Resursplanering. Tieto PPS AH152, 2.0.0, Sida 1
|
|
- Nils Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1
2 , syfte Att balansera kalkylerat behov av resurser mot tillgång på resurser över tiden belägga projektets resurser optimalt minimera flaskhalsar och/eller obelagda resurser Under förberedelsefasen sammanställa och förankra projektets totala resursbehov vid BP3 Under genomförandefasen löpande hantera beläggning på individ och utrustningsnivå och kalkylering är två olika saker Sida 2
3 Resurssummering summering av kalkylerat behov enligt tidsplan resursbehovsplan enligt tidsplan Resurstillgång klarläggande av resurstillgången tak, vägg eller lucka kan finnas Resursutjämning resursbehovsplanen anpassas till resurstillgången tidsplanen påverkas, vad Begrepp tid tid tid Det underlättar om resursplaneringen kan avgränsas till kända trånga resursslag Sida 3
4 Tidsstyrda eller resursstyrda aktiviteter Tidsstyrda aktiviteter fast kalendertid, oberoende av resursinsats - jämn resursinsats - varierande resursinsats Resursstyrda aktiviteter kalendertiden styrs av behov och tillgång på resurser resursbehov aktivitetstid = resurstillgång - en person på heltid - en person på halvtid - två personer på heltid - en person, varierande tillgång Tids-/resursstyrda aktiviteter hanteras i många IT-verktyg Sida 4
5 Förberedelsefas, projektplanering Bemanningen är ofta okänd men nyckelresurser bör identifieras Ledning inför BP3 bör göras övergripande per resursslag, t.ex kompetensområde eller linjeenhet i basorganisationen(er) utrustningstyp eller leverantör i basorganisationen(er) per nyckelresurs Enhet 2st Enhet 3st Enhet 2st Enhetlig hantering av resursslag inom verksamheten ger förutsättningar för strategiska beslut på portföljnivå För mini-projekt kan resursplanering på person- och utrustningsnivå vanligen redan göras inför BP3 Resursöversikt portfölj Sida 5
6 Övergripande resursbehovsplan Projektets totala resursbehov kalkylerat resursbehov sammanställt per resursslag fördelat i tiden enligt projekttidsplanen utgör grund för bemannings-, upphandlings- och utrustningsplaner underlag för resurssäkring med resursägare, eventuellt kompletterad med åtagandebeskrivningar Krav på resursernas kompetensnivå och prestanda tydliggörs i projektplanen Resursbehovsplan Sida 6
7 Genomförandefas, detaljplanering Bemanningen bör vara känd görs per person eller utrustning löpande i dialog i samband med den rullande detaljplaneringen med utgångspunkt från aktuell situation och medarbetarnas bedömningar Använd åtagandebeskrivningar för att tydliggöra och förankra resurstillgången Sida 7
8 Åtagandebeskrivning Åtagandebeskrivning 1. Bakgrund 3. Arbetsledning 4. Tidsperiod och tillgänglighet 5. Utrustning och lokalisering 6. Arbetssätt och administration 7. Sekretess Anger ramen för det totala personliga åtagandet i projektet Överenskommelse mellan - uppdragsgivare - uppdragstagare - resursägare Upprättas i samband med bemanningen Sida 8 2. Resultat/arbetsuppgifter Åtagandebeskrivning
9 Ansvarsmatris Samband mellan aktiviteter och funktion/person Tydliggör roller och delegering av ansvar Särskilt användbart i en matrisorganisation Exempel Id Aktivitet Namn Namn Namn Namn Namn etc Aktivitetsnamn A G D Aktivitetsnamn G A I D D Aktivitetsnamn G I A D D A = ansvarig, G = godkänner, D = deltagare, I = informationsbärare Sida 9
10 Detaljtidsplan och resursplanering Summering enligt detaljtidsplan Realistiskt behov Hantering av stora variationer av resursbehov över tiden enligt en detaljtidsplan är oftast inte möjligt i praktiken Resursbehovsplan Sida 10
11 Nätplanering och resursutjämning Resurs A Resurs A är flaskhals, resursutjämning förskjuter aktivitetens starttid. Resurs A Resurs A Resurs B Resurs B Slut Kritiska linjen bör om möjligt hållas opåverkad för att undvika påverkan på projektets mål Detaljtidsplan Sida 11
12 Critical chain, buffertar En vidareutveckling av nätplaneringens kritiska linje (critical path) Kännetecken aktivitetstider utan säkerhetsmarginal, påverkan från Parkinsons lag minimeras planering enligt senast färdig mot en färdigtidpunkt buffertar läggs in i planen för att skydda critical chain och den totala projekttiden resursutjämning och en aktivitet i taget, påverkan av ställtider minimeras uppföljning genom mätning av förbrukad projektbuffert ursprung i produktionsteori Buffert, skydd av critical chain Projektbuffert Slut Delar av synsättet i Critical chain kan nyttjas separat Sida 12
13 Timmar/kostnad Budget och prognos Budget historik Buffert för osäkerhet Prognos Ackumulerad budget, exkl buffert för osäkerhet Ny kalkyl för återstående Upparbetat Kalendertid Budget = överenskommen projektkalkyl, inkl. buffert Prognos = upparbetat + ny kalkyl för återstående Uppföljningsdatum Sluttidpunkt Resursuppföljning S-kurva Sida 13
14 Timmar Uppföljning resurser Exempel, visa återstående timmar och trend Plan Prognos Diff Progn-Plan Veckor Sida 14
15 Översikt portföljkostnader PPS-mall i Excel Resursuppföljning Sida 15
16 , arbetsgång Utgå från tidsplan och kalkylerat resursbehov per resursslag 1. Gör första resurssummering, tidsplanen styr resursbehovet över tiden 2. Klarlägg resurstillgång, begränsningar per person, utrustning eller leverantör 3. Identifiera beläggning, eventuell brist eller överskott på resurser 4. Omplanera för att om möjligt åtgärda brist eller överskott av resurser 5. Granska och förankra med medarbetarna Sida 16
17 , checklista Allmänt Används samma definition/ synsätt på arbete vid kalkylering av behov som vid bedömning av tillgång? Vid brist på resurser Vet du alla medarbetares kompetens? Går det att fördela om arbete mellan medarbetarna? Går det att öka medarbetarnas tillgängliga tid? Finns andra resurser med större erfarenhet/vana tillgängliga? Har hänsyn tagits till Överenskomna veckor för semester? Tiden mellan jul och 13-dagen? Veckan för sportlov? Påskveckan? Övriga röda dagar? Dagar före röda dagar? Enstaka dagar mellan lediga dagar Eventuella dagar för företagsaktiviteter? Sida 17
Bild (träd) för avsnittet. Projektplanering. Sida 1. Tieto PPS AH010, ,
Bild (träd) för avsnittet. Sida 1 en ska övergripande tydliggöra hur projektet ska genomföras. Resultaten från projektplaneringen är projekttidsplanen, projektets resursbehovsplan och kalkyl. Resultaten
Uppföljning. Tieto PPS AH017, , Sida 1
Sida 1 Om uppföljning är den regelbundna kontrollen att vi har möjlighet att nå projektets mål. I PPS är det planen, dvs bilden av åtagandet, som gäller och inte verkligheten. Det ska tolkas så att vi
Tidsplanering. Tieto PPS AH151, 1.0.1, Sida 1
Sida 1 , syfte Påverka produktionsarbetet genom att tydliggöra disposition av tillgänglig kalendertid samordna berörda och beskriva vägval skapa beredskap hos berörda möjliggöra mätning av progress Sida
PPS - Aktuella utgåvor Färdigheter och mallar/exempel
Om utgåvenumreringen Dokumentet visar utgåvenummer per år för färdigheter och mallar/exempel. Alla dokument numreras med treställiga dokumentnummer, t.ex. 2.1.4. Första siffran/positionen stegas vid förändring
Översikt PPS - Projektledning
Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig
WBS - arbetsstruktur
1 1.1 1.2 1.3 1.1.1 1.1.2 1.3.1 1.3.2 Sida 1 Om I en WBS - Work Breakdown Structure definieras och struktureras ett projekts totala omfattning och arbetsinnehåll. Översta nivån i strukturen kan vara leveransobjekten,
Uppföljning, portfölj
Sida 1 Uppföljning, syfte En samlad bild av portföljstatus ger underlag för portföljprioritering möjlighet att optimera resursallokeringen framförhållning när det gäller framtida resursbehov tidiga varningar
Projektplan, åtagandet
Sida 1 Projektplanen utgör ett huvudresultat av förberedelserna och kan ses som kontraktet mellan projektledningen och projektägaren för projektets genomförande. Om projektplan, åtagandet Syftet med att
Modell för projektledning
Sida 1 Om modell för projektledning PPS modell för projektledning beskriver de tre faserna; förberedelser, genomförande och avveckling. Syftet är att ge en övergripande bild av modellen, endast faser och
Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1
Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.
Bilaga 5 b Mall för projektplan
Bilaga 5 b Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för hur en projektplan skrivs och vad den kan innehålla. De flesta organisationer har egna mallar för projektplaner
Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1
Bemanning Sida 1 Om bemanning Bemanning av projektet är en färdighet som spänner över projektets hela livscykel. Från första tanken på att projektet ska bedrivas i projektform när projektägaren tillsätter
Välja strategi, styrgrupp
Sida 1 Välja strategi, syfte Bedöma Verksamhet Förbereda Projektdirektiv Välj strategi BP1 BP2 BP2 BP3 Projektplan Välja alternativ som ger optimala förutsättningar för ett effektivt genomförande av projektet
Bilaga 5 b: Mall för projektplan
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 5 b: Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för en projektplan med exempel på vad den kan innehålla. De flesta
Modell för portföljledning
Sida 1 Om modell för portföljledning PPS modell för portföljledning beskriver hur styrningen av en projektportfölj delas in i faserna planera och styra. Mellan planeringsfasen och styrningsfasen finns
Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1
Riskhantering Sida 1 Om riskhantering Risker i projekt är händelser som äventyrar vår möjlighet att nå projektets mål. Riskhantering innefattar att göra analyser där risker och åtgärder identifieras, men
Kort om PPS Praktisk ProjektStyrning, metodbeskrivning
Kort om PPS Praktisk ProjektStyrning, metodbeskrivning PPS OCH PROJEKT...2 STYRMODELLEN, ÖVERSIKT...3 GRUNDER, GRUNDPROCESSER, BESLUTSPUNKTER...3 STYRGRUPPENS BESLUTSPROCESS...5 FÄRDIGHETER FÖR PROJEKTSTYRNINGEN...8
Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter
Projektorganisation, roller Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Projektorganisation, roller och befogenheter Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Beställare Förvaltningschef Joakim Malmström Definiera
Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1
Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en
Prioritering, portfölj
Sida 1 Prioritering, syfte Prioritering ger beslut baserade på bra underlag att vi genomför de projekt och program som ger mest nytta balans i portföljen avseende typer av projekt stabilitet för beslutade
Affär och projekt. Tieto PPS AH046, 5.2.0, Sida 1
Sida 1 Om affär och projekt Affärsnivån i PPS beskriver arbetet som säkerställer att projektet bidrar till nytta både för kundens och leverantörens verksamhet. Ansvaret för att dessa genomförs ligger hos
Kalkylering. Tieto PPS AH153, 1.1.0 2016-04-01. Sida 1
Sida 1 Om kalkylering innebär att bedöma och sammanställa ett resursbehov. I projektet kopplas kalkylering till olika åtaganden, antingen till åtagandet för hela projektet eller till tydliga delar. I verksamheten
Paradigmskifte inom resursplanering
The Toyota Way Genchi Genbutsu - The expectation that managers will personally evaluate operations so that they have a firsthand understanding of situations and problems. Paradigmskifte inom resursplanering
1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3
2012-01-09 1 (6), PPS OnLine 2012 Innehåll 1 Introduktion... 2 2 Större nyheter och ändringar av modellen (sammanfattning)... 2 2.1 Portföljledning... 2 2.2 Projektledarrollen/projektledarskap... 2 2.3
Projekt i hierarki. Tieto PPS AH135, 2.2.0, Sida 1
Sida 1 , syfte Koordinera och styra när projekt ingår i projekt Hantera samband mellan beslutspunkter styrdokument roller T Ä N K P Å Skilj på mega-projekt och program Sida 2 Identifiera en projekthierarki
Projektplanering. Vad är ett projekt? Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat.
Projektplanering Vad är ett projekt? En definition är: Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat. Kännetecken Temporär Unik Successivt utarbetande Sidan
NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad
NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad Kvalitetsarbete förbättrade leveranstidshållning -och kortade leveranstiderna -och minskade stressen För att vara konkurrenskraftig måste man klara av både korta
Vad är ett projekt? Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat. Temporär Unik Successivt utarbetande
Projektplanering Vad är ett projekt? En definition är: Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat. Kännetecken Temporär Unik Successivt utarbetande Exempel
Formulera målet, miniprojekt
Formulera målet, miniprojekt Tillämpning av PPS, översikt över färdigheterna PDI Initiera projekt Intressentanalys Leverans och överlämning Sida 1 Projektdirektiv mini, syfte Underlag för att starta ett
Projektkontor V Thomas Persson
Projektkontor V1.0 2019-03-29 Thomas Persson Bakgrund IT-resurserna inom Sundsvalls kommun är en begränsad resurs och räcker inte till för alla behov. Prioritering via en projektportfölj är då ett måste.
Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4
Projektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)
(1)10 (2)10 Innehållsförteckning 1 DOKUMENTSTYRNING... 4 1.1 shistorik...4 1.2 Referenser...4 1.3 avvikelse och förändringshantering i projektet...4 2 BAKGRUND OCH BESLUT OM PROJEKT... 5 2.1 Bakgrund...5
Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering
Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska
Projektkontor IT Thomas Persson
Projektkontor IT 2018-02-06 Thomas Persson Dokumentets syfte Detta dokument beskriver vad Projektkontor IT omfattar i nuläget, och vilken målbild som finns. IT-staben har idag ansvaret för Projektkontor
PPS-modellen och PPS OnLine
Kort om PPS-modellen och PPS OnLine Enhetligt stöd för portfölj-, program- och projektstyrning PPS-MODELLEN, PRAKTISK PROJEKTSTYRNING Projekt-, program och portföljnivå i PPS PPS bidrar till fler lyckade
Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1
Sida 1 är ett kraftfullt externt stöd för projektet. Vid analys får kund, leverantör och projektledning en objektiv verifiering av projektets resultat och arbetssätt. Syftet är att öka möjligheterna för
Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst
Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag
Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) för den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 Regler för projekt...
Guide till projektmodell - ProjectBase
Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation
Generell projektmodell för projekt inom tekniska kontoret och stadsbyggnadskontoret
PROJEKTMODELL 1(33) 2009-11-06 TN- Generell projektmodell för projekt inom tekniska kontoret och stadsbyggnadskontoret Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Förvaltningshuset
Projektplanering. Vad är planering?! Vad är projektplanering?! Sidan 1!
Projektplanering Vad är projektplanering? Syfte med planering Även projektstyrning! Grundläggande planeringsteori Nätplanering Tidsanalys Resursplanering Vad är planering?! Att tänka igenom och beskriva
inava Teknik utför i huvudsak alla
Teknik inava Teknik utför i huvudsak alla uppdrag hos uppdragsgivaren eller på annan överenskommen plats. Samarbete med andra företag kan arrangeras och samordnas för att utföra uppdrag med större omfattning.
Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se
Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär
Sidan 1! Vad är projektplanering? Syfte med planering Även projektstyrning! Grundläggande planeringsteori Nätplanering Tidsanalys Resursplanering
Vad är projektplanering? Syfte med planering Även projektstyrning! Grundläggande planeringsteori Nätplanering Tidsanalys Resursplanering Att tänka igenom och beskriva ett framtida skeende Kommunikation
Informationsspridning
Sida 1 Om informationsspridning Korrekt och aktuell information skapar förutsättningar så att alla kan arbeta på ett effektivt sätt. Det bidrar även till att få medvetna och motiverade medarbetare. Projektledningens
Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp
Gatukontoret Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp 1 Innehållsförteckning 1. Projektarbete på gatukontoret - sid 3-5 2. Projektägare - sid 6-9 3. Styrgruppsmedlem - sid 10-13 4. Referensgrupp
Styrgrupp, projekt. Tieto PPS AH018, 7.4.1, Sida 1
Sida 1 Om styrgrupp projekt Styrgruppen är ansvarig för att säkerställa att projektet lyckas, dvs säkerställa projektets bidrag till beställarens effektmål. Styrgruppen är den beslutande instans dit projektledningen
Projektmodell - UPPDRAGiL
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (10) Projektmodell - UPPDRAGiL Bygger på version 1.0 av UPPDRAGiL (ARBGRP28-5-234) som tidigare administrerades av Länsteknik, Region Norrbotten. Uppdateringar: Inlagd
Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system
1 (6) Ekonomiavdelningen Bilaga 2 Karolina Pihlblad Utgåva 2.0 Projekt nr: 4965524 2018-09-17 Dnr SU FV-2.2.2-0397-18 Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa
Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24
Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Innehållsförteckning Gemensam projektstyrningsmodell för Örebro kommun... 3 Varför en gemensam projektstyrningsmodell
Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (8) Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (8) Innehåll 1 Syfte och bakgrund...3 1.1 Syfte...3 1.2 Bakgrund...3 2 Definitioner...3
Välkommen att delta i Planning & Logistic ABs kurser
Välkommen att delta i Planning & Logistic ABs kurser Våra erfarna projektledare & projek tplanerare / projektstyrare leder dig genom an passade kurser avseende metodik och stö djande programvaror. Primavera
PPS Praktisk ProjektStyrning
2014 PPS Praktisk ProjektStyrning för framgångsrik projektverksamhet 1 Innehåll Helhetstänk skapar framgång! 3 PPS det kompletta projektstödet 4 Därför PPS, det naturliga valet 5 PPS-modellen Praktisk
Ladok3-införande. Projektplan
Ladok3-införande Sida: 1 (15) Ladok3-införande Projektplan Dnr SU FV-2.14-1617-14 Ladok3-införande Sida: 2 (15) Innehåll 1 Basfakta... 4 1.1 Godkännande av projektplan, definitioner och bilagor... 4 1.2
Projektplanering. Vad är planering?
Projektplanering Vad är projektplanering? Syfte med planering Även projektstyrning! Grundläggande planeringsteori Nätplanering Tidsanalys Resursplanering Vad är planering? Att tänka igenom och beskriva
Välkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg
Välkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg Åke Norman TietoEnator PPS Mobil 0708 453602 ake.norman@tietoenator.com Copyright 2008 TietoEnator Corporation presentation Page 1 TietoEnator.
Vad är planering? 14 Torsdag Fredag 349. Att tänka igenom och beskriva ett framtida skeende. OBS! Ring Gullfiber Svensson kompledig
Projektplanering Vad är projektplanering? Syfte med planering Även projektstyrning! Grundläggande planeringsteori Nätplanering Tidsanalys Resursplanering Vad är planering? Att tänka igenom och beskriva
Begreppen bemanning och planering i Retendo 2 Två olika sätt att bemanna 3
Bemanna och Planera Begreppen bemanning och planering i Retendo 2 Två olika sätt att bemanna 3 Bemanning av ett uppdrag 3 Kursansvarig och timbudget 3 Bemanning 5 Timmar i tjänsteplaneringen 6 Planering
Projektstyrningsmodell
HANDBOK PROJEKTSTYRNING Projektstyrningsmodell En handbok för Örebro kommun Version 2.0 Örebro kommun 2019-05-17 Ks 584/2019 orebro.se Innehåll Inledning... 4 En kommungemensam projektstyrningsmodell...
Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec
Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt
Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Instruktion för Kalkylering av kostnader
Instruktion för Kalkylering av kostnader Version 2010.08 Medvind Informationsteknik AB Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Kalkylering... 3 Underlag för kalkylering... 3 Att göra en kalkyl...
