Dotorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Dotorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och fritids 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och fritids a för planen Rektor och likabehandlingsgruppen. Vår vision Vår vision är att de barn som går på Dotorpsskolan ska ha samma rättigheter och förutsättningar oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vår vision är också att inget barn som går på Dotorpsskolan ska utsättas för kränkningar. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Elevernas delaktighet Elevrådet hjälper till med kartläggningsarbetet inför återupprättande av likabehandlingsplan. Elevrådsrepresentanterna leder arbetet med implementeringen av likabehandlingsplanen i sina respektive klasser. Elevrådet utvärderar fortlöpande de främjande insatser som finns inskrivna i likabehandlingsplanen och som genomförs under läsåret. Elevernas synpunkter dokumenteras. Alla elever uppmuntras att lämna synpunkter och förslag löpande. Eleverna deltar i arbetet med främjande insatser och förebyggande åtgärder. Vårdnadshavarnas delaktighet Efter kartläggning av otrygga platser kommer främjande och förebyggande insatser utformas. Planen presenteras för föräldragruppen i februari Personalens delaktighet Skolans likabehandlingsgrupp - bestående av representanter från olika delar av verksamheten, rektor och elevhälsokonsulent - arbetar regelbundet med att upprätta, följa upp och se över planen, med hjälp av verktyget "Plan för skolan" och handledningen "Lika rättigheter i skolan". Förslaget till likabehandlingsplan går på remiss på APT. Personalen och elevhälsokonsulenten ansvarar för arbetet med främjande insatser och förebyggande åtgärder. Förankring av planen Vi går igenom planen på elevråd, klassråd, föräldramöte och APT. Planen publiceras också på skolans webbplats. För de elever eller vårdnadshavare som behöver tolk så går mentorn igenom likabehandlingsplanen i samband med höstterminens utvecklingssamtal. Elevrådet uppmärksammar likabehandlingsplanen kontinuerligt på sina möten och får sedan ta med information tillbaka till klassråden. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Skolpersonal har på APT i juni-15 fått utvärdera de främjande och förebyggande insatserna som stått i gällande likabehandlingsplan. Likabehandlingsgruppen har gått igenom de förebyggande och främjande åtgärder som beskrivits i planen och utvärderat ifall de blivit genomförda eller ej. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolpersonalen. Likabehandlingsgruppen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Rastaktivitet: Fritidspedagog håller i en rastaktivitet varje dag på förmiddagsrasten. Detta upplevs som väldigt positivt av både elever och personal så vi fortsätter med detta även Massage: Har inte genomförts regelbundet i alla klasser. Jämförelser mellan religioner: Har genomförts av samtliga klasser. Livskunskap/värderingsövningar: Har genomförts av samtliga klasser. Studiehandledning med modersmålslärare: Modersmålslärare finns anställda på skolan men ej för alla språk. Uppmärksamma högtider: Vi har uppmärksammat det kurdiska nyåret Newroz och den kristna högtiden jul. Inget barn ska diskrimineras på grund av funktionsnedsättning: Personalen arbetar kontinuerligt med anpassningar. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsplanen utvärderas kontinuerligt på elevråd, klassråd, APT och likabehandlingsgrupp. Vi går igenom åtgärd för åtgärd. Är vi nöjda med resultatet eller finns det något som vi önskar skulle ha gjorts annorlunda? Nya mål och åtgärder som ska genomföras under kommande läsår tas upp i den nya planen, efter nulägesanalys och kartläggning. för att årets plan utvärderas Rektor, likabehandlingsgrupp och elevhälsokonsulent 3/9

4 Främjande insatser Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Alla elever ska få samma möjligheter till social utveckling och kunskapsutveckling, oavsett etnisk tillhörighet. Erbjuda elever, med annat modersmål än svenska och som har behov av det, studiehandledning med modersmålslärare. Dessa elever erbjuds även stöttning i liten grupp för att öva upp det svenska språket och kunna fungera i sociala sammanhang på skolan. Sedan januari 2016 har ett tvålärarsystem införts i samtliga klasser för att öka möjligheterna för samtliga elever att vara med på den ordinarie undervisningen i klassrummet. Rektor, elevhälsokonsulent och pedagoger Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Ingen elev får kränkas eller diskrimineras på grund av religionstillhörighet. Uppmärksamma elevers olika religioner på ett positivit sätt, till exempel genom att uppmärksamma högtider och traditioner. Skriv in i kalendariet. Almanackan flyttas till matsalen där alla elever kan se den. Newroz, v 12 (eftersom det är påsklov v.12 uppmärksammas högtiden v.13). Vi uppmärksammar den kurdiska högtiden Newroz, det kurdiska nyåret. Dhul Hijja, v. 39 Vi uppmärksammar den muslimska högtiden Dhul Hijja, första dagen av Eid. Jul, v.51 Vi uppmärksammar den kristna högtiden jul, men uppmärksammar också andra traditioner kring julen som inte har med kristendomen att göra. Rektor, likabehandlingsgruppen och övriga pedagoger 4/9

5 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Att inget barn ska diskrimineras på grund av funktionsnedsättning. Vi anpassar gemensamma aktiviteter och hur de utformas så att alla elever kan delta. Genom pedagogiska diskussioner i arbetslagen utformas anpassningar för de elever som är i behov av detta. All personal på skolan Kön och sexuell läggning Kön och Sexuell läggning Inget barn ska diskrimineras på grund av kön eller sexuell läggning. Alla pedagoger har regelbundna samtal med eleverna där de påtalar pojkar och flickors lika värde och kärlek mellan människor oavsett kön. Rektor, alla pedagoger Värderingsövningar Kränkande behandling Målet är att inga kränkningar ska förekomma inom skola och fritids. Vi följer upp målet genom att föra statistik över antal anmälningar om kränkande behandling. Pedagoger integrerar värderingsfrågor och övningar i undervisningen och diskuterar frågor kring allas lika värde. Önskemål finns om att modersmålslärare även stöttar upp inom detta i möjlig mån. Pedagoger 5/9

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Analys av incidentrapporter. Analys av statistik över anmälningar om kränkande behandling. Kartläggning över otrygga platser i form av trygghetsvandringar där eleverna får ringa in/fotografera de platser på skolområdet där de känner sig otrygga. Gäller de yngre årskurserna. De äldre eleverna får en enkät kring samma frågor. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur eleverna har involverats i kartläggningen Ibland har eleverna deltagit vid incidentrapportering. Eleverna deltar vid anmälningar om kränkande behandling. Eleverna markerar otrygga platser på skolområdet. Elevrådet får ta del av resultatet och bidra med förslag på lösningar. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har tillsammans med sina grupper/klasser diskuterat skolans otrygga platser. De har även diskuterat på APT kring denna fråga. Personalen är delaktig vid incidentrapportering. Resultat och analys Resultat av kartläggning av otrygga platser: Mycket bråk på fotbollsplanen. Svårt för de olika klasserna att samsas om planen. Se över fotbollsschema. Barn öppnar dörren till omklädningsrummen när andra byter om. Pratar med idrottslärare om detta. Mycket knuffar och kommentarer om vad man äter för mat i matsalen. Klasslärare behöver prata om detta med sina klasser. Vissa årskurser hotar och ogillar barn från andra årskurser. Barnen på skolan verkar överlag vara väldigt fysiska på ett våldsamt sätt mot varandra. I stort sett alla platser på skolgården pekas av någon klass ut som otrygg eftersom många slåss. Genom att analysera resultatet kommer vi fram till att en av anledningarna till att så många av barnen slåss i konflikter kan bero på att det förekommer ett flertal olika modersmål på skolan. Därmed uppstår fler fysiska än verbala konflikter, då en del har svårt att uttrycka sig på svenska. Det verkar också ha skapats en norm bland barnen på skolan som gör att de hanterar konflikter genom att slåss. Vi kan se i vår kartläggning att vi behöver fokusera på att jobba med kränkande behandling, etnicitet och religiös tillhörighet samt ålder. 6/9

7 Förebyggande åtgärder Rastaktivitet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Inget barn ska diskrimineras på grund av ålder eller utsättas för kränkande behandling. Åtgärd Utökad styrda rastaktiviteter: - Planerad rastaktivitet. - Musik på rasten som eleverna kan dansa till. - Elever från åk 5 får vara med och arrangera rastaktiviteter för de yngre barnen. - Lekutrustningen ses över och kompletteras av personal. Fritids ansvarar för att se över vilken lekutrustning som kan behöva kompletteras. Elevrådet får lämna önskemål om vad klasserna vill köpa in. Likabehandlingsgruppen tar beslut. Fortsatt fadderverksamhet på vissa gemensamma aktivitetsdagar så som höstvandringen och pysseldagar. Motivera åtgärd Rastaktiviteter kommer anordnas för att förhindra att någon är ensam på rasten och för att få barnen att umgås mer över åldergränserna. Fler styrda aktiviteter bidrar även till att konflikter minskar. Rektor, fritids och likabehandlingsgruppen Religion Områden som berörs av åtgärden Religion eller annan trosuppfattning Ingen elev får kränkas eller diskrimineras på grund av religionstillhörighet. Åtgärd Då personal uppmärksammat att flera elever reagerat på vem som äter vad, utifrån religiös trosuppfattning, kommer vi arbeta vidare med matsituationen. Vissa maträtter uppfattas som äckliga av de elever som inte äter denna maträtt av religiösa skäl. Då kost och hälsa är en del av ämnet idrott kommer idrottsläraren diskutera med klasserna runt olika kulturers mattraditioner. Motivera åtgärd Ge eleverna möjlighet att lära sig om olika religioner för att öka kunskapen om och förståelsen för dessa. Detta bidrar till en ökad acceptans för olika religionstillhörighet. Rektor, alla pedagoger och idrottslärare 7/9

8 Etnisk tillhörighet Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Inget barn på skolan ska diskrimineras på grund av etnicitet. Åtgärd Alla klasser kontinuerligt ta upp "livskunskap" i form av etiska samtal och värderingsövningar gällande etnisk tillhörighet. Personalen ska ta hjälp av modersmålslärare att känna igen kränkande ord på olika språk för att lättare kunna identifiera en kränkning. Detta sker på ett APT under vt-16. Klasslärare tar upp med respektive klasser vilka fula ord som används i klassen och varför man inte ska säga dem. Motivera åtgärd "Livskunskapen" bidrar till ökad acceptans för elevernas olika etniska bakgrund. Då elever på skolan ofta kränker varandra på sina olika hemspråk är det svårt för personalen att alltid uppfatta vad som sägs. Rektor, likabehandlingsgrupp och modersmålslärare Könsidentitet Områden som berörs av åtgärden Könsidentitet eller könsuttryck och Etnisk tillhörighet Inget barn ska diskrimineras utifrån könsidentitet eller könsuttryck. Åtgärd Personalgruppen ska medvetandegöras om hur vi ska arbeta för att inte förstärka att barnen delas upp utifrån kön. Fortbildning i genusfrågor. Nathalie kollar upp förslag på föreläsningar. Motivera åtgärd Flera barn vill inte umgås med barn av motsatt kön. Rektor, likabehandlingsgruppen, Nathalie Lundemo 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Ett tydligt rastvaktsschema för samtliga raster under skoldagen. En god bemanning på fritidstiden. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till All pedagogisk personal på skolan. Rektor Ylva Holmén Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om någon i personalen blir vittne till en kränkande behandling så ska personalen omedelbart stoppa händelsen. Personal som fått reda på att en elev känner sig kränkt, eller själv upplever att en elev blivit kränkt, anmäler detta omgående till rektor och elevhälsokonsulent. Elevhälsokonsulent startar omgående en utredning, enligt följande: 1. Den personal som tagit emot/ sett kränkningen ställer frågor till den elev som upplever sig kränkt, enligt blanketten "Anmälan om kränkande behandling". Personal dokumenterar samtalet på blanketten. 2. Personal ställer frågor till den/de elev/er som kränkt, enligt blanketten "anmälan om kränkande behandling". Samtalet dokumenteras. 3. Personal avgör om händelsen varit bagatellartad och situationen i så fall är uppklarad eller om vårdnadshavare ska kontaktas. Personal kontaktar vid behov vårdnadshavare. 4. Ärendet lämnas in i pappersform eller via internetlänken "anmälan om kränkande behandling" på skolans hemsida. 5. Elevhälsokonsulent följer upp anmälan och ansvarar för att uppföljning sker. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om någon i personalen uppges ha utsatt en elev för kränkande behandling så startar rektor omgående en utredning, enligt följande: 1. Rektor har samtal med den elev som upplever sig kränkt. Rektor dokumenterar samtalet. 2.Rektor har samtal med berörd personal. 3.Rektor kallar vårdnadshavare till elevhälsokonferens. Om kränkande behandling har skett så kontaktar rektor omedelbart huvudman och personalplanerare. Berörd personals arbete omfördelas under dagen. Beslut fattas enligt arbetsrättsliga åtgärder. Kontakt tags med berörd personals fackförbund. Rutiner för uppföljning Uppföljning sker 2 veckor efter utredningen. Personal för den elev som upplevt sig kränkt ansvarar för att uppföljning sker, om det inte handlar om kränkning från personal. Vid kränkning från personal ansvarar rektor för uppföljningen. Rutiner för dokumentation Anmälan om kränkande behandling görs skriftligen till huvudman, i det webbaserade handläggarstödet Ciceron. Rektor är ansvarig för att anmäla kränkande behandling till huvudman. Rapportering om utredning av kränkande behandling görs skriftligen till huvudman, i det webbaserade handläggarstödet Ciceron. Rektor är ansvarig för att rapportera om utredning av kränkande behandling till huvudman. Blanketterna för utredning och uppföljning arkiveras i elevens expeditionsportfolio. När eleven gått ur grundskolan arkiveras dessa portfolios i kommunarkivet. Ansvarsförhållande Personal startar utredning genom att prata med inblandade elever. Personal lämnar in anmälan om kränkande behandling till elevhälsokonsulent och rektor. De ansvarar sedan för att ärendet följs upp. 9/9