Infektioner med Respiratory Syncytial
|
|
- Thomas Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svår RSV-bronkiolit som och symtom efter 18 års u SAMMANFATTNING För att kartlägga utvecklingen av efterföljande obstruktiva symtom, allergisk sensibilisering och allergi efter en tidig svår RSV-bronkiolit har vi vid Barn- och ungdomskliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås, följt 47 i övrigt friska spädbarn, som sjukhusvårdades med en RSV-bronkiolit under första levnadsåret under vintersäsongen Samtidigt rekryterades en kontrollgrupp på 93 individer, matchade för ålder, kön och BVC-område. Båda grupperna har följts prospektivt vid samma tidpunkter under spädbarnsåret och vid ett, tre, sju, 13 och 18 års ålder. Uppföljningen har vid samtliga tillfällen visat signifikant ökad förekomst av astma, allergisk sensibilisering och allergisk rhinokonjunktivit i RSV-gruppen jämfört med kontrollgruppen. Vid 18-årsuppföljningen kunde konstateras att den höga förekomsten av aktuell astma i RSV-gruppen berodde på en stor andel individer med tidig astmadebut som kvarstod till tidig vuxen ålder, tidig allergisk sensibilisering och klinisk allergi, reducerad lungfunktion och förhöjt FENO-värde. Individer i RSVgruppen både med och utan astma hade sänkt lungfunktion mätt med spirometri, vilket endera kan tala för sänkt lungfunktion redan före RSV-bronkioliten eller en påverkan genom den tidiga bronkioliten. Lung clearance index var endast påverkat hos individer med aktuell astma men inte hos individer utan symtom, vilket talar för att en tidig RSV-bronkiolit på sikt inte påverkar de små luftrören. Nele Sigurs, barnläkare, med dr., tidigare överläkare vid Barn- och Ungdomskliniken Södra Älvsborgs sjukhus, Borås. kontaktadress: Nele Sigurs Edsviksvägen 84 C, SE Sollentuna nele.sigurs@live.se NELE SIGURS Infektioner med Respiratory Syncytial virus (RSV) är vanliga hos små barn och vid två års ålder har nästan alla barn utvecklat antikroppar som tecken på genomgången infektion (1). Majoriteten av barnen får en övre luftvägsinfektion, men hos ca en tredjedel tillkommer symtom från de nedre luftvägarna, oftast i form av en så kallad bronkiolit (2). Mellan en och två procent av i övrigt friska spädbarn behöver läggas in för sjukhusvård i samband RSV-bronkioliten (2, 3). Definitionen på bronkiolit varierar hos olika författare, men kan sammanfattas som «ett tidigare friskt litet barn, som efter ett par dagars övre luftvägssymtom insjuknar med tachypné, dyspné, hyperinflation, samt vanligen ronchi och/eller krepitationer vid auskultation» (4, 5). Vissa författare anser att barnen helst bör vara yngre än 6 månader för att man skall ställa diagnosen bronkiolit (6), medan andra sätter gränsen vid två år (7). De i det äldre åldersspannet av dessa barn skulle nog i Sverige snarare klassificeras som «obstruktiv bronkit» ( se). Det är nu väl etablerat att en tidig RSV-bronkiolit är associerad med efterföljande obstruktiva luftvägssymtom och att lungfunktionen efter genomgången bronkiolit kan vara påverkad många år framåt (8 11 ). Däremot är det omdiskuterat om dessa efterföljande symtom utgörs av allergisk astma eller om de är icke-allergiska och övergående (12). Likaså är det oklart vilken betydelse viruset i sig har och vilken roll predisponerande faktorer hos barnet spelar för utvecklingen av senare luftvägssymtom (9 11 ). Lägre lungfunktion redan före RSV-bronkioliten har föreslagits som en riskfaktor för både bronkiolit och de senare luftvägssymtomen (13). Man har även föreslagit vissa genetiska riskfaktorer för såväl utveckling av RSV-bronkiolit och senare obstruktiva symtom (14). Boråsuppföljningen För att kartlägga utvecklingen av efterföljande obstruktiva symtom, allergisk sensibilisering och allergi efter en tidig svår RSV-bronkiolit har vi vid Barn- och ungdomskliniken, Södra Älvsborgs sjukhus Borås, följt 47 i övrigt friska spädbarn, som sjukhusvårdades med en RSV-bronkiolit under första levnadsåret (43<6 månader vid inläggningstillfället) under vintersäsongen För alla utom ett av barnen var sjukvårdstillfället första gången de hade symtom från luftvägarna. Samtidigt rekryterades en kontrollgrupp på 93 individer, matchade för ålder, kön och BVCområde (14). Båda grupperna har följts prospektivt med samma metoder och vid samma tidpunkter under spädbarnsåret och vid ett, tre, sju, 13 och 18 års ålder (15 18). Noggranna uppgifter via standardiserade frågeformulär och intervjuer avseende bakgrundsfaktorer omfattande bl a luftvägssymtom hos barnen, ärftlighet för astma/allergi, rökning i familjen och innehav av pälsdjur insamlades vid varje tillfälle. Vid 18-årsuppföljningen frågades också efter egen rökning hos studiepersonerna. Inga signifikanta skillnader mellan grupperna hittades. Vidare undersöktes barnen kliniskt och genomgick allergitester vid samtliga uppföljningar. Allergitesterna från tre års ålder och framåt utgjordes av Phadiatop (ett screeningtest för påvisande av IgE-antikroppar i serum), och pricktest mot inhalationsallergen. Hos individer med positiv Phadiatop gjordes tester för påvisande av specifika IgE-antikroppar i serum mot inhalations- 32 ALLERGI I PRAKXSIS 1/215
2 liten lungfunktion ppföljning Tidig svår RSV-bronkiolit är associerad med efterföljande obstruktiva luftvägssymtom. Lungfunktionen efter genomgången bronkiolit kan vara påverkad många år framåt. Om dessa efterföljande symtom utgörs av allergisk astma eller om de är ickeallergiska och övergående har varit mer omdiskuterat. FOTO: COLOURBOX.COM allergen med ImmunoCAP -metodik. Data finns från alla individer upp till 7 års ålder, och vid 13 och 18 års ålder från 46 individer i RSV-gruppen (98 %) och från 92 kontroller (99 %). Eftersom diagnosen astma är svår att ställa i förskoleåldern har vi genomgående i studien krävt minst tre läkarverifierade episoder av bronkobstrukton för att ställa diagnosen astma. Tre eller flera ej läkarverifierade episoder har registrerats som recurrent wheeze. Vid uppföljningarna vid 13 och 18 års ålder är det anamnestiskt klart att båda dessa definitioner utgörs av astma. I denna sammanställning har astma och recurrent wheeze vid 18 års ålder sammanslagits och registrerats som astma (TABELL 1). Allergisk sensibilisering definierades som påvisande av IgE-antikroppar i serum med Phadiatop -test (ett screeningtest för sensibilisering) och/eller positiv pricktest mot inhalationsallergen. Klinisk allergi definierades enligt förutbestämda kriterier som allergiska symtom vid kontakt med allergen. 18-årsuppföljningen Vid den sjätte uppföljningen vid 18 års ålder gjordes klinisk undersökning, hudpricktest (katt, hund, häst, björk, timotej, gråbo, kvalster, mögel) och TABELL årsuppföljning. Symtom senaste året och allergisk sensibilisering mätt med Phadiatop och ImmunoCAP mot perenna allergen (pälsdjur, kvalster, mögel). RSV (n=46) KONTROLLER n= 92 p Astma 39 % 9 %,1 Allergisk rhinokonjunktivit 43 % 17 %,2 Positiv Phadiatop 56 % 28 %,5 Sens. perenna allergen 51 % 21 %,1 Phadiatop -test. Om Phadiatoptestet utföll positivt testades för specifikt IgE mot inhalationsallergenen katt, hund, häst, björk, timotej, gråbo, kvalster (dermatophagoides pteronyssinus och farinae) och mögel, (Cladosporium, Alternaria) med ImmonoCAP -metodik. För att bedöma lungfunktionen gjordes spirometri med mätning av FEV 1, FEV 1 /FVC samt FEF Bronkiell hyperreaktivitet undersöktes med torrluftsprovokation med Aiolos Astmatest (torr luft med tillsats av 5 % CO2 hyperventileras under 4 min med en minutventilation som motsvarar patientens vilo-fev 1 x 26). Metoden har visat sig korrelera väl till förekomst av ansträngningsutlöst astma (19). Efter provokationen gjordes reversibilitetstest med salbutamolinhalation. Innan spirometri och torrluftsprovokation utfördes gjordes mätning av kväve (FENO) i utandningsluft med Niox Mino (Aerocrine, Stockholm). Vidare utfördes s.k. multiple breath washout, varvid testpersonen sköljer ut en A ALLERGI I PRAKXSIS 1/215 33
3 % % * * Max FEV 1 fall % Reversibilitet % inertgasmarkör med normala andetag under flera minuter. Man kan sedan beräkna lung clearance index (LCI), som visar hur effektivt den inandade luften fördelas i lungorna och därigenom medger analys av förändringar i de små luftrören (2). Resultat Uppföljningen har vid samtliga tillfällen visat signifikant ökad förekomst av astma, allergisk sensibilisering och klinisk allergi i form av allergisk rhinokonjunktivit i RSV-gruppen jämfört med kontrollgruppen (15 18). Tabell 1 visar frekvens av astma, rhinokonjunktivit och sensibilisering mot perenna ** RSV RSV FIGUR 1. Max Max FEV % fall av FEV 1 efter torrluftsprovokation och % reversibilitet 1 fall % Reversibilitet % (mean, SEM) hos 44 individer i RSV-gruppen och hos 86 kontroller. Astma vid 18 år % ** p<.1, Chi 2 för trend Astma, förälder Nej Ja Nej Ja RSV- bronkiolit Nej Nej Ja Ja kontroller kontroller * p<,5, ** p<,1 luftvägsallergen vid 18-årsuppföljningen. Vid 18-årsuppföljningen visade spirometri sänkta värden (FEV 1, FEV 1 / FVC, FEF ) i RSV-gruppen jämfört med kontrollgruppen oavsett om individerna hade astma eller ej under senaste året. Likaså påvisades med torrluftsprovokation ökad bronkiell hyperreaktivitet och ökad reversibilitet i RSV-gruppen jämfört med kontrollerna (FIGUR 1). Däremot påvisades ingen skillnad mellan grupperna vad gällde LCI. Ej heller sågs någon skillnad mellan grupperna avseende utandad kväveoxid (FeNO). Förhöjt LCI var dock associerat med astma under senaste året hos både RSV-grupp och kontroller. FIGUR 2. Proportion ( %) individer med astmasymtom senaste året i den sammanslagna gruppen (n=138) vid 18-årsuppföljningen i relation till astma hos förälder Fig 2 och genomgången RSV-bronkiolit. Chi-square test för trend angett, samt 95 % CI. Med multivariat logistisk regression studerades enskilda riskfaktorers betydelse för aktuell astma vid 18 års ålder. Det visade sig att genomgången RSV-infektion var den enskilt viktigaste markören. Ärftlighet för allergi/astma föll inte ut som en enskild riskfaktor i den logistiska regressionen, men inflytande av astmahereditet sågs ändå vid uppföljningen i den sammanslagna gruppen om 138 individer såg vi en signifikant trend mot ökande astmafrekvens vid kombinationen RSVbronkiolit hos barnet och astma hos någon av föräldrarna (FIGUR 2). Denna prospektiva långtidsuppföljning gjorde det möjligt att i detalj karakterisera de luftvägssymtom, som utvecklats från tidig småbarnsålder upp till tidig vuxen ålder (TABELL 2). Gruppen med kroniska obstruktiva symtom var signifikant större i RSV-gruppen (14/46, 3 %) jämfört med kontrollgruppen (1/92) (TABELL 2). Denna grupp bedömdes som kronisk astma och karakteriserades av tidig debut av astma, hög frekvens allergisk sensibilisering och hög frekvens allergisk rhinokonjunktivit (FIGUR 3). Vid 18 års-uppföljningen hade denna grupp också sämre lungfunktion mätt med spirometri, högre LCI (försämrad perifer luftvägsfunktion) och mer uttalad bronkiell hyperreaktivitet samt högre FeNO-värde än den symtomfria gruppen (18). Diskussion Våra resultat Vid en 18-årsuppföljning efter tidig svår RSV-bronkiolit sågs en påtagligt ökad förekomst av astma, allergisk sensibilisering och allergisk rhinokonjunktivit i RSV-gruppen jämfört med en kontrollgrupp. Denna höga förekomst av aktuell astma i RSVgruppen berodde på en stor andel individer med tidig astmadebut som kvarstod till tidig vuxen ålder, tidig allergisk sensibilisering och klinisk allergi, reducerad lungfunktion och förhöjt FENO-värde. Individer i RSV-gruppen både med och utan astma hade sänkt lungfunktion mätt med spirometri vilket endera kan tala för sänkt lungfunktion redan före RSV-bronkioliten eller en påverkan 34 ALLERGI I PRAKXSIS 1/215
4 Fig 3 genom den tidiga bronkioliten. LCI var endast påverkat hos individer med aktuell astma men inte hos individer utan symtom, vilket talar för att en tidig RSV-bronkiolit på sikt inte påverkar de små luftrören. Genomgången RSV-bronkiolit var den enda signifikanta riskfaktorn för aktuell astma vid 18 år. Vi såg dock en signifikant trend mot ökande astmafrekvens vid kombinationen RSVbronkiolit hos barnet och astma hos någon av föräldrarna. Procent med positiv Phadiatop * Kronisk astma (=15) Sen dedut (n=11) Remission (n=11) Symtom till max 3 år ( Transient wheeze ) Aldrig symtom (n=83) Vad har andra studier av RSV-bronkiolit visat? Resultat av olika studier har varit något motsägelsefulla, vad gäller uppföljningar i såväl förskoleålder, skolålder eller längre av allergisk sensibilisering och sena luftvägssymtom efter en tidig RSV-bronkiolit. En ofta citerad studie följde upp 27 barn med måttligt svår RSV-bronkiolit före tre års ålder som inte behövde sjukhusvård (12). Dessa 27 barn är en subgrupp av den välkända Tucsonstudien, där man prospektivt följt en grupp individer upp till vuxen ålder med kartläggning av symtom från luftvägarna (13). I RSV-uppföljningen fann man ökad frekvens av bronkobstruktiva symptom upp till 11 års ålder men ej vid 13 års ålder (12). «Atopi» bedömdes enbart utifrån utfall av pricktest när barnen var 11 år och visade ingen skillnad mellan kontroller och indexbarn (c:a 6 % positivt utfall i bägge grupperna!). Gruppen skiljer sig sålunda från vår kohort i sammansättning och i bedömning av allergi, men resultaten skulle kunna tolkas så att även hos barn med lindrigare RSV-bronkiolit ses ökad risk för senare luftrörsbesvär under de närmaste åren efter den akuta episoden. I kontrast till denna studie står en finsk studie publicerad 214 av en 3-årsuppföljning av individer, som sjukhusvårdats för RSV-bronkiolit före två års ålder där man fann en ökad förekomst av astma, 3 % jämfört med 3,8 % hos kontroller (22). Två nyligen publicerade studier där barn sjukhusvårdats för RSV-bronkiolit i spädbarnsålder har gett olika resultat vad gäller efterföljande astma (23, 24). I den första studien, som inte hade någon kontrollgrupp Ålder (år) p<.1 TABELL 2. Karakterisering av obstruktiva symptom från tre till 18 års ålder beroende på förekomst av (+/-) of astma/recurrent wheeze vid fyra undersökningstillfällen och antalet i varje obstruktionsgrupp för RSV-grupp och kontrollgrupp. Statistik syftar på jämförelse av proportioner av individer i de olika symtomgrupperna hos RSV- och kontrollgrupperna. fann man att 48 % av barnen fått astmadiagnos vid 6 års ålder och att 32 % var sensibiliserade (23). I den andra studien av RSV- och ospecificerad bronkiolit fann man bara 8,2 % astma i RSV-gruppen och betydligt fler, 24 % i den ospecificerade gruppen vid en uppföljning när barnen var 6,5 år (24). Diskrepansen mellan olika studier kan ha flera orsaker, t ex skillnader i ålder vid bronkiolitdiagnosen, liksom skillnader i bronkiolitdefinition och i sjukdomens svårighetsgrad (9 11). Så vitt vi vet är vår studie den enda studie som systematiskt följt upp en grupp barn med tidig svår RSV-bronkiolit, och samtidigt prospektivt och på samma sätt följt upp en kontrollgrupp till tidig vuxen ålder. Ändå är det en begränsad deskriptiv studie och subgrupperna med obstruktiva symtom är små, så man kan inte förvänta sig alla svar om RSV och astma i denna studie. p<,1, *p<,5 jämfört med «aldrig symtom». FIGUR 3. Sensibilisering (Phadiatop) i relation till typ av symtomutveckling från 3 till 18 år i den sammanslagna gruppen på 138 individer. MÖNSTER OBSTRUKTIVA SYMTOM RSV (n=46) KONTROLLER (n=92) Aldrig obstruktiva symtom Symtom till max 3 år (transient) 7 11 Remission, symtom tll max 13 år 7 4 Sen debut vid 13 eller 18 år 4 7 Kronisk astma, symtom från 3 år, eller vid 3 tillfällen inkl. 18 år 14 1 Vilken betydelse har viruset i sig och vilken roll spelar predisponerade faktorer hos individen? Det är som tidigare nämnts oklart och omdiskuterat vilka efterföljande luftvägssymtom, som orsakas av viruset, och vilka, som beror på predisponerande faktorer hos individen. Två stora registerstudier från de senaste åren har studerat denna fråga och dragit olika slutsatser (25, 26). I den ena studien där det ingick ca 95 barn, fann man att de barn, som föddes strax före vintervirussäsongen hade en ökad risk att utveckla astma vid fem års ålder, vilket man tolkade som en sannolik effekt av en tidig RSV-infektion (25). En astmadiagnos hos ett förskolebarn är ju ytterst osäker, så därför är ju författarnas resonemang tveksamt. I den andra studien ingick 828 tvillingpar där man studerade sambandet mellan sjukhusvård för RSV-bronkiolit och astmadiagnos A ALLERGI I PRAKXSIS 1/215 35
5 randomiserade studien följde dock endast barnen till ett års ålder (31). Möjligheten att sänka wheeze-frekvensen genom att minska påverkan av RSV-infektion kan tala för att viruset i sig har en direkt påverkan på efterföljande symtom. I en av studierna såg man dock bara en minskad symtomfrekvens hos barnen utan atopihereditet (29). För att man säkert skall kunna bedöma vad RSV i sig gör i förhållande till predisponerande faktorer hos barnet behöver man randomiserade studier hos fullgångna barn med intervention mot RSV. Vi har påpekat behovet av sådana interventionsstudier mot RSV i alla våra uppföljningar (15 18). Detta behov underströks också i en Editorial och i en kommentar när vår 18-årsuppföljning publicerades år 21 i Thorax (32, 33). Resultaten från en svensk uppföljningsstudie av spädbarn med svår RSV-bronkiolit och friska kontroller som följts vid ett, tre, sju, 13 och 18 års ålder visade ökad förekomst av astma, allergisk sensibilisering och allergisk rhinokonjunktivit i RSV-gruppen jämfört med kontrollgruppen. FOTO: COLOURBOX.COM vid 3 9 års ålder (26). Man tolkade resultaten så som att både sjukhusvård för bronkiolit och senare astmautveckling troligen berodde på genetiska faktorer. Också denna studie är svårbedömd, eftersom det endast rör sig om uppgifter från dataregister, och det är okänt om barnen haft en tidigare RSV-infektion innan sjukhusvården. Dessutom är även barnen i denna studie så unga (3 9 år) att en astmadiagnos kan vara svårbedömd. Under det senaste decenniet med förbättrad virusdiagnostik har man i flera studier visat att även andra luftvägsvirus förutom RSV kan ge bronkiolit i tidig ålder och även följas av senare obstruktiva symtom (27). Det viktigaste av dessa virus är sannolikt rhinovirus, där man sett en ännu starkare koppling till senare astmautveckling efter tidig bronkiolit och obstruktiv bronkit än vad som påvisats för RSV (27). Vid infektioner med rhinovirus förfaller det finnas en kraftigare koppling mellan predisponerande faktorer hos barnet i form av genetisk risk att utveckla såväl rhinovirusbronkiolit som efterföljande obstruktiva symtom än vad man kan se vid RSV. Möjliga skillnader i verkningsmekanismer mellan RSV och rhinovirus för utveckling av såväl bronkiolit som astma diskuteras i två översiktsartiklar från 213 och 214 (1, 11). I den senaste av dessa artiklar föreslår man att rhinovirus är en trigger och RSV är en inducer (11). I båda artiklarna påpekar man också att verkningsmekanismerna fortfarande är oklara och omdiskuterade och att mer forskning behövs för att lösa denna «höna-ägg»-problematik. När det gäller RSV har man en behandlingsmöjlighet med palivisumab-profylax med Synagis, en humaniserad monoklonal IgGantikropp mot RSV (28). Eftersom preparatet är mycket dyrt används det enbart till för tidigt födda barn med även andra riskfaktorer. Tre studier angående prematura barn, varav den senaste är randomiserad har visat att man kan sänka wheeze-frekvens och/ eller antal dagar med wheeze under uppföljning i förskoleåldern efter en tidig RSV-infektion (29 31). Den Konklusion En tidig svår RSV-bronkiolit är associerad med utveckling av tidigt debuterande allergisk astma, som kvarstår upp till ung vuxen ålder. Även hos individer som haft en tidig svår RSV-bronkiolit men var utan astmasymtom vid 18 år sågs en liten men dock signifikant påverkan på enskilda lungfunktionsmått jämfört med friska kontroller, men ingen påverkan på små luftvägar mätt som LCI. REFERENSER 1. Glezen WP, Taber LH, Frank AL, Kasel JA. Risk of primary infection and reinfection with respiratory syncytial virus. Am J Dis Child 1986; 14: Hall CB, Simoes EA, Anderson LJ. Clinical and epidemiologic features of respiratory syncytial virus. Curr Top Microbiol Immunol 213: 372: Eriksson M, Bennet R, Rotzén-Östlund M, von Sydow M, Wirgart BZ. Population-based rates of severe respiratory syncytial virus infection in children with and without risk factors, and outcome in a tertiary setting. Acta Paediatr 22; 91: Smyth RL, Openshaw PJ. Bronchiolitis. Lancet. 26; 368(9532): Review. 5. Ruuskanen O, Ogra P. Respiratory syncytial virus. Curr Probl Pediatr 1993; 23: Court SDM. The definition of acute respiratory illnesses in children. Postgrad Med J 1973; 49: Jartti T, Lehtinen P, Vuorinen T, Ruuskanen O. Bronchiolitis: age and previous wheezing episodes are linked to viral etiology and atopic characteristics. Pediatr Infect Dis J 29; 28(4): Pullan CR, Hey EN. Wheezing, asthma, and pulmonary dysfunction 1 years after infection with respiratory syncytial virus in 36 ALLERGI I PRAKXSIS 1/215
6 infancy. Br Med J (Clin Res Ed) 1982; 284: Walton RP, Johnston SL. Role of respiratory viral infections in the development of atopic conditions. Curr Opin Allergy Clin Immunol 28; 8(2): Saglani L. Viral infections and the development of asthma in children. Ther Adv Infect Dis 213; 1: Rossi GA, Colin AA. Infantile respiratory syncytial virus and human rhinovirus infections:respective role in inception and persistence of wheezing. Eur Respir J; 214 Oct 3. pii: erj [Epub ahead of print] 12. Stein RT, Sherrill D, Morgan WJ, Holberg CJ, Halonen M, Taussig LM, Wright AL, Martinez FD. Respiratory syncytial virus in early life and risk of wheeze and allergy by age 13 years. Lancet 1999; 354: Stern DA, Morgan WJ, Wright AL, Guerra S, Martinez FD. Poor airway function in early infancy and lung function by age 22 years: a non-selective longitudinal cohort study. Lancet 27; 37: Drysdale SB, Prendergast M, Alcazar M, Wilson T, Smith M, Zuckerman M, Broughton S, Rafferty GF, Johnston SL, Hodemaekers HM, Janssen R, Bont L, Greenough A.Genetic predisposition of RSV infection-related respiratory morbidity in preterm infants. Eur J Pediatr 214; 173: Sigurs N, Bjarnason R, Sigurbergsson F, Kjellman B, Björkstén B. Asthma and immunoglobulin E antibodies after respiratory syncytial virus bronchiolitis: a prospective cohort study with matched controls. Pediatrics 1995; 95: Sigurs N, Bjarnason R, Sigurbergsson F, Kjellman B. Respiratory syncytial virus bronchiolitis in infancy is an important risk factor for asthma and allergy at age 7. Am J Respir Crit Care Med 2; 161: Sigurs N, Gustafsson PM, Bjarnason R, Lundberg F, Schmidt S, Sigurbergsson F, Kjellman B. Severe respiratory syncytial virus bronchiolitis in infancy and asthma and allergy at age 13. Am J Respir Crit Care Med. 25; 171: Sigurs N, Aljassim F, Kjellman B, Robinson PD, Sigurbergsson F, Bjarnason R, Gustafsson PM. Asthma and allergy patterns over 18 years after severe RSV bronchiolitis in the first year of life. Thorax 21; 65: Anderson SD1, Kippelen P. Assessment of EIB: What you need to know to optimize test results. Immunol Allergy Clin North Am 213; 33: Gustafsson PM, Aurora P, Lindblad A. Evaluation of ventilation maldistribution as an early indicator of lung disease in children with cystic fibrosis. Eur Respir J 23; 22: Stern DA, Morgan WJ, Halonen M, Wright AL, Martinez FD. Wheezing and bronchial hyper-responsiveness in early childhood as predictors of newly diagnosed asthma in early adulthood: a longitudinal birthcohort study. Lancet 28; 372: Ruotsalainen M1, Piippo-Savolainen E, Hyvärinen MK, Korppi M. Respiratory morbidity in adulthood after respiratory syncytial virus hospitalization in infancy. Pediatr Infect Dis J 21; 29: Bacharier LB, Cohen R, Schweiger T, Yin-Declue H, Christie C, Zheng J, Schechtman KB, Strunk RC, Castro M. Determinants of asthma after severe respiratory syncytial virus bronchiolitis. J Allergy Clin Immunol 212; 13(1): Am J Respir Crit Care Med. 28; 178: Koponen P, Helminen M, Paassilta M, Luukkaala T, Korppi M. Preschool asthma after bronchiolitis in infancy.eur Respir J 212; 39: Wu P1, Dupont WD, Griffin MR, Carroll KN, Mitchel EF, Gebretsadik T, Hartert TV. Evidence of a causal role of winter virus infection during infancy in early childhood asthma. 26. Thomsen SF1, van der Sluis S, Stensballe LG, Posthuma D, Skytthe A, Kyvik KO, Duffy DL, Backer V, Bisgaard H. Exploring the association between severe respiratory syncytial virus infection and asthma: a registry-based twin study.am J Respir Crit Care Med. 29; 179: Jackson DJ1, Gangnon RE, Evans MD, Roberg KA, Anderson EL, Pappas TE, Printz MC, Lee WM, Shult PA, Reisdorf E, Carlson-Dakes KT, Salazar LP, DaSilva DF, Tisler CJ, Gern JE, Lemanske RF Jr. Wheezing rhinovirus illnesses in early life predict asthma development in high-risk children. Am J Respir Crit Care Med 28; 178: Resch B. Respiratory Syncytial Virus Infection in High-risk Infants an Update on Palivizumab Prophylaxis. Open Microbiol J 214; 8: Simões EA, Carbonell-Estrany X, Rieger CH, Mitchell I, Fredrick L, Groothuis JR; Palivizumab Long-Term Respiratory Outcomes Study Group. The effect of respiratory syncytial virus on subsequent recurrent wheezing in atopic and nonatopic children. J Allergy Clin Immunol 21; 126: Yoshihara S1, Kusuda S, Mochizuki H, Okada K, Nishima S, Simões EA; C-CREW Investigators. Effect of palivizumab prophylaxis on subsequent recurrent wheezing in preterm infants. See comment in PubMed Commons belowpediatrics 213; 132: Blanken MO1, Rovers MM, Molenaar JM, Winkler-Seinstra PL, Meijer A, Kimpen JL, Bont L; Dutch RSV Neonatal Network. Respiratory syncytial virus nd recurrent wheeze in healthy preterm infants. N Engl J Med 213; 368: Bush A, Pavord I. Action not words, please! Thorax 21; Stein RT, Martinez FD. Respiratory syncytial virus and asthma: still no final answer (21). Thorax. 21; 65:
RS-virusorsakad wheeze. Nele Sigurs Barn- och ungdomskliniken Södra Älvsborgs sjukhus Borås
RS-virusorsakad wheeze Nele Sigurs Barn- och ungdomskliniken Södra Älvsborgs sjukhus Borås 1 RSV och wheeze/astma Vad RSV (eller andra luftvägsvirus) betyder för astmautveckling och vad eventuella predisponerande
Läs merNya behandlingsschema de senaste åren
Nya behandlingsschema de senaste åren Practall, 2008 ERS Task Force Report on Preschool Wheeze, 2008 GINA om astma hos förskolebarn, 2009 BLF:s sektion för barn och ungdomsallergologi, augusti 2009 Behandlingsrekommendationer
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merLuftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier
Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom
Läs merAllergi. Astma hos barn och ungdomar - BLF, Allergisektionens version
Dok-nr 12737 Författare Karel Duchen Munoz, överläkare, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus Godkänd av Catrin Furuhjelm, verksamhetschef/överläkare, H.K.H. Kronprinsessan Victorias
Läs merEffekter av pälsdjursallergi på livskvalitet
Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Björn Nordlund Barnsjuksköterska och doktorand Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Pälsdjursallergi
Läs merMetodik. Kohorten utgörs av 101 personer som
Svår obstruktiv bronkit astma som vuxen, prev GÖRAN WENNERGREN 1 OCH EMMA GOKSÖR 2 SAMMANFATTNING Virusutlösta obstruktiva besvär är vanligt hos spädbarn och småbarn. Nya uppföljningsdata gör att tidigare
Läs merAstma och allergier effekter av miljön
Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)
Läs merLäkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi
Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi Peter Meyer Överläkare, Barnallergolog Sus, Lund Peter Meyer 2013-03-06 1 Disposition Barn och ungdomar Hur utreda misstänkt astma Gränssnitt PV vs barnläkare/barnallergolog
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?
På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet
Läs merSensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort
Sensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort Yana Velentsey, ST läkare, Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken, Sunderby sjukhus Anna Sandin,
Läs merHosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?
Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner
Läs merAstmaförlopp. från barn till vuxen. GÖRAN WENNERGREN, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg
Astmaförlopp från barn till vuxen sammanfattning Många barn har obstruktiva luftrörsbesvär med pipande och väsande andning under de första åren. Spädbarn och småbarn som har besvär enbart i samband med
Läs merAtt utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism
Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism
Läs merMitt barn har astma. Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS
Mitt barn har astma Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS Hypoallergen? Traditionell allergidiagnostik Molekylär allergidiagnostik Baseras
Läs merDeltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera
Pär Gyllfors Allergolog, Med dr. Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera 1 House dust mite control measures for asthma ( Review) Gøtzsche PC,
Läs merNO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??
NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &
Läs merFör er som vill veta mer. Agenda. Atopi. Allergi och Astma hos barn. Det atopiska barnet Den allergiska marschen Specifika problem vid
För er som vill veta mer www.barnallergisektionen.se Allergi och Astma hos barn Hampus Kiotseridis, Barnkliniken, SUS, Allergikompetenscentrum Agenda Atopi Det atopiska barnet Den allergiska marschen Specifika
Läs merAstma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?
Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Eva Rönmark, professor i miljömedicin Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet & OLIN-studierna,
Läs merFordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut
Läs merAstma hos barn- och ungdomar
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Astma Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, Tf. ordförande medicinska
Läs merSvenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i
Svenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i Shanghai Bakgrund Pälsdjursallergen finns i varierande mängd i skolor och andra offentliga miljöer. Flera studier
Läs merAnsträngningsutlösta andningsbesvär bland ungdomar på idrottsgymnasium
Ansträngningsutlösta andningsbesvär bland ungdomar på idrottsgymnasium CELADY-studien Henrik Johansson, PhD, leg. fysioterapeut/universitetslektor Akademiska sjukhuset/uppsala Universitet Ungdomar på
Läs merMiljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53
Läs merAllergier och astma hos barn. Maria Ingemansson, Barnläkare, barnallergolog
Allergier och astma hos barn Maria Ingemansson, Barnläkare, barnallergolog 2018-03-26 Epidemiologi 25 % Prevalens 20 15 10 Födoämnesallergi Astma 5 Eksem 5 10 15 20 Y Eksem Tidig debut och besvärligt eksem
Läs merChlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.
There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,
Läs merIngår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Kost och barnallergi - finns det ett samband? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Flöistrup H. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår i... Ekologiskt lantbruk.
Läs merSmå luftvägars betydelse vid astma hos barn. Sanna Kjellberg Leg. Biomedicinsk analytiker Lungforskningslaboratoriet
Små luftvägars betydelse vid astma hos barn Sanna Kjellberg Leg. Biomedicinsk analytiker Lungforskningslaboratoriet Astma Symtom Inflammation Variabel luftvägsobstruktion Bronkhyperreaktivitet Skaraborgs
Läs merFormulär: Astma vuxen
Formulär: Astma vuxen Rökning och rökvanor? Erbjuden rökavvänjning? Utsatt för passiv rökning? Personuppgifter Diagnos Längd och vikt Fått strukturerad patientutbildnin? Genomgått astmaskola? Excacerbationer
Läs merFormulär: Astma vuxen
Formulär: Astma vuxen Variabler som registreras i Luftvägsregistret vid ett öppenvårdsbesök för vuxen med astma. Rökning, rökvanor? Erbjuden rökavvänjning? Utsatt för passiv rökning? Excacerbationer senaste
Läs merSvår och kronisk astma hos barn
Svår och kronisk astma hos barn Jon R Konradsen Barn och undomsallergolog, Med.dr Astrid Lindgrens Barnsjukhus Barnveckan Örebro 2019 Definition ATS/ERS guidelines >6 år Svår astma à Astmadiagnosen är
Läs merFormulär: Astma vuxen
Formulär: Astma vuxen Variabler som registreras i Luftvägsregistret vid ett öppenvårdsbesök för vuxen med astma. 1 (6) luftvägsregistret Astma öppenvård (patienter över 18 år) Personnummer: Namn: ÖPPENVÅRDSBESÖK
Läs merFormulär: Astma vuxen
Formulär: Astma vuxen Personuppgifter Diagnos Längd och vikt Rökning och rökvanor? Erbjuden rökavvänjning? Utsatt för passiv rökning? Fått strukturerad patientutbildning inom de 5 senste åren? Exacerbationer
Läs merAstma och allergi hos barn och ungdomar
Astma och allergi hos barn och ungdomar Definition Återkommande obstruktiva episoder (>2 ) hos små barn(2 år) och hos barn oavsett ålder med annan allergisk sjukdom
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980
Läs merAllergenfri luft i andningszonen nattetid
Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt
Läs merFEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Läs merVästra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom
Projektbeskrivning Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom Bakgrund Under senare år har intresset varit stort för tidiga faktorers betydelse för sjukdom senare
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16772 su/med 2014-10-27 1 Innehållsansvarig: Christina Kavouridou, Specialistläkare, Läkare medicin barn (chrka59) Godkänd av: Ralph Bågenholm, Verksamhetschef,
Läs merNya nationella riktlinjer för KOL
Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste
Läs merFormulär: Astma barn
Formulär: Astma barn Rökning och rökvanor? Erbjuden rökavvänjning? Utsatt för passiv rökning? Personuppgifter Diagnos Längd och vikt Fått strukturerad patientutbildning inom de 5 senaste åren? Exacerbationer
Läs merAstma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn
Citera som: Läkartidningen.2015;112:DDHS Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn Flertalet har»förkylningsastma«med god prognos, färre har»äkta«astma GÖRAN WENNERGREN, professor, överläkare,
Läs merAstma och allergi hos barn och ungdomar
Astma och allergi hos barn och ungdomar Hampus Kiotseridis, Barnläkare 2012-03-27 Definition Återkommande obstruktiva episoder (>2 ) hos små barn(2 år) ochhos hos
Läs merFormulär: Astma barn. Variabler som registreras i Luftvägsregistret vid ett öppenvårdsbesök för barn med astma. Personuppgifter Diagnos Längd och vikt
Formulär: Astma barn Variabler som registreras i Luftvägsregistret vid ett öppenvårdsbesök för barn med astma. Spirometri? PEF? Rökning, rökvanor, utsatt för passiv rökning? Erbjuden rökavvänjning? Excacerbationer
Läs merLuftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster
Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster Kjell Torén Professor/överläkare Arbets- och miljömedicin Allergisektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Ny fabrik för laminerat trä
Läs merAstma Back to basics. Mikael Lundborg
Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare
Läs merFastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Identifierare: 33303
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Astma Giltig fr.o.m: 2012-04-01 Faktaägare: Åsa Ossiansson, Ordförande medicinsk grupp andningsorganens sjukdomar Gäller för: Region Kronoberg Fastställd
Läs merKroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)
Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Överläkare Kameran Daham MD PhD Lung- och allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Definition KOL kronisk långsamt progredierande luftvägsobstruktion. Bronkiolit
Läs merPatientbroschyr. A Breath of. New Life
Patientbroschyr A Breath of New Life Airsonett Air4 Air4 är en läkemedelsfri behandling som kan förbättra allergiska astmasymptom och livskvalitén när den läggs till din regelbundna läkemedelsbehandling
Läs merAllergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö
12-11-27 Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö en enkätundersökning inom ASTA Pia Kalm-Stephens & Therese Sterner Allergistämman 12 Bakgrund Genom åren återkommande diskussioner
Läs mer2011-09-12. IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.
Allergiutredning i hos astmatiker Alf Tunsäter, docent, överläkare Allergikompetenscentrum Skånes Universitetssjukhus, Lund, HT 2011 Mastcell IgE histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil
Läs merAnsträngningsutlösta andningsbesvär. Martin Dalenbring Barnallergolog Västerås
Ansträngningsutlösta andningsbesvär Martin Dalenbring Barnallergolog Västerås Mål Ge förståelse för ansträngningsutlösta andningsbesvär, dess mekanismer, olika typer, utredning och behandling av dessa.
Läs merVi ser alla olika ut på utsidan
Klinisk nytta av NO mätning Anna-Carin Olin, överläkare och docent Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet & Angereds Närsjukhus Vi ser alla olika ut på utsidan 1 Personalized
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merAteroskleros i halskärlen hos KOL-patienter
Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg
Läs merSamverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland
Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Medicinkliniken Sektionsansvarig lungmedicin Sofia Dettmann Gäller fr o m 203-06-
Läs merRespiratory Viruses Associated with Community-Acquired Pneumonia in Children Matched Case-Control Study
Respiratory Viruses Associated with Community-Acquired Pneumonia in Children Matched Case-Control Study Samuel Rhedin, Ann Lindstrand, Annie Hjelmgren, Malin Ryd-Rinder, Lars Öhrmalm, Thomas Tolfvenstam,
Läs merdiagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås
KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%
Läs merDen atopiska marschen
Den atopiska marschen Eksem - födoämnesallergi Rinit Astma Överkänslighet Allergi typ 1 typ 3 typ 4 atopisk allergi allergisk alveolit allergisk kontakteksem Intolerans t.ex. mot laktos, ASA Hyperreaktivitet
Läs merfokus på övervikt bo lundbäck och eva rönmark
Riskfaktorer för astma med fokus på övervikt sammanfattning Övervikt som riskfaktor för astma uppmärksammades så sent som för drygt ett decennium sedan. I västvärlden har ökningen av förekomsten av astma
Läs merSYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm
KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag
Läs merDet är något som piper - astma och pip - förskolebarn. Vad är astma? Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg
Det är något som piper - astma och pip - förskolebarn Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg ÅÅÅÅ-MM-DD Vad är astma? Det vet väl alla Astma är en kronisk inflammatorisk rubbning
Läs merMEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...
MEQ 4 (17 poäng) En 45-årig lantbrukare söker på din vårdcentral på grund av ökad andnöd Han berättar att han i samband med förkylningar kunnat känna så sedan flera år tillbaka, men nu känner han det också
Läs merUnderhållsbehandling av astma hos barn
1(8) Underhållsbehandling av astma hos barn Mål för behandlingen av barn: Barnet ska klara sina vardagsaktiviteter utan besvär och sova lugnt utan astma eller hosta Vid kraftig ansträngning, luftvägsinfektion
Läs merLuftrörsobstruktiva besvär och eksem oväntat vanligt hos svenska spädbarn Intressanta fynd i enkätstudie om kost- och levnadsvanor hos småbarn
Bernt Alm, med dr, barnläkare, avdelningen för pediatrik, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Göteborgs universitet (bernt.alm@medfak.gu.se) Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, centrala barnhälsovården,
Läs merNär skall KOL misstänkas?
Astma eller KOL eller både och? och vad innebär det för patienten? Gagnefs vc E-post: b.stallberg@telia.com När skall KOL misstänkas? Hos rökare med Långvarig eller återkommande hosta Långvarig eller återkommande
Läs merSpirometri-skola på 20 minuter
Stockholms allmänläkardag Spirometri-skola på 20 minuter 6 november 2014 Normal Stel Inflammation Bronkiolit Luftvägsinflammation Fibros i luftvägarna Parenkymdestruktion (emfysem) Förlust av fästpunkter
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merYrkesastma. Yrkesastma. Yrkesrelaterad överkänslighet i luftvägarna. Yrkesastma. Yrkesastma. Stefan Willers, HLD, USIL 1
Föredrag för SK kurs i allergologi 18 oktober 2012 av Stefan Willers, överläkare, docent lung- och Lund Är astma indelning efter utlösande faktorer adekvat? Olika fenotyper? Allergisk astma Salicylatastma
Läs merVirala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen
Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merAstma hos barn i olika åldrar. bill hesselmar, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Astma hos barn i olika åldrar är det alltid samma sjukdom? SAMMANFATTNING: Vi betraktar och behandlar ofta astma som en sjukdom, men mycket talar för att «vanliga astmasymtom» kan orsakas av olika tillstånd.
Läs mer2011-05-06. Th1. Th2. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.
Mastcell Allergiutredning hos astmatiker Alf Tunsäter, docent, överläkare Allergikompetenscentrum Skånes Universitetssjukhus, Lund IgE histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic
Läs merFertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet
Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och
Läs merBasofil allergenstimulering- CD-sens
Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit
Läs merMåste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog
Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Kan man förutsäga svårighetsgraden av den allergiska reaktionen? IgE-antikroppar mot aktuellt allergen IgE-antikroppar mot
Läs merPollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys:
Komponentanalys: Pollen och päldjur -bakgrund och klinisk applicerbarhet Jon Konradsen Barnläkare Lung och Allergimottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sensitization to food, pollen and perennial allergens
Läs merAll kopiering eller mångfaldigande av detta verk, helt eller delvis, utan upphovsmännens tillstånd är förbjuden enligt lagen om upphovsrätt.
Utgivare: Glaxo Wellcome AB, Mölndal. Projektledare: Margaretha Cederholm, Glaxo Wellcome AB, Mölndal. Papper: Silverblade Matt, 115 g, garanterat klorfritt. Illustrationer: Emil Henricson, Halmstad, och
Läs merADHD från 8-18 års ålder
ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk
Läs merCD-sens - Funktionellt allergitest När, Var Hur?
CD-sens - Funktionellt allergitest När, Var Hur? Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet 2016-10-07 Nopp 1 Mastceller Basofiler
Läs merSpirometritolkning Astma och/eller KOL?
Spirometritolkning Astma och/eller KOL? FEV 1 - forcerad expiratorisk volym efter 1 sek Beror på Diametern på luftrören Lungornas elasticitet, återfjädringstrycket Utandningskraft du skapar med andningsmuskulatur
Läs merOmalizumab ( Xolair) + AIT. Daiva Helander Barnallergolog Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Huddinge
Omalizumab ( Xolair) + AIT Daiva Helander Barnallergolog Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Huddinge 202 pediatriska patienter beh med Xolair sedan 2011 39 fått Xolair inför AIT start Barnallegisektionens
Läs merAllergi och astma i fotbollen. Bakgrund Patientfall Reflexioner och rekommendationer
Allergi och astma i fotbollen Bakgrund Patientfall Reflexioner och rekommendationer Bengt-Olov Tengmark SvFF fotbollsmedicinska konferens 16-17 jan 2015 Hur många har astma i Sverige? Astmaprevalensen
Läs merAstma hos barn och unga
Astma hos barn och unga Anna Zingmark Terning Barnallergolog FAKTA dagen 2017-02-01 Disposition för dagen Nya nationella riktlinjer- introduktion Nytt FAKTA dokument Astma hos barn Centrala rekommendationer
Läs merPrognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%
Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte
Läs merEn del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu
Rosengård i Malmö En del av området Herrgården, Rosengård Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Genom åren har det varit 7 olika fastighetsägare,
Läs merEtt hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter
Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Hembesöket Utförs enligt genomarbetad metod (Allergikonsulenterna) BLFa och ASTA Medicinering följsamhet
Läs merHosta förslag på utredning Gudrun Hemeren ÖL, lungmedicin SkaS Skövde
Hosta förslag på utredning Gudrun Hemeren ÖL, lungmedicin SkaS Skövde Referenser Medscape Chronic Cough ; Updated: Jan 27, 2016 Author: Henry Haipei Chen, MD, MBA ERS guidelines on the assessment of cough
Läs merLångtidsuppföljning efter UVI
Långtidsuppföljning efter UVI Martin Wennerström Långtidsuppföljning efter UVI Behövs det i klinisk praxis? Varför? Vilka? Hur? Långtidsrisker förknippade med UVI-associerad njurskada Hypertension Nedsatt
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs mer-Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi. Rapport från arbetsgruppen för KASIT
KASIT -Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi Rapport från arbetsgruppen för KASIT Arbetsgruppen har delat in arbetat i en allmän del och en specifik del. Den allmänna delen är tänkt som uppföljnings
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merKronisk Obstruktiv Lungsjukdom.
Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. KOL. Ca. 5% av Sveriges population Besväras av KOL-sjukdom. Varje år, måste drygt 35 000 svenskar läggas in på sjukhus pga. svåra andningsbesvär i samband med astma kronisk
Läs merKLINISKA ASPEKTER PÅ VIRALA MULTIPLEX- PANELER NICKLAS SUNDELL INFEKTIONSKLINIKEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET / ÖSTRA
KLINISKA ASPEKTER PÅ VIRALA MULTIPLEX- PANELER NICKLAS SUNDELL INFEKTIONSKLINIKEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET / ÖSTRA Parainfluensavirus typ 2 Giardia duodenalis Legionella pneumophila Cyclospora
Läs merHEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Läs merMiniprojektet. Catarina Almqvist Malmros
Miniprojektet Catarina Almqvist Malmros Barnläkare och docent Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Mini project "Upptakten" VetU te 1 Läkarprogrammet
Läs merFall 1: 6-mån flicka. Fallseminarium: Astma och allergi. Hur bedömer du barnet akut? Kompletterande anamnes. Ev provtagning och röntgen
Fall 1: 6-mån flicka Fallseminarium: Astma och allergi Wilhelm Zetterquist 20141120 Jour på Barnakuten: En 6-mån flicka inkommer pga andningsbesvär sedan 2 dagar. Hon är hostig och rosslig och har dyspné
Läs merADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica
Läs merAstma 5e steget. Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg Regionläkare VGR 2014-09-25
Astma 5e steget Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg Regionläkare VGR 2014-09-25 Disposition Steg 5-preparat (andra än Xolair och Airsonette) Teofyllin Tiotropriumbromid
Läs mer