PPS Praktisk ProjektStyrning
Få din projektverksamhet att lyfta med PPS Praktisk ProjektStyrning 2012 Utbildning PPS Verktyg Tjänster 1 Innehåll Bli medlem i PPS-familjen 3 Ett komplett stöd för moderna organisationer 4 Goda skäl
Hantering av forskningsinfrastruktur vid Umeå universitet. IT-projekt Ja Nej
Sid 1 (13) SLUTRAPPORT Hantering av vid Umeå universitet Projektledare Kristoffer Lindell, Planeringsenheten Uppdragsgivare Katrine Riklund, Prorektor Ansvarig organisatorisk enhet Org.kod: 7501 Namn:
VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv
Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv Verksamhetsutveckling Konstnärliga fakulteten Delprojekt Definition av och indelning i kompetensgrupper Sida: 2 (7) 1 Delprojektnamn/identitet Delprojektet benämns Verksamhetsutveckling
Projektdirektiv Budgetverktyg
Diarienr: Y 2017/3 Budgetverktyg Direktivet är en överenskommelse mellan projektägare/beställare Peter Tellberg/Anna Lindholm och projektledare om förutsättningarna för förberedelsearbetet Filnamn: Budgetverktyg
Översikt Projektilen version 2.0
Översikt Projektilen version 2.0 Förberedelsefasen Projektpolicy Initiera Förbereda inte initiera Protokollföra beslut Protokoll Förslag/idé Förändringsbehov hos verksamhet Analysera och strukturera förslag
Checklistor för riskidentifiering
Checklistor för riskidentifiering Generella risker Kravspecifikationen saknas eller är ofullständig Projektdefinitionen är inte förankrad inom projektet Projektmedarbetarna kan ej avsätta tillräcklig tid
Retendo Academic. Översikt. Planering. Dokumentet utgör en beskrivning av Retendo Academic för tjänsteplanering.
Retendo Academic Dokumentet utgör en beskrivning av Retendo Academic för tjänsteplanering. Översikt Retendo Academic är ett tjänsteplaneringssystem som utvecklats speciellt för högskolor och universitet,
Delprojektdirektiv Delprojekt Kompetensgrupper steg 2 VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b MP Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv
MP Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv Verksamhetsutveckling Konstnärliga fakulteten Delprojekt Definition av och indelning i kompetensgrupper - steg 2 MP Sida: 2 (7) 1 Delprojektnamn/identitet Delprojektet
Resursmanifest. Georg Silber
2013 11 12 Copyright, Georg Silber, Projektforum 2013 1 Georg Silber Georg Silber är VD för Ln4 Solutions AB och har mycket stor erfarenhet av resursplanering, uppföljning och verktyg för projektstyrning.
Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen
Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3
PROJEKTDEFINITION. Förstudie Persondatabas
Sidan: 1 (18). PROJEKTDEFINITION Förstudie Persondatabas Sidan: 2 (18) INNEHÅLL 1. BASFAKTA...4 1.1 Godkännande...4 1.2 Revisionsinformation...4 1.3 Terminologilista...5 2. IDÈ OCH MÅL...6 2.1 Bakgrund...6
Så här gör vi Norrköping Förberedelser inför projekt och byggstart
2012-09-25 Så här gör vi Norrköping Förberedelser inför projekt och byggstart Leif Lindberg Teknisk chef Norrköpings Kommun 3 steg innan genomförande 1.Politiska beslut 2.Planprocessen 3.Budget & riskhantering
Nyttovärdering. Tieto PPS AH164, 1.2.2, Sida 1
Sida 1 I nyttovärderingen värderas de identifierade nyttoobjekten i pengar. Det ger möjlighet att jämföra effektmålets olika nyttor och att jämföra nyttan med kostnaden för att realisera och underhålla.
Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (11) 2013-11-05. för den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (11) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (11) Innehåll Syfte och bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 Definitioner...
Strategi för ehälsa Region Jönköpings län
1 (12) Strategi för ehälsa Region Jönköpings län Dokumentmall från Stegen 2 (12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och inledning... 4 1.1 Övergripande, nationella mål för ehälsa (Inera)... 4 1.2 Effektkedja
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Egenskapsgranskning. Tieto PPS AH047, 2.3.1, Sida 1
Sida 1 Om egenskapsgranskning en belyser projektets egenskaper. Den bygger på deltagarnas subjektiva upplevelser av projektet och kan användas som en första bedömning av projektets möjligheter och svårigheter.
Projektplan: Administrativa roller
1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka
Det jag hör glömmer jag det jag ser minns jag det jag gör kan jag. Kinesiskt ordspråk
Det jag hör glömmer jag det jag ser minns jag det jag gör kan jag. Kinesiskt ordspråk 1 Diskutera i Bi-kupa följande frågeställning i 2 minuter. Vad är viktigt i ledarskapet? 2 Att vara ledare innebär
Minikurs Effektivare produktionsplanering
Minikurs Effektivare produktionsplanering Den här minikursen handlar om grundprinciper och metoder för en effektivare produktionsplanering. Hur produktionsplanering kan bli bättre genom uppföljning och
2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013
Projekt Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Ska leda till ett bestämt resultat Kräver olika resurstyper Är tidsbegränsat Genomförs av en temporär sammansatt arbetsgrupp Förnyelse PROJEKT kontra
PPS Praktisk ProjektStyrning
Vill du förändra din projektverksamhet? PPS Praktisk ProjektStyrning är en bra start! 2013 1 Innehåll PPS Modellen med människan i centrum 3 PPS är det kompletta projektstödet 4 Varför PPS? 5 PPS-modellen
Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet
Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet Viktiga årtal i Julas historia 1979 Jula industri startas på gården Jultorp. 1984 Jula Postorder startas. 1985 Jula Postorder flyttar till Skara. 1992 butik
Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt
Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier
Processtyrning, riktlinje
Riktlinje Process: 1.2.3.4 RGK Hantera processer och processtyrning Område: Giltig fr.o.m: 2018-09-17 Faktaägare: Carl Mölstad, Ekonomi- och planeringsavdelningen Fastställd av: Martin Myrskog, Regiondirektör
PROJEKTDEFINITION HELPDESK/ÄRENDEHANTERING Fas 2 Förankring
Sidan 1 av 19 PROJEKTDEFINITION. Syftet med projektdefinitionen är att identifiera, definiera och avgränsa åtagandet i projektet. PROJEKTDEFINITION HELPDESK/ÄRENDEHANTERING Fas 2 Förankring Sidan 2 av
Revisionsrapport Vikariehantering inom socialnämnden
1 (5) Kommunrevisorerna Revisionsrapport Vikariehantering inom socialnämnden Rekommendationer i revisionsrapporten PwC, Kommunal Sektor, har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Vad är planering? 14 Torsdag 348. 15 Fredag 349. Att tänka igenom och beskriva ett framtida skeende. OBS! Ring Gullfiber 042-12345 Svensson kompledig
Projektplanering Vad är projektplanering? Syfte med planering Även projektstyrning! Grundläggande planeringsteori Nätplanering Tidsanalys Resursplanering Vad är planering? Att tänka igenom och beskriva
Riktlinjer för projekt i Nacka kommun
Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...
Planering och styrning av tider i projekt
Planering och styrning av tider i projekt 1 Processer - Planering och hantering av tider i projekt efiniera aktiviteter: att identifiera specifika tidplansaktiviteter som måste utföras för att producera
Processbeskrivning Projektstyrning
ProcIT-P-004 Processbeskrivning Projektstyrning Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Projektstyrningsprocessen
Ekonomisk rapport UN juli Barn och Utbildningsförvaltningen
Ekonomisk rapport UN juli 2019 Barn och Utbildningsförvaltningen Ek rapport juli Det överskott vi såg i maj har förstärkts till 2 mkr, trots ett stort oväntat semesterlönetillägg i juni. De förändringar
FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD
FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD LÄSANVISNING OCH BEGREPPSDEFINITION Läsanvisning begreppsdefinition Modellsammanfattning Fguide på 5 minuter Känna till Modellfördjupning Modellbeskrivning
PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProPC
är den mobila arbetsplatsen en Windowsbaserad terminal för alla typer av registreringar via dator eller surfplatta, både på företaget och för dem på språng. Imponerande kraftfull off-line funktionalitet.
Plan för Kompetensmix Skånevård Sund
Plan för Kompetensmix Skånevård Sund 2016-11-15 1 Inledning Kompetensmix handlar om att på ett strukturerat sätt uppgiftsväxla arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier och att föra in nya kompetenser i verksamheterna.
Projekt KA KA-system v1.0
Projekt KA KA-system v1.0 nbit Styrgruppsmöte BP3/BP4 Projekt KA 010828 1. Dagens agenda 2. Föregående mötesprotokoll 3. Sigmas avtal * Inledning (JML) * Presentation av avtalet (FW) * Beslut: A) Acceptera