Skapande skola på Ystads konstmuseum. vårterminen 2012
|
|
- Lisa Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skapande skola på Ystads konstmuseum vårterminen 2012
2 Förord Under vårterminen 2012 pågick ett Skapande skola-projekt på Ystads konstmuseum. Projektet var ett samarbete mellan Konstmuseet och grundsärskolan, inriktning träningsskola, i Ystad. Projektets mål var att skapa situationer som aktiverade flera sinnen och som kändes begripliga, meningsfulla och positiva för eleverna i träningsskolan. De utforskade ett samtida konstverk ur Konstmuseets samling och skapade själva i olika material och tekniker tillsammans med konstpedagog Lena Persson. Verket heter Violoncell I (2001) och är gjort av konstnären Anna Wessman som är verksam i Malmö. Det föreställer en cello och är tillverkat i aluminium. Formen har först skulpterats i lera och därefter gjutits av. Cellon är ett fungerande musikinstrument och har varit med i olika utställningar och performances. Förhoppningen är att miljön på Konstmuseet har blivit tillgänglig för elever och personal på träningsskolan, och att de ska komma tillbaka och delta i den ordinarie pedagogiska verksamheten. Cecilia Wallén Utvecklingsledare, Kultur o Utbildning
3 Projektet av Lena Persson, konstpedagog, Ystads konstmuseum Det var viktigt både för eleverna och för mig som konstpedagog att få träffas innan grupperna från träningsskolan kom till Konstmuseet. Därför besökte jag dem på Edvinshemsskolan och Västervångskolan i början av vårterminen. Alla grupper fick ett foto av cellon som kunde användas till att förbereda och återkoppla i skolan. Några av grupperna tog även foton av mig. En grupp besökte Konstmuseet för att se ateljén i förväg. Alla grupper kom till Konstmuseet och arbetade i ateljén vid tre tillfällen. Sammanlagt blev det 21 besök under vårterminen. För varje tillfälle fanns ett tema som relaterade till ett sinne känsel, syn och hörsel. Dessa skapade förutsättningar för både upprepning och variation. Cellons silverfärg återkom i olika material som eleverna jobbade med själva. Vi hade en silverlåda med silverfärgade föremål som julgransprydnader, smycken, ett litet vindspel och en tårtspade. Lådan användes på olika sätt, till exempel som avslutning eller när koncentrationen tröt. Några grupper fick i uppdrag att mellan gångerna hitta egna silverfärgade saker att lägga i lådan. Första besöket känsel Vi kände på cellon, lyfte den och jämförde den med fotot. Ytans struktur, formen och tyngden stod i centrum. Cellon är mycket tung och vi behövde hjälpas åt för att lyfta den. Eleverna gjorde former av silverglittrig lera. Upplevelsen av hur leran kändes var viktig. Den hade också en koppling till cellon, eftersom den ursprungliga formen skulpterats i lera. Andra besöket syn Cellon undersöktes med ficklampor och vi försökte se hur den ser ut inuti. Med hjälp av en spotlight fick vi syn på cellons skugga på väggen. Skuggan växte, krympte och förändrades när lampan flyttades. Alla målade en tavla med silverfärg och glitter. I en grupp fick tavlorna titlar. Tredje besöket hörsel Tidigare hade vi gjort ljud genom att knacka på cellon och knäppa på strängarna. Nu spelade eleverna även på riktigt med stråke. Vid det här besöket tillverkades egna musikinstrument. Instrumenten skulle användas på avslutningen då vi planerat att ha en konsert. Det blev olika varianter av maracas och trummor. En grupp gjorde små celloliknande instrument av plåtburkar och metalltrådar. Alla instrument kläddes i aluminiumfolie eller silvertyg, eller målades med silverfärg.
4 Avslutning Avslutningen var gemensam för alla grupperna och hölls i slutet av terminen på Edvinshemsskolan i Ystad. Musikern Amit Sen kom för att spela på cellon. Anna Wessman som gjort cellon var också där. Konstnären Camilla Backman filmade avslutningen. Eleverna hade vernissage i skolans matsal och visade silvertavlorna de målat. Därefter fortsatte vi till en scen som finns i skolans källare för att lyssna på cellokonserten. Amit spelade själv i början och slutet. I mitten deltog eleverna med sina egna instrument. Avslutningen var både ett sätt att knyta ihop vad vi gjort tidigare och en ny upplevelse av den vid det här laget välbekanta cellon. Eleverna var mycket engagerade i vad som hände och under konserten uppstod en koncentrerad och intensiv stämning. Det var magiskt som en av pedagogerna uttryckte det.
5 Reflektioner från skolan Träningsskolans personal såg i efterhand några aspekter av projektet som särskilt positiva. Dessa var utformningen kring olika sinnesintryck, själva arbetet med cellon, att få komma till Konstmuseet mer än en gång och att projektet var väl förberett. De flesta upplevde även att det var anpassat efter elevernas kunskapsnivå, medan några ansåg att vissa av eleverna kunde getts större utmaningar. Att åka från skolan och att vara på en annan plats var också betydelsefulla delar i helheten. På så vis anknöt projektet även till andra av skolans ämnesområden som vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Att eleverna träffat mig i förväg sågs som ett viktigt inslag. och om skolans roll i projektet Eleverna har under de olika aktiviteterna visat skaparglädje, engagemang och förståelse för det vi gjort. Att personalen, som känner eleverna väl, ser projektet som en positiv upplevelse för dem är mycket glädjande. Det är också tack vare det fina samarbetet med skolan som projektet fallit väl ut. I skolan har man knutit an till det vi gjort på Konstmuseet på olika vis, och skapat sammanhang åt eleverna. Personalen har kontinuerligt dokumenterat vad vi gjort med foton och filmer. Det är ett arbetssätt eleverna är vana vid, och i skolan används foton för att komma ihåg och reflektera kring tidigare aktiviteter. Vissa grupper har haft fotot av cellon uppe i klassrummet under projektets gång. Andra har pratat om färgen silver och om cellomusik i olika sammanhang. Några grupper har använt de egentillverkade instrumenten på musikundervisningen i skolan. Avslutningen och konserten upplevdes som bra tillfällen för att återknyta till projektet som helhet. Förberedelse, koncentration och upprepning Dialogen med skolan, och att alla varit införstådda med vad som ska ske, har varit avgörande för att projektet fungerat. Mycket tid har därför lagts på förberedelser. I det praktiska arbetet har fokus legat på ett enda konstverk som kan användas och förstås på olika sätt. Det har gett eleverna möjlighet till koncentration och fördjupad förståelse. Även miljön och omgivningen spelar roll, och för mycket distraktion från annat har i möjligaste mån undvikits. Grupperna har gjort flera besök. Vi har varit på samma plats och upprepat liknande aktiviteter som alla utgått från cellon. På så vis har välkända och nya inslag kunnat komplettera varandra.
6
7 Förklaringar Skapande skola är en statlig kultursatsning som inrättades Syftet är att öka barns och ungas möjligheter till eget skapande samt att stärka kopplingarna mellan skolan och kulturlivet genom olika projekt. Projekten ska ha sin utgångspunkt i läroplanen och genomföras inom ramen för skolans verksamhet. Det är skolornas huvudmän som ansöker om finansiering från Statens Kulturråd antog Ystads kommun en kulturstrategi och en kulturgaranti för barn och unga för att garantera kontinuitet och långsiktighet i arbetet med olika kulturformer. Ystads kommunala kulturinstitutioner, allmänkulturen, biblioteket, Klostret och Konstmuseet, har ambitionen att vända sig till kommunens samtliga elever. Träningsskolan är en inriktning inom grundsärskolan som omfattar fem ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Undervisningen anpassas i hög grad individuellt efter elevernas skiftande behov, förutsättningar och intressen. Ämnesområdet estetisk verksamhet ska bland annat ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om färg, form och struktur samt om ljud, rytm och musik. Träningsskolan i Ystad har sju elevgrupper, sex på Edvinshemsskolan och en på Västervångskolan. Det går tre eller fyra elever i varje grupp. Eleverna är 7-16 år gamla och kommer från kommunerna Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad. Projektet utformades av Lena Persson, konstpedagog, och Madelene Oldeman, konstmuseipedagog, i dialog med träningsskolans personal. Det utfördes praktiskt av Lena Persson. Anna Wessman, konstnär, deltog som gäst. Amit Sen, musiker, spelade på cellon och Camilla Backman, konstnär, dokumenterade avslutningskonserten och vernissagen. Cecilia Wallén, samordnare för Skapande skola i Ystads kommun, har stöttat och hjälpt till på olika sätt under projektets gång. Varmt tack till elever och personal på träningsskolan för ert stora engagemang! Alla foton är tagna av personal på träningsskolan förutom omslagsbild som Madelene Oldeman tagit. Projektet är finansierat av Statens kulturråd. Katalogformgivning Peggy Eklöf, 29 media Tryck Vollsjö Tryck Papper Multidesign original 130 g Typsnitt Futura ISBN
8
9 Några tankar kring ord och ordlöshet Inom det konstpedagogiska området finns lite dokumentation gällande samarbeten mellan elever i träningsskolan och konstinstitutioner. Det finns mycket att forska vidare kring och att lära. Att generalisera innebär alltid en risk, oavsett vilken grupp det gäller. I slutändan är det viktigaste att alltid försöka möta varje person som en individ med egna resurser och förutsättningar. Ändå finns några saker att vara uppmärksam på när man samarbetar med träningsskolan. Det finns ofta ett behov av struktur och att olika valmöjligheter begränsas. Som utomstående blir man till viss del beroende av de pedagoger och assistenter som finns runt eleverna. Det går inte alltid att förlita sig på det sociala samspel som man kanske är mest van vid, och kommunikationen med eleverna går ibland via personalen. Att använda kortfattade och koncisa förklaringar är bra, liksom att fundera över vad som verkligen är motiverat att säga i olika situationer. Förmågan att tydliggöra med ord är viktig, inte minst inom pedagogiken. När den inte räcker hela vägen kan utgångspunkter för andra metoder skapas. Att känna, se och lyssna på ljud kan bli viktigare än beskrivningar. Ett ordlöst utforskande av världen omkring oss står i kontrast till vårt informationsspäckade och textbaserade samhälle, och utgör ett värdefullt komplement som bör prövas och vidareutvecklas.
Implementering av individuella programmets ämnesområden i ett lärarperspektiv. Karolina Olsson, lärare Karin Persson, biträdande rektor
Implementering av individuella programmets ämnesområden i ett lärarperspektiv Karolina Olsson, lärare Karin Persson, biträdande rektor GYSÄR13 höstterminen 2012 Häggviks gymnasium Skolverkets referensskola
Utvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet
Utvecklingsarbete 2012-2013 1 Bakgrund I och med nya läroplaner och kursplaner från 1 juli 2011 tydliggörs behovet av fördjupade kunskaper när det gäller bedömning av elevernas kunskaper i skolformen Grundsärskola:
Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun
Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun 2017-2019 Ystads utbildningsverksamheter vilar på tre ben: det digitala benet, kultur samt utepedagogik. I arbetet med att möjliggöra högre måluppfyllelse
Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Förstärk handlingen i en saga med hjälp av dofter.
Lukt och smak Vi träffar på många olika dofter i vår vardag och det är bra om vi, tillsammans med eleverna, stannar upp och tar möjligheten att uppleva dem mer än vad vi kanske vanligtvis gör. Lukter kan
VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014
VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014 Kunskapsutveckling Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen (Barn- och utbildningsplan för Ystad kommun 2010-2014, BUN-plan). I förskolan arbetar
Så gör man. Koppling till läroplan
Så gör man Hur gör man när man ska tvätta händerna, byta binda eller raka sig? Läromedlet Så gör man - hygien består av åtta bildberättelser med fem bilder i varje. Det finns både i tryckt form och som
Arbetsplan Träningsskolan
Arbetsplan Träningsskolan 2015-2016 Allas lika värde, olika och lika bra! MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2015 Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv,
Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse
Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser
Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen
Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Grundsärskola inom enhet Mössebergsskolan Läsår 2016/2017 Monica Carlgren, rektor Beskrivning av verksamheten Genom den samlade läroplanen Lgr -11, anges de grundläggande
Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret
Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom
Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17
Idunskolans lokala pedagogiska planering Läsåren 2015/16 och 2016/17 Kommunikation Språket är elevens främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar eleven sin identitet,
Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan
Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan Maria Sjödahl Nilsson Rektor Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2011 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera
Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen
Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2015/2016 Karina Bronell, rektor Beskrivning av verksamheten Genom den samlade läroplanen
Sagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum
Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som
Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
LÄRANDE SAMSPEL I SAGANS VÄRLD. Marie Eriksson Förskolans yngsta barn 2018
LÄRANDE SAMSPEL I SAGANS VÄRLD Marie Eriksson Förskolans yngsta barn 2018 KONTAKT OCH INFORMATION marie.eriksson@molndal.se Lärande i sagans värld LITTERATURPROFIL I Mölndal har det sedan 2005 pågått ett
Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering
till facilitering till facilitering Denna guide är tänkt som en förklaring och ett enkelt verktyg till att leda ett bra samtal om interkulturella frågor i Kompetensverkstaden. Syftet är att du lättare
Lärarhandledning till Så gör man, ett läromedel från Bona Signum. Så gör man
Så gör man Hur gör man egentligen när man ska åka tåg? Eller gå och handla? Och hur kan en begravning vara? Läromedlet Så gör man består av åtta bildberättelser med fem bilder i varje. Det finns både i
Arbetsplan för Vedeby särskola
Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg
Lektionsaktivitet: Känna igen, hitta och beskriva
Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 2 Del 3: Geometri och statistik Geometri Träningsskola och individuellt program Berit Bergius & Lena Trygg, NCM Om verkligheten ska bli begriplig
En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar.
En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar. V 3 När jag tänker tillbaka på terminen som gått så dyker flera härliga bilder upp, flera av dem har pedagogera
Fenomen som undersöks
Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.
Språkrunda För dig som vill träna svenska på Moderna Museet Malmö Hej och välkommen till Moderna Museet Malmö! Här kommer du att ha möjlighet att titta på konst och uppleva den på ditt eget sätt samtidigt
Lidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Välkomnandet av den nya förskoleklassen
Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2
Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2 Välkommen till Bästa världen! En spännande upptäcktsfärd för dig och dina elever tar snart sin början. Handledningen är tänkt att ge dig som pedagog stöd på färden.
IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019
IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019 I Grundskolans läroplan anges att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola eller gymnasieutbildning: kan använda modern teknik som ett verktyg
Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad
Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Grundsärskola och gymnasiesärskolan Grundsärskolan består av nio årskurser. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. I Sverige
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt
Informationsmaterial för lärare Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Museet som läranderesurs för grundskolan och gymnasiet Att uppfylla skolans mål genom museibesöket Genom att besöka museet
Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning
Kursplan Obligatoriska särskolan Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Förord Detta är en konkretisering av de mål som framställts
Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet
Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga
Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande Barn, föräldrar och besökare skall känna sig välkomna till
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:
Allmänna pedagogiska tips För dig som ska leda en grupp och söker inspiration eller variation följer här några tips som kan vara användbara för att börja ett möte eller utbildningstillfälle, värma upp
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013
Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan
Skolbild för Särskolan Regnbågen
Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med
Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar
Kvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Konstpedagogiska projekt och workshops
Konstpedagogiska projekt och workshops Monique Wernhamn Slottsskogsgatan 40, 414 53 Göteborg, 0736-386859 wernhamn.monique@gmail.com, www.moniquewernhamn.com Om mig Jag heter Monique Wernhamn, är 39år
Verksamhetsplan ht och vt Inledning:
Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan
Grundsärskolan. Särskolans rikskonferens Kristina Dahlberg, Anna Löfström Undervisningsråd För- och grundskoleenheten
Grundsärskolan Särskolans rikskonferens 2018 Kristina Dahlberg, Anna Löfström Undervisningsråd För- och grundskoleenheten Nyheter och några vanliga frågor Obligatorisk förskoleklassen påverkar det grundsärskolans
Grundsärskolan är till för ditt barn
Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Tema vatten hösten 2012
Tema vatten hösten 2012 Vi märkte redan under våren ett stort intresse för vatten hos barnen. Detta intresse ville vi spinna vidare på. Ämnet naturkunskap finns med i vår läroplan och att utforska vatten
Mellan dig och mig. Ystads konstmuseum 2 februari 28 april Kom med din klass till Ystads konstmuseum! Om utställningen Mellan dig och mig
Mellan dig och mig Ystads konstmuseum 2 februari 28 april 2019 Deltagande konstnärer: Carl Hammoud, Lena Johansson, Henrik Lund Jørgensen, Pauliina Pietilä, Viktor Rosdahl, Hanna Sjöstrand, Elizabet Thun
KVALITETSREDOVISNING
Träningsskolan 2009-06-11 KVALITETSREDOVISNING Kommunikation Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler.
UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN
UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN Värmlands Museum visar Japanska Träsnitt Under utställningen Bilder från den förbiflytande världen, där ett 50 tal träsnitt visas, vill vi berätta om konstnärerna,
SKAPANDE SKOLA 2015-16
2015-16 Nu finns möjlighet att under läsåret 15-16 göra Skapande skola-projekt på Din skola. Falkenbergs kommun har av Kulturrådet beviljats medel för att genomföra konstnärliga projekt för årskurs F-9
Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund
Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer
Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Samskapande
Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 4 (april-juni), läsåret
Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 4 (april-juni), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för
Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15
Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten
MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE
MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS
Särskolan är till för ditt barn
STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-10-07 Allt textmaterial är hämtat från Skolverkets stödmaterial Grundsärskolan är till för ditt barn Dokumentet är kompletterat med bilder från Stenungsunds kommuns grundsärskola.
Ett av barnen hittade en grov gren på marken som han knäckte av. Grenen visade sig vara blå inuti.
Hitta fel-leken Utvecklar intresse och förståelse för naturen olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra - Naturvetenskap och teknik, Förskola Bakgrund Jag följde med några
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015
Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem
Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets
Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell
Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell 1. Är appen lättbegriplig för barn? Kan barnen använda appen självständigt utan en närvarande pedagog? Är appen lättnavigerad för en vuxen med lägre kompetens
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Hyttan Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns
Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Av: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Lärarhandledning
Av: Annika Löthagen Holm Sluka svenska! Lärarhandledning SLUKA SVENSKA! Serien Sluka svenska! riktar sig till elever som läser svenska som andraspråk på låg- och mellanstadiet. Innehållet fokuserar på
Skolkulturplan. ett gott liv. -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun. Godkänd av bildningsnämnden nden 2016-03-23, 25
Skolkulturplan ett gott liv -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun Skolkulturplanen, ett gott liv bygger på: -Barnkonventionen -Förskolan och grundskolans styrdokument -Relevant, en
Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk
Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång
Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Lokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Inlärning. perception. produktion
2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:
Arbetsplan Mira Fritids
Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se
Grundsärskolan är till för ditt barn
Grundsärskolan är till för ditt barn Beställningsuppgifter: Skolverkets publikationsservice Telefon: 08-527 332 00 E-post: publikationsorder@skolverket.se www.skolverket.se/publikationer Beställningsnr:
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden
Äppelvikens förskolor
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Äppelvikens förskolor Ing re ss Äppelvikens kommunala förskoleenhet med fem förskolor, ligger i stadsdelen Bromma, med geografiskt relativt litet avstånd mellan
TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker
TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker MUMINDALEN 2015/2016 Förutsättningar Ålder 2år 3år 4år Flickor 4 2 1 Pojkar 2 3 3 Andrine Hultstrand Leg. Förskolelärare Emma Larsson Barnskötare Jenny Nilsson Barnskötare
Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda
Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara
Aktiva Ute Malmö Naturskola
Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av
Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Verksamhetsberättelse Grundsärskolan Läsåret 2012/13 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och värden sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande sidan 7 Skola
Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt
Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.
KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan
Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014
2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Handlingsplan Skapande skola Borås Stad
Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva