Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09"

Gunnel Viklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut

2 Fallet alkohol

3 Alkohol ingen vanlig handelsvara

5 Evidensbaserad prevention en definition EBP innebär att medvetet, explicit och omdömesgillt använda bästa tillgängliga kunskapsunderlag inför beslut rörande val av förebyggande insatser

6 Behövs evidens? DARE/VÅGA Life skills education Flagylbehandling mot alkoholism Antabusimplantat Konfrontativa metoder Långbad, vätskekarens, THX, mm Problemet: bristande resurser satsas på ineffektiva åtgärder

7 Otillräckliga metoder för beslutsfattande Anekdot så här gjorde vi i Huddinge för 15 år sedan Pressklipp Expertuttalanden ex läkare, poliser, terapeuter

8 Två typer av problem Resurser satsas på ineffektiva åtgärder Effektiva åtgärder förblir okända i brist på dokumentation

9 Vad menar vi med evidensbaserat folkhälsoarbete? Formulera en fråga Sök det bästa underlaget Värdera underlaget kritiskt Tillämpa svaret i praktiken Utvärdera resultatet

10 Vad menar vi med evidensbaserat folkhälsoarbete? Formulera en fråga Sök det bästa underlaget

11 Olika frågeställningar kräver olika underlag Forsknings område Kausalitet Screening Behandling/prevention Lämplig studiedesign Kohort eller fall-kontroll studie [helst: experiment] Tvärsnittsundersökning RCT

12 Vad menar vi med evidensbaserad prevention? Formulera en fråga Sök det bästa underlaget Värdera underlaget kritiskt

13 Metodologisk kvalitet Standardisering av intervention - manual, struktur, genomförande Mätmetoder - reliabilitet, validitet Korrekta effektmått tt - ex dryckesbeteende, social funktion Forskningsmetodik - randomisering, power, selektion, bedömning, stat. metoder

14 Evidenskrav Publicering efter expertgranskning Replikation

15 Gradering av evidens Publicerade effektstudier orct Svenska Utländska Typ av studie

16 Gradering av evidens Typ av studie Publicerade effektstudier orct Svenska Utländska Publicerade effektstudier okontrollerade studier ej RCT Svenska Utländska

17 Gradering av evidens Typ av studie Publicerade effektstudier orct Svenska Utländska Publicerade effektstudier okontrollerade studier ej RCT Svenska Utländska Publicerade effektstudier oicke kontrollerade studier Svenska Utländska

18 Gradering av evidens Typ av studie Publicerade effektstudier orct Svenska Utländska Publicerade effektstudier okontrollerade studier ej RCT Svenska Utländska Publicerade effektstudier oicke kontrollerade studier Svenska Utländska Icke-publicerade effektstudier osvenska outländska

19 Gradering av evidens Typ av studie Publicerade effektstudier orct Svenska Utländska Publicerade effektstudier okontrollerade studier ej RCT Svenska Utländska Publicerade effektstudier oicke kontrollerade studier Svenska Utländska Icke-publicerade effektstudier osvenska outländska Processtudie

20 Gradering av evidens Typ av studie Publicerade effektstudier orct Svenska Utländska Publicerade effektstudier okontrollerade studier ej RCT Svenska Utländska Publicerade effektstudier oicke kontrollerade studier Svenska Utländska Icke-publicerade effektstudier osvenska outländska Processtudie Deskriptiv studie

21 Tillämpa svaret i praktiken Hypotes Pilot- studie Efficacy- studie Effectiveness- studie

22 Efficacy-studier kontra effectivenessstudier Exempel: alkoholrådgivning i sjukvården Intern kontra extern validitet Kontroll Rådgivning Dödlighet Slutenvård Öppenvård Sjukskrivning vanliga patienter vanlig mottagning vanliga behandlare normal besökslängd praktisk flexibilitet kontra forskningsprotokoll

23 Authors conclusions The lack of evidence of any difference in outcomes between efficacy and effectiveness trials suggests that the current literature is relevant to routine primary care. Källa: Kaner et al, The Cochrane Library, 2007, Issue 2

24 Exempel 2: STAD-modellen för ansvarsfull alkoholservering Våldsbrott mellan Intervention Stockholms city ( ) och kontroll Södermalm ( ) Intervention Kontroll JAN 1994 JULY 1994 JAN 1995 JULY 1995 JAN 1996 JULY 1996 JAN 1997 JULY 1997 JAN 1998 JULY 1998 JAN 1999 JULY 1999 JAN 2000 JULY 2000

25 Bärande inslag i STAD-modellen Stöd från nyckelpersoner i branschen Kartläggning: intervjuer, observationsstudier Media advocacy Utbildning Policyarbete: mer aktiv tillsyn Uppföljning/utvärdering

26 STAD-modellen för ansvarsfull alkoholservering - Ett metodpaket Nätverk/ samverkan Media Tillsyn Kartläggning Utbildning Uppföljning

27 Vilka komponenter är viktigast? Endast helheten utvärderad; - Okänt vilka effekter ändrad uppläggning skulle få Kräver nya studier

28 Kulturanpassning Nationella skillnader i synsätt och värderingarv Olika förutsf rutsättningar ttningar för f implementation

29 Vad ska vi göra i skolan? Istället för ANT-undervisning: fyra hörnstenar föräldraprogram skolans psykosociala miljö fritidsverksamhet elevhälsan

30 Skolbaserad alkoholprevention Vissa effekter Inga effekter Negativa effekter Uppföljning 1 år Uppföljning 1-3 år Uppföljning mer än 3 år Källa: Foxcroft, NHS centre for Reviews and Dissemination 2001

31 Strengthening Families Program: procent barn som druckit alkohol SFP Kontroll mån (barnen är 11 år) 18 mån 30 mån 48 mån Källa: Spoth et al, JCCP, 69:

32 Strengthening Families Program: procent barn som rökt cigaretter SFP Kontroll Baslinje 6 mån 18 mån 30 mån 48 mån

33 Strengthening Families Program: procent barn som rökt marihuana SFP Kontroll Baslinje 6 mån 18 mån 30 mån 48 mån

34 Svenska prel resultat efter 3 år: alkohol % Varit berusad någon gång i livet Grade 6 n=491 Being drunk - lifetime Grade 7 n=493 Grade 8 n=462 Grade 9 n=443 Intervention Control

35 rökning 25 % Tobaksrökning Smoking tobacco någon - gång lifetime i livet Intervention Control 5 0 Grade 6 n=499 Grade 7 n=499 Grade 8 n=458 Grade 9 n=446

36 narkotika % Narkotikabruk Illicit drug någon use - lifetime gång i livet Grade 6 n=519 Grade 7 n=504 Grade 8 n=462 Grade 9 n=439 Intervention Control

37 Jämförelse mellan Strengthening Families Program och Steg för Steg programmet SFP Steg för steg Del 1 Sex sessioner med en timme var för föräldrar och barn och en timme gemensamt. 7e sessionen består endast av en gemensam timme. Sex separata sessioner för föräldrar och barn. Den 7e sessionen består avtvå gemensamma timmar. Del 2 Tre sessioner med en timme var för föräldrar och barn och en timme gemensamt. 4e sessionen består endast av en gemensam timme. Fyra separata sessioner för föräldrar och barn. Den 5e sessionen består avtvå gemensamma timmar. Större vikt vid ANT-frågor.

38 Slutsatser Prioritera åtgärder med starkast evidens Utmönstra metoder som ger negativa resultat Metoder för vilka evidensen är svag eller saknas: mer forskning

Relevanta dokument

ANDT-prevention: Vilka metoder är effektiva?

ANDT-prevention: Vilka metoder är effektiva? Pi Högberg 3 feb 2011 Sid 1 Varför är evidens viktigt? Bristande resurser riskerar att satsas på ineffektiva åtgärder Effektiva åtgärder förblir okända i brist