Återredovisning av RU: förstudie om ekonomisk bedömning & folkhälsa

Transkript

1 Återredovisning av RU: förstudie om ekonomisk bedömning & folkhälsa S2012/4057/FS (delvis), VERK 2012/ Sid 1

2 Uppdraget Statens folkhälsoinstitut (FHI) gavs av regeringen i uppdrag att genomföra en förstudie av hur metodiken för samhällsekonomiska bedömningar inom folkhälsoområdet kan utvecklas på kort och lång sikt Uppdraget återredovisades i skriftlig slutrapport till regeringen 24 juni Sid 2

3 Uppdragets motiv Kunskap om folkhälsoarbetets kostnader relativt hälsoeffekter och besparingar i ett samhällsperspektiv bör öka Metodiken för ekonomiska analyser av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande är inte tillräckligt väl utvecklad FHI har i uppdrag att bidra till utveckling av folkhälsorelevant hälsoekonomi (2003) Sid 3

4 Deluppdrag 1. Ge förslag på lämpliga fallstudier som kan genomföras för att öka kunskapen om vilka åtgärder som är kostnadseffektiva 2. Kartlägga särskilt angelägna metodfrågor för utveckling av den samhällsekonomiska metodiken på folkhälsoområdet 3. Ge förslag på former för vidare arbete med metodiken, och vilka aktörer som bör ingå Sid 4

5 Överordnad tolkning Förstudien ska bidra till långsiktigt utvecklad kunskap om folkhälsoinsatser som kan antas vara försvarbara ur ett samhällsekonomiskt perspektiv Därmed; alla delar ska utgå från att beslut resursallokering kräver information om effekt både folkhälsa och samhällsekonomi FHI/SMI Folkhälsomyndigheten (FHM) Sid 5

6 Avgränsning Ekonomisk vetenskap av relevans för folkhälsan rymmer många studieområden (utbud/efterfrågan vård, värdet hälsa, mm) Uppdraget avgränsas till ekonomiska bedömningar som syftar till att bistå beslutsfattare om hur samhällets begränsade resurser bör användas för mesta möjliga folkhälsa Sid 6

7 Centralt relaterade uppdrag Evidensgradering av metoder (VERK 2011/243); i form av enhetliga budskap, inklusion olika studietyper, balans tillförlitlighet och genomförbarhet, osv Rekommendation av metoder (VERK 2012/56, VERK 2012/57); då prioritering ska beakta hälsoekonomiska underlag i form av implementeringskostnad (kort sikt) samt kostnadseffektivitet (längre sikt) Sid 7

8 Medverkande aktörer Samarbete: Tjänstemän (lokal, regional, nationell nivå), Forskare (lärosäten) samt Personal (FHI) Samverkan: SMI (hälsoekonomi inom t ex massvaccination, antibiotikaresistens och övervakning influensa), Socialstyrelsen (hälsoekonomi mest inom verksamheten nationella riktlinjer), SBU (hälsoekonomi i all systematisk granskning) Sid 8

9 Vilket begrepp ska användas? Ekonomisk bedömning av folkhälsoarbete? Samhällsekonomisk analys inom folkhälsoområdet? Hälsoekonomisk utvärdering? Folkhälsoekonomisk analys? Förslag: hälsoekonomi, då hälsa är den centrala variabeln i samhällsekonomisk analys av insatser, reformer, trender samt att samhälleligt perspektiv rekommenderas Inget rätt/fel (definiera, flyt i språket, osv) Sid 9

10 Analysmetoder: 2 möjliga Utgångspunkt: beslut om folkhälsoinsatser bör göras med information om både kostnader och konsekvenser för hälsa och andra välfärdskomponenter: Kostnadseffektanalys (CEA):mesta möjliga hälsa, kostnad/qaly, slutsatser relativa Kostnadsintäktsanalys (CBA):mesta möjliga välfärd, kostnader vs betalningsvilja/intäkt, slutsatser absoluta Sid 10

11 Analysverktyg: 3 exempel Samhällsekonomisk kostnadsberäkning av ohälsa (cost-of-illness): samhällets kostnader för viss ohälsa/under viss period Skattningsmodeller: simuleringsverktyg för viss ohälsas/bestämningsfaktors effekter på folkhälsa och samhällsekonomi Standardiserad teknik QALY: beskrivning (EQ-5D, SF-6D, etc.) och värdering (studier människors preferens olika hälsotillstånd) Sid 11

12 Deluppdrag 1: Föreslagna fallstudier Brist på ekonomiska utvärderingar inom folkhälsoområde trots hög efterfrågan och goda möjligheter Exempel FHIs bidrag: Hembesök äldre (172 tkr/qaly), STAD alkoholservering (1:39), Klamydiamåndagen (85 tkr/qaly) Hösten 2013: Hälsoekonomiska analyser av föräldrastöd & hälsocoacher Sid 12

13 Metod Inventering FHI: med utgångspunkt i strategiska områden, regeringsuppdrag samt evidensgradering & rekommendation Workshop beslutsfattare: föredragning, diskussion och sammanställning förslag Förfrågan forskare: primärt inom forskarnätverket F-EKAFH ( Sid 13

14 Aspekter för urval 1) Föreslår resursanvändning (CEA, CBA) 2) Planerad/genomförd effektutvärdering 3) Väsentligt folkhälsoproblem (nivå/skillnad) 4) Ekonomiska bedömningar få/saknas 5) Bidrar till metodutveckling 6) Användbart analysverktyg 7) Relevant/tolkningsbart för beslutsfattare 8) Bedöms genomförbar (rimlig tid/kostnad) Sid 14

15 Hälsoekonomisk bedömning av insatser mot cannabisbruk (I) Bakgrund: Förebyggt cannabisbruk gynnar hälsa & ekonomi (S2012/3114/FST (delvis) Syfte: Hälsoekonomisk bedömning av en/flera evidensbaserade effektiva insatser Metod: Kostnadseffektanalys med Markov modell: kostnad, besparingar, QALY-vinster Resultat: Samhällsekonomiskt motiverat? Sid 15

16 Hälsoekonomiska konsekvenser ohälsosamma levnadsvanor (II) Bakgrund: Bland annat nationella riktlinjer sjukdomsförebyggande metoder (2011) Syfte: Vidareutveckling hälsoekonomisk modell med samhällsperspektiv & QALYs Metod: Risk sjukdom/död samt kostnader: Alkohol, Tobak, Fysisk aktivitet, Matvanor Resultat: Scenarios levnadsvaneutveckling Sid 16

17 Hälsoekonomisk bedömning förslag på rökfria miljöer (III) Bakgrund: Utredning om utvidgning av rökfria miljöer (2012/1807/FST(delvis)) Syfte: Hälsoekonomiskt komplement till eventuellt evidensbaserade förslag Metod: Ny/utvecklad modell för den passiva rökningens effekt på hälsa och/eller välfärd Resultat: Bidrag rekommendationsarbete Sid 17

18 Hälsoekonomisk bedömning av insatser för riskutsatta barn (IV) Bakgrund: Utveckling av stöd till barn i problematiska familjer (S2011/6353/FST) Syfte: Hälsoekonomisk analys av evidensbaserat, eller ekonomiskt beviljat, projekt Metod: Modell vinster barn och samhälle av föräldrars minskade missbruk, våld, ohälsa Resultat: Hälsomått barn? Kostnadseffekt? Sid 18

19 Betalningsvilja/CBA projekt psykisk hälsa tonårsflickor (V) Bakgrund: Önskan att jämföra värdet av folkhälsoarbete med andra samhällsinitiativ Syfte: Kostnadsintäktsanalys (CBA) av effektutvärderat (bl a QALYs) dansprojekt Metod: Betalningsviljestudie för hälsoutfall i nytta (välfärd) kostnader vs intäkter Resultat: Värdet folkhälsoarbete i SEK? Sid 19

20 Hälsoekonomisk bedömning kopplat till utbildning (VI) Bakgrund: Sambandet utbildning-hälsa och effektiva åtgärder (S2013/3in/FS (delvis) Syfte: Hälsoekonomisk bedömning insatser för lågutbildade inom/utanför vården Metod: Transformera kostnadseffektiva insatser till svenska förhållanden (modell) Resultat: Ekonomiska motiv jämlik hälsa? Sid 20

