Extra temanummer inför Måltidens dag

Transkript

1 EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 2 OKTOBER 2006 Extra temanummer inför Måltidens dag VISST SKA VI FIRA MÅLTIDENS DAG DEN 19 OKTOBER 2006!! Syftet med Måltidens Dag är: Att lyfta fram Måltiden som en lustfylld upplevelse och en positiv träffpunkt och därmed en viktig ingrediens i ett gott liv. Att höja den dagliga måltidens status. Måltidens Dag är ett initiativ från riksnätet Måltidens Dag och firas i år över hela landet. Ludvika kommun kommer att fira dagen för femte året i år. Ha en trevlig Måltidens Dag!

2 Gästskribent: Maria Pettersson Andelen ekologiskt odlade produkter i vår mathållning måste öka. Det handlar om att erbjuda bästa möjliga kvalitet på vårt livsmedel. I sin tur har det positiva effekter för både folkhälsan och djurhållningen. Ett ökat kvalitetsmedvetande höjer successivt kraven. Riksdagen har fastställt att av den offentliga konsumtionen av livsmedel ska 25 procent vara ekologisk år I Ludvika kommun är idag 12 procent av maten i kommunens organisation (skolor, förskolor, äldreomsorg) ekologiskt odlad. Vi har kommit en bit på väg men vi vill gå vidare. Kommunen kan styra detta genom sina upphandlingar. I upphandlingsförutsättningarna går det att enbart fråga efter ekologiskt odlade produkter. Att göra den markeringen kan även få positiva effekter rent prismässigt. Ju större volymer, desto bättre pris blir effekten. Det går också att ange att kvalitet viktas något högre än priset vid anbudsförfarandet. Om kommuner och landsting styr detta via sina upphandlingar så ökas successivt den ekologiska produktionen. Det påverkar priserna generellt, vilket gynnar konsumenten. Vi kommer att driva denna fråga i hela länet. På så sätt kan vi stärka den ekologiska produktionens ställning som helhet. Detta är en viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle. Dalarna som län måste gå före. Vi ska visa att detta är möjligt! Ludvika var den första kommunen i landet som genomförde KRAV-certifiering på vissa produkter på alla skolor och förskolor. Under de senaste åren har vi utökat vår andel av ekologiska varor. De idag 8 KRAV-märkta produkter i Ludvika är: Mjölk, filmjölk, morötter, vitkål, vetemjöl, havregryn, inlagda rödbetor och inlagd gurka serverades en KRAV-rätt per vecka inom skola, förskola och äldreomsorg blev fem produkter inom skolan och förskolan KRAV-märkta, 2006 utökades det med tre produkter ytterligare och inför 2007 inför vi en till samt att då infattas också hela äldreomsorgen. Vårt gemensamma projekt tillsammans med Landstinget Dalarna, VBU och Dala Måltidsservice är också en del i vårt arbete med att säkerställa en god kvalité, valfrihet för matgästen, personalsamverkan samt kostnaderna. Vårt mål är entydigt: Vi vill öka andelen ekologiska produkter i kommunens upphandling. Maria Pettersson Kommunstyrelsens ordförande

3 Masen, maten och miljön Den 27 september höll Svenska Naturskyddsföreningen en föreläsning med rubriken Masen, maten och miljön för högstadieelever och skolpersonal. Budskapet var att vi måste öka efterfrågan på närproducerad mat. Allt fler jordbruk läggs ned. Det öppna landskap som gör Dalarna till ett populärt turistmål är hotat. Turismen drar in åtskilliga miljarder och ger många jobb till vårt landskap. Håller Dalarnas bönder på att bli utrotningshotade? Vill vi kunna se odlade fält och betande djur på ängarna? Om vi handlar mer, frågar efter och äter mer närproducerad mat ger det sysselsättning, framtidstro och livskvalitet i Dalarna. På köpet får vi kortare transporter, öppna landskap och biologisk mångfald. Och vad är det vi äter egentligen? Billig dansk kassler med 79 % vatten, färskt kött från Brasilien med 90 dagars hållbarhet, lamm från Nya Zeeland och tjeckisk mjölk som håller sig i fyra månader. Billig mat har ett högt pris! Priset kommer vi att få betala i slutändan, inte minst via brist på egenproducerad mat. Det är bara mjölk, ägg och potatis som Sverige är fullt ut självförsörjande på. Kan vi lita på och kräva att andra ska hålla oss med mat i framtiden? Föreläsare var Gunder Eriksson, f d VD på Siljans Chark och Ylva Grudd från naturskyddsföreningen. Gunder och Ylva från Svenska Naturskyddsföreningen

4 Åsas receptruta - en 3-rätters middag för 4-6 personer Rostad blomkålsoppa : 1/2 blomkålshuvud ekologiskt 2 st chalottenlökar grovt hackade, ekologiska 2 st vitlöksklyftor ekologiska 3 dl svampbuljong 3 dl mjölk 3% ekologisk 2 msk Svenskt smör ekologiskt 1 msk rapsolja ekologisk 1 msk vitvinsvinäger 2 tsk spiskummin mald 1 msk sesamfrön rostade Salt, peppar Gör så här: Rosta blomkål, lök och vitlök i smör och olja. Slå på buljong och låt sjuda tills allt är mjukt. Häll i mjölk och mixa allt slätt. Smaka av med vinäger, spiskummin, salt och peppar. Strö på sesamfrön vid servering. Denna soppa kan även serveras kyld och då kan med fördel några msk naturell youghurt blandas med. Citron& vitlöksoxbringa med persiljebuljong Ca 750 gr oxbringa kokt 1 dl persilja hackad, ekologisk 1/2 citron ekologisk 10 vitlöksklyftor skalade, ekologiska 1 l persiljebuljong el. grönsaksbuljong 2 st gula lökar ekologiska 2 st persiljerot skalade, ekologiska 2 st morötter skalade, ekologiska 300 gr Apetina Feta i tärningar 150 gr oliver gröna, stora, ekologiska Salt, peppar ev. Gör så här: Dela rotfrukter och lök i lagom stora bitar och koka dessa mjuka tillsammans med vitlök i buljongen. Skär oxbringan i kuber och lägg i buljongen. Salta och peppra om det behövs. Lägg i persilja och citron vid servering. Ät gärna i djupa tallrikar med ev. kokt potatis, ekologisk, toppa med fetaost och oliver. Chokladbananer i ugn 4-5 bananer skårad, med skal, ekologiska 1 rulle chokladslantar, gärna mörk choklad 2 dl vispgrädde, ekologisk Gör så här: Stoppa ner chokladslantarna i skåran på bananen. Lägg bananerna på en plåt eller i en ugnsform. Sätt in i ugnen i ca 200 grader tills chokladen har smält. Servera med lättvispad grädde. SMAKLIG MÅLTID!

5 Gunnels miljötips Nu är snart den mörka årstiden här och då är det trevligt att tända ljus igen. Välj då ljus gjorda av stearin. Det är det mest miljövänliga alternativet. Bosses fundering: Ekologisk odling vs konventionell I tusentals år har människan odlat säd och grönsaker utan gifter och gett jorden tillbaka näringsämnen med gödsel från djuren på gården. Men sedan bara några decennier är odlarna specialiserade på enstaka grödor i stor skala och mjölk- och köttproduktion sker också i stora specialiserade enheter. Från djurfabrikerna blir det stora mängder urin och avföring, som blir ett miljöproblem. Samtidigt som växtodlarna tillför konstgödning till sina åkrar. Och måste bekämpa ogräs, sjukdomar och skadedjur med gifter som dras till den ensidiga odlingen. Ändå kallas det nya odlingssättet konventionellt, medan det urgamla kallas ekologiskt. Vad vi känner inför olika företeelser beror till viss del på vilka värden vi lägger i deras benämningar. Konventionell betyder för de flesta ungefär detsamma som normal, medan ekologisk förknippas med något udda, lite naturromantiskt. Egentligen borde kanske ekologisk odling kallas traditionell, och konventionell odling kallas industriell, eller kanske rent av oekologisk? Läsarreaktion på första numret av Ekomålet: Hej! Jättehärligt! Toppen med en kommun som verkligen tar allt det här på allvar! Åsa Fernholm

6 Vi som jobbar med Ekomålet är anknytning Monika Ahrås, kostsamordnare 6454 Gunnel Persson, förskollärare Stensvedens Förskola 6702 Bo Staaf, Agenda 21-samordnare 6106 Åsa Skoog, skolmåltidsföreståndare Kyrkskolan 6194 Anneli Lindahl, skolmåltidsföreståndare Lorensbergaskolan 6247 Ursula Furtig, folkhälsosamordnare 6228 Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör 6365 Redaktör och ansvarig utgivare: Bo Staaf Agenda 21-samordnare Tel