Vår lokala likabehandlingsplan light version

Transkript

1 Vår lokala likabehandlingsplan light version 1 Stålhagens förskola Augusti juli 2016 Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola.

2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret VISION Vi på Stålhagens förskola vill att alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. Barnen ska känna glädje och lust att utforska och lära sig tillsammans med oss och med varandra. Vårt uppdrag är att verka för att barnen ska känna gemenskap och bli sedda för den person de är. Barnen ska vara delaktiga och kunna påverka innehållet av verksamheten på förskolan. Alla är lika mycket värda och ska därför bli bemötta med empati och respekt. Vi vill att barnen ska våga visa känslor och ha förmåga att visa hänsyn och att måna om varandra. Förskolechefens ställningstagande Jag som rektor har ett övergripande ansvar för att arbetet drivs i riktning mot vår vision och jag tar klart avstånd från alla former av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Min uppgift är att kontinuerligt och aktivt ha värdegrundsfrågor på agendan. I mitt ledarskap jobbar jag för att uppmuntra och förstärka det goda i ord, tankar och handlingar och att vara en god vuxen förebild. Emma Roos Simonsson Det du tror om mig Sådan du är mot mig Hur du ser på mig Vad du gör mot mig Hur du lyssnar på mig Sådan blir jag! (från ett klotterplank i en svensk grundskola)

3 3 KARTLÄGGNING AV FÖREBYGGANDE INSATSER Vi är en mångkulturell förskola med många interkulturella mötesplatser och ser utemiljön som en viktig del i barnens relationsskapande, därför har en hel del förbättringar gjorts på gården och en utökning med ett skogsparti. Vi fortsätter att se över förskolans gård och anpassade lekområden för små respektive större barn. De områden som vi i personalgruppen på hela förskolan har kartlagt är risker i förskolans inne- och utemiljöer, social gemenskap, trygghet och vuxennärvaro och förebyggande åtgärder. Frågor som vi ställt oss och undersökt är följande: 1. Känns förskolan trygg och säker inomhus? Situationer där kränkningar lätt uppstår, finns platser där trakasserier eller uteslutningar har förekommit? Har vi överblick i förskolans rum inomhus? 2. Känns förskolan trygg och säker utomhus? Situationer där kränkningar lätt uppstår, finns platser där trakasserier eller uteslutningar har förekommit? Har vi överblick i förskolans alla hörn utomhus? 3. Hur ser klimatet ut i barngruppen just nu? 4. Vad säger incidentrapporterna, likabehandlingsarbetet i avdelningens verksamhetspärm? Finns mönster som vi kan bryta/förebygga? 5. Förekommer det kränkningar som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder? 6. Så här belönar vi positivt beteende! Se Likabehandlingsplanen stämmer det, gör vi så? 7. Så här markerar vi negativa beteenden! Se Likabehandlingsplanen stämmer det, gör vi så? 8. Trivselreglerna hur fungerar de på avdelningen? a)vad tycker arbetslaget? b)vad tycker barnen? 9. Förebyggande; Vad kan vi göra för att skapa en bättre gemenskap i barngruppen? 10. Hur kan vi samtala med barnen om hur vi ska ha det tillsammans och vad man behöver för att trivas och må bra? Nya trivselregler ht 2015.

4 4 Analys av kartläggning av risker i maj 2015 Analysen av kartläggningen med risker visar på ett behov av att vuxna fördelar sig mer både inne i avdelningens rum och ute på gårdens olika lekområden. Med den nya gården och när även byggplatsen är klar tror vi att barnen mer naturligt kommer att dela sig i mindre grupper, vi kan redan se detta i början av höstterminen En bra strukturerad miljö och en vuxen vid dessa stationer på gården kommer att förbättra förutsättningarna för ett gott förebyggande arbete mot kränkande behandling. Vi pedagoger blir aktiva förebilder i lek och aktiviteter för barn i smågrupper. Vi kan exempelvis erbjuda mer aktiviteter i snickerboa, byggstationer på nya byggplattan, en aktivitet i pilkojan, ställa upp inbjudande material i sandlådan, använda de små förråden där en pedagog/arbetslag ansvarar för en aktivitet och dess material att erbjudas i stationer på lilla gården, nya förvaringslådor till aktivitetsmaterial på stora gården. Vi kan stärka upp med att personal promenerar runt, så en fördelning av vuxna bland barnen sker över hela gården. Även inomhus fungerar det bättre nu med en naturlig delning i smågrupper vid många mötesplatser där vår satsning med ljuddämpande möbler och pallar skapar goda förutsättningar för ett gott klimat i kommunikationen med varandra. Vi har blivit bättre på att stänga vissa rum på eftermiddagar när personal är ensam vid t.ex. personalens raster. Detta gör vi för att skapa en trygg miljö för barnen där vuxna har överblicken. Vi har även blivit bättre på att använda de små rummen till att ta med sig några barn för att göra någon aktivitet i liten grupp. Klimatet i barngrupperna är för det mesta bra. Det förekommer naturligt att barn söker sin roll i gruppen när många nya barn tillkommer. Detta är fallet när flödet av inskolningar och utskolningar av familjer som kommer reser respektive flyttar ofta förekommer på vår förskola. Vår utmaning i den mångfald av kulturer och flerspråkighet som finns på vår förskola är att handleda barnen väldigt tydligt i deras samspel med varandra. Språkbruket behöver stärkas i de interkulturella mötena som sker, därför välkomnar vi den satsning som skolledningen gör kring barns språkutveckling och flerspråkighet med svenska som andraspråk. När det gäller förebyggande insatser har pedagoger följt de gemensamt framtagna spelregler i hur personalen agerar vid icke önskvärda beteenden och hur personalen belönar positiva beteenden. Alla avdelningar har trivselregler som är framtagna tillsammans med barnen, men de behöver ses över till mer enhetliga metoder ex. bilder och tecken som stöd. Intervjuerna med ett antal urval av barn visar inga uppenbara risker, barnen känner väl till trivselregler som finns och visar förtroende för de vuxna.

5 5 Så här jobbar vi för att upprätthålla en god trivsel i barngrupperna: Vi vill uppmuntra barnen att hjälpa varandra, uppmuntra alla goda gärningar. Vuxna är förebilder i ord och handling. Vi organiserar vardagsarbetet i en trygg ram med stabila rutiner som fungerar. Vi delar in i smågrupper så ofta som möjligt, så alla får komma till tals. Vi ordnar olika smågrupper med val av aktivitet, så att barnen inte bara väljer vissa i gruppen. Vi uppmärksammar barnen på våra trivselregler i det dagliga arbetet. Vi läser böcker som handlar om hur vi ska vara mot varandra. Vi ordnar gemensamma aktiviteter som främjar samarbete i gruppen ex Kompissol, visar hur man är en bra kompis. Så här agerar och samtalar vi med barnen vid icke önskvärt beteende på vår förskola: Vi samtalar mycket på samlingarna om hur man känner sig när något tråkigt händer, vi pratar med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Vi läser böcker i olika händelser som handlar om hur vi ska vara mot varandra. Vi markerar och samtalar med barnen om vad som gick fel (inte fel på barnet utan händelsen i sig som blev fel) vid akuta händelser. Vi kan använda handdockor eller spela rollspel för att belysa och få barnen att reflektera över det som hänt. Som pedagog visar jag tydligt med mitt kroppsspråk vad budskapet är känslorna exempelvis glad, ledsen, arg, förvånad. Så här belönar vi positivt beteenden: Uppmuntra allt gott, ev. sätta upp bilder/foton på goda gärningar. Klappa i händerna, tummen upp för bra, sätta ord på känslor. Tacka barnen för det goda som de bidragit med. Synliggöra, för alla de goda handlingar, så det lockar fler till att göra gott. Belöna med att nämna namnet (särskilt den som ofta får tillrättavisningar). Vad skall berömmas/förtydligas/överdrivas, vad är en självklarhet? Så här agerar vi vid negativa beteenden: Visa barnen strategier: Stopp med ord, tecken och bild. Rött/ med stopptecken och grönt kort med tummen upp. Lära/träna, handleda barnen att själva säga ifrån (nej, stopp etc.), men alltid säga till en vuxen om det inte hjälper. Stoppa först akut i alla lägen (alla barn är allas ansvar). Uppmärksamma, stödja, trösta först det barn som utsatts och ignorera den som utövat negativt beteende. Sedan talar vi med barnet om vad som gick fel och blev tokigt. Fråga barnet hur ska vi göra för att Kalle ska bli glad igen? Vi fortsätter att se över förskolans gård, funktionella lekredskap och anpassar lekområden för små respektive större barn. Pedagogerna agera som närvarande i barnens lek d.v.s. närgranskar dolda områden enligt analysen ovan där risk finns att leken spårar ur och uteslutningar med kränkande inslag sker. En del barn behöver pedagoger som medlekare dvs. vägleder barnen i turtagning och samförstånd i leken. Utifrån diskussionerna i arbetslagen på vår mångkulturella förskola, ser vi vikten av att fortsätta arbeta för en social och kulturell mötesplats där barnens förmåga i samspel med varandra stärks. Vi vill förbereda barnen på ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Vi arbetar strategiskt för familjernas interkulturella möten vid exempelvis föräldramöten, fester.

6 6 MÅL FÖR LÄSÅR Under fortsätter vi att arbetar för ett interkulturellt förhållningssätt. Det innebär en samverkan mellan olika kulturer för att skapa möjligheter till förståelse och ömsesidig respekt. Vi arbetar för att stärka allas lika värde i barngrupperna. Vi ser alla språk och kulturella perspektiv som viktiga. Det innebär också att vi skapar miljöer och mötesplatser där olika meningar och åsikter är accepterade. Pedagogerna är aktivt närvarande med barnen och fördelar sig tillsammans med barnen i smågrupper för att handleda barnen i en ömsesidig kommunikation med varandra. FÖREBYGGANDE INSATSER För att nå det uppsatta målet enligt ovan behöver vi som pedagoger mer kunskap om barns språkinlärning där svenska är barnens andraspråk. Kompetensutveckling sker under läsåret med Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC). Detta gör vi genom att: 1. Pedagoger lär av NC, diskussioner och forskningslitteratur 2. Diskutera likabehandlingsarbetet på APT och reflektionstid för att skapa samsyn. 3. Arbeta för allas lika värde! 4. Kommunicera med och stödja barnen i deras relationskapande. 5. Aktivt dela i smågrupper och fördela oss på olika utrymmen både inne och ute. 6. Informera och göra föräldrar delaktiga på föräldramöten, föräldraråd mm. Vad är en kränkning för oss? I personalgruppen har vi diskuterat detta flera gånger under året Vi tycker att det är svårt att bedöma vad som är en kränkning eller inte. Det är kanske bara barnet som kan känna det, men ha svårt för att uttrycka detta verbalt i låg ålder. Vi pratade om att det är olika från barn till barn vad barnet upplever som en kränkning kontra hur en vuxen ser på situationen som uppstått. Mycket kan ses som en kränkning som exempelvis vid en uteslutning i leken. Det är svårt att bedöma eftersom det kan bero på lekens art. Vi var överens om att när föräldrar upplever att deras barn blivit kränkt är det föremål för en anmälan och utredning av situationen. Exempel på en kränkning kan vara när barnet blir ledsen för att ha blivit uteslutet, aldrig blivit vald, aldrig fått vara med, när någon kommenterat hur barnet ser ut, att blivit retad t.ex. för tjejkläder, när barn/vuxna använt olämpligt språkbruk, slaget/knuffat/fått strupgrepp är det föremål för en anmälan och utredning.

7 7 Rutiner när barn utsätts för kränkande behandling eller trakasseras av andra barn Personalen ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt när det uppstår. Den personal som uppmärksammat händelsen har ansvar för att hjälpa barnen att förstå situationen och se sin egen roll i händelsen. Personalen hjälper barnen att föra en dialog om vad som hände. Personalen ansvarar också för att information om händelsen kommer till berörda vårdnadshavares kännedom. En anmälan gällande kränkande behandling görs till förskolechef. Förskolechefen anmäler skyndsamt till huvudmannen. Förskolechef ansvarar för att utredning görs Beslut om eventuella åtgärder fattas av arbetslag och förskolechef. Förskolechef följer upp insatser och åtgärder Rutiner när vuxna kränker barn Om det är kränkning vuxen mot barn lämnas ärendet skyndsamt till förskolechef muntligt och via blankett anmälan kränkande behandling. Förskolechef anmäler händelsen till huvudmannen Förskolechef ansvarar för att utredning startas skyndsamt Förskolechef vidtar eventuella åtgärder Förskolechef följer upp ärendet Förskolechef dokumenterar och förvarar dokumentationen

8 8 Åtgärder då barn utsätts för direkt eller indirekt diskriminering på förskolan lämnas ärendet till förskolechef. Förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med vårdnadshavare och/eller personal Förskolechef anmäler händelsen till huvudman Förskolechef ansvarar för att utredning startas skyndsamt Förskolechef beslutar om att vidta de åtgärder som efter utredning bedöms som nödvändiga för att få stopp på diskrimineringen. Åtgärderna dokumenteras och samtliga berörda parter informeras Förskolechef följer upp insatser och åtgärder

9 9 Bilaga 2 INFORMATIONSBLAD TILL VÅRDNADSHAVARE Personal och barn kan göra mycket men det är nödvändigt att ha ett nära och bra samarbete med hem och vårdnadshavare. Barn berättar inte alltid om kränkningar som de känner till därför att de tror att det är skvaller eller de är rädda för hämnd. Om alla tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om detta. Är någon ensam, utsatt eller utfryst? Ta kontakt med personalen på förskolan om ditt barn berättar om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en förskola där alla trivs och har det bra! Avskiljs och återlämnas till förskolan Synpunkter på Likabehandlingsplanen: Vi har tagit del av Likabehandlingsplanen på Stålhagens förskola Vårdnadshavares underskrift