STUDIEHANDLEDNING Språkundervisning och IKT, 15 hp Karlstads universitet Kurskod LLGA25, anmälningskod KAU-16685

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING Språkundervisning och IKT, 15 hp Karlstads universitet Kurskod LLGA25, anmälningskod KAU Inledning Språkundervisning och IKT (LLGA25) är en kurs omfattande 15 högskolepoäng vid Karlstads universitet. Kursen är en del av lärarlyftet statens satsning på att kompetensutveckla landets lärare och den ges av ämnena Engelska, Spanska och Svenska språket vid Avdelningen för språk. Kursen går på halvfart (50 %; motsvarar cirka 20 timmars arbetsinsats per vecka) och distans, med totalt tre närträffar: den första i Karlstad och de två senare i Lidköping. Kursens mål Kursen syftar till att fördjupa deltagarens kunskaper och färdigheter i språkundervisningens didaktik, såväl i svenska som i övriga språk (engelska, moderna språk), med fokus på IKT-baserade hjälpmedel. Kursen syftar även till att kursdeltagarna utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och redovisa språkdidaktiska arbeten med IKT som en självklar och naturlig del i undervisningen. Kursen har fem lärandemål som kursdeltagaren skall ha uppnått. Efter genomgången kurs skall kursdeltagaren kunna, a. redogöra för ämnesdidaktisk teori i språkundervisning, b. kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten, c. beskriva översiktligt begreppet sociala medier och dess plats i ungas liv på internet, d. redogöra för lagar knutna till användningen av social medier och Internet, e. planera för språkundervisning där elevers olika behov beaktas och i vilken IKT ingår som naturlig del. Kursens upplägg Kursen startar i och med lärarlyftsinvigningen i Karlstad, den januari (alltså närträff 1). Därefter byggs kursen upp av åtta lektionstillfällen virtuella möten (VM) spridda över terminen, oftast med två veckors intervall samt ytterligare två närträffar. I mitten på terminen ligger närträff 2 och i slutet av terminen närträff 3. De två sista närträffarna är förlagda till Lidköping. VM är förlagda till torsdagar klockan om inget annat anges. Teknisk information De virtuella mötena sker i videokonferenssystemet Adobe Connect (AC); se separat schema nedan. AC kräver ingen installation på datorn eftersom det körs i en webbläsare (ex. Internet Explorer, Firefox, Safari). Däremot måste deltagaren ha ett headset med mikrofon. Webbkamera rekommenderas starkt, då det förhöjer interaktionen, men är inget krav. Mellan varje VM sköts all kommunikation på kursen i lärplattformen It s Learning, även det ett webbaserat system. Under första träffen i Karlstad kommer mycket tid att ägnas åt introduktion och övningar i både Adobe Connect och It s Learning. Har du frågor kring tekniken är det alltid bra att kontakta Lärstöd vid Karlstads universitet ( eller larstod@kau.se). Koppla gärna upp dig mot Adobe Connects support som kallas Café Connect innan vårt första virtuella möte för att testa hur din utrustning fungerar. Café Connect har öppet måndag-torsdag kl och samt fredagar kl

2 Vecka NT1 VM1 VM2 VM3 VM4 NT2 VM5 VM6 VM7 VM8 NT = närträff i Karlstad; VM = Virtuellt möte i Adobe Connect. Möte Fokusområde Lärare Lärandemål VM1 Vad är ämnesdidaktik i engelska? VM2 Vad är ämnesdidaktik i moderna språk? VM3 Vad är ämnesdidaktik ur ett läsoch skrivperspektiv? Sundqvist Ahnfelt, Álvarez Andersson VM4 Interaktiva tavlor Berg b VM5 Lag och rätt på nätet Berg d VM6 Sociala medier Nyström c VM7 Barns olika behov Andersson e VM8 Elevers datortillgång Sundqvist b a a a Examination och betygsättning Kursen examineras genom 6 skriftliga inlämningsuppgifter, en lite större uppgift efter VM 1-3, och 5 lite mindre efter VM 4-8. Varje uppgift lämnas in till ansvarig lärare och bedöms med 0-5 poäng. Poängen för den första uppgiften, som sträcker sig över VM 1-3, multipliceras med tre (3) och ger därför 0-15 poäng. Totalt tilldelas alltså inlämningsuppgifterna 0-40 poäng. För att nå betyget godkänt på kursen krävs totalt 20 poäng och för väl godkänt krävs totalt 30 poäng. Poäng 5 Betygsdeskriptorer Skriftlig inlämningsuppgift 4 Kursdeltagarens didaktiska val i uppgiften vilar tydligt på en teoretisk grund och innehåller kontinuerliga referenser till kurslitteraturen. 3 2 Kursdeltagaren gör didaktiska val i uppgiften och refererar till kurslitteraturen. 1 0 Ingen uppgift inlämnad eller texten är mycket knapphändig. Inlämningsuppgift för VM 1-3 Efter VM 1-3 ska du skriva en text som diskuterar vad det innebär att undervisa i dina egna ämnen utifrån den så kallade Agder-definitionen. Vad betyder det att lära sig ett ämne, vilka skillnader och likheter finns det i didaktiskt hänseende mellan dina ämnen? På vilket sätt och i vilken mån anser du

3 att definitionen stämmer med din verksamhet som lärare? Ta utgångspunkt i dessa reflektioner samt i moment från kurslitteraturen som du anser dig ha nytta av i din undervisning och gör en planering för ett tänkt projektarbete i ett av dina ämnen. Beräkna att projektet pågår i två veckor, skriv fram vad det ska handla om, redogör för hur du skulle vilja integrera IKT i detta arbete och sammanfatta vad du tror användandet av IKT kan tillföra undervisningen (alltså varför IKT ska användas). Uppgiften består således av två delar: en första del som diskuterar Agder-definitionen och en andra del som beskriver ett tänkt projektarbete med IKT-inslag. Textmassan ska vara på ord. Inlämningsuppgifterna för VM 4-8 För de fem sista VM ska du skriva ett lektionsupplägg per VM inspirerat av mötets tema, litteratur och diskussioner. Du kan, om du vill, även koppla lektionsupplägget till projektarbetet du skissade på i den första uppgiften. Texten ska vara ord lång och knyta an till det egna klassrummets verklighet, med utgångspunkt i diskussionerna och litteraturen. Observera att texten ska skrivas efter VM (inte inför). Att studera på distans Att studera på distans kräver stor självdisciplin och organisationsförmåga. Vi försöker hjälpa till så mycket som möjligt genom att planera upplägget av litteraturläsning och uppgifter på ett så konkret och rationellt sätt som möjligt, men ansvaret är förstås kursdeltagarens eget i slutändan. Eftersom det är första gången kursen ges är momentschemat något preliminärt. Det kan bli nödvändigt att göra vissa justeringar, vilket i sådana fall meddelas i it s learning. Rent tidsmässigt är uppmaningen: Följ momentsschemat! Det är ingen katastrof om du hamnar på efterkälken, men för din egen skull arbeta ikapp så snart som möjligt. Erfarenhet och forskningsstudier visar bland annat att det är viktigt för distansstudenter att känna att man inte är på distans (!), dvs. att man har kontinuerlig kontakt med kurskamrater och lärare, då detta gynnar studieresultaten. Kursupplägget i Språkundervisning och IKT är sådant att kontakt ska vara möjlig utnyttja detta! Kontaktinformation Kursansvarig och lärare Andreas Nyström andreas.nystrom@kau.se Kursadministratör Anna Nilsson anna.nilsson@kau.se Lärare Vigdis Ahnfelt vigdis.ahnfelt@kau.se Lärare Pilar Álvarez pilar.alvarez@kau.se Lärare Peter Andersson peter.andersson@kau.se Lärare Pia Berg pia.berg@kau.se Lärare Pia Sundqvist Pia.sundqvist@kau.se

4 Momentschema Närträff 1 i Karlstad (20-21 januari) VM1: Vad är ämnesdidaktik i engelska? (torsdag 27 januari, ) Lundahl (2009). Kapitel 4, s , Engelskans innehåll Viberg (2000). s Ellis (2003). Kapitel 3, s , Tasks, interaction, and SLA. Campbell & Duncan (2007). Agder-definitionen av ämnesdidaktik: Pia Sundqvist Ämnesdidaktik är reflektioner över vad ett ämne (norska, historia, engelska, matematik, musik, samhällskunskap etc.) är i förhållande till vad det kan eller borde vara i skola, samhälle, akademi och lärarutbildning. Ämnesdidaktik är de kunskaper och färdigheter som gör att denna reflektion är kvalificerad och ämnesmässigt professionell samt finns närvarande i våra ämnesmässiga praktiker och är i stånd att utveckla ämnena. Ämnesdidaktiken ägnar sig i stor utsträckning åt förhållandet mellan ämnets teori och praktik, och den söker att utveckla ämnets teori om praktik och dess samhälleliga funktion. Ämnesdidaktik har ett uttalat ämneskritiskt och samhällskritiskt element och siktar mot att utveckla kompetens för förändring genom forskning och undervisning. Formulerat av ämnesdidaktikerna vid Högskolan i Agder till seminariet Fagdidaktikk på offensiven! september 2001 på Högskolan i Agder. (Ur Ongstands kupp-text, sid 10.). Översättning av Vigdis Ahnfelt & Pia Sundqvist, Avdelningen för språk, Karlstads universitet, maj, VM2: Vad är ämnesdidaktik i moderna språk? (torsdag 10 februari, ) Ahnfelt & Álvarez Ongstad, Sigmund (2004), Fagdidaktikk som forskningsfeldt i Kunskapsstatus for forskningsprogrammet KUPP. Norges forskningsråd. s Schüllerqvist B, Ullström M & S-O. (red). (2009). Ämnesdidaktik som bro och vetenskap. I: Ämnesdidaktiska brobyggen didaktiska perspektiv inom lärande och forskning. Karlstad university press sid. VM3: Vad är ämnesdidaktik ur ett läs- och skrivperspektiv? (torsdag 24 februari, ) Hoel, Torlaug Løkensgard Innoverretta og utoverretta skriveforskning og skriveteoriar. I: Evenson, L.S. & T. Løkansgard Hoel (red.), Skriveteorier og skolepraksis. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag. S (40 sid.) Peter Andersson VM4: Interaktiva tavlor (torsdag 10 mars, ) Skolverket, Digitala lärresurser i en målstyrd skola, pdf-fil Pia Berg

5 Närträff 2 i Lidköping (17-18 mars) VM5: Lag och rätt på nätet (torsdag 31 mars, ) Skolverket, Digitala lärresurser möjligheter och utmaningar för skolan, pdf-fil Skolverket, Att ge bort kunskap gratis, pdf-fil (s , 50-74) Skolverket, Creative Commons - en guide för lärare, pdf-fil Pia Berg VM6: Sociala medier (torsdag 14 april, ) Findahl (2009). Linde, Jessica och Id a Qvarnström (1/2008). Andreas Nyström Uppgift inför mötet Undersök om din skola har en policy för hur lärare bör hantera sociala medier i sina relationer med elever. Om en sådan policy finns, läs den och förbered dig på att sammanfatta den i grupp under mötet. VM7: Barns olika behov (torsdag 28 april, ) Peter Andersson Estling Vannestål, Maria. (2009). Lära engelska på internet. Lund: Studentlitteratur. 144 sid. Meiring, Lynne & Norman, Nigel. (2005). How can ICT contribute to the learning of foreign languages by pupils with SEN? Support for Learning, 20(3), sid. Svensson, Anna-Karin. Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur, ISBN Antal sidor: 231. VM8: Elevers datortillgång (torsdag 19 maj, ) Pia Sundqvist Bresche & Liss (2009) Linderoth & Bennerstedt (2007) Medierådet (2010a) eller (2010b): Välj den rapport som bäst motsvarar den åldersgrupp du undervisar för! Läs rapporten översiktligt för att få ett hum om hur barns och ungdomars användning och upplevelser av medier ser ut. Båda rapporterna finns nedladdningsbara som PDFfiler från Medierådets hemsida: Sundqvist (2009), s Thorne, Black & Sykes (2009) Närträff 3 i Lidköping (26-27 maj)

6 Litteraturlista Bresche, A., & Liss, Å. (2009). Jag har hela världen i mitt klassrum : Datoranvändning i engelskundervisningen. I S. Granath, B. Bihl & E. Wennö (Red.), Vägar till språk och litteratur (s ). Karlstad: Centrum för Språk- och litteraturdidaktik (CSL), Karlstads Universitet. Tillgänglig online: Campbell, Christine & Duncan, Greg. (2007). From theory to practice: General trends in foreign language teaching methodology and their influence on language assessment. Language and Linguistics Compass, 1(6), sid. Ellis, R. (2003). Task-based language learning and teaching. Oxford: Oxford University Press. Estling Vannestål, Maria. (2009). Lära engelska på internet. Lund: Studentlitteratur. 144 sid. Findahl, Olle. (2009). Unga svenskar och Internet Stockholm: World Internet Institute, Medierådet och.se. 37 sid. Hoel, Torlaug Løkensgard Innoverretta og utoverretta skriveforskning og skriveteoriar. I: Evenson, L.S. & T. Løkansgard Hoel (red.), Skriveteorier og skolepraksis. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag. S (40 sid.) Linde, Jessica & Qvarnström, Ida. (2008). Sociala relationer på nya digitala arenor. Ung kommunikations rapportserie. 72 sid. Linderoth, Jonas & Bennerstedt, Ulrika. (2007). Att leva i World of Warcraft. Stockholm: Medierådet, Regeringskansliet. 80 sid. Lundahl, Bo. (2009). Engelsk språkdidaktik: Texter, kommunikation, språkutveckling. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar). 439 sid. Medierådet. (2010a). Unga och medier Stockholm: Regeringskansliet. 111 sid. Medierådet. (2010b). Småungar & medier 2010: Fakta om små barns användning och upplevelser av medier. Stockholm: Regeringskansliet. 47 sid. Meiring, Lynne & Norman, Nigel. (2005). How can ICT contribute to the learning of foreign languages by pupils with SEN? Support for Learning, 20(3), sid. Ongstad, Sigmund. (2004). Fagdidaktikk som forskningsfelt, Kunskapsstatus for forskningsprogrammet KUPP. Norges forskningsråd. Schüllerqvist B, Ullström M & S-O. (red). (2009). Ämnesdidaktik som bro och vetenskap. I: Ämnesdidaktiska brobyggen didaktiska perspektiv inom lärande och forskning. Karlstad university press sid. Skolverket, Digitala lärresurser i en målstyrd skola, Skolverket, Digitala lärresurser möjligheter och utmaningar för skolan, pdf-fil Skolverket, Att ge bort kunskap gratis, pdf-fil (s , 50-74) Skolverket, Creative Commons - en guide för lärare, pdf-fil Sundqvist, Pia (2009). Extramural English matters: Out-of-school English and its impact on Swedish 9th graders' oral proficiency in English. PhD, Karlstad University Studies (2009:55), Karlstad. 275 sid. Thorne, Steven L., Black, Rebecca W. & Sykes, Julie M. (2009). Second language use, socialization and learning in Internet interest communities and online gaming. The Modern Language Journal, 93(Focus Issue), sid. Viberg, Åke. (2000). Tvåspråkighet och inlärning av språk i och utanför skolan. Språk 2000:18. Kursplaner, betygskriterier och kommentarer (pp ). Stockholm: Skolverket. 15 sid.

7 Referenslitteratur Dörnyei, Zoltán. (2006). Individual differences in second language acquisition. AILA Review, 19, sid. Elbro, Carsten. (2004). Läsning och läsundervisning. Liber. Ellis, Rod. (2003). Task-based language learning and teaching. Oxford: Oxford University Press. 387 sid. Fast, Carina. (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. Studentlitteratur. 168 sid. Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning ( 252 sid. Keene, Ellen O. & Susan Zimmermann. (2003). Tankens mosaik: om mötet mellan text och läsare. Daidalos. 269 sid. Liberg, Caroline. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Studentlitteratur. 210 sid. Malmberg, Per. (2000), I huvudet på en elev. Projektet STRIMS, Stockholm: Bonnier utbildning. 256 sid. Ruiz Bikandi, Uri. (2000). Didáctica de la segunda lengua en educación infantil y primaria. Madrid: Síntesis. 426 sid. Taube, Karin. (2007). Läsinlärning och självförtroende. Norstedts Akademiska förlag. Tornberg, Ulrika. (2005). Språkdidaktik (3 ed.). Malmö: Gleerups. 181 sid. Samuelsson, Stefan. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Natur och kultur. Lundahl, Bo. (2001). Att läsa aktivt, kreativt och kritiskt, Språkboken. Örebro: Skolverket. 15 sid. Lärarnas riksförbund. (2010). Elever och lärare online var går gränsen? Rapport från Lärarnas riksförbund. 40 sid. Liberg, Caroline. (2001). Den livsvida och livslånga läs- och skrivutvecklingen och svensklärarens uppdrag, Att växa med språk och litteratur. Svensklärarföreningens årsskrift sid. Håkansson, Ulla. (2001). Moderna språk i gymnasieskolan, Örebro: Skolverket. Språkboken. 8 sid. Hedström, Hasse. (2009). L som i läsa M som i metod om läsinlärning i förskoleklass och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag. 222 sid. Hedström, Karl-Erik. (2001). Grammatikinlärning, Örebro: Skolverket. Språkboken. 10 sid. Estling Vannestål, Maria., & Lundberg, Gun. (Eds.). (2010). Engelska för yngre åldrar. Lund: Studentlitteratur. 141 sid. Dudeney, Gavin. (2007). The Internet and the language classroom. Cambridge: Cambridge University Press. 171 sid. Björk, Lennart. (2001). Skrivprocessen och främmande språk, Språkboken. 11 sid.