som knyts till pollineringsuppdraget på en och samma plats. Övervintringsbigård Man kan samla flera bikupor till färre bigårdar över vintern eller samla alla till en enda. Det kan vara en strategiskt bra och ur resesynpunkt arbetsbesparande åtgärd att ha övervintringsbigårdar. Flytta dem under sensommar eller tidig höst när yngelmängden är låg eftersom pollentillgången annars kan bli för dålig. Se upp med pollentillgången, både på hösten och tidig vår. Kanhända vill du ge pollendeg omedelbart efter rensningsflygningen innan du flyttar tillbaka samhällena för att maximera bistyrkan till huvuddraget. Här kan arbetet och tillsynen ske på en eller få platser. Det underlättar dessutom tillsynen på våren, med utjämningar och andra justeringar som behöver göras. Givetvis sker flyttningarna efter att dessa är besiktade. Är du godkänd biodlare och har alla papper och tidsfönster i ordning kan övervintringsbigården fungera. Detta kräver en del av biodlaren, men i gengäld kan detta förenkla avsevärt. En övervintringsbigård skall förstås vara lämplig ur övervintringssynpunkt, ha gott om plats där det är lätt att placera ut samhällen. Det ska vara lätt att ta sig dit med bil. Foto: Erik Österlund. Sammanfattning Som vi kan se, så erfordrar en växande biodling en systematisering för att uppnå effektivitet och den kvalitetsnivå som förenklar driften av verksamheten. Givetvis kan saker och ting förenklas ytterliggare med att t ex avvara drottningodlingsdelarna. Istället kan du köpa ditt årsbehov av en drottningodlare. Därmed har du köpt dig fri från en arbetsinsats, den att fram egna drottningar. Men då behöver du kanske några fler produktionssamhällen för att betala de inköpta drottningarna eller drottningpupporna med. Andra bigårdar som nämns i texten kan också undvikas genom att helt enkelt inrikta sin biodling på färre områden. De tre första slagen av bigårdar förekommer dock troligen hos väldigt många biodlare. matias.koping.sbr@biodlarna.org 12 Bitidningen 11/

13 Susanne Hoffman Gunilla Führ Johansson SBR-Quinnor Samarbete som målsättning Kan kvinnor gemensamt visa upp biodling och samtidigt sälja en ny produkt på en stor konsumentmässa? Genom Studieförbundet Vuxenskolan fick vi förfrågan om att vara med på NOLIA, en stor konsumentmässa under början av augusti i Umeå. Lantbrukets dag anordnades i år torsdagen 6 augusti. Många aktiviteter sponsrades av LRF. I maj kom redan förfrågan att visa upp kvinnliga biodlare i samarbete att marknadsföra både biodling, honung och produktutveckling. Rekryteringen till evenemanget blev genom det kvinnliga nätverket som finns i Norrland och som bedrivs genom en E-cirkel. Deltagare finns i Västernorrland och i Västerbotten. Till Nolia-mässan (med dagsbesökare i snitt) lovade vi att både stå på scen och berätta för besökare om biodling, framhäva honungens nytta, fördelen med närproducerat och visa på samarbete. Samtidigt erbjöd vi konsumenterna en ny produkt: Drottningens nyslungade Honung. Nytt? Inte många konsumenter har tidigare fått tag på så nyslungad honung i en läcker pluntaflaska. Nu gick den unikt att köpa på mässan. Dessutom delade vi ut både smakprover och recept på energidryck (med honung, citron, en gnutta salt och läskande vatten). Det var mycket uppskattat under en extrem varm augustidag! Sammanfattningen av dagen var att vi lyckades få mycket uppmärksamhet. Fem kvinnliga biodlare (utan tidigare samverkan) utförde arbetet under mässdagen. Vi delade ut cirka 1000 smakprover och sålde en hel del honung från tre bigårdar. Den såldes i behändiga plastflaskor. Man kan dock konstatera att besökare hade annat i tanken än att köpa och bära SBR-Quinnor i Kronoberg Den 29 augusti träffades 35 av 130 inbjudna kvinnor i Växjöortens föreningsbigård Bastanäs. Det blev uppstarten för SBR-Quinnor i Kronoberg. Välkomstdrinken bestod av en sportdryck med honung i. Tilltugget var i form av honungskolor med lime. Frida Jansson från Älmhult ledde samlingen. Lotta Fabricius Kristiansen från Stockholm och SBR-Quinnors styrelse berättade om nätverket och sin resa till Vietnam. Det blev biprat om hur vi kan underlätta arbetet med bina och om utveckling av nya produkter från biodlingen bivaxljus, bivaxsalvor och recept med honung. gunilla_f_johansson@yahoo.com med sig på sitt mässbesök. Det var alldeles för varmt just då! Även vi lärde oss mycket den dagen! susanne.hoffman@kassjo.se Bitidningen 11/

14 Övervinn mörkret Gör ett vaxljus Bivaxet ger vackert gula ljus som doftar underbart när de brinner Kristina Bäckström Välj rätt veke så är resten lätt. Vekegarnet säljs i olika grovlekar. Det tunnaste, nr 3, passar till tårtljus medan tjocka blockljus kräver tjockare vekar, nr 12 och tjockare. Om veken är för tunn kan lågan dränkas i smält vax, blir den för tjock kan ljuset brinna upp för snabbt. Tänk också på säkerheten och smält vaxet i kärl i vattenbad eller i en gryta med vatten i botten. Ha alltid ett lock till hands för att kväva eld om vaxet skulle börja brinna. som tur är går det dock svårligen att göra utan öppen låga. men man kan inte vara nog försiktig. Om du smälter vaxet i en gryta med vatten måste du kolla vaxnivån i grytan då och då så att inte vattnet kommer för högt upp. Om det färdiga, gjutna ljuset sprätter har du fått vatten i sleven när du tog upp vaxet. Stöpta ljus görs i höga, smala kärl. Fråga gärna på pizzerian om de har tomma plåtburkar som det varit olivolja eller pepparfrukter i. De är perfekta. Värm gärna vaxet på en flyttbar elplatta som kan ställas lågt för bästa arbetshöjd och se till att det inte finns något att snava på när du jobbar. Rulla Färdiga vaxmellanväggar är det barnvänligaste ljusprojektet. De böjbara arken rullas till ljus med en veke i mitten. Hela ark blir jämntjocka ljus medan ark som skurits på snedden blir avsmalnande med en spiralkant. Stapla Små bitar av vaxmellanväggar kan bli fina staplade ljus. Först skärs eller stansas former ut ur vaxarket. Man kan till exempel använda pepparkaksmått. Stapla sedan vaxbitar på varandra till önskad höjd, stick en tjock nål genom hela traven. I hålet trycks en vaxad veke ner. Försegla med lite smält vax kring veken. Gjuta I hobbyaffärer finns massor med gjutformar att välja mellan om du vill gjuta ljus i spännande former. Det finns i plast, metall och silikon. Vissa går att dela för att få ut det färdiga ljuset medan andra sprejas med släppmedel så att ljuset kan tas ur formen. Det finns till och med ljuskoppar med veke så att du kan göra värmeljus av bivax. De är mycket bättre för miljön än dem som fylls med petroleumbaserat paraffin. Muffinsplåtar, iskubslådor och andra böjbara former kan också användas för att gjuta små ljus som till och med kan flyta. Allt som krävs är att det färdiga ljuset är lågt och att överkanten är bredare än ljusets bas. Häll i vax, låt stelna till hälften och tryck ner en bit veke som vaxats så att den blir stel. Hälla Enklaste gjutprojektet är att låta gjutformen bli en del av det färdiga ljuset. Du kan hälla bivax i det mesta som tål värme, till exempel gamla terrakottakrukor, äggskal, glas och gamla kaffekoppar. Täpp igen eventuella hål i botten med lite vax innan du fyller på. Veken kan antingen vara en färdigköpt veke med metallfot som ställs i kärlets botten eller en bit veke doppad i vax som stoppas ner i ljuset när vaxet börjat stelna. En blompinne tvärs över kärlets kant ger stöd åt veken. Extra snygga flytande ljus görs av en bit präglad mellanvägg som formas till en skål över botten på ett glas. Låt skålen flyta runt i kallt vatten medan du försiktigt häller på vax. När ljuset är så gott som helt stelnat tas det upp och ett hål görs i mitten med en syl. I hålet sticks en bit veke ner. Stick inte i ljuset för tidigt, då rinner smält vax från ljusets inre ut och det blir ihåligt. Stöpa Smält bivax i ett högt kärl med vatten i. Klipp av bitar med veke, du kan antingen hålla en och en i handen och doppa eller fästa flera på blompinnar så går jobbet snabbare. Första gången läggs veken på ytan för att mättas med vax, tas upp och dras rak innan du fortsätter doppa rakt ner. Om du glömmer att lägga veken på ytan först kan veken fyllas med vatten i stället så att ljuset fräser eller slocknar. Doppa med lugna, ganska snabba rörelser och låt ljusen kallna mellan doppen. Skruvade tårtljus görs så här. Klipp av vekar på centimeters längd. Lägg dem på ytan och mätta med vax. Linda den varma veken i spiral runt en metallpinne som smörjts med lite matolja, en jumpersticka på cirka 5 mm fungerar bra. Dra försiktigt bort veken från stickan. Doppa 4-5 gånger tills ljuset är lagom tjockt. Strö Det allra enklaste ljuset gör du av det smuliga avtäckningsvaxet som bildas när kakor avtäcks med gaffel. Skölj först bort honungen genom att lägga smulorna i kallt vatten. Sila och bred ut dem på en handduk eller en gammal tidning och låt torka. Häll upp vaxsmulor i ett värmetåligt kärl, doppa en bit ljusveke i vax och låt svalna. Stick ner den i smulorna och tänd. kristina.backstrom@gmail.com 14 Bitidningen 11/

15 Höstmys med egna ljus. I vattenskålen flyter hjärtformade ljus stöpta i en muffinsform av silikon och ett flytjus gjort av en vaxmellanvägg. Snapsglasen är fyllda med smulor av täckvax medan terrakottakrukorna fyllts med smält vax. Längst ner ligger barnens favorit de spiralformade tårtljusen. Foto: Kristina Bäckström Bitidningen 11/

16 Honungsdoft från maten Bjud på Sutips pumpakaka i november och låt maten dofta av honung och kryddor under advent- och juletid. Marita Delvert, SBR-Quinnor Glöm inte honungen i julgodiset, i bakverken, i senapen och i rotsakslådan. Tillsätt honung i skinkglasyren och lägg i en klick för att spetsa mumman. Ringla honung över risgrynsgröten och servera Tina Nordströms apelsinrecept med honung istället för sirap. Laborera själv bland dina favoriter och byt ut en del av sockret mot honung. Eller låt honungsklicken endast bli en extra smakbrytning. SBR -Quinnor bjöds på thailändsk pumpakaka av Sutip på sin konferens. Det och andra recept från nätverket erbjuds här för inspiration. Allt beräknat för 4 personer och med honung som försiktigt värmts till flytande. Sutips pumpakaka med honung och kokos 250 g skalad kokt pumpa 3 stora ägg ½ dl kokosmjölkspulver (finns i thaiaffär, kan också bytas mot vanlig kokos) 1 dl honung ½ dl socker ½ tsk salt Mosa pumpan, vispa äggen och blanda med resten av ingredienserna. Häll upp smeten i en mellanstor aluminiumform eller i en mindre långpanna. Låt stå i 175 grader tills kakan stelnat (ca 20 minuter). Servera med favoritsylt och grädde. Honungskola 2 dl vispgrädde 100 g smör 1 dl honung 2 dl socker 1 tsk salt 1 dl rostade solroskärnor eller hackad mandel Koka allt utom solroskärnor/mandel tills smeten håller för kulprovet. Tillsätt solroskärnor/mandel. Häll upp på oljad plåt, låt stelna och skär i bitar. 16 Bitidningen 11/

17 Revbensspjäll med honung, ingefära och brysselkål 800 g tjockskurna revbensspjäll Marinad: ½ dl äppelcidervinäger 3 msk honung ½ dl soja ½ dl olja 2 msk stark senap, gärna wasabi Svartpeppar och riven ingefära efter smak 250 g brysselkål 1 msk smör 2 msk citronsaft 2 msk honung, salt och svartpeppar Lägg spjällen i en tjock plastpåse och häll över marinaden. Låt marinera i minst 3 timmar. Lägg köttet i en form och stek i 175 grader i ca en timme. Pensla några gånger med marinaden under tillagningen. Koka brysselkålen i lättsaltat vatten (fryst brysselkål behöver ej kokas). Smörstek kålen i en stekpanna och smaksätt med citron, honung, salt och peppar. Apelsiner med kryddig honung Inspirerad av Tina Nordström 4 apelsiner ½ röd, fint hackad chilifrukt 1 dl honung Saften av en halv stor citron plus rivet skal av en hel 1 kanelstång 1 krm malen kardemumma 1 skårad vaniljstång 2 stjärnanis 2 dl naturell yoghurt med 2 msk honung Halvera och finhacka chilin, koka upp lagen och låt den dra en stund. Skiva apelsinerna tunt och slå lagen över. Blanda eller ringla honung över yoghurten och servera. Marita.Delvert@skl.se Bitidningen 11/

18 Svenska biodlare på besök i Berlin Lasse Naimell och Bengt Andreasson I mitten av november 2008 åkte några representanter från de olika svenska birasföreningarna tillsammans med ledningen för Svensk Biavel AB på besök till Berlin. Målet för resan var ett dagslångt studiebesök hos professorn Kaspar Bienefeld vid Länderinstitut für Bienenkunde. Institutet ligger i en av norra stor- Berlins förstäder (och i forna DDR), Hohen Neuendorf, som i huvudsak består av småhusbebyggelse. Man framställer sig på sin hemsida som Berlins gröna punkt ( med en mängd små parker, villaträdgårdar osv. Naturligtvis är en sådan miljö också lämplig för biodling. Man kan tänka sig att detta har bidragit till att man förlade institutet hit. Huvudbyggnaden (från 1905) är en vit pampig huvudbyggnad i sten. Enligt hemsidan var det först 1923 som man grundade själva institutet och då först som en försöksanläggning i stil med den som SBR drev under ett antal år vid Hov i Östergötland. Man hade även försöksodling av silkesmaskar. Under DDR-åren var det centrum för kvalitetskontroll av den (öst-)tyska honungen inordnades institutet som en avdelning vid det Tekniska Universitetet i Berlin-Charlottenburg och 1952 fick man en professur i ämnet. Nuvarande inriktning och med en mer bred forskningsinriktning fick man först Två stora forskningscentra I nuvarande Tyskland finns två stora forskningscentra för bin (varav Länderinstitut für Bienenkunde i Hohen Neuendorf är ett), samt sju-åtta mindre i anslutning till olika universitet. Institutet har bl a till uppgift att ge service till biodlare i östra Tyskland och man har numer ca 350 licensierade avelsbiodlare som man ger avelsservice åt. Bl a med att beräkna avelsvärde och inavelskoefficient för drottningar och samhällets arbetsbin. Stora resurser Idag har institutionen två professorer (med professor Kaspar Bienefeld som verksamhets chef) och hela sju doktorer samt ett antal doktorander. Ca 20 laboratorieassistenter sköter mycket av det löpande arbetet med biforskningen. M a o ur personalsynpunkt en mycket väl sammansatt forskningsinstitution med förhållandevis stora resurser. Några av Biinstitutets halmkupor, där det fortfarande flög lite carnicabin trots att vi besökte dem i mitten av november Kvalitetskontroller Man utför ett stort antal kvalitetskontroller på honung, både inhemsk EU-honung och från icke-eu länder. Man har bl a en avdelning för pollenanalys och avdelning för molekylär biologi och har forskningsstudier på virussjukdomar på bin. Man har hela 12 olika huvudlinjer i sitt forskningsprogram. Vi fick bl a en grundläggande orientering om det databasbaserade program för beräkning av avelsvärde som har anpassats för bin av Dr. Klaus Ehrhardt. Det som skiljer binas genetik, från annan husdjursavel, är att drottningen parar sig med ett okänt antal olika drönare (som egentligen ska ses som flygande spermapaket) och därav blir avkomman i en del fall s k supersyskon, helsyskon, halvsyskon eller har andra grader av släktskap. I sin databas har man mätvärden från ca , i huvudsak, carnicasamhällen/-drottningar. Avelsvärde Metoden för avelsberäkningar är samma 18 Bitidningen 11/

19 Från vänster Olle Andersson, Kjell Hallberg, Alf Sjöberg (skymtar fram), Per Ideström, Sven-Åke Nilsson, Ingvar Arvidsson och Leif Svensson. Från vänster Prof. Kaspar Bienefeld som var vår värd, Annette Bruun Jensen forskare på biovetenskapliga fakulteten, Life i Danmark, Gideon Önnestam och Hans Lindberg. som i all husdjursavel, men anpassat för avel med bin. Anpassningen är bl a att man även tar hänsyn till drönarsidan och ett ev. släktskap på båda sidor i flera led bakåt. Genom detta får man fram ett specifikt avelsvärde och en inavels koefficient för varje drottning. Man kan utifrån dessa värden klokare styra i sitt urval av både drottning- och drönarmödrar. Ett klokt avelsval och avelsstrategi lönar sig prof. Bienefeld visade i siffror hur honungsskörden hade förbättrats med i genomsnitt ca 6 % under en tioårs-period genom att man systematiskt tillämpat det avelsvärderingssystem som deras da- taprogram ger underlag för. Under samma period hade bisamhällena blivit avsevärt lättare att hantera. Aktuella projekt Men för att återgå till Länderinstitut für Bienenkunde, så har man tre pågående doktorand studier. Man undersöker binas pollineringsförmåga ur olika aspekter, forskning på nosema angrepp och amerikansk yngelröta, virusstudier bl a i kombination med Nosema Cerane-angrepp (man misstänker att CCD kan förklaras med en blandinfektion med virus och N. cerane). Under de senaste åren driver man ett mycket kostsamt och omfattande projekt för att hitta varroatoleranta bin. För oss bi-intresserade svenskar så var det verkligen ett superintressant besök som tyvärr var alldeles för kort. Man skulle haft flera dagar på sig att riktigt ta till sig alla intressanta uppgifter. Vill du läsa mer om Länderinstitut für Bienenkunde i Hohen Neuendorf, så är deras hemsida ZWS/Startseiten/deutsch/Bienenzucht- Start.html Körsbärshonung Bilden visar min försommarhonung, högsommarhonung och körsbärshonung. Jag bor utanför Kristianstad och här växer mycket fågelbärsträd som har gett rikligt med körsbär i år. När bina var utan drag i mitten/slutet av juli bestämde de sig för de dignande körsbärsträden. Själv såg jag aldrig att de besökte körsbären, men när jag slungade honung märkte jag en röd kletig massa rinna ut ur slungan. Smaken är fantastisk, tycker åtminstone min fru körsbärssmaken framträder tydligt. Honungen är mycket lättsåld, tyvärr fick jag bara två lådor av denna särart. Björn Gustavsson Bitidningen 11/ Urspårning På grund av slarv gled en järnvägsvagn med råsocker iväg ner till närmaste växel där den blev stående tills ett tåg på andra spåret knuffade omkull den. Detta hände den 5 september 1991 i Schriever, La i USA, på en Louisiana & Delta linje. Vagnen skulle till Supreme Sugar Refinery på sidospåret till Napoleonville i Schriever. Vad gör detta intressant. Jo, bin (och gissningsvis diverse andra flygande insekter) kom i stora mängder och störde både gänget som skulle återställa vagnen till spåret och städgänget som skulle röja upp allt utspillt socker. Och är man ovan vid hur bin och liknande beter sig, kan situationen upplevas farlig. Bosse Malmgren Källa Trains, june 2009 Yrkesutbildning i biodling Distansutbildning på heltid under två år (motsvarande 80 KY-poäng) med 9-10 sammankomster i Garpenberg per år, vardera omfattande två eller tre dagar. Utbildningen består av tre hörnpelare av ungefär samma omfattning: 1. Fördjupad bikunskap, dvs allt som rör bin, honungsproduktion, biprodukter, förädling, avel osv. 2. Företagsekonomi och entreprenörskap. 3. LIA, dvs Lärande I Arbetet, som kan liknas vid praktik hos redan yrkesverksamma biodlare. Avklarad utbildning ger möjlighet att erhålla gesällbrev. Utbildningen är studiemedelsberättigad via CSN (Centrala Studiemedelsnämnden). Vi har 10 studieplatser och brukar anta cirka 15 elever. Utbildningen startar första veckan i mars 2010 och ansökningstiden löper till 28 december i år. Information och ansökningsblankett finns att hämta på eller genom kontakt med Alf Arvidsson, tfn alternativt e-post alfa@garp-giab.se /AA 19

20 Janne Mårtensson adj. SBR:s Avels- och Bihälsokommitté Avel & Bihälsa Drottningen märks grön 2009 Summeringar från avelsfronten Under säsongen som gått har aktiviteten som vanligt varit hög inom drottningodlingen i landet. En begränsande faktor är som vanligt ett variationsrikt svenskt sommarväder. Avels- och Bihälsokommittén vill här informera om resultaten från tre av dessa aktiviteter resultaten från SBR:s parningsstationer och från de två nya EUstöden Avelsdjur till föreningarna och Bruksparningsplatser. Det senare har också fått medel direkt från SBR. Parningsstationerna 2009 Under året har verksamhet bedrivits vid 8 stationer Aspö, Hasslö, Ven, Väderön, Vendelsö, Styrsö och V:a Högholmen. Mycket glädjande är att stationsföreståndarna gjort ett väldigt gott arbete med att hålla ner kostnaderna vid stationerna. Det ökar chanserna för fortsatt verksamhet enligt nuvarande upplägg, vilket är helt beroende av stöttande EU-medel för att vara möjligt att bedriva. Några siffror (inom parentes 2008 års siffror): Inlämnade kassetter: 1790 (1866) Lyckade parningar: 1489 (1502) Parningsprocent: 85 (83) Parn.avgifter i tkr: 101 (104) EU-stöd i tkr: 123 (148) Nya stöd för bättre bin! Från det nationella programmet 2009 och SBR direkt har vi kunnat stödja det regionalt bedrivna avelsarbetet med målet att få bättre bin till ännu fler biodlare. Projekt Bruksparningsplats har kunnat stödja verksamhet över hela landet från Norrbottens Drottningodlingsklubb i norr till Tomelillaortens Biodlarförening En parningskupa där bina trängs i flustret. i söder. Sammanlagt har tio ansökningar inkommit, vilka beviljats totalt drygt 25 tkr i driftsbidrag. Det är imponerande mängder drottningar som tas emot på dessa platser. Sammanlagt har det inrapporterats 710 utsatta drottningar, varav 530 blivit äggläggande, vilket ger en parningsprocenten på ca 75 %. 530 äggläggande drottningar är drygt en tredjedel av antalet parade drottningar på våra stora parningsstationer. Man kan med fog anta att det finns ett minst lika stort antal likartade företeelser runt om i landet. Detta sätter ett perspektiv på hela avelsverksamheten i landet, som vi kanske inte riktigt har insett tidigare. Projekt Avelsdrottningar har med hjälp av EU-medel beviljat bidrag till inköp av totalt 30 st stationsparade drottningar fördelade på 14 olika föreningar/ drottningodlingsklubbar. Spridningen över landet är densamma som föregående projekt, från Norrbotten i norr till Kullabi Drottningodlingsklubb i söder. Dessa 30 drottningar är nu invintrade och kommer förhoppningsvis att möta våren i gott skick. Under nästa år får de visa, om de är intressanta att bedriva avel efter. Kanske deras avkommor sedan får para sig på någon av bruksparningsplatserna i landet och därefter hamna i ett samhälle hos någon biodlare, som får glädjas åt deras goda egenskaper. Därmed har vi slutit hela kedjan från biavlarna till den enskilde medlemmen. Vi hoppas verkligen få medel till att även under kommande säsong kunna stödja ovanstående två insatser för Bättre bin åt flera! 20 Bitidningen 11/

21 Eländes cementhonung Kenth-Inge Wallgren Efter andra skörden sommaren 1995 upptäckte jag att vaxkakorna var mer eller mindre fyllda med mycket hårt isbitsliknande material. Jag fick gräva ur isbitarna ur kakorna. De smakade inte dåligt och hade svag sötma. En del bitar gick att mosa med t ex avtäckningsgaffeln. En del var stenhårda. Efterforskningar visade att en liten lus som gillar att sticka hål på granskotten var ansvarig. Gransaven tränger fram och lusen tar för sig. Det kommer mer än den kan smälta och överskottet tar bina hand om efter att det tagit en genväg genom lusen, en annan än den vanliga för mat. Bina behandlar detta som vanlig nektar, vilket bl a innebär att enzymer sätts till från binas egen kropp, redan på vägen hem till kupan. Den här söta gransaften kristalliserar mycket fort i vaxcellerna. Varje sommar har jag upptäckt några celler här och var, men inte så sent på säsongen som detta år, långt in i september. I år 2009 när jag i slutet av september tog bort ramfodrare och foderlådor drog jag upp några ramar här och var för att kolla om det fanns yngel, bistyrkan, mm. Till min stora fasa fanns det cementhonung. Observera, inte att förväxla med kristalliserad rapshonung som är vit och homogen i struktur och inte lika hård. De isbitsliknande pluggarna fanns i stor mängd. En del täckt av vaxlock som man fick rispa upp för att kunna ställa diagnosen. Bina har alltså blandat in cementen i vinterfodret, som i mitt fall är sockerlösning som serveras varm spetsad med ättika. Jag förstod vad bina flugit på. Blomsterdraget försvann den 21 juli, men bina har kört hårt ända till långt in i september. Bitidningen 11/ En ramfodrare placerad nära biklotet med isolering på utsidan som man ger varm sockerlösning i kan vara enda chansen att ge sockerlösning i november. Om detta skulle behövas. Lägg gärna i en flottör, t ex träskivebit lite mindre än öppningen för att förhindra drunkningsolyckor. Ge bara så mycket att bina beräknas klara sig till mars då de kan få mer om det behövs, tidigast strax före rensningsflykten men helst efter denna. Den här foderramen kommer väl till pass att nödfodra bina med. Den används även under säsong, då med strösocker för att upprätthålla äggläggningen. Bina kan inte lösa upp dessa klumpar så man måste ta bort dessa kakor och ge nytt foder. Cirka 25 % av mina bin hade en massa cementhonung som var tvunget att få bort. Resten av bina kommer jag att bevaka noga i mars och vid behov ge varm sockerlösning som stödfoder i min ramfodrare. Det som är litet osäkert är hur mycket cementhonungen kontaminerar den indragna sockerlösningen. Dvs hur mycket av sockerfodret som kommer att kristallisera pga av närvaron av cementhonung. De biodlare som försökt att ge bin cementhonung till vinterfoder har misslyckats. Bina har till största delen dött. Det vore ju inte bra om mycket bin kommer att dö pga cementhonung nu när det är så lite bin i Sverige. Så min uppmaning är att kolla dina kupor nu, om du inte redan gjort det. Byt ut det indragna hårda cementhonungsfodret mot ny varm sockerlösning om det är möjligt. Det går förhoppningsvis att göra också i november, men det kan vara svårt att ge sockerlösning då. Här i Hjo finns alltså eländet och jag vet via min kamrat Michael Hauk att Eskilstunatrakten har samma problem. Varför Stora Granbarrlusen jobbat så sent i år kan bero på klimatet. Det har varit torrt och varmt i Hjo. Det är något för entomologerna på SLU att bita i så att vi får lära oss mer. 21

22 Min bekämpning av varroa Ingemar Håkansson Jag har testat en egen metod för varroabekämpning sedan jag drabbades av kvalstret Den grundar sig på min övertygelse att bina klarar sig bäst själva, dvs att man inte rotar i kuporna i tid och otid. Metoden har fungerat för jag har inte haft några vinterförluster till skillnad mot biodlarna i omgivningen. Är numera nästan ensam biodlare i socknen och vågar nu efter dessa år garantera att metoden fungerar. Jag håller yngelrummet ganska trångt (10 ramar LN) under våren och när det börjar bli för trångt gör jag en avläggare som i princip består av allt täckt yngel. I allmänhet blir detta i mitten av juni i Västsveriges skogsbygder. Drottningen får stanna kvar i modersamhället på nya ramar. Någon dag efter att avläggaren gjordes har alla dragbin flugit tillbaks till modersamhället. Då sprejar jag över modersamhällets ramar med mjölksyra. Detta görs endast en gång eftersom där knappast finns något täckt yngel. Någon vidare svärmkontroll görs inte på detta samhälle då det knappast kommer på sådana tankar. Bara att sätta på lådor efter hur vädret utvecklas. En vecka efter att avläggaren gjordes rivs alla viseceller utom en i avläggaren, och efter ytterligare tre veckor sprejas avläggarens ramar med mjölksyra. Där finns då inget täckt yngel kvar och den nya drottningen har knappast varit äggläggande mer än någon dag på sin höjd. Om bina misslyckats med sin drottning syns detta genom puckelyngel vid detta tillfälle. I slutet av juli förenar jag avläggaren med modersamhället med tidningspappersmetoden. Då har modersamhällets drottning spärrats ned på en låda och alla skattlådor utom en har tagits bort. Avläggaren ställs i allmänhet överst med spärrgaller under. Hela kupan består då, underifrån räknat, av yngelrum med gamla drottningen, spärrgaller, skattlåda (kan även innehålla yngel), spärrgaller, avläggare. Det är nästan hundraprocentigt säkert att bina sparar den drottning som är överst. På det viset invintras nästan alltid samhället med en ung drottning. Någon vecka senare flyttar jag om lådorna så att avläggarens yngelrum kommer underst. Vid detta tillfälle görs inga kontroller, bara skiftar om lådorna. I början av september slutskattas samhällena (sedan gammalt skulle ljunghonungen skattas på Mose-dagen som var den 4/9 innan någon klåfingrig själ flyttade den till ett annat datum). Då måste man leta upp drottningen och se till att hon verkligen finns i understa lådan. Fram i oktober tas täckbrädorna av och bigångarna sprutas/droppas över med oxalsyra. ingemar.hakansson@telia.com PM Universalbotten 3 i 1 Sveriges bästa bibotten Enkel städning, varoakontroll/ -bekämpning och fodring, Bottnen finns också med pollensamlare, 4 i 1. Håll dina bin i torra, mögelfria lådor. Enkelt, smidigt och billigt. Ring Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Vi har tillstånd att tvätta och rensa året om. Anläggningen är godkänd av Länsstyrelsen o Jordbruksverket. För mer information Ring Ingemar Håkansson undersöker bisamhällen tillsammans med intresserat biodlaryngel. Välkomna hälsar Lars Gibrand 22 Bitidningen 11/

23 Nödvinterfodring Foto: Michael Bush. Av olika anledningar kan man stå med några samhällen i november som inte har nog med foder för att klara vintern. I år kan det var pga att man rensat ut ramar med cementhonung ur samhällena. Biodlare från flera håll i landet har rapporterat om intensivt cementhonungsdrag i början av september. Michael Bush i Nebraska stod i den situationen för några år sedan, att ha ett antal samhällen i november med normal bistyrka utan tillräckligt med foder. Han lade tidningspapper över nästa hela överlisterna på samhället, sprayade litet vatten på pappret, ställde en låg tom låda ovanpå och hällde ut 15 kg strösocker åt ena kanten enligt bilden och lämnade lite öppning ner i samhället. Sprayade sedan lite vatten på strösockret. Naturligtvis ett isolerat tak på detta. Bina äter bl a underifrån genom pappret, fukten gör att sockret klibbar ihop så att det inte rinner ner på bottnen. Kondensfukten under vintern gör det möjligt för bina att äta sockret. Hans bin klarade sig. Kanske idé att pröva för någon. Red. Information om Bifor Bifor kan kristallisera om den förvaras under 10 C. Vi kommer i framtiden att ha med denna information på hinkarna. Vi upplyser om detta i och med att en kund hört av sig med frågor angående kristalliserad Bifor. Bäst är naturligtvis om man inte köper in för mycket, utan kan utfodra hela sitt lager i aug/sept. Bifor är, vid riktig lagring, en mycket stabil produkt. Erik Forsberg, Nordic Sugar A/S Bitidningen 11/

24 Brev till redaktionen Meddelande P.g.a. personliga skäl är jag förhindrad att hålla föredrag inom SBR samt ta emot besök från föreningarna i min bigård under år Anders Berg, Ryssby Biodlingspremie behövs! Med en dåres envishet återkommer jag till en tidigare framförd idé, publicerad i Bitidningen samt från vår förening i form av en motion till föregående års riksförbundsmöte. Den handlar om att det vore värt med ett försök från statens sida att betala varje till SBR ansluten biodlare en skattefri premie på förslagsvis 3000:- per år efter en fullgjord säsong. Premien skulle gälla oavsett bigårdens storlek och om biodlaren är nytillträdd eller sedan länge medlem. Detta för att underlätta administrationen och kontrollen inom de lokala föreningarna som skall skicka in uppgiften. Denna rekryteringsfrämjande åtgärd kunde tänkas pågå under en försöksperiod på tre år för att kunna avläsa effekten. Ur statsfinansiell synvinkel rör det sig inte om något hisnande belopp med tanke på biodlingens betydelse för det ekologiska ansvarstagandet. Vår förening har diskuterat den svåra nedgången av antalet biodlare sedan början av 70-talet. Kåren är halverad sedan den tiden. Någon drastisk stimulans för att få fler att börja måste till! Jag hoppas denna insändare skall få någon eller helst flera att reagera och uttrycka sin tro på eller motsatsen, hur en sådan här nämnd rekryteringsåtgärd skulle fungera. Till syvende och sist gäller förstås att staten efter en framställning från SBR släpper till pengarna. Kolbjörn Wilcke, ordf i Nordmaling-Bjurholms Bf Glädje och sorg Min strävan att utvecklas i biodlingens konst innebar en halvårskurs i biodling på Lantbruksskolan i Lillerud, Värmland för flera år sedan. Denna kurs utvecklades till anställning som lärare och ansvarig för 200 samhällen. Efter ett par år startade jag egen yrkesodling med avel som stort intresse. Under denna lyckliga tid i mitt liv fick jag stor respons av prof Åke Hansson, dr Josef Stark, Hans Sahlin, Henry Kristoffersson samt husdjursansvarig på Länsstyrelsen Staffan Westin. Den tiden har runnit förbi. Jag ser med öppna ögon naturens skrik på hjälp. Blommor, örter, bär, frukt och kryddväxter, ja, de bara försvinner. Så blev jag tvungen att ge bina preparat mot varroakvalstret. Ett samhälle bibehöll sin styrka, resten svaga. Nästa år ny dos efter invintring (oxalsyra). På våren genomgång. Inga levande samhällen och stor saknad av bin. Detta kallar jag kolonikollaps (kk=konkurs). Man har pratat och skrivit länge om varroakvalstret. Varför hittar man inte patogenerna? Det har ju bevisats att inälvorna av de döda bina i kollapsade samhällen (ibland med drottningen och några fåtal bin kvar) innehåller ej smält pollen och dessutom svamp, och mer Vad beror det på? Se på den besprutning som sker i skog och sädesodlingar, och raps och rybs. Vad kommer denna bidöd, ibland kallad CCD, att innebärs för oss biodlare. Några tankar i mitt huvud: Patogener kom till Australien genom kinesisk Royal Jelly (drottninggelé). I Australien finns institutioner med kapacitet att undersöka CCD. Efter 30 år som biodlare och nu 80 år tackar jag för den tid som varit. P-O Lindroth, Kil i Värmland Apistan är inte längre verksamt mot varroa Av olika anledningar, flyttning, och att en stor del av mina samhällen hade avelsdrottningar för utvärdering etc, har jag valt att använda apistan för behandling av varroa 2007 och Detta visar sig nu vara ett stort misstag trots att jag i vissa fall vid behandling tyckt mig märka en god effekt. Nu, detta år har jag satt in apistan på 6 utvalda avelssamhällen och använt % myrsyra korttidsbehandling med vettexduk ovanpå ramarna på övriga. Jag har fått en hel del nedfall i samhällen med apistan men otroligt stor mängd i flera av dem som behandlats med myrsyra. Pga att samhällena haft stor mängd yngel sent i september har vissa samhällen behandlats före inmatning och vissa efter inmatning. Iakttagelserna är desamma. Väldigt stor mängd nedfall, på några så mycket att kvalstren ligger som strängar under kakgatorna. Det är inte lönt att försöka räkna. När detta skrivs är inte alla mina samhällen behandlade men trenden är solklar. En alltför stor mängd kvalster har klarat behandlingen 2007 och 2008 med apistan. Åren dessförinnan nyttjade jag myrsyra och oxalsyra på de flesta samhällena och apistan endast på 3-5 avelssamhällen av totalt ca 35. Som jämförelse vill jag nämna iakttagelserna på de 7 samhällena i föreningsbigården. Här har alltid behandling skett med myrsyra på vettexduk efter slutskattning och oxalsyra med droppmetoden i oktober (ofta kanske lite väl tidigt.) När detta skrivs har endast behandlingen med myrsyra genomförts. Nedfallet varierade från endast ett par kvalster till ca 200 på en yta motsvarande ca 70 % av bottnen. Således ganska acceptabelt, men eftersom det var rikligt med yngel kvar ska kanske ett par samhällen få ytterligare en omgång med myrsyra. Vilken behandling som gör mest illa åt bina kan diskuteras. Vid vissa redan inmatade samhällen kröp en stor mängd bin ut på fluster och framsida vid behandling, vilket naturligtvis gör den mindre effektiv. Då använde jag helt torr vettexduk. Eller beror utkrypningen på att bina har mindre yngel att skydda? Tidigare och i föreningsbigården har jag nyttjat vattenfuktig, väl urkramad duk och det verkar vara humanare och bättre mot bina, men är effekten då tillräckligt god? Således är slutsatsen att man lurar sig själv genom att nyttja apistan och nu riskerar jag att mista ett antal samhällen under vintern pga alltför stora skador på bina och alltför stor mottaglighet av virussjukdomar. Min förmodan är, att det icke tillåtna medlet som vissa köper på apotek avsett för behandling av löss på får och grisar, kommer att få samma dåliga verkan efter en tid när kvalstren blivit resistenta även mot detta (jämför även medel som nyttjas till huvudlöss där resistens har uppstått). Återstår således tills vidare endast behandlingen med syrorna som en vettig och lämplig metod om vi ska ha någon biodling i framtiden och naturligtvis utskärning av drönaryngel. Ett visst bortfall av samhällen och drottningar får vi kanske räkna med, men det blir klart värre om kvalstren tar överhand. Åren 2005 och 2006 hade jag bortfall av ett par samhällen av ca 35 vid behandling med myrsyra och oxalsyra med gasmetoden. Sten-Erik Falk, Taberg Kort kommentar från red: Idag finns också (förutom syror) tymol att tillgå (EU-godkänt i ekologisk biodling), t ex i Apiguard. I en nära framtid kan förhoppningsvis ett ersättningspreparat komma för Apistan. Och vi hoppas att avelsarbetet går framåt. 24 Bitidningen 11/

25 Billigare prenumeration på bitidningar Liksom tidigare år kan du via förbundet prenumerera på de nordiska ländernas bitidskrifter till ett lägre pris än om du prenumererar direkt från respektive organisation. Det gör du genom att till SBR betala in prenumerationsavgift enligt nedan och anger vilken eller vilka tidskrifter du önskar. Du kan också via SBR prenumerera på några amerikanska bitidningar och en tysk. Prenumeration via SBR måste göras senast den 1 december Dröj därför inte med att betala in den aktuella summan på plusgirokonto , varvid på talongen anges dels önskade tidskrifter, dels fullständigt namn och adress till vem tidskrifterna ska sändas. Biavl, Danmark 473 SEK Birøkteren, Norge 279 SEK Mehiläinen, Finland 279 SEK Deutsches Bienen Journal 482 SEK American Bee Journal 465 SEK, flyg Bee Culture, 575 SEK, flygpost X Digital bitidning Den amerikanska bitidskriften Bee Culture kan man prenumerera på och bläddra i digitalt på sin dator och ladda ner pdfsidor från. Den kostar i form av digital prenumeration 15 USD 110 SEK. Man går då in på beeculture.com och klickar på rutan under bilden med tidingen (märkt X på bilden intill) och klickar vidare enligt instruktionerna. Man betalar sedan med hjälp av Visa eller MasterCard. Om man inte vill lämna ut sitt korts nummer kan man hos sin bank koppla sitt kort till ett s k E-korts-system (så kallas det hos Swedbank). Då gör man hos sin internetbank ett tillfälligt betalkort och anger hur mycket pengar det finns på det kontonumret och hur länge det digitala kortet ska gälla, vanligtvis en månad. Ingen kan blåsa en på pengar då, i alla fall inte mer än som finns på det digitala kortet. Redaktören har använt det systemt en hel del och köpt varor via internet med hjälp av det systemet och aldrig råkat ut för blåsningar, inte där i alla fall. Exp Bitidningen 11/

26 SBR:s bigårdsskylt Art nr :- Priset inkluderar tryck och frakt. Din beställning skickar du till: eller ring Beställ en bigårdsskylt till din bigård Här kan kontaktinformation noteras så att allmänheten kan rapportera om eventuella händelser vid din bigård - djur, vandaler, svärmar, omkullfallna träd osv. Skylten är tillverkad i aluminiumplåt (1mm) med måttet 18 x 21 cm och har 2 rader med plats för önskad text: Bigården tillhör... (namn)... (telefon, ev. adress) BV-pins 50 kr/st Allt går oavkortat till BV! Belopp till BV sätts in på pg Märks med Biodlingens Vänner samt namn och adress. Bidrag ansöks en gång per år. Bidrag börjar delas ut, när fonden når 100 tusen SEK. Fonden innehöll i oktober -09: kr Tips 3: Föreningens årsmöte kan bli en biodlingens vän! Om föreningarna vid sitt årsmöte samlar in 200 kronor och sätter in detta på Biodlingens vänner-kontot, kommer summan att snabbare komma till det belopp, då det går att ansöka om pengar från fonden. Har fonden en tillräckligt stor grundplåt finns det större utsikter att externa bidragsgivare gör entré. Vi kan visa vägen, gott folk, genom att på egen hand fylla på fonden först. Tips 4: Hur kan du hitta bidragsgivare som blir en biodlingens vän? Inför stundande helger och högtider kan du uppmuntra en intresserad arbetsgivare eller annan företagare, att sätta in ett belopp på Biodlingens vänner kontot. Vi sänder ett gåvobevis, som bidragsgivaren kan marknadsföra. Ett bra alternativ till att skicka julkort. Tips 5: Ett julklappstips! Svårt med julklappar i år? Köp ett gåvobevis i Bibutiken som kommer Biodlingens Vänner till del eller köp den nya Biodlingens vänner pinsen för 50:- i Bibutiken 26 Bitidningen 11/

27 Från Valberedningen Dags att nominera kandidater! Distrikt, biodlarföreningar samt enskilda medlemmar. Det är dags att nominera kandidater till olika uppdrag inom riksförbundsstyrelsen. Era nomineringar skall vara oss tillhanda senast 20 februari SBR:s styrelse valda till 2010 Jonny Ulvtorp Ordförande Arne Johansson ledamot Lotta Fabricius Kristiansen ledamot Anders Lignell ledamot Birgitta Augustesen suppl. Matias Köping, suppl. SBR:s styrelse valda till 2011 Alf Sjöberg Ledamot Stig Hansson ledamot Krister Linnell ledamot Konferens om pollinering och bihälsa för biodlare, frö- och oljeväxtodlare och frukt- & bärodlare Partnerskap Alnarp, Jordbruksverket m.fl. inviterar till en konferens 26 november i Alnarp, Skåne. Konferensen är för biodlare, fröoch oljeväxtodlare, trädgårdsodlare och rådgivare. Här presenteras nya svenska forskningsrön om pollineringens betydelse för lantbrukare och trädgårdsodlare samt om hur man på kort och lång sikt säkerställer att de pollinerande insekterna trivs i öppet landskap. För biodlarna finns det intressanta föreläsningar om hur man minskar risken för vinterförluster. Anmälan senast torsdagen den 12 november på eller Vi hälsar alla pollineringsintresserade varmt välkomna! SBR-Quinnor i Skåne Höstmöte Vi träffas tisdagen 27 okt kl ca21.30 i IOGT NTO gården i Sösdal, Flensburgsgatan 8. Tema är HONUNG i matlagning. Vi hjälps åt att laga en tre rätters middag där honung ingår. Vi bjuder på maten. Tag med recept. Anmäl dig till Ingrid Hallberg , iok.hallberg@hotmail.com ; Ulla Nilsson , ulla_nilsson_45@hotmail.com Revisorer och ersättare till 2010 Åke Fredriksson, revisor Hugo Nordh, revisor. Görgen Kragh, revisorersättare. Conny Persson, revisorersättare. Valberedningens sammansättning under året är: Birger Johansson, sammankallande. bi.birger@telia.com Martin Johansson Hulta_m@hotmail.com Kent Törnkvist Kent.tornkvist@telia.com Gunilla Ivehag Teo35@telia.com Susanne Hoffman Susanne.hoffman@kassjo.se Vi minns Arvid Andersson Alingsåstraktens Bf Göte Persson Landskrona-Kävlinge Bf Hans-Erik Hansson Stavnäs-Högeruds Bf Göran Granholm Österforse Bf Bitidningen 11/

28 Möten och kurser Almanackan Distrikt Granndistrikt är välkomna Norrbottens biodlaredistrikt NDK, Norrbottens Drottningodlings Klubb Årsmöte sö 15 nov kl 15 i SV-Luleås nya lokal, Nygatan 11 (ingången ovanför Restaurang Matstället) Södra Kalmar Biodlardistrikt Biodlarkvällar ti 3 nov kl på Kolbodagården, Kolboda, samt to 5 nov kl IOGT/NTO-lokalen Sandgatan 1, Mönsterås. Veine Jernemalm, Åke Sandquist och Ingmar Wahlström föreläser med vackra färgbilder om biodling, dess produkter, utrustning och hur biodling kan utveckla landsbygden. Föreläsningarna vänder sig till dig som inte är biodlare men vill veta mer om biodling som hobby eller som del i din näringsverksamhet, men även till dig som redan är biodlare. Kontaktperson Veine Jernemalm, tel Kaffe serveras. Västmanlands biodlardistrikt och SBR Quinnor Diskussions- och informationsmöte 7 nov kl 10-ca14 i Kungsåra Bygdegård. GMO (genmanipulerad odling). Daphne Thuvesson delar med sig av sin kunskap. Anmälan till Gun Järling-Aspås , gun.aspas@ teltek.se, Lena Nilsson , nilsson. altona@telia.com Föreningar Grannföreningar är välkomna Bjäre Bf Årsmöte on 18 nov kl 19 på Långagärdsvägen 19, Förslöv. Medtag årsrapport och honung för bedömning. Bodens Bf Årsmöte 10 nov kl 19 på Robbgården vid Norrigården. Kvalitet i biodling. Årets skörd. Inför NOLIA Fika Boråsortens Bf Årsmöte to 5 nov kl 19 på Cafe 9:an Stora vägen Gånghester. Obs tid och plats. Biodling förr i tiden med Alf Magnusson. Dalslands Södra Bf Årsmöte to 19 nov kl 19 i Stationshuset, Brålanda. Vice ordf, SBR och ledare för V Götalandsprojektet Arne Johansson, utmärkelser, servering m m. Ta med årsredovisningen. Alla årsredovisningar deltar i ett lotteri med fina vinster, bl a drottning nästa säsong. Dingleortens Bf Årsmöte 9 nov kl 19 i Håby församlingshem. Tag med honung för bedömning samt årsrapporten. Ervalla med omnejd Bf Årsmöte 15 nov kl 17. Julmarknad Frövifors Museum nov Finspångs Bf Årsmöte 4 nov. Grästorps Bf Årsmöte 26 nov kl 19 i Pingstkyrkan. Medtag honungsprov och årsrapport. Grötfest 8 dec kl 19 i Pingstkyrkan. Göinge Bf Årsmöte to 12 nov i Vuxenskolans lokaler i Broby kl Göteborgs Bf Årsmöte i Gunillse ga småskola 19 nov kl 19. Föreningen bjuder på fika. Lotteri. Tag med honungsburk och honungsbedömningskort samt frankerat kuvert. Glöm inte att skicka årsrapporten till sekreteraren Seppo Syvänen senast 31okt.Seppo Syvänen, Helgdagsgatan 4, Göteborg. Hagshults Bf Årsmöte 20 nov kl 19 i Hagshults sockenstuga. Medtag årsrapport. Servering, lotteri. Himle Bf Årsmöte Himle Bygdegård 4 nov Kl 19. Oxalsyra utdelas medtag burk. Kaffe och fralla bjudes. Hisingens Bf Årsmöte 9 nov kl 19 i Kyrkbyhemmet. Ta med 700g burk med honung för bedömning. Glöm inte årsrapporten. Höglandets Bf Årsmöte lö 21 nov kl 14 i Träffpunkten, Kyrkogatan 2, Nässjö. Underhållning, smörgåstårta, kaffe, läsk. Lotterier, paketauktion. Hela familjen. Ta med paket och skänk till auktionen. Högsbyortens Bf Årsmöte sö 15 nov kl 14, Vuxenskolan Högsby. Honungsbedömning, kaffeservering mm. Tag med en honungsburk för bedömning. Glöm ej årsrapporten som skickas till Ronnie Niesel, Gesällvägen 1, Högsby. Katrineholmsortens Bf Årsmöte 24 nov kl 18 i Studiefrämjandets lokaler. Kristianstadsbygdens Bf Årsmöte ti 24 nov kl 19 på Fackens Hus. Landskrona-Kävlinge Bf Årsmöte lö 14 nov kl 10 i fiskestugan i Häljarp. Tag med årsrapport och honung för bedömning. Kaffe och smörgås serveras. Lidköping-Kållands Bf Årsmöte on 18 nov kl ca 21 på Kaffekvarnen. Pris för bästa honung och lotterier. Föreningen bjuder på kaffe och smörgåstårta. Grötfest to 3 dec kl ca 21 på Kaffekvarnen. Föreningen bjuder på kaffe med glögg och gröt. Familjevänligt. Diverse muntrationer. Lindomeortens Bf Årsmöte ti 3 nov kl i Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7 Kållered. Luleå bf Årsmöte sö 8 nov kl 15 i SV-Luleås nya lokal, Nygatan 11 (ingången ovanför Restaurang Matstället). Mjölby-Mantorp Bf Årsmöte to 19 nov kl 19 i SBR:s cafeteria, Mantorp. Preben Kristiansen ger senaste nytt om varroa, samt bildvisning från det gångna året. Ta med årsrapporten (finns i okt. numret av BT) så bjuder föreningen på något ätbart. Motala Bf Årsmöte 10 nov kl 18. Lokal meddelas i samband med anmälan till Lars Naimell, Nicklas håller föredrag efter ord. åm. Mölnlycke Bf Årsmöte ti 24 nov kl 19 på Kulturhuset, Biblioteksg 2 i Mölnlycke. Föredrag av Egon Andersson: Drottningodling för vanligt folk. Nordvästra Skånes Bf Årsmöte ti 10 nov kl på Kulturmagasinet, Fredriksdal. Aktuella rapporter. Ta med din årsrapport eller skicka den till Ingrid Bondeson och delta i vårt lotteri. Honung till bedömning för etiketter kan lämnas in. Norrköpings Bf Årsmöte lö 28 nov kl 14 på Himmelstalundsskolan. Föreningen bjuder på förtäring, kaffe. Lotteri och diplom utdelas för bästa honung Ringjöortens Bf Årsmöte 17 nov i Scouttorpet i Ekeröd. Föredrag om biodling, honung och livsmedelskrav av Reneé Norlin, Länsstyrelsen. Honungsbedömning. Glöm inte blankett. Sollentuna Bf Årsmöte to 5 nov kl 19 på Fridshyddev. 17. Honungsbedömning. Sundbybergs och Spångaortens Bf Årsmöte 26 nov på Eddagård, Kasernvägen 3 i Rissne. Sydvästra Skånes Bf Årsmöte 16 nov 19 i ABF, lokal rum 312, Johan Kocksg Trelleborg. 1 st bidrottning utlottas bland de som har lämnat in årsrapporten senast den 31okt till Jan-Erik Persson. Söderåsens Bf Årsmöte 3 nov kl 19 i Stenestads bibliotek. Södra Inlands Bf Årsmöte lö 21 nov kl 14 på Inlandsgården Kärna. Clovis Kastberg föreläser. Kaffe o lotteri. Medtag honung för bedömning. Vaxinlämning lö 29 nov kl 10. OBS! Samtidigt ska frankerat kuvert med namn och adress lämnas. I kuvertet läggs även uppgift om rammått eller om vaxet ska säljas. Ange om du använt Apistan eller ej på förpackningen. Apistanfritt särbehandlas. Södra Vätterbygdens Bf Årsmöte sö 22 nov kl 15 i Bränneriet, Brunstorp. Utlottning av 3 st drottningar. Kaffe och smörgåstårta serveras till självkostnadspris. Tibroortens Bf Årsmöte to 19 nov kl 19 i Studieförbundet Vuxenskolan. Honung för bedömning lämnas till Jan Gustafsson och årsrapporten till Mats Mellblom, Hasselgatan Tibro senast 31 okt. Tjörns Bf Årsmöte on 4 nov kl hos Bräcke Hembygsförening. Obs! Gratis lotteri. Tranåsortens Bf Årsmöte lö 21 nov kl 16 på Eklidens Pensionat. Underhållning. Obs! Glöm inte årsrapporten och honungsprov. Uddevallaneidens Bf Årsmöte to 12 nov kl 19 på Södertullsgården. Sista dagen för inlämning av honung till bedömning. Luciafest to 10 dec kl 19. Utlottning av 2 st Mollödrottningar bland dem som lämnat in årsrapporten före den 15 nov. Ullareds Bf Årsmöte 3 nov kl 19 i Okome bygdegård. Oxalsyra finnes för utdelning. Varaortens Bf Årsmöte sö 15 nov kl 14 på Folkhögskolan. Utlottning av drottningar, kaffe. Honungsprov, bedömningskort och årsrapport lämnas till Hilbert A. eller Claes j. senast 5 nov. Vikbolandets Biodlare Årsmöte fr 27 nov kl i Ö Stenby-Konungsunds Bygdegård. Intressant berättare. Vi bjuder på förtäring. Värnamoortens Bf Årsmöte on 25 nov kl Se separat utskick. Västerås Bf Årsmöte ti 10 nov kl 19 på Vallby Friluftsmuseum. OBS! Missionshuset. Samling som vanligt vid lanthandeln. Kaffe, utlottning av drottningar. Västra Frölunda Bf Årsmöte 11 nov kl 18 på Sjöbergen\Kungsten. Gärna föranmälan till ordf Per Ola Hansson Tel Ölands Bf Årsmöte sö 15 nov i Räpplingegården, Räpplinge. Från Räpplinge kyrka kör du ca. 300 m utefter Grebyvägen. Ta med din Årsrapport. Den är viktig för vår förening. Måltid till självkostnadspris. Föranmälan till Gunnel eller Iréne Örebro Bf Årsmöte 25 nov kl 19 på golfrestaurangen Mosjö. Föreningsbigården bjuder på fika. Östra Blekinge Bf Årsmöte sö 15 nov kl 10 i Föreningsstugan Mölletorp. Östra Sörmlands Bf Årsmöte ti 17 nov kl 19 påsolberga. Det händer i SBR Viktiga planerade händelser för förbundet. Fattas något, hör av dig till redaktören: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 21 nov Förbundsstyrelse 18 jan Arbetsutskott förbundsstyrelsen 15 feb Arbetsutskott förbundsstyrelsen 25 feb Sista dag för motioner och valrapporter för distrikten 27 feb Förbundsstyrelse 1 mar Arbetsutskott förbundsstyrelsen 13 mar Förbundsstyrelse 25 mar Sista dag att skicka kallelse till riksförbundsmötet 16 apr Förbundsstyrelse apr Riksförbundsmöte 28 Bitidningen 11/

29 Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. Malmtorpsv. 19, Grödinge. Öppet måndagar. Sommaröppet även fredagar. Tel , freddy.duwe@biodlingsforetagarna.nu Biodlingsföretagarna bli medlem i föreningen för professionell biodling. Läs mer på vår hemsida Behåll dina friska och starka bin i torra lådor! htp:// Drottningar Drottningar säljes! Oparade Buckfast 100:-st +moms Köpes Bin och Biodling av Åke Hansson. Björn Holmgren. Tfn Bisamhällen köpes vår eller höst buckfast eller krainer Sthl-området eller 10 mils omkrets. Vaxinlämning Nu är det tid att lämna in ramar och vax. Vår inlämning är öppen oktober-mars. Vi säljer glasburkar i plastpaket, som vanligt, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar. Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns? Var säker på att få tag på Apistan till nästa år - köp nu. Apistan säljs enligt gällande bestämmelser t.o.m 31/ Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: , E-post: info@joelvax.se Semesterstängt 22 dec - 6 jan. Bitidningen Kvartssidor.indd :02:36 Vi flyttar till Norge! Liten gård och biodlingsföretag säljes Gården har faluröda byggnader kring en öppen gård. Innehåll: halvmodern bostad 7 rok, snickeri, verkstad, garage, loge, honungsfabrik, gårdsbutik, gäststuga, omo dern lillstuga, matkällare. Utrustning för ca 90 bisamhällen. Max prod 10 ton honung. Salvkokeri, laboratorium och kontor/biblio tek kan ingå. Plats för hästar eller smådjur m2 mark vid asfaltväg 3km utanför Sala. Ekologisk prod av frukt, bär och grönsaker. Kommunalt vatten och avlopp. Skriv och beställ prospekt eller visning: Adress: biborje@hotmail.com Vi behöver mer honung! Vi tar emot orörd, grovsilad honung året om. Betalning efter leverans. Bra priser. Ring angående kärl, frakter och priser. Mats Karlsson , Göran Sundström Annonstaxa Kommersiella annonser Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Uppslag (två sidor): s/v :-, 4-färg :-. Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg :-. Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg :-. Halvsida (1/2), format mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. Kvartssida (1/4), format mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 3.000:-. Sextondelssida (1/16), format mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 1500:-. Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%. Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till Bitidningen datum för manusstopp, 11/12 om 2009 inte angivelse om senare publicering anges. Radannonser Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under huvudrubriken Marknadsplatsen. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in här. Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca bokstäver) - 75:- och 4 rader (ca bokstäver) - 100:- kr. Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg , med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 29