JAKOB ADOLF HÄGG

Transkript

1 AKOB ADOLF HÄGG Allegro för iao i d-moll Allegro for iao i D mior Källkritisk utgåva av/critical editio y Fi Rosegre

2 Levade Musikarv och Kugl. Musikaliska akademie Syftet med Levade Musikarv är att tillgägliggöra de dolda sveska musikskatte och göra de till e självklar del av dages reertoar och forskig. Detta sker geom otutgåvor av musik som ite lägre är skyddad av uhovsrätte, samt texter om tosättara och deras verk. Textera uliceras i rojektets dataas å iteret, liksom fritt edladdigsara otutgåvor. Huvudma är Kugl. Musikaliska akademie i samarete med Musik- och teaterilioteket och Svesk Musik. Kugl. Musikaliska akademie grudades 1771 av Gustav III med ädamålet att främja tokoste och musiklivet i Sverige. Numera är akademie e friståede istitutio som förear traditio med ett aktivt egagemag i dages och morgodages musikliv. Swedish Musical Heritage ad The Royal Swedish Academy of Music The urose of Swedish Musical Heritage is to make accessile forgotte gems of Swedish music ad make them a atural feature of the cotemorary reertoire ad musicology. This it does through editios of sheet music that is o loger rotected y coyright, ad texts aout the comosers ad their works. This material is availale i the roject s olie dataase, where the sheet music ca e freely dowloaded. The roject is ru uder the ausices of the Royal Swedish Academy of Music i associatio with the Music ad Theatre Lirary of Swede ad Svesk Musik. The Royal Swedish Academy of Music was fouded i 1771 y Kig Gustav III i order to romote the comositio ad erformace of music i Swede. Today, the academy is a autoomous istitutio that comies traditio with active egagemet i the cotemorary ad future music scee. Levade Musikarv/Swedish Musical Heritage Kugl. Musikaliska akademie/the Royal Swedish Academy of Music Utgåva r 35/Editio No Notild/Score: Pulic domai. Texter/Texts: Levade Musikarv Huvudredaktör/Editor-i-chief: Aders Wiklud Notgrafisk redaktör/score layout editor: Aders Högstedt Textredaktör/Text editor: Erik Wallru Levade Musikarv fiasieras med medel frå/pulished with fiacial suort from Kugl. Musikaliska akademie, Kugl. Vitterhetsakademie, Marcus och Amalia Walleergs Stiftelse, States Musikverk, Riksakes uileumsfod, Sveska Litteratursällskaet i Filad och Kulturdeartemetet. Samaretsarters/Parters: Musik- och teaterilioteket, Svesk Musik och Sveriges Radio.

3 Allegro & & j j simile Allegro j 13 & j f 19 j & 25 & ako Adolf Hägg ( ) 31 & j j Swedish Musical Heritage, Kugl. Musikaliska akademie, Stockholm Pulic domai.

4 2 36 & j j 41 & j j 47 m & j j j j j j j 54 & 63 & j j j j j j j j j j j j j j j j j j j j j j j j j 71 & j j j j j 3 3 j j j

5 79 j & 87 & j 3 95 & 102 & j j 109 & f 116 &

6 4 126 & & j & j j j j j j j j j j & 153 Co fuoco & j j f & 162 & sf sf j j j 170 &

7 178 & fz fz 186 & sf fz 194 & f sf sf ff fz 202 & ffz 210 & j j j j j j 218 & j j j j j j j j j &

8 6 225 & j j & 231 & j & 237 & & j & & 242 & & 3 3 marcato & 249 & j j j cre - & sce & do j

9 261 & j cre - sce - do 268 & f cre - sce & ff j j j j j j 284 & j f 290 & j j j j j 296 & j j do 7

10 8 302 & 308 & 314 & 320 & j cresc. j j f j 326 & j j 331 & j j j j j j j j

11 336 & j m j & j j j j j 352 & j j j j j j j j j j j j j j j j j j 361 & j j j j j j j j j j j & j 376 & j j j

12 & & 399 & j 3 3 j 406 & cre - sce - do 413 & 420 & sf & j

13 427 & sf f j 436 & j 444 & crescedo 465 & 450 & 460 & j j j j j j f 11

14 & j j j 475 & j j 480 & j j j 485 & 492 & j j j j j j j 504 & Garda d. 3/7 75

15 ako Adolf Hägg ako Adolf Hägg föddes 1850 i Östergar å Gotlad. Ha studerade vid Musikkoservatoriet i Stockholm mella 1865 och 1870 och kude seda som ey Lid-stiediat fortsätta sia studier utomlads. Dessa ileddes i Köeham med ett etydelsefullt år hos Niels W. Gade. Resa gick vidare med studier i Wie och Berli, och ha esökte äve Eglad och Italie. Has sykiska hälsa, som visat tecke å svaghet reda uder resa, försämrades efter återkomste till Sverige 1874, och 1880 togs ha i å metalsjukhus. Ha tillfriskade dock, och efter utskrivige frå sjukhuset 1895 återutog ha med stor eergi sia musikaliska aktiviteter, komoerade, gjorde arragemag (av ega och adras verk samt av e etydade mägd folkmusik) och selade iao. Till det yttre levde ha, med udatag för ågra år i Norge, ett tämlige tillakadraget liv hos släktigar i Hälsiglad till si död Hägg lämade e stor roduktio efter sig, e roduktio som iehåller verk i måga gerer och för måga olika esättigar. Där fis symfoier och adra orkesterverk, kammarmusik, solosåger, körverk och orgelstycke, me största dele utgörs av musik för iao, Häggs eget istrumet. Fi Rosegre, Levade Musikarv Allegro d-moll Om si roll som iaotosättare yttrade sig Hägg å följade sätt: Efter romatikes geomrott i Sverige geom Norma, Söderma och Nordqvist var ett fält orutet, ämlige iao. Fråga är u, om mi iaomusik lyckats fylla detta tomrum (Sohlmas Musiklexiko, ul. 1). Ha skrev 3 soater, 2 soatier, 20 sviter, 10 variatiosverk, därtill valser, scherzi och flera hudra småstycke, som i de tryckta utgåvora kude samlas uder ruriker som Alumlätter eller Kleie Nordische Lieder ohe Worte. Ugefär hälfte av iaoverke lev tryckta uder Häggs livstid, måga gåger lågt efter att de komoerats. Till det oulicerade hör detta Allegro, som Hägg skrev uder ett esök å Gotlad sommare Det är ett stort ulagt stycke, som mycket väl skulle kua fugera som första satse i e soat. Det fis dock iga elägg för att Hägg då hade laer å e fortsättig med fler satser. I det evarade mauskritet i autograf sakar stycket titel, och å de återståede otsida efter allegrot fis edast ett kort stycke i B-dur, örja å e lite gigue i d-moll samt ågra korta skisser. Lågt seare laerade ha däremot att trycka stycket och då kola iho det med adra satser till ett slags svit. I autografe är stycket daterat Garda d. 3/7 75. I Garda tillkom äve två koralförsel för orgel, åda daterade de 20 jui, och två reludier för iao, daterade de 8 juli och de 11 juli. Det förefaller också troligt att Hägg här skrev eller i varje fall föreredde arragemage av 20 Gotlads-Polskor, som trycktes följade år. Fi Rosegre, Levade Musikarv

16 Källkritisk kommetar Källmaterial I Musik- och teaterilioteket i Stockholm fis två källor: A Hägg-samlige 7:9, 1928/5684, 8 sidor, varav Allegro utar s Mauskrit i autograf. Verket sakar titel. I mauskritet fis gaska måga raderigar och ädrigar. Efter det sista duelstrecket har Hägg skrivit daterige Garda d. 3/7 75. Detta mauskrit är huvudkälla för utgåva. B Hägg-samlige 7:9, 1928/85, 16 sidor, varav Allegro utar s Avskrift med tillfogade rättelser och komletterigar av Hägg.,,Allegro är skrivet å s. 1 överst till väster å sida, me rätt högt över otera, så att temoeteckige äve ger itryck av att utgöra titel å stycket. På s. 16 har Hägg skrivit följade text, uearlige ett meddelade till e förläggare: Os. Til dette stykke skulde som o 3 Følge [här följer ett otexemel omfattade de första 6 taktera i sats 1 i Symfoi d-moll!] (ylig sädt.) N o 2 husker jeg ikke (skal staa i oget rev fra 1900 eld. 99.) Titel () ete Drei Klavierstücke elder Suite. Eftersom dea text verkar vara skrive år 1900 och texte är avfattad å daska, utgår jag frå att Hägg väder sig till Herik Heigs, som å Det Nordiske Forlag i Köeham stod för e mägd utgåvor av has musik uder åre , i regel i samarete med Hofmeister i Leizig. Uearlige laerades e utgåva som skulle iehålla l.a. allegrot, och det är eteckade för Häggs aretsmetod, är ha ställde samma sia häfte, att ha ur si stora mauskritsamlig valde ut stycke som ha just då fa assade, fast de frå örja ite alls var täkta att höra iho. Här ka vi se att ha ite es ka mias vilket stycke ha valt ut som sats 2. Av ågo orsak fullföljdes ite ulicerigslaera dea gåg. Kommetarer Avskrifte (B) följer ite helt autografe uta förefaller vara gjord efter e aa källa. Det förekommer rätt måga avvikelser, främst ifråga om ågar och yaser, varav e del ka förklaras som felläsigar av otskrivare. Me avvikelsera är så måga och å ett ar ställe så omfattade, att det förefaller uteslutet att e otkoist utfört detta å ege had. Det gäller t.ex. ett ar ställe, där B iehåller fullt utkomoerade takter, som ara skissartat atyds i ädrigar i A. Hägg själv har gjort rättelser av estaka fel i B och har dessutom fört i e del avisigar, främst yaseteckigar, som ursruglige sakades. Adra felaktigheter i B har dock förlivit okorrigerade, och utgivare har valt att aväda A som huvudkälla för dea utgåva. Dea har åtföljts så lågt det varit möjligt, me ilad det fuits aledig att kosultera B. I kommetarera fis de ställe redovisade där huvudkällas versio ädrats. Midre ädrigar och komletterigar är det gäller ret skrivtekiska detaljer, såsom otskaftes riktig, ågaras lacerig över eller uder otera och utsättig av austecke, har dock gjorts uta kommetar. Detta gäller äve komletterig av felade förtecke, är det ite föreligger ågo tveksamhet. Hägg har varit sarsam med att sätta ut ågar i A, och utgivare har därför satt ut ytterligare e del ågar i aalogi med de ågar som reda fis. Däre-

17 mot har ite ikosekveser i fraserig ädrats eftersom avvikelsera ka vara avsiktliga. De yaseteckigar som Hägg fört i i B har alla tagits med i dea utgåva. Det gäller taktera , , och Hägg har äve skrivit i adra tyer av avisigar i B. Dessa fis redovisade i kommetarera eda. Takt Notsystem Kommetar 1 8 udre I A är ågar edast utsatta i takt 5 7, me det tycks självklart att legato måste gälla reda frå örja och å alla ställe i stycket där detta 16-delsackomajemag uträder. I B fis ågar äve i takt 1 och 8. Takt 2 4 är oterade med ure igstecke, som aturligtvis måste iegria äve ågara. Seare i stycket har B ågar å måga ställe, där de helt sakas i A udre Bastoera i de udre oktave är oterade som åttodelar och förefaller vara tillskriva i efterhad i A. I B är de skriva som 16-delar med skafte gemesamma med de högre oktave. Det är litet märkligt att Hägg ite tog med de lägre oktave å a rallellstället i takt Kaske såg ha tillägget edast som ett alterativ övre Uderstämma å sista sextodele i åda taktera har ciss i åde A och B, me e å arallellstället i Båda variatera är möjliga, och utgivare har valt att resektera dea variatio Ursruglige var övergåge till sidotemat kortare. Efter första ote i takt 49 följde e åttodelsaus i åda otsysteme, och därefter kom direkt adra hälfte av takt 54. Ovaför det övre otsystemet skissade Hägg seda e förlägig, me de är svårläst och omfattar edast övre systemets oter. Äve takt är svårläsliga å grud av ädrigar i åda systeme. Utgåva har därför fått ta hjäl av B och arallellstället i takt Takt sakades ursruglige i A; därefter lev de skissar tat ifogade i och ovaför otsystemet. Utgåva följer B i takt och för övre systemets vidkommade äve å första slaget i takt 77, där ackordet är ofullstädigt i A övre Båge sakas i A och har hämtats frå B och frå arallellstället i takt udre I A är ett svårmotiverat dimiuedotecke isatt mitt i otsystemet. 97 udre Det fis e accet äve å första fjärdedele i B. 150 udre I A sakas ausera i uderstämma. I B är fisset e fjärdedel lågt (i åda oktavera) och sakar efterföljade aus. 157 Nyaseteckige f sakas i A, me är utsatt i B och torde vara självklar.

18 Takt Notsystem Kommetar 157 övre I A och B fis äve ett d1 å första taktslaget. B har därtill idåge frå utakte. Hägg har dock i A gjort raderigar som gör stället oklart, och utgivare har därför valt att ta ort det låga d:et för att ehålla möstret frå föregåede takter. 170 övre I stället för det adra ackordet har B oktave d2 d övre I A och B är mellastämmas h e halvot, vilket ite verkar rimligt, är toe sätts om å 2:a fjärdedele. 202 udre I B fis ett förslag i oktaver (Fiss1 Fiss) i örja av takte. 206 udre I A fis edast otera i de högre oktave, försedda med a visige 8 samt våglije till och med takt 213. I B är otera också edast oterade i de högre oktave tillsammas med avisige col 8 va asso och våglije över otera och dessutom, tillfogat av Hägg uder otera, col 8 med efterföljade våglije. 210 övre I A fis det äve e ot som ser ut som e sextodel ciss1 uder uderstämmas adra ot. De är dock mycket kladdigt skri ve; trolige är de överstruke övre I B är acceter utsatta för uderstämma (ej med Häggs had) i takt 231, 233 och 234 (första ote). 240 udre Beteckige marcato sakas i A me är tillfogad av Hägg i B. 251 övre I A sakas korsförtecket före de första toe. B har fiss, vilket måste vara det rätta. 255 övre Tredje åttodele i uderstämma är svårläst i A, me skall trolige vara g1. B har e udre B sakar ågar me har i stället ståede acceter, iförda av Hägg, å alla toer i takt I B fis e crescedoil, möjlige av Hägg Nyaseteckigara sakas i A. Iförda eligt B. 333 övre Det ka möjlige täkas att det första ackordet skall vara e åt todel och komma direkt å första slaget i likhet med möstret i föregåede takter. Så är det dock varke i A eller B övre Bidågara i äst översta stämma mella takt 337 och 338 samt mella takt 339 och 340 sakas i åde A och B. Isatta eligt takt udre B har idåge mella asstämmas f och f:et i ästa takt, vilket är fullt möjligt (jfr övre systemet). På arallellstället i takt fis dock ige såda åge övre Här är fraserige i A ikosekvet jämfört med takt ag har valt att ite göra ågo justerig, därför att avvikelse ka vara avsiktlig. B sakar helt ågar i dessa takter. 388 udre B har avisige marcato.

19 391 övre I A är uderstämma svår att läsa. Note ser ut som ett c, me det fis äve e hjällije uder ote, så det ka äve täkas att Hägg avsett ett a. För a talar att arallellstället i takt 98 har e, d.v.s. motsvarade to i F-dur, och att det ustår arallella kviter med överstämma vid övergåge till ästa takt, om ma väljer ett c. I källa B är ote c. 408 B har i dea takt, ej i takt övre I B är sextodelsote ett e3, vilket också är möjligt. 427 Beteckige sf sakas i åda källora, isatt i utgåva eligt takt Alla yaseteckigar i dessa takter sakas i A. Iförda eligt B. 447 övre I A har Hägg edast skrivit ut otera i de lägre oktave samt 8 och e våglije som sträcker sig t.o.m. adra sextodele i 448. Detta har utgivare tolkat som att Hägg mear coll 8 va i takt 447, eftersom föregåede takt är i dula oktaver. Så är takte också utskrive i B. 459 övre Mellastämma har f1 i stället för a1 i B, vilket också är harmoiskt möjligt. Dock ör a1 vara det riktiga. 469 övre I A har Hägg edast skrivit otera i de lägre oktave samt avisige 8, följd av e våglije, som sträcker sig till och med första ote i takt 472. Utgivare har gjort tolkige att Hägg avser coll 8 va i dea takt, eftersom föregåede och efterföljade takter är skriva i dula oktaver. Så är stället också utskrivet i B. 487 I dea takt och örja av ästa har Hägg gjort ädrigar. De ursrug liga lydelse tycks vara följade, som äve fis i B: övre Bågara sakas i A me fis i B. Då frase är e omvädig av huvud temat och ackomajemag och karaktär är likadaa som i styckets iled ig ör det vara legato äve här. 509 övre I A sakas idåge till de sista takte; isatt eligt B. Fi Rosegre, Levade Musikarv

20 ako Adolf Hägg ako Adolf Hägg was or 27 ue 1850 i Östergar, at the islad of Gotlad, Swede. After his studies at Musikkoservatoriet i Stockholm etwee 1865 ad 1870, he was awarded the ey Lid-scholarshi, which made it ossile for him to cotiue his studies aroad. The first of these formative years he stayed i Coehage, studyig with Niels W. Gade. The he wet to Viea ad Berli, ad he also visited Eglad ad Italy. His metal health, which already durig his joureys had showed sigs of weakess, chaged for the worse after his retur to Swede i 1874, ad i 1880 he was admitted to a metal hosital. He recovered, however, ad after the discharge i 1895, he resumed his musical activities very eergetically; comosig, arragig (his ow music as well as ieces y other comosers), ad layig the iao. With excetio of a few years i Norway, he lived i retiremet with relatives i Hälsiglad util his death, 1 March Hägg left a large outut, with ieces i may differet geres ad for umerous costellatios of istrumets ad voices (orchestral works, choral ieces, orga ieces, sogs, etc.), ut mostly music for the iao. Durig his lifetime, slightly more tha 70 iao ieces were ulished. Fi Rosegre, Levade Musikarv. Trasl. Neil Betteridge Allegro D mior Hägg oce commeted o his role as a iao comoser thus: After Norma, Söderma ad Nordqvist had estalished romaticism i Swede, there was oe field that remaied uroke: iao. The questio is ow whether my iao music has ee ale to fill this vacuum (Sohlmas Musiklexiko, 1st editio). He wrote three soatas, two soatias, twety suites ad te variatios, lus some waltzes, scherzos ad a few hudred short ieces, which i their rited form could e collected uder titles such as Alumlätter (Alum Leaves) or Kleie Nordische Lieder ohe Worte (Short Nordic Sogs without Words). Roughly half of the iao ieces were rited durig Hägg s lifetime, ofte log after they had ee comosed. Oe of the uulished works is this Allegro, writte y Hägg durig a visit to Gotlad i the summer of It is a large scale comositio that could very well serve as the first movemet of a soata, although there is othig to suggest that Hägg iteded to write ay further movemets. The iece is utitled i the autograh of the extat mauscrit ad o the remaiig sheet after the allegro is oly a rief iece i B major, the egiig of a little gigue i D mior ad a few short sketches. Much later, however, he laed to rit the iece ad lik it to other movemets i a kid of suite. This iece is dated Garda d. 3/7 75 i the autograh. Two choral reludes for orga, oth dated 20 ue, were also writte i Garda, alog with two reludes for iao, dated 8 ad 11 uly. It also seems likely that this was where Hägg either wrote or at least reared the arragemet of 20 Gotlads-Polskor, which were rited i the followig year. Fi Rosegre, Levade Musikarv. Trasl. Neil Betteridge