21 Kompletterande studier (VI a, b) Syfte: Senare hälsoekonomisk utvärdering av insatser med syftet fullgjord utbildning 1) Simuleringsmodell för effekter på hälsa och samhällsekonomi av utbildningsförbättringar i olika befolkningsgrupper 2) Metodutveckling av kostnadsjämlikhetsanalys inom folkhälsoområdet med fallet insatser för färre avhopp från gymnasiet Sid 21

22 Sammanfattning (deluppdrag 1) Föreslagna fallstudier kan antas bidra till: Utveckling av synsätt, metoder och resultat Utveckling av nationella samarbeten Utveckling av det hälsoekonomiska bidraget till evidensgradering & rekommendation Sid 22

23 Deluppdrag 2: Angelägna metodfrågor Ekonomisk utvärdering folkhälsoområdet samma teori/metod annan hälsoekonomi Folkhälsoarbetets långsiktiga/tvärsektoriella karaktär innebär metodologiska utmaningar Forskare har identifierat problem, NICE har utfärdat rekommendationer, osv. Men behov av kartläggning angelägna metodfrågor enligt vetenskapen idag? Sid 23

24 Metod Selektiv genomgång av vetenskapliga publikationer, rapporter och hemsidor*: Utgångspunkt: Rosén 1992, Nutbeam 1998, Borghi 2008, Weatherly 2009 Därefter PubMed för likartade och Science Direct för publikationer som citerar dessa Alltså kvalitativ ansats ( sökande mättnad ) *) Ex Campbell and Cochrane Economics Methods Group, EUPHA Public Health Economics Network, OECD Economics of Public Health and Health Promotion Sid 24

25 Brist på effektutvärderingar (I) Ekonomisk utvärdering kräver kunskap om insatsens effektivitet (RCT bäst men svårt) Forskningen föreslår mer av: regressioner, propensity scores, tidsserieanalys, Markov och DES modellering, osv. Känslighetsanalys möjliggör kontrollerade, observerade, teoretiskt motiverade, etc. Viktigast: förankrad utvärderingsteknik finansiärer, genomförare & beslutsfattare Sid 25

26 Utfallet i hälsa eller välfärd? (II) Folkhälsoarbetet har ofta många effekter; ett utfall (t ex QALY) kan vara för snävt: Prioriteringar med hjälp av multi-criteria decision analysis men hur vikta effekter? Väga samman effekter (t ex QALYs, ökad oro) till SEK genom betalningsviljestudier? Nya mått hälsa/välfärd? (t ex hur insatsen påverkar möjlighet nå våra livsmål, A Sen) Sid 26

27 Finansiella incitament (III) Den sektor som finansierar folkhälsoinsats behöver inte vara den som vinner på den Risk ineffektiv resursanvändning då t ex kommunen satsar & landstingen sparar Enigheten om samhällsperspektiv förklarar brist problematisering stuprörstänkande Resultat per sektor kan både riskera och korrigera snedvridna finansiella incitament Sid 27

28 Hänsyn jämlikhetsaspekter (IV) Jämlikhet i hälsa centralt folkhälsopolitiken medan maximering är hälsoekonomins etik Avvägningen mellan mål om hälsans fördelning och nivå politisk (inte vetenskaplig) Forskningen föreslår t ex rättviseviktade QALYs och högre CE-tröskel utsatta grupper Ekonomisk bedömning åtminstone redovisa jämlikhetsrelevant kostnad/nytta per grupp Sid 28

29 Beslutsfattares önskemål (V) Beslutsfattare efterfrågar ekonomiska argument för folkhälsoarbete, vad/hur? Forskningen visar: önskan kunskap om effektivitet/implementering; kostnadseffektanalys (QALYs); hälsans fördelning; budgetimplikationer; grad av osäkerhet Överensstämmer med rekommendationer & bekräftar behov metodutveckling I-IV ovan Sid 29

30 Diskonteringsränta (VI) Hur diskontering (tidspreferens) hanteras avgörande för prioritering folkhälsoinsatser Sverige (TLV): 3% kostnader/hälsoeffekter Storbritannien (NICE): 3,5% behandling, men 1,5 % folkhälsoinsatser Inget rätt/fel. Men folkhälsoforskare och beslutsfattare bör diskutera & föreslå ränta, och informera om räntesatsens implikation Sid 30

31 Ytterligare metodfrågor Hur beakta tid: värdet pensionärers tid? besparing förebyggd ohälsa arbetslösa? kostnad individers fysiska aktivitet? m.m. Hur överföra resultat: brist motiverar trots svårighet, utveckling av metod för hur, harmoniera med SBUs kriterier, osv. Hur etiken generellt: kostnadseffektivitet vs. människovärde? autonomi? solidaritet? Sid 31

32 Sammanfattning (deluppdrag 2) De med selektiv/kvalitativ ansats kartlagda metodfrågorna bör fokuseras för gynnsam utveckling av ekonomiska bedömningar på folkhälsoområdet Dessa gäller: effektutvärdering, utfallsmått, finansiella incitament, jämlikhet, beslutsfattarperspektiv, diskonteringsränta Dessutom: frågor om värdet av tid samt överförbarhet av resultat mellan länder Sid 32

33 Deluppdrag 3: Former för vidare arbete Svårt attrahera hälsoekonomisk kompetens på folkhälsoområdet, akademi & myndighet Gemensamt FHI & FAS initiativ bidrog till bildandet av F-EKAFH (Forskarnätverk för EKonomisk Analys av Aolkhälsa), 2012 Andra initiativ visar att sammanslutningar praktiker, forskare och beslutsfattare svårt Sid 33

34 Genomförande av fallstudier Kort sikt (inom ett år): I. Cannabisbruk, II. Ohälsosamma levnadsvanor Mellanlång sikt (inom två år): III. Rökfria miljöer, IV. Utsatta barn, V. CBA projekt Längre sikt (inom tre år): VI. Utbildning Kostnad: tkr varav tkr FHI ( tkr komplement fallstudie VI) Sid 34

35 FHI (FHM) central roll Bevaka, genomföra och sprida kunskap om ekonomiska bedömningar folkhälsoområdet Utgångspunkt: oroande nivå/trend samt att insats kan antas ge väsentligt hälsotillskott Övriga utgångspunkter: behov som är politiskt prioriterade, behov i samband med evidensgradering/rekommendation, behov av metodutveckling för ökad tillämpning Sid 35

36 FHI (FHM) andra aktörer Stärkt samverkan med myndigheter inom vård/hälsa och folkhälsans determinanter Stärkt samarbete med regionala FoU enheter som ansvariga befolkningshälsan Stärkt samarbete F-EKAFH, andra lärosäten Stärkta samarbeten med internationella aktörer som NICE, WHO, York University Modell nationell samordning hälsoekonomi? Sid 36

37 Systematik Framgångsrik (nationell) utveckling kräver systematik i bevakning, genomförande och spridning samt i samverkan/samarbeten Erfarenheter från t ex Socialstyrelsen visar behov arbetsrutin med svar på frågor som: Urvalsgrund? Målgrupper? Evidenskrav? Analysmetod? Etiska riktlinjer? System för CE rekommendation? Publikationsformer? Sid 37

38 Kompetens & resurser Framgångsrik hälsoekonomisk verksamhet FHI (FHM) kräver kompetensutveckling befintlig och/eller nyrekrytering personal Uppskattningsvis 5-6 heltidstjänster för: bevakning och spridning, genomförande ekonomiska bedömningar (ink fallstudier), utformning systematiska rutiner, nationell samverkan/samarbete, metoder/riktlinjer för folkhälsospecifik hälsoekonomi, osv Sid 38

39 Slutsats Stor efterfrågan på kunskap om samhällsekonomiskt motiverade folkhälsoinsatser Genomförd förstudie värdefullt bidrag, men gynnsam utveckling kräver mer av kritisk massa vid både myndigheter och lärosäten Den hälsoekonomiska verksamheten vid FHI (FHM) kan antas vara/bli avgörande Sid 39

40 30/8 2013: uppstart fallstudie I Arbetsgrupp (FHI, STAD, KI) bildad för: hälsoekonomisk analys cannabisprevention Steg 1: Markov modell för input: samband grader av bruk/missbruk, kausalitet tyngre droger, medicinska/hälsorelaterade, psykosociala, samhällsekonomiska effekter (vård, rättsväsende, brukarens kostnad) osv. Steg 2: Kostnad & effekt specifika insatser, alternativt COI baserad på förekomst/trend Sid 40