Vården skapar ohälsa kri2ska perspek2v på screening och preven2on Birgi7a Hovelius, Professor em i allmänmedicin, Lunds universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vården skapar ohälsa kri2ska perspek2v på screening och preven2on Birgi7a Hovelius, Professor em i allmänmedicin, Lunds universitet"

Johanna Ek
för 8 år sedan
Visningar:

1 Vården skapar ohälsa kri2ska perspek2v på screening och preven2on irgi7a Hovelius, Professor em i allmänmedicin, Lunds universitet 1. Medikalisering, riskfokusering och hälsoism 2. Allmänläkarens problem med riskepidemin och nya diagnoser och syndrom 3. Kritiska perspektiv på screening och förebyggande åtgärder 4. Vilka medikaliseringsprojekt är på gång?

2 Studentlitteratur, 2009 Månedsskrift for praktisk lægegerning, 2009

3 Allmänmedicinare - Organspecialister På sjukhuset är sjukdomarna desamma och patienterna kommer och går Inom allmänmedicin är patienterna desamma och sjukdomarna kommer och går Organspecialister vill inte att patienter ska dö i deras organ eller inom deras specialitet Iona Heath President, Royal College of General Practitioners

4 1. Medikalisering, riskfokusering och hälsoism esvär beskrivs som sjukdom som kan behandlas, ex psykisk obalans, stress, potensproblem och håravfall Screening leder till riskfokusering och förebyggande åtgärder (fördelar och skador) Medicinens kolonisering av framtiden Kommersiellt utnyttjande av människokroppen Jag går en promenad för att hålla mej frisk

5 Slide 1 av 34

6 Varför är medikalisering e7 problem? Utredning/behandling av friska Medicin till friska en sjuk idé? Icke- medicinska metoder nedvärderas Alla effektiva medicinska åtgärder har biverkningar ex läkemedel, sjukskrivning Sociala och politiska problem bör lösas med sociala och politiska metoder Läkare känner sig tvingade att lösa problem som de inte kan lösa En ökande andel av ett lands välstånd går till vården denna ökning bör avbrytas

7 2. Allmänläkarens problem med riskepidemin och nya diagnoser och sjukdomar Figur 1. Den goda konsultationen bygger på ett harmoniskt möte mellan patient och läkare. Sigurdsson et al, Läkartidningen 2003

8 Allmänläkarens problem med riskepidemin och nya diagnoser och sjukdomar Sigurdsson et al, Läkartidningen 2003 FYSS Kolesterol Östrogenbehandling i klimakteriet entäthet MI Depression Rökning ADHD hos vuxna Social fobi REDUCTIL Kardiovaskulära riskfaktorer Pre-hypertoni Utmattningssyndrom STD prevention Riskbruk av alkohol Chlamydia PSA Premenstruell dysfori Genetiska test

9 3. Kri9ska perspek9v på screening och Rank A A A A preven9on Preventive Service lood pressure Papanicola ou test50, a Mammogra m b Clinical breast exam22, b Height and weight check Total blood cholesterol c Fecal occult blood test d Sigmoidosc opy28 31, d Assess for problem drinking51, 52 Rubella serology e Vision screening f Assess for hearing impairmen t f Annual Minutes Frequency Per Service Screening Hours Per Year A A A A Sammanfattning: Enligt rekommendationer från US Preventive Services Task Force ska allmänläkare använda 7,4 timmmar per arbetsdag på screening, rådgivning och vaccinationer. Counseling Tobacco cessation21, g Regular physical activity54, h Lap/ shoulder belt35 Motorcycle/ bike/atv helmet h Problem drinking 23 27, i Driving while intoxicated h Limit fat and cholesterol/ diet36,56 Adequate calcium intake a STD prevention h Contracepti on j Smoke detector h Safe storage/ removal of firearms h Visits to dental care provider h Floss, brush daily h Fall prevention f, h Immunizations A Td booste r Rubell a e Pneu mococ cal vaccin e f Influe nza f Primary care: is there enough time for prevention? American Journal of Public Health 2003 Hot water heater set < F f,h

10 Etiska dilemman Ett teoretiskt problem 76% Praktiska problem av vuxna år "inte tillräckligt friska" Getz L, Kirkengen AL, Hetlevik I. Individually based preventive medical recommendations are they sustainable and responsible? A call for ethical reflection. Scand J Prim Health 2005;

11 Peturson H, Getz L, Sigurdsson JA, Hetlevik I. Can individuals with a significant risk for cardiovascular disease be adequately identified by combination of several risk factors. J of Eval of Clin Pract. 2009

12 Disease or a risk factor CVD (MI, Stroke, AP, DM) Hypertension (140/80) Pre-hypertenson Cholesterol 5 MI 25 Waist (M>102; F>88cm) Smoking % Relatives MI, Stroke 32.7 One or more of above 97.6 Peturson H, Getz L, Sigurdsson JA, Hetlevik I. Can individuals with a significant risk for cardiovascular disease be adequately identified by combination of several risk factors. J of Eval of Clin Pract 2009

13 Cochrane 2011 Sta2ns for the primary preven2on of cardiovascular disease Authors conclusions Although reductions in all- cause mortality, composite endpoints and revascularisations were found with no excess of adverse events, there was evidence of selective reporting of outcomes, failure to report adverse events and inclusion of people with cardiovascular disease. Only limited evidence showed that primary prevention with statins may be cost effective and improve patient quality of life. Caution should be taken in prescribing statins for primary prevention among people at low cardiovascular risk. Total dödlighet 362/14052 i statingrupperna (2,57%); 432/14103 i kontrollgrupperna (3.06%) Absolut riskreduktion 0,49% Relativ riskreduktion 16% (statistisk ordblindhet!) Dödlighet i hjärt- kärlsjukdom 85/8823 i statingrupperna (0,96); 108/8796 i kontrollgrupperna (1,23%) Absolut riskreduktion 0,27% Relativ riskreduktion 22% (statistisk ordblindhet!)

14 Screening fördelar och skador (ex mammografi) Om man screenar kvinnor (50-69 år) vartannat år under 10 år blir resultatet att cirka 50 kvinnor har/tillskrivs bröstcancer 1 kvinna kommer att undgå att dö i bröstcancer 10 friska kvinnor kommer i onödan att behandlas som cancerpatienter operation och ofta strålbehandling/kemoterapi (överdiagnostik) 200 friska kvinnor kommer att få ett falskt alarm Informerat samtycke!?

15 Screening för bukaortaaneurysm (SU 2008) män år (MASS). Fyra års uppföljning: absolut risk vid screening 0,19%; kontrollgrupp 0,33% Ingen påverkan av total dödlighet enl. metaanalys med män (Cochrane) 700 män behöver genomgå screening för att ett dödsfall till följd av aneurysm ska undvikas 5 procent har bukaortaaneurysm (>30 mm)vid screening 5/1000 operation direkt (överbehandling 3/1000) 45/1000 regelbundet återkommande undersökningar SU: Screening är etiskt och ekonomiskt försvarbart

16 Screening för bukaortaaneurysm ej mo2verad ukaortascreening påverkar inte den totala dödligheten (MASS- 10 år) Cirka 70% av de män som fått konstaterat ett aortaaneurysm vid screening har blivit överdiagnostiserade (MASS- 10 år) De psykosociala konsekvenserna av att få konstaterat ett aneurysm som ska kontrolleras inte är tillräckligt vetenskapligt belyst

17 Kri2ska perspek2v på förebyggande åtgärder Kvinnor som söker för förebyggande (min kursivering) behandling utan påtagliga aktuella symtom kan få hormonbehandling. SU 1996 Östrogen är faktiskt naturmedlet framför alla andra för oss kvinnor. Professor i gynekologi 1996 SU reviderar synen på östrogenbehandling i klimakteriet: Påtagligt ökad risk för blodpropp och bröstcancer. Rubrik i Läkartidningen 2002 Hovelius, Johansson EE (red). Kropp och genus i medicinen. Studentlitteratur 2004

18 Vad förklarade östrogenkatastrofen med >3000 bröstcancerfall? ristande vetenskaplighet inom medicinen: epidemiologi och kortvariga behandlingsstudier Myten om östrogenbrist iomedicinskt synsätt Klimakteriet - symbol för plötsligt åldrande och ohälsa Förskrivarintressen Kommersiella krafter

19 Olika perspektiv på förebyggande åtgärder iomedicinsk Resursmobiliserande Sociokulturell kram kram (se Skapar kram vården ohälsa?) Kost K Kompetens K Kultur Rökning R Resurser R Relationer Alkohol A Acceptans A Arbete Motion M Mening M Måltider

20 4. Vilka medikaliseringsprojekt är på gång inom hjärt- kärlområdet? Screening - bukaorta/män 65 år Sverige först i världen med nationell screening Screening - blodtryck hos tandläkaren? Primärprevention av hjärtkärlsjukdom med t ex polypill/polycaps Functional food Nikotinvaccin Operation för fetma vid MI 30-35

21 Ja, vården skapar ohälsa, tyvärr!

23 Cochrane Mul2ple risk factor interven2ons for primary preven2on of coronary heart disease Authors conclusions Interventions using counselling and education aimed at behaviour change do not reduce total or CHD mortality or clinical events in general populations but may be effective in reducing mortality in high- risk hypertensive and diabetic populations. Risk factor declines were modest but owing to marked unexplained heterogeneity between trials, the pooled estimates are of dubious validity. Evidence suggests that health promotion interventions have limited use in general populations.

Relevanta dokument

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas