Hälsoekonomisk modell för cannabisprevention: Exemplet skolbaserat program när kostnadsbesparande?
|
|
- Ingrid Sundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Reflektion kring Prevention, Örebro 8 maj 2014 Hälsoekonomisk modell för cannabisprevention: Exemplet skolbaserat program när kostnadsbesparande? Anna Månsdotter, Docent, Folhälsomyndigheten Charlotte Deogan, Natalie Zarabi, Kristian Neovius och Anna Månsdotter i samarbete med Pi Högberg, Eva Skärstrand, Helena Löfgren, Joakim Strandberg och Nils Stenström Sid
3 Analytiska utgångspunkter Ekonomin varför? Våra behov & önskemål är oändliga Samhällets resurser är begränsade Hälsoekonomi vad är det? Analys av hälsa och hälsans bestämningsfaktorer med hjälp av den ekonomiska vetenskapens synsätt, teorier och metoder Ekonomiska argument för folkhälsa: Hälsa förmodligen den viktigaste välfärdskomponenten (Sen 1989) Vilken hälsa/välfärd missar vi om resurser investeras ineffektivt? Sid
4 Hälsoekonomiska utvärderingar Syfte: Underlag till beslutsfattare om hälsoekonomiskt motiverade investeringar för hälsa och folkhälsa Tumregel: När en insats kostar < kr per vunnen QALY ett år i perfekt hälsa (Quality-Adjusted Life-Year) OBS: Hälsoekonomiska resultat bara ett av flera beslutsunderlag Vårdens etiska plattform (1997): Människovärde, Behov & solidaritet, Kostnadseffektivitet Annan normativ terminologi (2006): Autonomi, Omsorg, Rättvisa Sid
5 Hälsoekonomiska komponenter Kostnader (för insatsen) Arbetstid & fritid Utbildning & Möten Resor & OH Test & smittspårning Vinster (av insatsen) Vunnen hälsa - QALYs Besparingar - Vård, socialtjänst, Råd & kampanjer läk läkemedel, mm Policy & tillsyn - Produktivitet Sid
6 Olika typer av genomförande Faktiska (kliniska) studier Sak specifika utfall Sektorsperspektiv Genomsnittlig analys Bottom-up kostnad Modell studier QALYs Samhällsperspektiv Stratifierad analys Top-down kostnad Krav på evidens? Gradering av kvalitet? Och så vidare Sid
7 Exempel hälsoekonomiskt motiverad prevention: Klamydiamåndagen: kronor per QALY (30 år) Hembesök bland äldre: SEK/QALY (10 år) Riktade föräldrastödsprojekt: Besparingar>Kostnader (1 år) Ansvarsfull alkoholservering: Kostnadsbesparing 1:39 (2 år) Pappaledighetsreformen: kr per QALY (20 år) Deogan, Biocangel, Wamala, Månsdotter (2010) Sahlén, Löfgren, Hellnér, Lindholm (2008) Feldman, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen (2014 prel.) Månsdotter, Rydberg, Wallin, Lindholm, Andréasson (2007) Månsdotter, Lindholm, Winkvist (2007) Sid
8 Bakgrund 1(2) RU att ställa samman och sprida forskningsresultat om effektiva preventiva insatser som rör narkotika med speciellt fokus cannabisbruk (S2012/3114/FST (delvis)) RU (slutrapporterad 30/6 2013) om hälsoekonomisk analys på folkhälsoområdet där en föreslagen fallstudie avsåg cannabisprevention (S2012/4057/FS (delvis) Analys av kostnadseffektiva insatser cannabisområdet ingår även inom myndighetens samlade uppföljning av ANDT-strategin (prop 2010/11:47, S2013/2377/FST Sid
9 Bakgrund 2(2) Cannabis är den vanligast använda illegala drogen i Sverige Skäl att anta negativa hälsoeffekter och samhällsekonomiska förluster av cannabisbruk Skäl att anta att förebyggande insatser fungerar Alltså, nära samarbete med projektgruppen som arbetar med forskningsöversikten av cannabispreventiva metoder Sid
10 Syfte Genomföra en hälsoekonomisk utvärdering av ett potentiellt framgångsrikt förebyggande program mot cannabisbruk bland ungdomar jämfört med reguljär ANT-undervisning: fastställa kostnadseffektiviteten utifrån ett samhällsperspektiv genom att identifiera kostnader, besparingar och hälsoeffekter identifiera kostnader och besparingar för olika samhällssektorer undersöka kostnadseffektiviteten i grupper av kön, social situation Sid
11 Skolbaserat drogförebyggande program exemplet Project ALERT Syfte: Förebygga test och förhindra fortsatt bruk Ungdomarna får kombination av kunskap och färdighetsträning för kunna motstå, säga nej till droger Föräldrar inkluderas i form av intervjuer egna vanor, kunskapstest droger & social påverkan, information konsekvenser Pågår normalt 2 år med sammanlagt 14 lektioner Randomiserad kontrollerad studie (RCT): förstagångstestare av cannabis var 24% lägre i intervention än kontroll*) *) Ellickson et al. (2003) New Inroads in Preventing Adolescent Drug Use, Results From a Large- Scale Trial of Project ALERT in Middle Schools, Am J Public Health, 93(11): Sid
12 Kostnad för genomförande ALERT om alla 15-åringar erbjuds insatsen Kostnad för lärare att lära sig ALERT 909 x kr Kostnad för ALERT utbildare & workshops 91 dagar Kostnad för översättning svensk kontext 6 x kr Delsumma ett genomförande ALERT 25% x Investering Kostnad för elever i skolan 85% x x (14x2) x 81 kr Kostnad för föräldrar, hemarbete, material 75% X Delsumma driftskostnader TOTAL PROGRAMKOSTNAD PER BARN & SAMHÄLLE kronor Sid
13 Metod Analys: Kostnadseffektivitetsanalys, utfallsmått QALYs Modell: Förenklad skildring cannabisrelaterad livsutveckling för en kohort av 15-åringar med Markov modell (Excel) Utgångspunkt: Ömsesidigt uteslutande tillstånd av cannabisbruk, kompletterarat med komplikationer orsakade av cannabisbruk Konstruerades för olika typer av interventioner, olika effektivitet, olika åldrar, kön och socioekonomi, olika uppföljningstid, mm Diskonteringsränta: 3% både kostnader och hälsokonsekvenser Sid
14 Modellstruktur Programmet Project ALERT Engångsbrukare: Legala (kostnader) Psykos (kostnader) Komplikationernas konsekvenser: Schizofreni (QALYs och kostnader) Trafikolyckor (QALYs och kostnader) Amotivationssyndrom (kostnader) Depression (QALYs) Tillståndens konsekvenser: QALYs (livskvalitet och livslängd) Kostnader (individ, kommun, landsting, stat, samhälle) Sid
15 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Förekomster av tillstånd Engångsbruk Ålder Andel Referens Kommentar år år 6,60% 2,60% Folkhälsomyndigheten (HLV) år 0,60% Reguljärt bruk år år 1,42% 0,60% Folkhälsomyndigheten (HLV) år 0,15% Dagligt bruk år 0,48% EMCDDA år 0,20% år 0,05% Andra tunga droger år år 0,04% 0,02% Betteville-Jensen & Jacobi 2007 Notera, orsakad av cannabisbruk år 0,005% Sid
16 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Komplikationer av tillstånd Engångsbruk: Ålder Andel Referens Kommentar Legal åtgärd år 1,00% FHI 2008, Rikspolisstyrelsen 2011 Psykos år 0,90% Manrique-Garcia m.fl 2012 Reguljärt & Dagligt: Schizofreni år 0,95% - 1,85% Manrique-Garcia m.fl 2012 Icke-brukare: 0% Icke-brukare: 0% Icke-brukare: 0,5% (Saha m.fl. 2005) Trafikolycka år 0,47% Hall & Degenhart 2009, Gerberich m.fl Icke-brukare: 0,24% (Trafikverket 2011) Depression år 5,35% - 7,35% Icke-brukare: 5% (Psykologiguiden 2014) Amotivation år 3% - 20% Cohen 1982, Lynskey & Hall 2000 Icke-brukare: 0% Sid
17 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Hälsokonsekvenser av tillstånd Ålder Vikt/Risk Referens Kommentar Dagligt bruk: Livskvalitet år -0,113 QALYs Begg m.fl Befolkning Burström m.fl. (2001) Andra tunga droger: Livskvalitet år -0,260 QALYs Dijkgraaf m.fl Befolkning Burström m.fl. (2001) Andra tunga droger: Förtidig död år 1,61 Relativ risk Davstad m.fl Sid
18 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Hälsokonsekvens komplikation Ålder Vikt/Risk Referens Kommentar Schizofreni -0,209 QALYs Briggs m.fl.2008, Lenert m.fl.2004, Revicki m.fl.1996, Befolkning Burström m.fl. (2001) Einarsson m.fl.2013 Trafikolycka år -0,105 QALYs Begg m.fl Befolkning Burström m.fl. (2001) Depression år -0,208 QALYs Burström m.fl Befolkning Burström m.fl. (2001) Schizofreni år 2,50 Relativ risk Saha m.fl Trafikolycka år 1,28 Relativ risk Trafikverket 2011 Sid
19 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Genomsnittliga årskostnader Tillstånd: Individen Kommuner Landsting Staten Samhället SUMMA Engångsbrukare cannabis Reguljär cannabisbrukare Daglig cannabisbrukare Andra tunga droger*) Komplikationer: Schizofreni **) Trafikolyckor ***) Amotivation år ****) Sid Amotivation 19 år *) Nilsson och Wadeskog, Nutek 2006 **) Ekman Ekman med flera (2013), SKL 2013, Flyckt med flera 2011 ***) Myndigheten för samhällsberedskap 2008 ****) Statens folkhälsoinstitut
20 Principen för beräkning av vinster 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Med Prevention ålder (år) Sid
21 När kostnadseffektivt? När kostnadsbesparande? Om alla 15-åringar i Sverige*) erbjuds ALERT och 85% deltar Om 75% av dessa barns föräldrar deltar Om nuvarande epidemiologiska och kostnadsdata är korrekta Om programmets effektivitet på engångsbruk varar max 10 år Om analysens uppföljningsperiod i huvudalternativet är 20 år *) Relationen densamma om implementering bara Sundbyberg Sid
22 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Om andel färre engångsbrukare cannabis är 8% (år 1-3), 4% (år 4-10), 0% (ff.) Uppföljning 10 år Uppföljning 20 år Uppföljning Livstid Individerna Individerna år år Kostnad ALERT Besparingar Netto: Vunna QALYs Kostnadseffektivitet kr/qaly kr/qaly Kostnadsbesparing - - 1:1,02 Sid
23 PRELIMINÄR VALIDERING PÅGÅR Känslighetsanalyser Huvudalternativ Om: Effekter 10% år 1-10 Om: Exklusive schizofreni, trafikolycka, depression, amotivation Om: Halverade cannabis relaterade kostnader Om: Socialt utsatt* målgrupp *) varken arbete, studier, praktik Om: Pojkar socialt utsatt situation* Kostnads- Besparing 1:1,7 1:2,2 1:3,2 Kostnadseffektivitet Kr/QALY Kr/QALY Kr/QALY - - Sid
24 Diskussion Forskningen spretar, Olika typer av mörkertal, Evidenskrav, mm Enligt känslighetsanalys med hänsyn till alla variablers osäkerhet är programmet med 60% sannolikhet hälsoekonomiskt motiverat Avgörande är förekomsten av cannabisbruk illustreras av resultatet då programmet riktas till pojkar i utsatta social situation Avgörande är effekter på cannabisbruk rimligt att anta 5% färre förstagångsanvändare av cannabis under 10 år i Sverige? Project ALERT USA 24% och Skolbaserat program Spanien 29% enligt mätning 12 månader efter avslut (Ellickson mfl 2003, Ariza mfl 2013) Sid
25 PRELIMINÄRA slutsatser Om 5% färre provar cannabis under 10 år är det skolbaserade programmet kostnadseffektivt (< kr/qaly) efter 20 år Om programmet implementeras i socialt utsatta områden är besparingarna 2-3 gånger större än kostnaderna Om programmet riktas till pojkar i utsatt social situation är besparingarna > kostnaderna redan efter cirka 8 år Sid
Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management
Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd Anna Månsdotter, docent FHI/KI 2013-10-13 Sid 1 EKONOMI the art of household management Våra behov & önskemål är oändliga På vilken grund nyttja begränsade
Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management
Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd Anna Månsdotter, docent FHI/KI 2013-10-04 Sid 1 EKONOMI the art of household management Våra behov & önskemål är oändliga På vilken grund nyttja begränsade
Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun
Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de
Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder
Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Stockholm 21 maj 2014 Eva Skärstrand Cannabisanvändning i Sverige 2004-2013 30 25 20 15 10 5 Andel som någon gång använt cannabis 0 2004 2005 2006 2007
Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering?
Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering? Charlotte Deogan, charlotte.deogan@fhi.se utredare FHI, PhD Karolinska Institutet 2013-12-01 Sid 1 Bakgrund Föräldrastödsprogrammen
Föräldrastöd är det värt pengarna?
Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Mtrl från Inna Feldman, hälsoekonom, Uppsala universitet 1 Hälsoekonomisk analys Kostnadsberäkningar av 18 av de
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09
Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Fallet alkohol Alkohol ingen vanlig handelsvara Evidensbaserad prevention en definition EBP innebär att
HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE
HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE HUR KAN HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR FUNGERA SOM BESLUTSSTÖD VID ORDNAT INFÖRANDE? MIKAEL SVENSSON (MIKAEL.SVENSSON.2@GU.SE) PROFESSOR I TILLÄMPAD HÄLSOEKONOMI ENHETEN
ANT bland unga prevalenser, riskfaktorer och interventionseffekter
ANT bland unga prevalenser, riskfaktorer och interventionseffekter Nils Stenström Nils.stenstrom@socialstyrelsen.se 2016-02-04 Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 som intensivkonsumerar
Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga
Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Skola - allmänt drogförebyggande program Skola - program riktade mot en specifik drog Familjestödsprogram Manualbaserade skolprogram
Föräldrastöd är det värt pengarna?
Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick
QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick Martin Henriksson Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Drogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,
2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2003:2) om ekonomiska utvärderingar; TLVAR 2017:1 beslutade den 26 januari 2017.
Vad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Idéer och exempel över sociala investeringar
Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet
Återredovisning av RU: förstudie om ekonomisk bedömning & folkhälsa
Återredovisning av RU: förstudie om ekonomisk bedömning & folkhälsa S2012/4057/FS (delvis), VERK 2012/268 2013-10-03 Sid 1 Uppdraget Statens folkhälsoinstitut (FHI) gavs av regeringen i uppdrag att genomföra
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,
Hälsoekonomiska analyser
Hälsoekonomiska analyser Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings Universitet Samt SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering 1 oktober
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av
2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga
1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.
Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller
Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Sverker Svensjö Kirurgkliniken, Falu Lasarett Den etiska plattformen: 1 Människovärdesprincipen
Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner
Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner Lanseringskonferens för den nationella ANDT-strategin 2016-2020 Katrineholm den 15 mars
Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet
Bilaga Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet REMISSVERSION Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter
Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt?
Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt? Magnus Zingmark, Med Dr FoU ansvarig Östersunds kommun Adjungerad, Epidemiologi och Global hälsa, Umeå Universitet Innehåll Vad är hälsoekonomi På vilket
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten
Folkhälsoperspektiv på spel GARN 161018 Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Spel om pengar är en folkhälsofråga Målet för samhällets insatser inom folkhälsoområdet spel om pengar är minskade
Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar
Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar Innehåll - 17 frågor: 1. Vad är en social investering? 4 2. Vad innebär det att arbeta med sociala investeringar? 5 3. Är det någon skillnad mellan sociala
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar
Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar Camilla Nystrand, Hälsoekonom Uppsala Universitet Camilla.nystrand@pubcare.uu.se Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap CHAP-
Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen
Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen Vad kostar ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland? Om behovet av skarpare beslutsunderlag
UTANFÖR TILL INNANFÖR REGISTERMODELLEN EN FÖRSTA VERSION
UTANFÖR TILL INNANFÖR REGISTERMODELLEN EN FÖRSTA VERSION Lennart Nygren, Inna Feldman, Anneli Ivarsson, Lars Lindholm, Wolfgang Lohr, Curt Löfgren, Anni-Maria Pulkki-Brännström, Klas-Göran Sahlén. Umeå
Guide till samhällsekonomisk analys
Guide till samhällsekonomisk analys Kort om vad, varför och hur - med exempel från verkligheten Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning och innehåll Syftet med den
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och
Hälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller
Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Bakgrund Ständigt ökade behov och växande efterfrågan på hälso- och sjukvård kombinerat med
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Baskurs missbruk & beroende
TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING Välkommen till dag 1 Baskurs missbruk & beroende 23 oktober 2017 Fika och inregistrering kl.09:00-09:30 Program 09:00 09:30 Inledning & introduktion 09:30 12:00 Drogtecken
Hälsoekonomi. Föreläsning ST-kurs farmakologi
Hälsoekonomi Föreläsning ST-kurs farmakologi 20190527 Kan man bedöma kostnadseffektivitet av läkemedel? Jämföra effekten av olika läkemedel i relation till kostnaden Jämförelser mellan olika behandlingar
Hälsofrämjande sjukhus Östersund
Var 20:e i befolkningen kan behandlas med ett läkemedel som kostar 2000 kr/patient och år. God evidens registrerat två stora kliniska prövningar Livsstilsläkemedlen Läkemedelsförmånsnämndens huvudvärk?
Med simuleringsmodeller kan man förlänga tidshorisonten och via riskekvationer uttrycka de kliniska måtten i QALYs.
1 Enligt Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket ska en hälsoekonomisk analys ha en tidshorisont som täcker den period då de huvudsakliga hälsoeffekterna och kostnaderna uppstår. Randomiserade kontrollerade
DISA Din Inre Styrka Aktiveras
Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva
Slutrapport av uppdraget att genomföra en förstudie av behovet att vidareutveckla metoder för ekonomiska bedömningar av folkhälsoåtgärder
EKONOMISKA BEDÖMNINGAR AV FOLKHÄLSOÅTGÄRDER 1 Slutrapport av uppdraget att genomföra en förstudie av behovet att vidareutveckla metoder för ekonomiska bedömningar av folkhälsoåtgärder 24 juni 2013 VERK
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel
just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.
Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget
Hälsocoach online hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget Anna Cavrak, projektledare Hälsocoach online, hälsokoordinator Södra Älvsborgs sjukhus, VGR Carl Lundberg, hälsoekonom,
Att investera i framtiden
2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
FOLKHÄLSOEKONOMI ETT NYTT FORSKNINGS- OMRÅDE
FOLKHÄLSOEKONOMI ETT NYTT FORSKNINGS- OMRÅDE Workshop organiserad av FAS och Statens Folkhälsoinstitut Stockholm den 17 november 2011 Referat nedtecknat av Carin Håkansta Folkhälsoekonomi- ett nytt forskningsområde
Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning
Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning Disposition Folkhälsopolitiken och FHI Behovet av klimatanpassning
Varför har vi QALY s och hur kan de användas?
Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Lars Lindholm Professor i hälsoekonomi Umeå International School of Public Health Umeå universitet Lars.lindholm@epiph.umu.se Innehåll: Vad är kostnadseffektivitet
Lyckad implementering; vad säger forskarna?
Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering
Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser
Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser Elin Vimefall Örebro Universitet 2017-11-08 1 Vad är en samhällsekonomisk analys? Svarar på frågan om ett projekt är samhällsekonomiskt lönsamt eller ej.
Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen
Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen Vad kostar ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland? Om behovet av skarpare beslutsunderlag
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och
Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar
Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!
Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det! Inna Feldman, docent i hälsoekonomi CHAP, Uppsala universitet Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Värdet av sociala investeringar - Hälsoekonomiskt perspektiv på föräldraskapsstöd
Värdet av sociala investeringar - Hälsoekonomiskt perspektiv på föräldraskapsstöd Camilla Nystrand Hälsoekonom Uppsala Universitet Camilla.nystrand@pubcare.uu.se Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap
Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare
Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-10-10 GD-beslut Nummer Nr 55/2016 Dnr 5TY2016/74 Beslutande Samråd med Föredragande Susanna Axelsson, generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg,
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Effekter av sociala investeringar. Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström
Workshopspass 3 Effekter av sociala investeringar Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström Syfte Introduktion till vad effektutvärdering av sociala investeringsprojekt
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras
Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen
Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och
Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015
Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015 Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala
Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa
Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa ( Hur står sig den svenska modellen ) Ulf Guttormsson (ulf.guttormsson@can.se) Eskilstuna 20 september 2017 Vad är CAN? Paraplyorganisation Målgrupper Analys
Sammanfattning 2014:8
Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En
Nationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017
5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017. Hälsa 2020 och Agenda 2030 med fokus på hälsa i alla politikområden Folkhälsomyndighetens strävan att - identifiera
Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst
Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst Svensk förening för socialmedicin Läkaresällskapet, Stockholm 29 april 2016 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Definitioner Spridning
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Hur synliggör vi skillnader i kommunala förutsättningar för det ANDT-förebyggande arbetet? Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten
Hur synliggör vi skillnader i kommunala förutsättningar för det ANDT-förebyggande arbetet? Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten Jämlikhet i hälsa Nationella målet för folkhälsopolitiken:
Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer
Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten
KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201
KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR
Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Arbetsmiljö och hälsa i fokus - Investering för friska arbetsplatser och minskad sjukfrånvaro
Arbetsmiljö och hälsa i fokus - Investering för friska arbetsplatser och minskad sjukfrånvaro 2017-11-13 Agenda Bakgrund Nationell förstudie Forskningsöversikt Lärdomar från analyser Örnsköldsviks kommun
Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?
Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? 27 november 2014, Uddevalla Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman, PhD Michelle Voon, MD, hälsoekonom
Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro
Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro 2013-03-06 Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel
Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö
Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten
Senaste utvecklingen kring sociala investeringar. Konferens Sociala investeringar 26 november 2015
Senaste utvecklingen kring sociala investeringar Konferens Sociala investeringar 26 november 2015 Agenda Introduktion Utveckling av modeller för sociala investeringar Framtagande av ett socialt utfallskontrakt
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:89 LS 1105-0702 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2011:16 av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Föredragande
Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering?
Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering? Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-11-18 Malin Lohela Karlsson 1 Arbetsplatsen
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden