Rävens verksamhetsplan

Transkript

1 Rävens verksamhetsplan

2 Välkomna till Rävens Förskoleklass och fritidshem Vi vill i denna arbetsplan berätta om våra mål och metoder i vår verksamhet. Allt vi gör i förskoleklassen och på fritids bygger på det som står i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Förskoleklassen infördes 1998 och är en frivillig skolform för sexåringar. Grundtanken med att förskoleklassen flyttade in i skolan är att den skall vara en bro mellan de olika världarna, förskola och skola. Förskoleklassen skall lyfta barns lek, skapande och utforskande. Genom förskoleklassens placering på skolan har barnen lättare att vänja sig vid skolans värld. I förskoleklassen lägger vi stor vikt vid skolplanens första uppdrag värdegrunden - det vill säga, alla människors lika värde. Vi lägger dagligen stor vikt på bemötandet av varandra. Alla som inte är närvarande i klassen av någon anledning ska känna sig saknade. Alla ska bli sedda och bekräftade för den de är. Det viktigaste för oss är att våra elever känner att de är trygga och att vi bryr oss om dem. Under förskoleåret arbetar vi kontinuerligt med matte, språksamlingar, rörelse. Vi går på utedagar en gång i veckan. Barnens valfria lek ute och inne är något vi lägger stor vikt vid, det är här barnen lär sig det mest grundläggande, som turtagning, regler, samspel, samarbete, koncentration och uthållighet.

3 Förskoleklass De långsiktiga strävansmålen finns i Lpo 94 under stycke 2.1 (Normer och värden), 2.2 (Kunskaper) och 2.3 (Ansvar och inflytande). Vi har brutit ner dessa mål i mindre delmål. Storsamling Barnen ska känna grupptillhörighet. Barnen ska känna sig viktiga och betydelsefulla. Barnen ska bli lyssnade på. Barnen ska våga tala i grupp och kunna vänta på sin tur. Barnen ska bli medvetna om årstider, månader, veckodagar och datum. Barnen ska känna sig trygga i vad som ska ske under dagen. Barnen ska lära sig sånger, ramsor och lekar. Vi startar dagen med en gemensam storsamling och avslutar även dagen med en gemensam storsamling. Varje dag sätter vi upp bilder som visar hur dagen ser ut. Alla barn har sin bestämda plats i samlingen. Vid storsamlingen på morgonen räknar veckovärdarna barnen och uppmärksammar vilka som är närvarande respektive frånvarande. Saknas någon sätts hans/hennes ansikte in i röda huset som är vårt borta hus. När man sedan kommer tillbaka flyttar man sitt ansikte till blåa huset som är skolhuset och man hälsas välkommen tillbaka av alla kompisarna. Vi använder oss av en pratsten för att träna oss på att tala en i taget och våga tala inför klassen. Endast den som håller i stenen får prata, sedan skickar man stenen vidare. Barnen ska räcka upp handen när man vill berätta något i samlingen. Varje dag utse Dagens kompis för att lyfta fram positiva saker som barnen gör mot varandra. Dagens kompis uppmärksammas i samlingen och får en kompismedalj på sin låda.

4 Språksamling Väcka barnens språkliga medvetenhet. Barnen ska känna till rim, ramsor, meningar, ord, stavelser och ljud. Vi använder oss av Bornholmsmodellen. Det är en framforskad metod som kommer från Danmark. Den innebär att man på ett lekfullt sätt stimulerar barnens språk och väcker deras nyfikenhet på olika ljud och ljudkombinationer, hur man kan dela upp ord i mindre delar och leka med ord. Den bygger på lekar i 7 steg. I förskoleklass jobbar vi med de 6 första stegen, som är: - lyssnandelekar. - rim och ramsor. - ord och meningar. - stavelser. - första ljudet i ord. - analys och syntes av fonem. Matematik Barnen ska få förkunskaper i olika vardaliga matematiska begrepp som t ex på, under, över, framför, bakom osv. Barnen ska efter förmåga kunna sortera, jämföra, mäta. Barnen ska känna till formerna (kvardrat, cirkel, triangel och rektangel). Barnen ska vara bekanta med siffrorna 0-9. Utematte på utedagarna. Arbetsblad. Mattesagor. Vi räknar barnen i samlingen med hjälp av kulband och räknekort. Vi tittar på filmen Fem myror är fler än fyra elefanter som handlar om siffrorna 1-9.

5 Veckovärdar Lära sig att ta ansvar för vissa givna uppgifter. Varje vecka har vi två veckovärdar, en från varje grupp. Deras ansvarsuppgifter är att ringa i städklockan och sedan kontrollera att det är städat efter fria leken, ta fram papper och papperskorg samt säga varsågoda vid fruktstunden, räkna barnen i samlingen, vattna blommorna samt tillsammans med en vuxen på fredagen cykla till återvinningsstationen med det avfall som vi har källsorterat. Sagostund Väcka intresset för sagor. Barnen ska kunna lyssna till en berättelse, förstå innehållet och återberätta delar av det. Barnen ska efter förmåga kunna hålla kvar en berättelse från en dag till nästa dag. Barnen ska känna till någon av våra svenska barnboksförfattare och veta skillnaden mellan författare och illustratör. Vi använder oss av olika berättarmetoder som bilderböcker och lättare kapitelböcker, sagopåsar, flanosagor, bildband och dramatisering med olika karaktärer. Vi lånar många böcker av samma författare och pratar om vem som skrivit böckerna t ex Alfons-böckerna av Gunilla Bergström. Hon har både skrivit berättelsen och ritat bilderna, hon kallas för författare och illustratör.

6 Valfria leken Barnen ska kunna leka med alla. Barnen ska kunna känna empati för andra och se till att ingen hamnar utanför, alla ska få vara med. Barnen ska känna glädje i leken. Barnen fantasi ska stimuleras. Barnen ska träna samspel, regler och turtagning. Varje dag ges stort utrymme för den fria leken både ute och inne. Pedagogerna är närvarande i leken och vägleder barnen. Det ska finnas lustfyllda lekmaterial som inspirerar till fantasifulla lekar. Om konflikter uppstår ska pedagogerna finnas där för stöd, stöttning och vägledning. Pedagogerna konstuerar lekgrupper som bidrar till att barnen lär känna varandra bättre och får chansen att skapa nya kamratrelationer. Arbetsstund-arbetsblad-arbetsschema Barnen ska kunna förstå en instruktion och utföra en uppgift. Barnen ska kunna sitta still och jobba koncentrerat på sin plats. Efter samlingen har vi ofta en arbetsstund, som till en början är kort, men som efterhand blir längre. Barnen sitter på bestämda plaster. Barnen tilldelas en uppgift eller ett arbetsblad. Ibland jobbar vi med arbetsschema, där ges barnen olika valmöjligheter efter individuella intressen och behov. När man är färdig med ett arbete, ska man själv kunna välja vad man vill fortsätta att arbeta med.

7 Barns ansvar och inflytande. Klassråd- Elevråd- Fritidsråd- Matråd Alla barn ska känna att deras åsikter är viktiga och har betydelse. Barnen ska ges möjlighet att förändra och förbättra sin inneoch utemiljö. Barnen ska ges möjlighet att påverka matsedel och matsituationer. Vi utser två representanter till elevrådet, en till matrådet och en till fritidsrådet. De olika råden träffas ett par gånger per termin tillsammans med ansvariga pedagoger. Inför varje träff, tas viktiga frågeställningar upp i klassen och på fritids, dessa tas sedan med till respektive råd för att diskuteras vidare. Innan varje elevråd har vi klassråd, ungefär 1 gång/månad. IT Öka barnens datavana. Alla barn skall veta hur man sätter på och stänger av datorn. Det ska bli naturligt för barnen att använda datorn inte bara i spelsyfte utan även som ett hjälpmedel för att stimulera inlärningen. Språkträning med datorns hjälp till de barn som har detta behov. En pedagog hjälper och visar de barn som inte vet hur man sätter på datorn, pedagogen hjälper och visar också hur man stänger av. Vi har noga utvalda pedagogiska spel som barnen kan välja att spela. Barnen får vara delaktiga i den pedagogiska dokumentationen genom att skriva ord/text och lägga in foton.

8 Normer och värden Alla hjälper varandra. Alla tar ansvar för skolans lokaler. Alla tar ansvar för material och leksaker. Alla följer skolans regler. Vi går alltid igenom och förklarar trivselreglerna i elevhäftet. Vi visar var skolans gränser går. Vi är alltid ute tillsammans med barnen. Vi har kompis samtal, där alla får möjlighet att ta upp saker som hänt och även hitta egna lösningar på problemen. Vi vuxna hjälper alltid barnen att bearbeta konflikter. Vi är noga med att städa efter oss och är rädda om sakerna. Vi utser varje dag dagens kompis för att uppmärksamma positiva saker som barnen gör. Utedagar Väcka barnens intresse för skog och natur. Barnen ska träna på att gå på led. Barnen ska uppmärksammas på naturens skiftningar vid olika årstider. Göra barnen medvatna om att det finns många fina skogsområden i deras närmiljö. Barnen ska lära sig att vara rädda om naturen/skogen. Barnen ska röra på sig och utveckla sin grovmotorik. Vi går på led till skogen på tisdagar varje vecka, oavsett väder. Vi leker med vad naturen har att erbjuda. Vi följer naturens skiftningar och gör barnen uppmärksamma på vad som händer i skog och mark under året. Vi går till olika utflyktsplatser i vår närmiljö. Barnen har med sig en liten nyttig fika och alla tar med sig sitt skräp hem. Vi pratar om hur man skall uppföra sig i skogen. Genom valfria och styrda lekar ger vi barnen motorisk träning t ex följa John, kurra gömma, bergsklättring.

9 Massage (taktil stimulering) En stunds positiv beröring kan göra underverk. Massage ger värme, lugn, närhet och framförallt en positiv kontakt med en annan människa. Vad händer i kroppen vid massage? Vid beröring frisätts ett hormon, oxytocin, som ger ett ökat lugn, sänker blodtryck och puls, ger minskad aggressivitet och ökar nyfikenheten. Vi tror på talesättet den man masserar slår man inte. Alla barn ska kunna ge och ta massage. Vi har regelbundet en stunds massage till lugn musik. Vi börjar enkelt med olika beröringslekar och går sedan vidare till avslappningsövningar och massagesagor. Rörelse/Idrott Barnen ska ges möjlighet till grovmotorisk träning i planerad undervisning. Barnen ska kunna klä om, duscha och hålla ordning på sina kläder. Barnen ska lära sig nya lekar. Barnen ska träna sig i turtagning, kunna följa instruktioner och regler. Kristinebergskolans gemensamma mål från åk. 0-9 är att alla ska röra sig minst 30 minuter varje dag. Vi har lärarledda planerade idrottslektioner en gång i veckan i halvklass tillsammans med barn fråp ettan. Vi använder oss av skolans silverpilbana som är en anpassad motorikbana utomhus. Vi har styrda rörelselekar, går på promenader och utedagar. Vi är framför allt ute och leker på skolgården där vi rör oss mycket.

10 Källsortering Barnen ska få kännedom om vad dem kan göra för att vara rädda om miljön. Barnen ska lära sig att saker består av olika material och därför ska de slängas i olika behållare/containrar. Vi sorterar skräp i olika lådor på avdelningen. Vi skiljer på tidningar/papper och kartong, hård och mjuk plast, batterier och plåtburkar. Varje fredag cyklar veckovärdarna till återvinningsstationen och tömmer avdelningens lådor tillsammans med en pedagog.

11 Fritidshem Under fritidstiden och gäller samma mål och metoder som under förskoleklasstiden, denna verksamhet bygger på samma läroplan som förskoleklass och skola. (Lpo 94) Här uppmärksammas barnens valfria lek. Vi tar tillvara barnens egna intressen och lyssnar till deras vilja och önskemål. Vi pedagoger finns till hands för att hjälpa, stötta och vägleda. Vi jobbar aktivt för att ge pojkar och flickor samma förutsättningar och utrymme. Frukost-lunch-mellanmål Alla måltider serveras i matsalen. Frukost kl Lunch kl Mellanmål kl Barnen skall ha ett bra bordsskick. Använda besticken rätt. Våga smaka ny mat. Kunna ta lagom stora portioner. Det finns alltid personal som äter pedagogiskt och på så sätt föregår med gott exempel. Vi hjälper barnen att hålla besticken och delar tillsammans. Vi påminner när de hämtar mer att de inte skall ta för mycket. Vi uppmanar barnen att smaka av allt som bjuds. Efter förskoleklassens slut, går de barn som är kvar på fritids och äter mat i matsalen. När alla har ätit klart går vi upp på Räven och är inne och läser saga eller har massage och leker. Ca städar vi och går ut på gården och leker kommer 1:orna och vi är ute till ca då vi plockar undan och går till mellanmålet. Efter mellanmålet är vi inne och har olika aktiviteter. Onsdagar är årskurs 1 ute hela eftermiddagen.

12 Fritidshems aktiviteter! Gympakul Att alla barn ska röra på sig. Att träna sin grovmotorik. Att stärka gruppen. Att ha roligt tillsammans. Vi går till gymnastiksalen. Vi har planerade aktiviteter och lekar. Skapande Barnen skall tycka att det är roligt med skapande verksamhet. Låta barnen få skapa fritt från sina egna idéer. Prova olika material som lera, gips, papper, tyg, garn, pärlor och färg. Prova på olika tekniker som sy, väva, snickra, måla, rita, trycka och pärla. Träna finmotorik och pennfattning. Vara rädd om materialet och inte slösa. Att barnen själva skall kunna hålla ordning och städa efter sig. Barnen har alltid tillgång till t ex papper, pennor, färger, lim, saxar och pärlor som de själva kan skapa fritt med. Vi erbjuder planerade skapande aktiviteter som är årstidsrelaterade. Vi som personal stöttar och hjälper barnen i sitt fria skapande. Vi som pedagoger finns tillhands och visar barnen hur man använder materialet och är rädd om det. T ex hur man utnyttjar ett ritpapper maximalt. När man avslutar en aktivitet så plockar man undan efter sig. Allt material har sin egen plats som är uppmärkt.

13 Valfri lek inne och ute Att själva kunna välja kompis och sysselsättning, och ändå se att ingen blir utanför. Känna empati för andra. Känna glädje i att leka med andra, och vara en del i gemenskapen. Att under långa stunder få leka utan att behöva bli avbruten. Att kunna samspela, träna regler och turtagning. Barnen får utveckla sin grovmotorik. Varje dag ges stort utrymme för den valfria leken både ute och inne. Att som pedagog vara närvarande och vägleda barnen. Att ha lustfyllt lekmaterial som inspirerar. Vid utelek utnyttjar vi skolgårdens olika möjligheter såsom lekplats, fotbolls-, bandy- och basketplan, silverpilbanan och närheten till en härlig skog. Utedagar Lära oss vara rädd om skog och natur. Träna grovmotoriken. Att röra på sig. Att njuta av naturen. En dag i veckan tar vi med oss mellanmålet ut i skogen. Vi har alltid någon planerad aktivitet som är knutet till djur och natur. Vi ger ett stort utrymme för barnens valfria lek och uppmärksammar deras iakttagningar i skogen. Vi samtalar om hur man skall uppföra sig i skog och natur och varför.

14 Lov och studiedagar Det viktigaste under loven är att barnen får känna att de har lov. Under lov och studiedagar har vi särskilda planerade aktiviteter. Då erbjuder vi sådana aktiviteter som kräver mer tid och inte hinns med i den dagliga verksamheten t ex besök i simhall och ishall, bakning, skogsutflykter med korvgrillning och filmvisning.