Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Transkript

1 Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Vad säger socialstyrelsen Vad säger forskningen? Hur gör vi i praktiken?

2 Known unknown As we know, There are known knowns. There are things we know we know. We also know There are known unknowns. That is to say We know there are some things We do not know. But there are also unknown unknowns, The ones we don't know We don't know. US Secretary of Defense Donald Rumsfeld Feb. 12, 2002, Department of Defense news briefing transcript The Poetry of D.H. Rumsfeld,

3 Hur tar vi hand om vetenskaplig evidens inom vården? Humans are notoriously bad at, and often even averse to, the straightforward use of data and probability in making daily judgments not restricted to certain educational levels or professions.despite its image of being scientifically based, the actual application of evidence in medicine is, like a drunkard's walk, quite haphazard and inconsistent. Mlodinow L The Drunkard's Walk: How Randomness Rules our Lives

4 Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Socialstyrelsen kommande riktlinjer för sjukdomsförebyggande interventioner föreslår att för alkohol: Kort rådgivning (< 5 min) rekommenderas inte (prio 10) Rådgivande samtal (10 15 min) bör genomföras (prio 4) Uppföljning kan erbjudas (prio 7) Datoriserade interventioner bör erbjudas (prio 4)

5 Hur ser verkligheten ut? Svårt att få läkare att samtala mer än några minuter korta råd. Kan hänvisa till annan personal med mer tid Svårt att få till ett naturligt flöde? Livsstilsteam kan fungera som en remissinstans» Svårt att få patienten att gå till extern aktör Har korta samtal då ingen effekt?

6 Riskdrickare får oftare frågor om alkohol men samtalen är väldigt korta (Befolkningsstudie på 6000 personer)

7 Vad säger alkoholforskarna? INEBRIA 2011 Ifrågasätter den fantastiska evidens vi har för rådgivande samtal ( min) Studierna har mycket varierande innehåll och resultat Flera välgjorde studier som inte kunde visa på resultat SIPS Rekryterings processen av deltagare i studierna kan ha inneburit en bias Innehållet i kontrollgrupperna kan ha varit för magert lätt att visa på en effekt!

8 Vad säger alkohol forskarna? INEBRIA 2011 Finns viss indikation på att även korta råd på på < 5 min kan ha effekt Kanske framförallt om man redan har en relation till patienten patient behandlare alliansen har störst betydelse för resultaten/beteendeändring även vid alkoholrådgivning

9 Brief and very brief Duration and frequency may matter: Brief and Very Brief (VB) vs. Brief Multi contact Author(s) N Difference Comment Richmond et al. (VB) Nonrandom WHO (VB) B & VB NS for women Anderson & Scott Men Nilssen Senft et al. 516 Borderline Maisto et al Outside clinic Scott & Anderson 72 - Women Whitlock et al. Ann Intern Med 2004; 140: Author(s) N Difference Comment Maisto et al Decrease but NS Curry et al Good quality Fleming et al Good quality Fleming et al Good quality; Elderly Nilssen RED=no diff GREEN= + study Brief multi-contact Ockene Good quality Wallace Good quality

10 MEN

11 Befolkningsstudie på 6000 personer - Ju längre samtal desto bättre effekt - Ju fler samtal desto bättre effekt Odds ratios of having had an alcohol conversation that led to reduced alcohol consumption

12 Implementering av alkohol samtal Så det finns inget vetenskapligt evidens som motsäger att vi gör vad vi kan Bättre med korta råd än inget råd Gärna uppföljande samtal vid kommande möten

13 Hur långt har vi kommit med implementeringen av alkohol rådgivning

14 INEBRIA 2011 en liten tröst De flesta riskdrickare ändrar sina alkoholvanor utan hjälp från vården 75 % Mödrahälsovårdsprojektet i Linköping

15 Uppföljning av riskbruksprojektet Kan vi se någon effekt av detta Personalens inställning och självrapportad beteende På patienternas uppfattning/rapportering

16 Ny avhandling av Magnus Geirsson i Göteborg

17 Effekten av riskbruksprojektet Men endast 9 % av alla patienter som besökte primärvården under 2010 angav att man hade fått frågor om alkoholvanor * How often do you discuss alcohol with your patients, estimated on a 5-point Likert scale ranging from 1 (always) to 5 (never). ** How do you estimate your current knowledge regarding advice to patients with risk drinking, estimated on a 4-point Likert scale ranging from 1 (very knowledgeable) to 4 (not specially knowledgeable). Nationella patientenkäten *** How effective do you feel you are in helping patients achieve change in risk drinking, estimated on a 4-point Likert scale ranging from 1 (very competent/effective) to 4 (not specially competent/effective).

18 Effekten av alkohol råd Riskdrickare: Befolkningsenkät 50 % angav att det inte hade någon effekt 35% att råden medförde att man började fundera på sitt drickande 23% att man började minska sitt alkoholintag

19 Effekt av datoriserade råd - Över 70% kom ihåg råden 3 månader senare - 80 % tyckte att råden var relevanta - 46 % hade diskuterat råden med en vän eller anhörig - 26 % hade diskuterat råden med sjukvårdspersonal om man hade blivit hänvisat av personalen, annars enbart 7%

20 Indikatorer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen har tagit fram 9 nationella indikatorer (= frågor) för riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (tobak, alkohol, fysisk aktivitet; mat). Socialstyrelsen har satt fokus på ett fåtal indikatorer (frågor) som avser att spegla de viktigaste aspekterna utifrån rekommendationerna i riktlinjerna.

21 Hur skall dessa indikatorer mätas Ett stort problem inom detta område är att det, idag, saknas datakällor för att kontinuerligt följa de framtagna indikatorerna på nationell nivå. Andra förutsättningar kan dock råda på regional och lokal nivå så att uppföljning där är möjlig, och vissa indikatorerna kan idag följas inom ramen för några kvalitetsregister. Uppgifter för att följa indikatorerna skulle också kunna läggas in i befintliga, eller kommande, kvalitetsregister.

22 Datoriserade livsstilstest Utöver 6 fördjupade test inom områden; alkohol, tobak, matvanor, fysisk aktivitet, stress och mental hälsa har vi gjort ett övergripande screeningstest = livsstilsprofil, med socialstyrelsens frågor plus fyra frågor om stress

23 Livsstilsprofilen = socialstyrelsens förslag på frågor som man ställa regelbundet till alla patienter för att fånga upp ohälsosamma levnadsvanor

24 Livsstilsprofil Livsstilsdeklaration innehåller enkla frågor om alla levnadsvanor och svaren sammanställs på en sida som skrivs ut i två exemplar ett till patienten och ett till vårdgivaren. Vårdgivaren kan be patienten fylla i sin livsstilsprofil påhälsodatorn innan ett besök för sedan lämna utskriften till vårdgivaren. Vårdgivaren sparar därmed tid på att utfråga patienten och beräkning av levnadsvanorna gå direkt till rådgivande samtal eller hänvisa till datortest Lätt att mata in svaren i journalen

25 Avslutning Så det finns inget vetenskapligt evidens som motsäger att vi gör vad vi kan Bättre med korta råd än inget råd Gärna uppföljande samtal vid kommande möten