Hälsoekonomisk modell för cannabisprevention: Exemplet skolbaserat program när kostnadsbesparande?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsoekonomisk modell för cannabisprevention: Exemplet skolbaserat program när kostnadsbesparande?"

Transkript

1

2 Reflektion kring Prevention, Örebro 8 maj 2014 Hälsoekonomisk modell för cannabisprevention: Exemplet skolbaserat program när kostnadsbesparande? Anna Månsdotter, Docent, Folhälsomyndigheten Charlotte Deogan, Natalie Zarabi, Kristian Neovius och Anna Månsdotter i samarbete med Pi Högberg, Eva Skärstrand, Helena Löfgren, Joakim Strandberg och Nils Stenström Sid

3 Analytiska utgångspunkter Ekonomin varför? Våra behov & önskemål är oändliga Samhällets resurser är begränsade Hälsoekonomi vad är det? Analys av hälsa och hälsans bestämningsfaktorer med hjälp av den ekonomiska vetenskapens synsätt, teorier och metoder Ekonomiska argument för folkhälsa: Hälsa förmodligen den viktigaste välfärdskomponenten (Sen 1989) Vilken hälsa/välfärd missar vi om resurser investeras ineffektivt? Sid

4 Hälsoekonomiska utvärderingar Syfte: Underlag till beslutsfattare om hälsoekonomiskt motiverade investeringar för hälsa och folkhälsa Tumregel: När en insats kostar < kr per vunnen QALY ett år i perfekt hälsa (Quality-Adjusted Life-Year) OBS: Hälsoekonomiska resultat bara ett av flera beslutsunderlag Vårdens etiska plattform (1997): Människovärde, Behov & solidaritet, Kostnadseffektivitet Annan normativ terminologi (2006): Autonomi, Omsorg, Rättvisa Sid

5 Hälsoekonomiska komponenter Kostnader (för insatsen) Arbetstid & fritid Utbildning & Möten Resor & OH Test & smittspårning Vinster (av insatsen) Vunnen hälsa - QALYs Besparingar - Vård, socialtjänst, Råd & kampanjer läk läkemedel, mm Policy & tillsyn - Produktivitet Sid

6 Olika typer av genomförande Faktiska (kliniska) studier Sak specifika utfall Sektorsperspektiv Genomsnittlig analys Bottom-up kostnad Modell studier QALYs Samhällsperspektiv Stratifierad analys Top-down kostnad Krav på evidens? Gradering av kvalitet? Och så vidare Sid

7 Exempel hälsoekonomiskt motiverad prevention: Klamydiamåndagen: kronor per QALY (30 år) Hembesök bland äldre: SEK/QALY (10 år) Riktade föräldrastödsprojekt: Besparingar>Kostnader (1 år) Ansvarsfull alkoholservering: Kostnadsbesparing 1:39 (2 år) Pappaledighetsreformen: kr per QALY (20 år) Deogan, Biocangel, Wamala, Månsdotter (2010) Sahlén, Löfgren, Hellnér, Lindholm (2008) Feldman, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen (2014 prel.) Månsdotter, Rydberg, Wallin, Lindholm, Andréasson (2007) Månsdotter, Lindholm, Winkvist (2007) Sid

8 Bakgrund 1(2) RU att ställa samman och sprida forskningsresultat om effektiva preventiva insatser som rör narkotika med speciellt fokus cannabisbruk (S2012/3114/FST (delvis)) RU (slutrapporterad 30/6 2013) om hälsoekonomisk analys på folkhälsoområdet där en föreslagen fallstudie avsåg cannabisprevention (S2012/4057/FS (delvis) Analys av kostnadseffektiva insatser cannabisområdet ingår även inom myndighetens samlade uppföljning av ANDT-strategin (prop 2010/11:47, S2013/2377/FST Sid

9 Bakgrund 2(2) Cannabis är den vanligast använda illegala drogen i Sverige Skäl att anta negativa hälsoeffekter och samhällsekonomiska förluster av cannabisbruk Skäl att anta att förebyggande insatser fungerar Alltså, nära samarbete med projektgruppen som arbetar med forskningsöversikten av cannabispreventiva metoder Sid

10 Syfte Genomföra en hälsoekonomisk utvärdering av ett potentiellt framgångsrikt förebyggande program mot cannabisbruk bland ungdomar jämfört med reguljär ANT-undervisning: fastställa kostnadseffektiviteten utifrån ett samhällsperspektiv genom att identifiera kostnader, besparingar och hälsoeffekter identifiera kostnader och besparingar för olika samhällssektorer undersöka kostnadseffektiviteten i grupper av kön, social situation Sid

11 Skolbaserat drogförebyggande program exemplet Project ALERT Syfte: Förebygga test och förhindra fortsatt bruk Ungdomarna får kombination av kunskap och färdighetsträning för kunna motstå, säga nej till droger Föräldrar inkluderas i form av intervjuer egna vanor, kunskapstest droger & social påverkan, information konsekvenser Pågår normalt 2 år med sammanlagt 14 lektioner Randomiserad kontrollerad studie (RCT): förstagångstestare av cannabis var 24% lägre i intervention än kontroll*) *) Ellickson et al. (2003) New Inroads in Preventing Adolescent Drug Use, Results From a Large- Scale Trial of Project ALERT in Middle Schools, Am J Public Health, 93(11): Sid

12 Kostnad för genomförande ALERT om alla 15-åringar erbjuds insatsen Kostnad för lärare att lära sig ALERT 909 x kr Kostnad för ALERT utbildare & workshops 91 dagar Kostnad för översättning svensk kontext 6 x kr Delsumma ett genomförande ALERT 25% x Investering Kostnad för elever i skolan 85% x x (14x2) x 81 kr Kostnad för föräldrar, hemarbete, material 75% X Delsumma driftskostnader TOTAL PROGRAMKOSTNAD PER BARN & SAMHÄLLE kronor Sid

13 Metod Analys: Kostnadseffektivitetsanalys, utfallsmått QALYs Modell: Förenklad skildring cannabisrelaterad livsutveckling för en kohort av 15-åringar med Markov modell (Excel) Utgångspunkt: Ömsesidigt uteslutande tillstånd av cannabisbruk, kompletterarat med komplikationer orsakade av cannabisbruk Konstruerades för olika typer av interventioner, olika effektivitet, olika åldrar, kön och socioekonomi, olika uppföljningstid, mm Diskonteringsränta: 3% både kostnader och hälsokonsekvenser Sid

14 Modellstruktur Programmet Project ALERT Engångsbrukare: Legala (kostnader) Psykos (kostnader) Komplikationernas konsekvenser: Schizofreni (QALYs och kostnader) Trafikolyckor (QALYs och kostnader) Amotivationssyndrom (kostnader) Depression (QALYs) Tillståndens konsekvenser: QALYs (livskvalitet och livslängd) Kostnader (individ, kommun, landsting, stat, samhälle) Sid

15 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Förekomster av tillstånd Engångsbruk Ålder Andel Referens Kommentar år år 6,60% 2,60% Folkhälsomyndigheten (HLV) år 0,60% Reguljärt bruk år år 1,42% 0,60% Folkhälsomyndigheten (HLV) år 0,15% Dagligt bruk år 0,48% EMCDDA år 0,20% år 0,05% Andra tunga droger år år 0,04% 0,02% Betteville-Jensen & Jacobi 2007 Notera, orsakad av cannabisbruk år 0,005% Sid

16 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Komplikationer av tillstånd Engångsbruk: Ålder Andel Referens Kommentar Legal åtgärd år 1,00% FHI 2008, Rikspolisstyrelsen 2011 Psykos år 0,90% Manrique-Garcia m.fl 2012 Reguljärt & Dagligt: Schizofreni år 0,95% - 1,85% Manrique-Garcia m.fl 2012 Icke-brukare: 0% Icke-brukare: 0% Icke-brukare: 0,5% (Saha m.fl. 2005) Trafikolycka år 0,47% Hall & Degenhart 2009, Gerberich m.fl Icke-brukare: 0,24% (Trafikverket 2011) Depression år 5,35% - 7,35% Icke-brukare: 5% (Psykologiguiden 2014) Amotivation år 3% - 20% Cohen 1982, Lynskey & Hall 2000 Icke-brukare: 0% Sid

17 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Hälsokonsekvenser av tillstånd Ålder Vikt/Risk Referens Kommentar Dagligt bruk: Livskvalitet år -0,113 QALYs Begg m.fl Befolkning Burström m.fl. (2001) Andra tunga droger: Livskvalitet år -0,260 QALYs Dijkgraaf m.fl Befolkning Burström m.fl. (2001) Andra tunga droger: Förtidig död år 1,61 Relativ risk Davstad m.fl Sid

18 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Hälsokonsekvens komplikation Ålder Vikt/Risk Referens Kommentar Schizofreni -0,209 QALYs Briggs m.fl.2008, Lenert m.fl.2004, Revicki m.fl.1996, Befolkning Burström m.fl. (2001) Einarsson m.fl.2013 Trafikolycka år -0,105 QALYs Begg m.fl Befolkning Burström m.fl. (2001) Depression år -0,208 QALYs Burström m.fl Befolkning Burström m.fl. (2001) Schizofreni år 2,50 Relativ risk Saha m.fl Trafikolycka år 1,28 Relativ risk Trafikverket 2011 Sid

19 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Genomsnittliga årskostnader Tillstånd: Individen Kommuner Landsting Staten Samhället SUMMA Engångsbrukare cannabis Reguljär cannabisbrukare Daglig cannabisbrukare Andra tunga droger*) Komplikationer: Schizofreni **) Trafikolyckor ***) Amotivation år ****) Sid Amotivation 19 år *) Nilsson och Wadeskog, Nutek 2006 **) Ekman Ekman med flera (2013), SKL 2013, Flyckt med flera 2011 ***) Myndigheten för samhällsberedskap 2008 ****) Statens folkhälsoinstitut

20 Principen för beräkning av vinster 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Med Prevention ålder (år) Sid

21 När kostnadseffektivt? När kostnadsbesparande? Om alla 15-åringar i Sverige*) erbjuds ALERT och 85% deltar Om 75% av dessa barns föräldrar deltar Om nuvarande epidemiologiska och kostnadsdata är korrekta Om programmets effektivitet på engångsbruk varar max 10 år Om analysens uppföljningsperiod i huvudalternativet är 20 år *) Relationen densamma om implementering bara Sundbyberg Sid

22 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Om andel färre engångsbrukare cannabis är 8% (år 1-3), 4% (år 4-10), 0% (ff.) Uppföljning 10 år Uppföljning 20 år Uppföljning Livstid Individerna Individerna år år Kostnad ALERT Besparingar Netto: Vunna QALYs Kostnadseffektivitet kr/qaly kr/qaly Kostnadsbesparing - - 1:1,02 Sid

23 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Känslighetsanalyser Huvudalternativ Om: Effekter 10% år 1-10 Om: Exklusive schizofreni, trafikolycka, depression, amotivation Om: Halverade cannabis relaterade kostnader Om: Socialt utsatt* målgrupp *) varken arbete, studier, praktik Om: Pojkar socialt utsatt situation* Kostnads- Besparing 1:1,7 1:2,2 1:3,2 Kostnadseffektivitet Kr/QALY Kr/QALY Kr/QALY - - Sid

24 Diskussion Forskningen spretar, Olika typer av mörkertal, Evidenskrav, mm Enligt känslighetsanalys med hänsyn till alla variablers osäkerhet är programmet med 60% sannolikhet hälsoekonomiskt motiverat Avgörande är förekomsten av cannabisbruk illustreras av resultatet då programmet riktas till pojkar i utsatta social situation Avgörande är effekter på cannabisbruk rimligt att anta 5% färre förstagångsanvändare av cannabis under 10 år i Sverige? Project ALERT USA 24% och Skolbaserat program Spanien 29% enligt mätning 12 månader efter avslut (Ellickson mfl 2003, Ariza mfl 2013) Sid

25 PRELIMINÄRA slutsatser Om 5% färre provar cannabis under 10 år är det skolbaserade programmet kostnadseffektivt (< kr/qaly) efter 20 år Om programmet implementeras i socialt utsatta områden är besparingarna 2-3 gånger större än kostnaderna Om programmet riktas till pojkar i utsatt social situation är besparingarna > kostnaderna redan efter cirka 8 år Sid

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd Anna Månsdotter, docent FHI/KI 2013-10-13 Sid 1 EKONOMI the art of household management Våra behov & önskemål är oändliga På vilken grund nyttja begränsade

Läs mer

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd Anna Månsdotter, docent FHI/KI 2013-10-04 Sid 1 EKONOMI the art of household management Våra behov & önskemål är oändliga På vilken grund nyttja begränsade

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Stockholm 21 maj 2014 Eva Skärstrand Cannabisanvändning i Sverige 2004-2013 30 25 20 15 10 5 Andel som någon gång använt cannabis 0 2004 2005 2006 2007

Läs mer

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering?

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering? Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering? Charlotte Deogan, charlotte.deogan@fhi.se utredare FHI, PhD Karolinska Institutet 2013-12-01 Sid 1 Bakgrund Föräldrastödsprogrammen

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Mtrl från Inna Feldman, hälsoekonom, Uppsala universitet 1 Hälsoekonomisk analys Kostnadsberäkningar av 18 av de

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Fallet alkohol Alkohol ingen vanlig handelsvara Evidensbaserad prevention en definition EBP innebär att

Läs mer

HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE

HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE HUR KAN HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR FUNGERA SOM BESLUTSSTÖD VID ORDNAT INFÖRANDE? MIKAEL SVENSSON (MIKAEL.SVENSSON.2@GU.SE) PROFESSOR I TILLÄMPAD HÄLSOEKONOMI ENHETEN

Läs mer

ANT bland unga prevalenser, riskfaktorer och interventionseffekter

ANT bland unga prevalenser, riskfaktorer och interventionseffekter ANT bland unga prevalenser, riskfaktorer och interventionseffekter Nils Stenström Nils.stenstrom@socialstyrelsen.se 2016-02-04 Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 som intensivkonsumerar

Läs mer

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Skola - allmänt drogförebyggande program Skola - program riktade mot en specifik drog Familjestödsprogram Manualbaserade skolprogram

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Läs mer

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick Martin Henriksson Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet

Läs mer

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2003:2) om ekonomiska utvärderingar; TLVAR 2017:1 beslutade den 26 januari 2017.

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Idéer och exempel över sociala investeringar

Idéer och exempel över sociala investeringar Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet

Läs mer

Återredovisning av RU: förstudie om ekonomisk bedömning & folkhälsa

Återredovisning av RU: förstudie om ekonomisk bedömning & folkhälsa Återredovisning av RU: förstudie om ekonomisk bedömning & folkhälsa S2012/4057/FS (delvis), VERK 2012/268 2013-10-03 Sid 1 Uppdraget Statens folkhälsoinstitut (FHI) gavs av regeringen i uppdrag att genomföra

Läs mer

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser

Hälsoekonomiska analyser Hälsoekonomiska analyser Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings Universitet Samt SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering 1 oktober

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av

Läs mer

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.

Läs mer

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Sverker Svensjö Kirurgkliniken, Falu Lasarett Den etiska plattformen: 1 Människovärdesprincipen

Läs mer

Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner

Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner Lanseringskonferens för den nationella ANDT-strategin 2016-2020 Katrineholm den 15 mars

Läs mer

Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet

Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet Bilaga Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet REMISSVERSION Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter

Läs mer

Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt?

Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt? Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt? Magnus Zingmark, Med Dr FoU ansvarig Östersunds kommun Adjungerad, Epidemiologi och Global hälsa, Umeå Universitet Innehåll Vad är hälsoekonomi På vilket

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara

Läs mer

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Folkhälsoperspektiv på spel GARN 161018 Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Spel om pengar är en folkhälsofråga Målet för samhällets insatser inom folkhälsoområdet spel om pengar är minskade

Läs mer

Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar

Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar Innehåll - 17 frågor: 1. Vad är en social investering? 4 2. Vad innebär det att arbeta med sociala investeringar? 5 3. Är det någon skillnad mellan sociala

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar Camilla Nystrand, Hälsoekonom Uppsala Universitet Camilla.nystrand@pubcare.uu.se Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap CHAP-

Läs mer

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen Vad kostar ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland? Om behovet av skarpare beslutsunderlag

Läs mer

UTANFÖR TILL INNANFÖR REGISTERMODELLEN EN FÖRSTA VERSION

UTANFÖR TILL INNANFÖR REGISTERMODELLEN EN FÖRSTA VERSION UTANFÖR TILL INNANFÖR REGISTERMODELLEN EN FÖRSTA VERSION Lennart Nygren, Inna Feldman, Anneli Ivarsson, Lars Lindholm, Wolfgang Lohr, Curt Löfgren, Anni-Maria Pulkki-Brännström, Klas-Göran Sahlén. Umeå

Läs mer

Guide till samhällsekonomisk analys

Guide till samhällsekonomisk analys Guide till samhällsekonomisk analys Kort om vad, varför och hur - med exempel från verkligheten Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning och innehåll Syftet med den

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Bakgrund Ständigt ökade behov och växande efterfrågan på hälso- och sjukvård kombinerat med

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

Baskurs missbruk & beroende

Baskurs missbruk & beroende TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING Välkommen till dag 1 Baskurs missbruk & beroende 23 oktober 2017 Fika och inregistrering kl.09:00-09:30 Program 09:00 09:30 Inledning & introduktion 09:30 12:00 Drogtecken

Läs mer

Hälsoekonomi. Föreläsning ST-kurs farmakologi

Hälsoekonomi. Föreläsning ST-kurs farmakologi Hälsoekonomi Föreläsning ST-kurs farmakologi 20190527 Kan man bedöma kostnadseffektivitet av läkemedel? Jämföra effekten av olika läkemedel i relation till kostnaden Jämförelser mellan olika behandlingar

Läs mer

Hälsofrämjande sjukhus Östersund

Hälsofrämjande sjukhus Östersund Var 20:e i befolkningen kan behandlas med ett läkemedel som kostar 2000 kr/patient och år. God evidens registrerat två stora kliniska prövningar Livsstilsläkemedlen Läkemedelsförmånsnämndens huvudvärk?

Läs mer

Med simuleringsmodeller kan man förlänga tidshorisonten och via riskekvationer uttrycka de kliniska måtten i QALYs.

Med simuleringsmodeller kan man förlänga tidshorisonten och via riskekvationer uttrycka de kliniska måtten i QALYs. 1 Enligt Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket ska en hälsoekonomisk analys ha en tidshorisont som täcker den period då de huvudsakliga hälsoeffekterna och kostnaderna uppstår. Randomiserade kontrollerade

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Slutrapport av uppdraget att genomföra en förstudie av behovet att vidareutveckla metoder för ekonomiska bedömningar av folkhälsoåtgärder

Slutrapport av uppdraget att genomföra en förstudie av behovet att vidareutveckla metoder för ekonomiska bedömningar av folkhälsoåtgärder EKONOMISKA BEDÖMNINGAR AV FOLKHÄLSOÅTGÄRDER 1 Slutrapport av uppdraget att genomföra en förstudie av behovet att vidareutveckla metoder för ekonomiska bedömningar av folkhälsoåtgärder 24 juni 2013 VERK

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget

Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget Hälsocoach online hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget Anna Cavrak, projektledare Hälsocoach online, hälsokoordinator Södra Älvsborgs sjukhus, VGR Carl Lundberg, hälsoekonom,

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

FOLKHÄLSOEKONOMI ETT NYTT FORSKNINGS- OMRÅDE

FOLKHÄLSOEKONOMI ETT NYTT FORSKNINGS- OMRÅDE FOLKHÄLSOEKONOMI ETT NYTT FORSKNINGS- OMRÅDE Workshop organiserad av FAS och Statens Folkhälsoinstitut Stockholm den 17 november 2011 Referat nedtecknat av Carin Håkansta Folkhälsoekonomi- ett nytt forskningsområde

Läs mer

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning Disposition Folkhälsopolitiken och FHI Behovet av klimatanpassning

Läs mer

Varför har vi QALY s och hur kan de användas?

Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Lars Lindholm Professor i hälsoekonomi Umeå International School of Public Health Umeå universitet Lars.lindholm@epiph.umu.se Innehåll: Vad är kostnadseffektivitet

Läs mer

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Lyckad implementering; vad säger forskarna? Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering

Läs mer

Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser

Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser Elin Vimefall Örebro Universitet 2017-11-08 1 Vad är en samhällsekonomisk analys? Svarar på frågan om ett projekt är samhällsekonomiskt lönsamt eller ej.

Läs mer

Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen Vad kostar ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland? Om behovet av skarpare beslutsunderlag

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det! Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det! Inna Feldman, docent i hälsoekonomi CHAP, Uppsala universitet Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Värdet av sociala investeringar - Hälsoekonomiskt perspektiv på föräldraskapsstöd

Värdet av sociala investeringar - Hälsoekonomiskt perspektiv på föräldraskapsstöd Värdet av sociala investeringar - Hälsoekonomiskt perspektiv på föräldraskapsstöd Camilla Nystrand Hälsoekonom Uppsala Universitet Camilla.nystrand@pubcare.uu.se Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap

Läs mer

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-10-10 GD-beslut Nummer Nr 55/2016 Dnr 5TY2016/74 Beslutande Samråd med Föredragande Susanna Axelsson, generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg,

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Effekter av sociala investeringar. Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström

Effekter av sociala investeringar. Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström Workshopspass 3 Effekter av sociala investeringar Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström Syfte Introduktion till vad effektutvärdering av sociala investeringsprojekt

Läs mer

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015

Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015 Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015 Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala

Läs mer

Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa

Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa ( Hur står sig den svenska modellen ) Ulf Guttormsson (ulf.guttormsson@can.se) Eskilstuna 20 september 2017 Vad är CAN? Paraplyorganisation Målgrupper Analys

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Nationella ANDT-strategin

Nationella ANDT-strategin Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet

Läs mer

5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017

5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017 5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017. Hälsa 2020 och Agenda 2030 med fokus på hälsa i alla politikområden Folkhälsomyndighetens strävan att - identifiera

Läs mer

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst Svensk förening för socialmedicin Läkaresällskapet, Stockholm 29 april 2016 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Definitioner Spridning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Hur synliggör vi skillnader i kommunala förutsättningar för det ANDT-förebyggande arbetet? Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten

Hur synliggör vi skillnader i kommunala förutsättningar för det ANDT-förebyggande arbetet? Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten Hur synliggör vi skillnader i kommunala förutsättningar för det ANDT-förebyggande arbetet? Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten Jämlikhet i hälsa Nationella målet för folkhälsopolitiken:

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa i fokus - Investering för friska arbetsplatser och minskad sjukfrånvaro

Arbetsmiljö och hälsa i fokus - Investering för friska arbetsplatser och minskad sjukfrånvaro Arbetsmiljö och hälsa i fokus - Investering för friska arbetsplatser och minskad sjukfrånvaro 2017-11-13 Agenda Bakgrund Nationell förstudie Forskningsöversikt Lärdomar från analyser Örnsköldsviks kommun

Läs mer

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? 27 november 2014, Uddevalla Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman, PhD Michelle Voon, MD, hälsoekonom

Läs mer

Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro

Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro 2013-03-06 Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

Senaste utvecklingen kring sociala investeringar. Konferens Sociala investeringar 26 november 2015

Senaste utvecklingen kring sociala investeringar. Konferens Sociala investeringar 26 november 2015 Senaste utvecklingen kring sociala investeringar Konferens Sociala investeringar 26 november 2015 Agenda Introduktion Utveckling av modeller för sociala investeringar Framtagande av ett socialt utfallskontrakt

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:89 LS 1105-0702 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2011:16 av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Föredragande

Läs mer

Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering?

Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering? Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering? Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-11-18 Malin Lohela Karlsson 1 Arbetsplatsen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer