Uppföljning. Tieto PPS AH017, , Sida 1
|
|
- Jonathan Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1
2 Om uppföljning är den regelbundna kontrollen att vi har möjlighet att nå projektets mål. I PPS är det planen, dvs bilden av åtagandet, som gäller och inte verkligheten. Det ska tolkas så att vi gör vårt yttersta för att korrigera eventuella kritiska avvikelser från plan och kalkyl. Så snabbt som möjligt ska vi tillbaka till och fortsätta att följa den överenskomna planen. Projekttidsplanen, budgeten och överenskommet resultat gäller alltså tills dess ett helt nytt läge gör det nödvändigt att göra en ny överenskommelse med styrgrupp. Den eventuella skillnad som kan uppstå mellan projekttidsplanen/åtagandet och den aktuella situationen redovisas med en nulägeslinje i projekttidsplanen. Varje avvikelse ska analyseras med förslag till korrigerande åtgärd. De totala avvikelserna sammanställs till en prognos för tidpunkten för leverans och överlämning, samt en prognos för den totala projektkostnaden. Visualisera arbetet i projektet och hur det går. Använd bilderna i uppföljningen och planering framåt. Engagera medarbetarna och uppmuntra till lärande och förbättringar. Det är viktigt att ständigt söka möjligheter till att förbättra arbetssättet. Dels för att skapa effektivitet, dels för att om möjligt få marginaler för oförutsedda problem. Tänk på att effekten av en åtgärd kan inkasseras först efter att den framgångsrikt har genomförts. Sida 2
3 , syfte Säkerställa åtagandet och finna förbättringar Genom kontinuerlig återkoppling av åtagandet få en samlad bild av nuläget prognos för återstående arbete underlag till förbättring av arbetssätt skall genomföras med överenskommen regelbundenhet Sida 3
4 , vad omfattar målets tre dimensioner Tidpunkt Kostnad Resultat Ge svar på hur långt vi har kommit - klara aktiviteter, uppnådda milstolpar - förbrukade resurser prognos för - pågående aktiviteters färdigtidpunkt - aktuella milstolpar och leveranser - återstående resursbehov våra erfarenheter - följs överenskommet arbetssätt - finns det förbättringsförslag, nya lärdomar eventuellt behov av åtgärder vad gäller - bemanning - arbetsfördelning Sida 4
5 av ett åtagande Ett arbetsklimat där U P P D R A G S G I V A R E Frågar vad som återstår Skapar förutsättningar Frågar efter osäkerhet Tar beslut (ibland obekväma) Efterfrågar leverans Godkänner leverans U P P D R A G S T A G A R E Talar om hur det går med pågående aktiviteter Säkerställer nytta för nästa aktivitet, klargör vad tillräckligt bra betyder Vågar visa osäkerhet och vara ärlig och öppen Vid problem ber om stöd och hjälp Säger ifrån i god tid ( tutar ) Levererar Båda tar sig tid för återkoppling Båda kan initiera en omförhandling som kan leda till ett ändrat åtagande Sida 5
6 detaljtidsplan Arbetsområde i projekttidsplan Aktiviteter i detaljtidsplan Ansv AAn BCn AAn JJn HHn HHn AAn BCn JJn Budget 600t Prognos 540t 567t 30t 30t 37t 60t 20t 50t 40t 50t 20t 30t 20t 30t sdatum Prototyp klar Prototyp klar Skapa en aktuell bild av återstående aktiviteter och resultat av kalendertidsläget är tydligast, påverkar mest Vid ändring - åtgärda/omplanera direkt, säkra resurstillgången Sida 6
7 Projekttidsplan med nulägeslinje BP4 BP5 BP5 BP6 BP5 BP6/7 BP8 Inberoenden Beslut om ny plattform Testutrustning tillgänglig Basversion Slutversion Dokumentation Utbildning Leveranser Design klar Prototyp klar Basversion Handbok klar 1:a test klar Upplägg klart Markera återstående kalendertid från idag tills aktiviteten bedöms bli klar Använd nulägeslinjen som underlag för prognos av slutdatum Motivera avvikelser och definiera åtgärdsförslag till styrgruppen Sida 7
8 Timmar/kostnad Budget och prognos Budget historik Buffert för osäkerhet Prognos Ackumulerad budget, exkl buffert för osäkerhet Ny kalkyl för återstående Upparbetat Kalendertid Budget = överenskommen projektkalkyl, inkl. buffert Prognos = upparbetat + ny kalkyl för återstående sdatum Sluttidpunkt Resursuppföljning S-kurva Sida 8
9 Resultatets utveckling Tydliggör vad som har producerats Resultat, t.ex. antal framtagna instruktioner rader kod producerad antal takstolar monterade antal utbildade antal uppfyllda krav Visa gärna med visuella bilder Sida 9
10 , arbetsgång Utgå från detaljtidsplan och personlig plan 1. Identifiera nuläget på personnivå 2. Sammanställ läget (resultat, tid, kostnad) i detaljtidsplan 3. Identifiera avvikelser och analysera konsekvenser (detaljplaneringen) 4. Bedöm eventuella avvikelser mot projektets mål (projektplaneringen) 5. Vidta korrigerande åtgärder direkt 6. Identifiera förbättringsmöjligheter 7. Sammanställ status till styrgruppen, föreslå åtgärder vid behov 8. Sprid information (statusrapport) Framtiden är viktigare än historiken och detaljplanering kan ske vid samma tillfälle Åtgärds- /aktivitetslista Sida 10
11 Identifiera nuläget på personnivå Utgå från pågående aktiviteter 1. Mät producerat resultat 2. Bedöm återstående resursbehov och färdigtidpunkt 3. Summera nedlagda timmar, upparbetade kostnader och prognosen för det återstående 4. Jämför med personlig plan, detaljtidsplan 5. Flagga eventuella avvikelser eller osäkerhet 6. Diskutera förbättringsmöjligheter Alternera mellan olika former - individuella samtal, i grupp, med verktyg Var överens om vad klar innebär, vad tillräckligt bra betyder Sida 11
12 Projektmöte/delprojektmöte Följa upp och detaljplanera tillsammans med projektmedarbetarna D A G O R D N I N G Information Åtgärdslista, genomgång Nuläge och detaljplanering - vad har hänt, vad händer närmast - vem gör vad, vem kan stödja vem - personliga åtaganden, detaljtidsplaner - oro och osäkerhet, problem Förbättringsmöjligheter, lärdomar Riskhantering Övriga frågor Nya punkter till åtgärdslistan N Ä R Regelbundet, med överenskommen frekvens R E S U L T A T Alla medarbetare får kunskap om läget i hela projektet/ delprojektet och sitt bidrag till det fortsatta arbetet Förankra innehållet i statusrapporten Uppdatera risklistan och åtgärdslistan Sida 12
13 Planera och följ upp visuellt Samla gruppen och arbeta aktivt tillsammans Exempel Möten vid tavlor eller i projektrum synliggör arbetet och hur det går anpassade tavlor för olika arbetsgrupper arbetsmöten på väggarna ger engagemang korta möten om många deltagare, t.ex. för statusuppföljning Exempel Att göra Pågår Färdigt När det syns vad jag gör så blir jag mer motiverad Vid distribuerade projekt behövs elektroniska tavlor Sida 13
14 Ständigt lärande Uppmuntra gruppen att lyfta fram problemen och möjligheter Samla regelbundet gruppen för att identifiera flaskhalsar reflektera över arbetssättet enas om beteenden föreslå förbättringar Prova och följ upp Kan göras regelbundet på projektmöten Sida 14
15 Förbättringsmöjligheter Ställ regelbundet frågor av typen vad har vi lärt oss av det vi gjort hittills? vilka har nytta av det vi gör? vad hindrar oss i vårt arbete? vad kan vi göra annorlunda? hur kan vi bli effektivare? finns andra som har erfarenheter/ kunskap som vi saknar? hur mycket tid använder vi för produktion, framställning av resultat? hur mycket tid använder vi för granskning/test/provning? hittar vi tillräckligt med brister vid granskning/test/provning? vad kan vi dra in på? hur skulle arbetet bedrivas om vi hade - 30% mindre resurser? - 30% mer resurser? Erfarenheter, ny kunskap kan nyttjas - direkt i det pågående projektet - i kommande projekt, dokumenteras löpande i slutrapporten Sida 15
16 Dagbok/projektlogg Notera kortfattat i dagboksform de händelser eller situationer som påverkar projektförloppet Exempel Datum Händelse, beskrivning Anteckningar xx-xx-xx Klarkriteria för leveransobjekten framtagna Förankring!! xx-xx-xx Strategiarbete test/provning påbörjat xx-xx-xx xx-xx-xx Genomgång av upplägg av handböcker med NN (samt översättningsarbete) X2000 projektet fick tillgång till vår programförteckning xx-xx-xx Koder för tidrapporteringen klara Kolla med XX. xx-xx-xx xx-xx-xx xx-xx-xx xx-xx-xx xx-xx-xx Nya prioriteringar från produktägaren Kvalitetsaktiviteter beslutas Första planeringsmötet Rutinförteckning klar Beslut om att ändra huvudet i alla standardrapporter utom i avstämningsrapporten NN gav bra input till utvecklarna för att helheten skulle bli bra. En rutin för hantering av underlag måste fram. Sida 16
17 , checklista Identifiera nuläge, frågor Vet du vem/vilka som skall ha ditt resultat? Överens om kriteriet för klar? Vet du hur mycket arbetstid som återstår innan aktiviteten är klar? Vet du vilken dag aktiviteten blir klar? Klarar du att lägga ner så mycket arbetstid före klar-dagen? Har du allt underlag? Finns något som hindrar dej i ditt arbete? Är det något du är orolig för? Finns det något sätt för dej att arbeta effektivare? Något nytt om framtida aktiviteter, förändringar av planen? Är vi överens om eventuella åtgärder/ korrigeringar och hur de påverkar dej? Åtgärda avvikelser Vet vi orsaken till avvikelsen? Vet vi vad som påverkas, vem/vilka och hur? Har vi isolerat/begränsat avvikelsens effekter? Kan vi omfördela resurser? Kan vi sätta in ytterligare resurser? Kan vi ändra ambitionsnivån? Kan vi förbättra eller ändra arbetssättet? Kan vi öka risktagandet? Kan vi omförhandla målet? Har vi vidtagit åtgärder för att förhindra upprepning? Sida 17
Bild (träd) för avsnittet. Projektplanering. Sida 1. Tieto PPS AH010, ,
Bild (träd) för avsnittet. Sida 1 en ska övergripande tydliggöra hur projektet ska genomföras. Resultaten från projektplaneringen är projekttidsplanen, projektets resursbehovsplan och kalkyl. Resultaten
Resursplanering. Tieto PPS AH152, 2.0.0, Sida 1
Sida 1 , syfte Att balansera kalkylerat behov av resurser mot tillgång på resurser över tiden belägga projektets resurser optimalt minimera flaskhalsar och/eller obelagda resurser Under förberedelsefasen
Projektplan, åtagandet
Sida 1 Projektplanen utgör ett huvudresultat av förberedelserna och kan ses som kontraktet mellan projektledningen och projektägaren för projektets genomförande. Om projektplan, åtagandet Syftet med att
Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1
Riskhantering Sida 1 Om riskhantering Risker i projekt är händelser som äventyrar vår möjlighet att nå projektets mål. Riskhantering innefattar att göra analyser där risker och åtgärder identifieras, men
Tidsplanering. Tieto PPS AH151, 1.0.1, Sida 1
Sida 1 , syfte Påverka produktionsarbetet genom att tydliggöra disposition av tillgänglig kalendertid samordna berörda och beskriva vägval skapa beredskap hos berörda möjliggöra mätning av progress Sida
Översikt PPS - Projektledning
Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig
Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1
Sida 1 är ett kraftfullt externt stöd för projektet. Vid analys får kund, leverantör och projektledning en objektiv verifiering av projektets resultat och arbetssätt. Syftet är att öka möjligheterna för
Informationsspridning
Sida 1 Om informationsspridning Korrekt och aktuell information skapar förutsättningar så att alla kan arbeta på ett effektivt sätt. Det bidrar även till att få medvetna och motiverade medarbetare. Projektledningens
Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1
Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.
Modell för projektledning
Sida 1 Om modell för projektledning PPS modell för projektledning beskriver de tre faserna; förberedelser, genomförande och avveckling. Syftet är att ge en övergripande bild av modellen, endast faser och
Bilaga 5 b: Mall för projektplan
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 5 b: Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för en projektplan med exempel på vad den kan innehålla. De flesta
PPS - Aktuella utgåvor Färdigheter och mallar/exempel
Om utgåvenumreringen Dokumentet visar utgåvenummer per år för färdigheter och mallar/exempel. Alla dokument numreras med treställiga dokumentnummer, t.ex. 2.1.4. Första siffran/positionen stegas vid förändring
Bilaga 5 b Mall för projektplan
Bilaga 5 b Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för hur en projektplan skrivs och vad den kan innehålla. De flesta organisationer har egna mallar för projektplaner
Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se
Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär
Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter
Projektorganisation, roller Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Projektorganisation, roller och befogenheter Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Beställare Förvaltningschef Joakim Malmström Definiera
WBS - arbetsstruktur
1 1.1 1.2 1.3 1.1.1 1.1.2 1.3.1 1.3.2 Sida 1 Om I en WBS - Work Breakdown Structure definieras och struktureras ett projekts totala omfattning och arbetsinnehåll. Översta nivån i strukturen kan vara leveransobjekten,
Nyttovärdering. Tieto PPS AH164, 1.2.2, Sida 1
Sida 1 I nyttovärderingen värderas de identifierade nyttoobjekten i pengar. Det ger möjlighet att jämföra effektmålets olika nyttor och att jämföra nyttan med kostnaden för att realisera och underhålla.
Egenskapsgranskning. Tieto PPS AH047, 2.3.1, Sida 1
Sida 1 Om egenskapsgranskning en belyser projektets egenskaper. Den bygger på deltagarnas subjektiva upplevelser av projektet och kan användas som en första bedömning av projektets möjligheter och svårigheter.
Formulera målet, miniprojekt
Formulera målet, miniprojekt Tillämpning av PPS, översikt över färdigheterna PDI Initiera projekt Intressentanalys Leverans och överlämning Sida 1 Projektdirektiv mini, syfte Underlag för att starta ett
Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1
Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en
Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system
1 (6) Ekonomiavdelningen Bilaga 2 Karolina Pihlblad Utgåva 2.0 Projekt nr: 4965524 2018-09-17 Dnr SU FV-2.2.2-0397-18 Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa
Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen
Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,
Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1
Bemanning Sida 1 Om bemanning Bemanning av projektet är en färdighet som spänner över projektets hela livscykel. Från första tanken på att projektet ska bedrivas i projektform när projektägaren tillsätter
Projektkontor IT Thomas Persson
Projektkontor IT 2018-02-06 Thomas Persson Dokumentets syfte Detta dokument beskriver vad Projektkontor IT omfattar i nuläget, och vilken målbild som finns. IT-staben har idag ansvaret för Projektkontor
Årsprocess e-förvaltning
Inledning Detta dokument beskriver årsprocessen för e-förvaltning inom Uppsala universitet. Planeringsprocessen är synkroniserat med den ordinarie processen för verksamhetsplanering och budget som råder
Uppföljning, portfölj
Sida 1 Uppföljning, syfte En samlad bild av portföljstatus ger underlag för portföljprioritering möjlighet att optimera resursallokeringen framförhållning när det gäller framtida resursbehov tidiga varningar
Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor!
Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor! Kjell Rodenstedt, CMPG Workshop upplägg Introduktion 15:30-16:00 (denna lokal) Gruppövning 16:00-16:40 (Arkaden) 100 deltagare, 10 grupper,
Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4
Xxxx Multiprojekt, organisation
Multiprojekt, organisation Sida 1 Om multiprojekt, organisation Portföljledningen är den roll som har det högsta övergripande ansvaret i multiprojektmiljön. Den rollen ansvarar för att fastställa och prioritera
Affär och projekt. Tieto PPS AH046, 5.2.0, Sida 1
Sida 1 Om affär och projekt Affärsnivån i PPS beskriver arbetet som säkerställer att projektet bidrar till nytta både för kundens och leverantörens verksamhet. Ansvaret för att dessa genomförs ligger hos
Årsprocess e-förvaltning
Inledning Detta dokument beskriver årsprocessen för e-förvaltning inom Uppsala universitet. Planeringsprocessen är synkroniserat med den ordinarie processen för verksamhetsplanering och budget som råder
Modell för portföljledning
Sida 1 Om modell för portföljledning PPS modell för portföljledning beskriver hur styrningen av en projektportfölj delas in i faserna planera och styra. Mellan planeringsfasen och styrningsfasen finns
Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017
Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017 Projektplan Uppdragsgivare Folkhälsonämnden Godkänd Ulrika Lundgren Ansvarig för dokumentet Cecilia Ljung Diarienummer 2017.0092 Innehåll Sammanfattning...
Projektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Projektkontor V Thomas Persson
Projektkontor V1.0 2019-03-29 Thomas Persson Bakgrund IT-resurserna inom Sundsvalls kommun är en begränsad resurs och räcker inte till för alla behov. Prioritering via en projektportfölj är då ett måste.
Prioritering, portfölj
Sida 1 Prioritering, syfte Prioritering ger beslut baserade på bra underlag att vi genomför de projekt och program som ger mest nytta balans i portföljen avseende typer av projekt stabilitet för beslutade
Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) för den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 Regler för projekt...
Projektstyrning, Uppföljning
Projektstyrning, Uppföljning och Resultat Dagens program: Olika Projektprocesser Projektplanering Projektstyrning, uppföljning, resultat Resultatvärdesmetoden = Earned Value Kvalitetsuppföljning Att införa
Att arbeta agilt. En arbetsgång
Att arbeta agilt En arbetsgång Faser Samma indelning som för traditionellt projekt Förstudie Planering Genomförande Överlämning Avslut Fördelar Begränsning Avslut av projektdel Förstudiefas Ska projektet
Agil Projektledning. En introduktion
Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara
Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov
Agil Projektledning. En introduktion
Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara
Ramverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Projekt i hierarki. Tieto PPS AH135, 2.2.0, Sida 1
Sida 1 , syfte Koordinera och styra när projekt ingår i projekt Hantera samband mellan beslutspunkter styrdokument roller T Ä N K P Å Skilj på mega-projekt och program Sida 2 Identifiera en projekthierarki
Inspel till dagens diskussioner
Intro till Agil Projektledning CMB 11 juni 2018 Mats Nyman Wenell Management AB Inspel till dagens diskussioner Historik och bakgrund Agila manifestet och de agila principerna SCRUM Kort om SAFe Wenell
Agil Projektledning. En introduktion
Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara
Bilaga 4 c: Processkartläggning
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 4 c: Processkartläggning Hur ska bilagan användas? Bilagan beskriver en metod för att synliggöra och förstå processer, till exempel processen för
EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp
EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp 2015 Innehållsförteckning Innehåll Bakgrund 3 Omfattning och projektplan 5 EY:s syn på stödfunktioner 10 Projektbemanning 14 Sida
2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013
Projekt Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Ska leda till ett bestämt resultat Kräver olika resurstyper Är tidsbegränsat Genomförs av en temporär sammansatt arbetsgrupp Förnyelse PROJEKT kontra
Projektkontor. Tieto PPS AH128, 1.2.2, Sida 1
Sida 1 Om projektkontor Upp till 30-70% av en verksamhets omsättning är ofta knutet till projekt. Det finns därför mycket att vinna på att arbeta med förbättringar inom projektverksamheten. Vanliga problem
Styrgrupp, projekt. Tieto PPS AH018, 7.4.1, Sida 1
Sida 1 Om styrgrupp projekt Styrgruppen är ansvarig för att säkerställa att projektet lyckas, dvs säkerställa projektets bidrag till beställarens effektmål. Styrgruppen är den beslutande instans dit projektledningen
Tankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig
PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig Jarkko Erikshammar 2009-03-02 35 minuter Jarkko Erikshammar. Tel 0920 492 18 60, 070-668 97 72, e-post: jarkko.erikshammar@ltu.se Luleå tekniska universitet.
Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Processbeskrivning Projektstyrning
ProcIT-P-004 Processbeskrivning Projektstyrning Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Projektstyrningsprocessen
Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1
Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar
LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell
LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell Christian Krysander Tomas Svensson Översikt av Lips Projektstyrningsmodell Utvecklingsmodell Vad är ett projekt? Definition av ett projekt: En grupp
Projektstyrningsmodell
HANDBOK PROJEKTSTYRNING Projektstyrningsmodell En handbok för Örebro kommun Version 2.0 Örebro kommun 2019-05-17 Ks 584/2019 orebro.se Innehåll Inledning... 4 En kommungemensam projektstyrningsmodell...
Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet
Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3
INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg
INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt
Välkommen till Huddinge. En kommun i tillväxt
Välkommen till Huddinge En kommun i tillväxt Stockholm Huddinge Vår vision Huddinge ska bli en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i Stockholm South Business District
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Välkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg
Välkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg Åke Norman TietoEnator PPS Mobil 0708 453602 ake.norman@tietoenator.com Copyright 2008 TietoEnator Corporation presentation Page 1 TietoEnator.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Kvalitetsrådet
GÖTEBORGS UNIVERSITET Kvalitetsrådet UTLYSNING Bengt-Ove Boström 2005-01-21 Dnr G 213 212/05 Rektorsråd Fakultetsnämnder Benchmarkingprojekt: Forskarutbildningen från antagning till doktor Inledning Kvalitetsrådet
Dok.förteckning Utgåva P1.0-1 Sida: 1 (6) Pedagogiskt ledarskap. PIL-enheten Göteborgs universitet. Projektplan. Filnamn: pil_projekt_
Sida: 1 (6) Projektplan Sida: 2 (6) Innehåll 1 Basfakta... 3 2 Idé och mål... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Projektmål... 3 2.3 Avgränsningar... 4 3 Leverans och överlämning... 4 3.1 Leveransobjekt och godkännande...
Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat
Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt
Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag
2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande
Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning
Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren
Checklistor för riskidentifiering
Checklistor för riskidentifiering Generella risker Kravspecifikationen saknas eller är ofullständig Projektdefinitionen är inte förankrad inom projektet Projektmedarbetarna kan ej avsätta tillräcklig tid
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING EKONOMISKT BISTÅND OCH ARBETSMARKNADSÅT GÄRDER SLUTRAPPORT Barnperspektivet och ekonomiskt bistånd Projekt Författare Dnr: 007-425-2008 Annelie Sjöberg Förvaltning/avdelning
NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad
NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad Kvalitetsarbete förbättrade leveranstidshållning -och kortade leveranstiderna -och minskade stressen För att vara konkurrenskraftig måste man klara av både korta
Resultat, avslut och uppföljning
Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?
Ständiga förbättringar Handbok för chefer. Uppdaterad: 2014-04-29
Ständiga förbättringar Handbok för chefer Uppdaterad: 2014-04-29 Därför arbetar vi med ständiga förbättringar Syfte Vi ska synliggöra och lyfta fram det förbättringsarbete som kontinuerligt genomförs i
Ladok3-införande. Projektplan
Ladok3-införande Sida: 1 (15) Ladok3-införande Projektplan Dnr SU FV-2.14-1617-14 Ladok3-införande Sida: 2 (15) Innehåll 1 Basfakta... 4 1.1 Godkännande av projektplan, definitioner och bilagor... 4 1.2
Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Xxxx Kommunicera förändring
Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar
Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap
Sida: 1 (6) Projektplan Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 4 1.3 Avgränsningar...
Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning. Beträffande AT-kurvan se flik 8 punkt 5 hur denna beräknas innan Du går vidare.
6.5 Styr mot målet! Flik 7 Mål: Att hantera de störningar som uppstår. Indata: Tidsmål, tid- och resursplaner, lägesrapporter. Utdata: Uppdaterade planer, korrigerande åtgärder, kunskap. 1. Avstämningar
Examensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik
Examensarbete 2018 Mål och innehåll Kursen skall ge färdighet i och erfarenhet av utvecklings- och projektarbete. Kursen skall ge praktisk erfarenhet genom ett tekniskt utvecklingsprojekt som skall genomföras
Projektmodell - UPPDRAGiL
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (10) Projektmodell - UPPDRAGiL Bygger på version 1.0 av UPPDRAGiL (ARBGRP28-5-234) som tidigare administrerades av Länsteknik, Region Norrbotten. Uppdateringar: Inlagd
Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.
Automationsingenjör mekatronik 400 yh-poäng Projektdirektiv Tillämpa med fördel rubriker under Förslag på projektdirektiv Du kan även ha andra rubriker än de som föreslås. Inhämta all data och information
GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling
GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar
DoÄr E-arkivering. Projektplan
Håkan Svensson Sida: 1 (6) DoÄr Projektplan Håkan Svensson Sida: 2 (6) Innehåll 1 Basfakta... 3 2 Projektidé och mål... 3 2.1 Bakgrund och projektidé... 3 2.2 Projektmål... 3 2.3 Avgränsningar... 4 3 Leverans
Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Projektportfölj IT Prioritering
Projektportfölj IT Prioritering v2018-01-10 Thomas Persson Generella instruktioner Modellen ska fungera som ett underlag för att skapa samsyn i beslutsfattandet vid prioritering. De olika kriteriernas
Utmaningar & fallgropar med att gå från Vattenfall till Agilt i en traditionell IT-organisation!
Utmaningar & fallgropar med att gå från Vattenfall till Agilt i en traditionell IT-organisation! Lean & Agile! MIND Time! NETnet! Resco! Jeanette Jealmo Anna Axelson Det här är Folksam!! Grundades 1908!
Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:
Arbetsgång i en processförbättring Signaler från Kund, VP, medarbetare eller på andra sätt om att ett förbättringsarbete behövs Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete och utser processledare
Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften
Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...
SPI Svenskt Projek/ndex
SPI standard-rapport SPI för växande projektförmåga SPI Svenskt Projek/ndex För snabbare insikt Innehåll 1 Förslag /ll upplägg 2 Tabeller i en standardrapport 3 Hur går vi vidare 4 Pris, länk /ll enkät
Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte
Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd
Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete. Här läggs aktuell värdegrund in.
Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete Datum: Verksamhet: Här läggs aktuell värdegrund in. Steg 1: Bakvänd brainstorming För att bättre leva upp till värdegrunden, vad behöver vi sluta göra eller
[Titel] Redovisande dokument Rapport. Sida 1 (6) [Publiceringsdatum Quickpart] [AnsvarigQuickpart] [Upprättad av Quickpart]
Redovisande dokument Rapport PROJEKTiL Sida 1 (6) [Titel] Sida 2 (6) Innehållsförteckning 1 Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Effekterna av projektets resultat/verksamhetsnytta... 3
Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg
Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT 2014 Agneta Bränberg Införandet av resultatet Del av genomförandet Eget projekt (implementeringsprojekt) Specificera vad som ska överlämnas till projektägaren
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Avser läsåret 2015-2016 Söderängens förskola Årets plan gäller från 2015-11-01 till 2016-10-30 ska utvärderas senast 2016-08-30 Förskolan måste agera
Projektplan. Elektroniskt bevarande
Elektroniskt bevarande etapp 2 Projektnamn: Elektroniskt bevarande etapp 2 Projektägare: Sambruk Styrgrupp: Inte bestämd Projektledare: Caspar Gielissen Tel. 073-950 42 10 Epost cas.gielissen@eskilstuna.se
Projektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)
(1)10 (2)10 Innehållsförteckning 1 DOKUMENTSTYRNING... 4 1.1 shistorik...4 1.2 Referenser...4 1.3 avvikelse och förändringshantering i projektet...4 2 BAKGRUND OCH BESLUT OM PROJEKT... 5 2.1 Bakgrund...5
Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM
Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är