Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

Transkript

1 Informationsmaterial för lärare Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

2 Museet som läranderesurs för grundskolan och gymnasiet Att uppfylla skolans mål genom museibesöket Genom att besöka museet får ni en lärorik och spännande upplevelse, samtidigt som ni kan uppfylla många av skolans mål. Museimiljön är en offentlig miljö, utanför skolans väggar. Vi arbetar utanför skolans ramar, med estetiska lärprocesser och annorlunda studiemiljö. Vårt pedagogiska program kallat Samtidskonst vad är det? ger eleverna möjlighet att ta del av konst från olika delar av vår västerländska kultur. De får möta konst gjord i olika material och metoder, i original och i bildform. Förutom en inblick i konstens värld ingår eget skapande, både i grupp och enskilt. Vi arbetar associativt och experimentellt, med frågor som ligger i tiden. Utifrån elevernas egna tankar om vad som är viktigt för dem i vår egen tid och vardag gestaltar vi och provar på rollen som samtidskonstnär. Vi pratar också om konstens roll idag jämfört med förr i tiden, samt om konstnärens villkor och konstvärldens struktur. Lärande hos oss ska vara ett lustfyllt och stimulerande komplement till skolans lärande och vi ser oss som en resurs för skolan där skolans läroplaner appliceras på våra utställningar, samlingar och våra pedagogiska metoder. För elever i år 7-9 kan Samtidskonst vad är det? stimulera till måluppfyllelse enligt följande: Kunskaper (Lpo 94): Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära utvecklar sitt eget sätt att lära utvecklar tillit till sin egen förmåga lär sig utforska, lära och arbeta självständigt och tillsammans med andra Mål att uppnå i grundskolan (Lpo94): Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans

3 Inför besöket bra för dig som lärare att känna till TRIVSELREGLER Du som lärare ansvarar för gruppen under besöket i museet. Gå alltid tillsammans med alla dina elever. Vi rekommenderar att ni hänger av er ytterkläderna i vår reception. Eftersom det är lätt att stöta till föremål eller konstverk i salarna får stora väskor och ryggsäckar inte tas med in, utan ska låsas in i våra förvaringsboxar. Vill ni äta medhavd matsäck, säg till när ni bokar så försöker vi ordna det. Man får inte röra vid konstverken eftersom museets uppdrag är att bevara dem för alltid, så att även kommande generationer av museibesökare kan ta del av dem. På våra fingrar finns salt och fett som kan ge stora skador på konstverken och alltid lämnar märken, oavsett material. Om ni vill fotografera, be om ett fototillstånd i receptionen. Blixt får inte användas eftersom den kan skada genom sin ljusstyrka. Visning bokar du hos: lena.lindgren@ostergotlandsmuseum.se eller på Vi vill veta: ditt namn, e-postadress, telefon deltagarnas antal och ålder/årskurs samt skola datum och tid för besöket (gärna flera alternativ) vilket program ni vill ta del av/vilken utställning ni vill se Du som lärare kan förbereda besöket genom att gå igenom de vanligaste geometriska formerna med eleverna så att de är bekanta med terminologin som används. Det är bra om du också pratat om vad ett museum är och vad som gäller här (se våra trivselregler).

4 Under besöket Programmet Samtidskonst vad är det? inleds med en kort introduktion till museet och vår konstsamling. Vi pratar om varför det finns konst, om original och kopia, donationer och mecenater. Vad konst haft för funktion igår jämfört med idag, hur konst och konstvärld fungerar och varför vissa saker kallas för konst och andra inte. Poängen är dels att klargöra att det inte finns något som är fel när det gäller en konstupplevelse. Var och en tolkar och upplever utifrån sina förutsättningar och tidigare erfarenheter. Vi vill genom detta skapa en tillåtande attityd hos eleverna och en trygghet i gruppen inför resten av programmet. Samtidigt närmar vi oss också dagens konst och konstvärld som många upplever som främmande. Installationer, filmer, animationer, happpenings och performances och andra blandformer tas upp och diskuteras. Vad handlar det om? Vad vill konstnärerna idag, hur ser deras roll ut? Därefter får eleverna välja varsitt konstverk (i form av en utskriven bild av verket) som de sedan tar med sig till vår kulturhistoriska utställning Östgötaliv. Där väljer de något som de tycker hör samman med det valda konstverket. Det kan vara en idé, en känsla, en form, en färg eller något helt annat. Det handlar om att hitta associationer och tillåta sig att tänka bredd och fantasifullt utanför ramarna. Var och en får sedan berätta vad de valt och varför, d v s hur de associerade verk med föremål. Pedagogen berättar kort om konstverken, konstnärerna bakom och de ämnen som konstverken tar upp. Nästa övning är kollektiv. I mindre grupper får eleverna gestalta ett dagsaktuellt ämne. Om tid finns får eleverna själva diskutera och göra en lista över ämnen att utgå ifrån. Är tiden knapp väljer pedagogen ämnet. Alla grupper gestaltar då samma ämne. Övningen görs i högt tempo med enkla material. Den avslutas med en genomgång där varje grupp berättar om sin gestaltning. Programmet avslutas med en sammanfattning av vad vi gjort. Samtidskonst vad är det? har förhoppningsvis gett eleverna en ingång till dagens konst och inspirerat till ett öppet och kreativt förhållningssätt till framtida möten med den samtida konsten, som finns överallt runt omkring oss.

5 Efter besöket (inspiration att utgå ifrån och anpassa till dina elever) Följ gärna upp besöket med att fråga eleverna vad som var bäst respektive sämst med besöket. Ställ frågan på det sättet istället för att fråga vad de kommer ihåg eller vad de tyckte rent allmänt, eftersom du kommer att få utförligare svar genom en bäst/sämstfråga. Vill du, får du gärna återkoppla till den pedagog ni träffade på museet. Feedback är bra för utvecklingen även för oss! 1 Jobba vidare utifrån de gestaltningar eleverna gjorde på museet Låt eleverna arbeta vidare utifrån sina gestaltningar. Kanske vill de fördjupa sig i ämnet och gestalta det med andra medier och metoder som kräver mer tid. Genom detta kan kreativiteten fördjupas och elevernas förtrogenhet med olika konstnärliga metoder öka. Samtidigt får eleverna möjlighet att fördjupa sig i ett ämne teoretiskt då det kan vara nödvändigt att läsa om ämnet innan en fördjupad gestaltning tar vid. Vilket ämne eleven valt avgör vilket skolämne som tränas, men oavsett ämne handlar det om informationssökning och källkritik, samt egen reflektion. 2 Leta fakta om konstnärer idag Låt eleverna välja en samtida konstnär. Eleven får sedan söka information om konstnären och hans/hennes verksamhet. Informationen kan sedan bearbetas på olika sätt. Allt ifrån att skriftligt beskriva konstnären och hans/hennes konst, till att gestalta och parafrasera det den valda konstnären arbetar med. I denna övning kan man även lägga in ett historiskt moment genom att låta eleven leta referenser bakåt i tiden till den konst som görs idag och t ex titta på likheter och skillnader. Det kan även handla om att leta nutida skildringar av samma ämne som konstnären tar upp; hur beskrivs ämnet i media, finns det reklam som tangerar ämnet, eller tv-program? Eleven kan framföra sitt arbete muntligt för att öva muntlig framställning. Kanske vill någon dramatisera konstnärens liv. Eller göra en reklamfilm om ämnet. Det finns egentligen inga andra begränsningar än tid och pengar Momentet kan även göras som grupparbete om flera elever vill arbeta med samma konstnär. På detta sätt tränas gruppdynamik och processarbete, liksom svenska, historia och nutidsorientering. Val av medium och framställning ger möjlighet till eget skapandet och utvecklandet av den egna kreativiteten. 3 Färg och pensel kontra dator och pixlar Låt eleverna välja ett konstverk, nutida eller äldre. Kriteriet är att konstverket ska vara målat på duk. Det målade konstverket översätts sedan till pixlar och görs som datorkonst alternativt framställs på annat sätt, t ex genom broderi eller tredimensionellt gestaltande. 4 Gör om Gör rätt Låt eleverna välja det konstverk de tyckte allra sämst om. De får sedan fundera över vad det var som gjorde att de ogillade konstverket och beskriva det med ord, samt öva argumentationsförmågan genom att förklara för varandra varför verket var tråkigt/dåligt/trist eller vad eleven nu tyckte.

6 Efter att ha satt ord på sin upplevelse och argumenterat för sin sak får eleven i uppgift att göra om verket, att förbättra det. Om jag vore konstnär och ville berätta om detta hade jag istället gjort så här skrivs ner och utförs sedan om intresse och tid finns. Här kan man också prova att föra in konstnärliga ismer i omarbetandet. Att t ex göra verket surrealistiskt, impressionistiskt, kubistiskt eller expressionistiskt kan ge ingångar till hur ismerna ser ut och tankarna som funnits bakom dem. 5 Förnuft och känsla Prova att låta alla elever arbeta samma verk, gärna ett samtida sådant som t ex Stina Opitz Utsatt. Eleverna ska först göra om verket så att det blir konkret och begripligt, fullt av fakta och förnuft. Vad handlar utsatthet om? Hur definieras det? Hur ser en fåtölj ut och vad är dess ursprungliga funktion? Säkerhetsnålens utseende och funktion? Hjärtat i stolsryggen? Termosen? Hela tiden är fokus på att ta fram fakta, beskriva funktionen och vara förnuftig. Därefter gör ni tvärtom, dvs låter känslan styra arbetet. Vad tänker ni på när ni hör ordet utsatt? Hur tror ni att det känns det att vara utsatt? Stapla adjektiven på varandra, gör listor över utsatthetens känsla och de eleverna associerar till när det hör ordet utsatt. Låt dem sedan väja en färg och en form som för dem signalerar utsatthet. Ev kan även ett föremål föras in i valet. Med hjälp av dessa ingredienser skapar eleverna en gestaltning av utsatthet där känslan är i fokus. Gestaltningen kan gärna tonsättas, dvs låt dem välja musik till den för att förstärka känslan. Även andra sinnen kan tas med, som känsel, doft och smak går det att smaka på utsatthet? Efteråt får eleverna reflektera över sina arbeten och över förnuft och känsla. Krockar dom eller hänger dom samman? Går det att göra en gestaltning av ett abstrakt begrepp som både baseras på fakta och känsla? Fördelar och nackdelar? Genom detta tränas förmågan att analysera och förmågan att skapa. Språket tränas genom hela processen, liksom reflektionsförmågan. Övningarna ovan är kortfattat beskrivna. Hör gärna av er om något är oklart eller bara för att berätta hur det gått! Lena Lindgren, museipedagog Östergötlands museum lena.lindgren@ostergotlandsmuseum.se eller på Östergötlands museum en läranderesurs för grundskolan och gymnasiet