Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret

Transkript

1 Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret skla fritidshem

2 Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin Perssn Pernilla Fajerssn Staffan Gmetz Elevhälsteamet Iréne Gustavssn Eva-Maria Oladttir Birgitta Rausman Kathrin Hök ledning specialpedagg förskllärare lärare fritidspedagg rektr specialpedagg sklsköterska sklkuratr Plicy Vejbystrands skla ch förskla strävar alltid efter att ge barn ch vuxna en trygg arbetsmiljö. Vi skapar respekt för alla människrs lika värde ch förståelse för varandras likheter så att ingen utsätts för kränkande handlingar, främlingsfientlighet eller annan diskriminerande särbehandling pga. kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Vi har engagemang ch kunskap sm är viktiga faktrer för ett framgångsrikt arbete mt detta. Alla vuxna - både persnal ch föräldrar - måste vara klara ch tydliga i våra budskap till barnen när det gäller frågr sm handlar m vänskap, slidaritet ch tlerans. Vi ska vara medvetna m att det är den vuxnes värderingar ch beteende sm påverkar våra barn mest både i hem ch skla. Sklans ch fritidshemmets visin Vi respekterar varandra trts att vi ibland tänker ch tycker lika, har lika vanr ch ser lika ut. Vi tränar ss på att lyssna, när andra talar till ss ch berättar någt. Vi talar m för andra vad vi vill ch vad vi tycker är bra på ett respektfullt ch tydligt sätt. Sklans ch fritidshemmets skyldighet Sklan ch fritidshemmets skyldighet att mtverka kränkande behandling finns angivna i Skllagens (2010) 6:e kapitel samt 1, Diskrimineringslagen (2008:567). Sklans rektr har yttersta ansvaret för att lagen följs. Trygghetsgruppens uppdrag Trygghetsgruppen (TG) arbetar med aktuella trygghetsfrågr i huvudsak på grupp ch individnivå ch kan ta hjälp ch stöd från både sklkuratr ch sklsköterska på både individ ch gruppnivå inm de eknmiska ramar sm har getts. Gruppen utreder inkmna trygghetsärende ch agerar vid behv. Under träffarna sker infrmatin från Elevhälsteamet, infrmatin från verksamheternas trygghetsarbete, lika aktiviteter sm främjar likabehandling planeras mm. Gruppen ansvarar för upprättandet av verksamheternas Likabehandlingsplaner. Gruppen träffas 1ggr/mån

3 Elevhälsteamets uppdrag Elevhälsteamet (EHT) har övergripande ansvaret för sklans Elevhälsa ch arbetar förebyggande ch i huvudsak med hälsfrämjande frågr på rganisatins- ch gruppnivå sm stimulerar lärande för varje elev. Rektr eller den rektrn utser är ansvarig ch i det uppdraget ingår även ledning av TG. Individärende sm aktualiseras i EHT är av sådan karaktär att det finns ett beslut på att ett åtgärdsprgram ska upprättas samt individärende sm kräver samarbete med scialtjänsten. Gruppen träffas 1ggr/mån. Arbetsgång Likabehandlingsplan Planen ska vara ett levande dkument, bland elever, persnal ch vårdnadshavare. Varje år ska planen upprättas. Rektr ansvarar för att en ny plan upprättas varje år. Likabehandlingsplanen presenteras ch förklaras för elever vid läsårsstart (mentr ansvarar) På föräldramöte vid läsårstart (mentr ansvarar) På hemsidan (rektr ansvarar) Vid intrduktin av nya elever ch vårdnadshavare (mentr ansvarar) Vid intrduktin av ny persnal (rektr ansvarar) I persnalgruppen vid uppstart av nytt läsår (TG-representant) Tidsplan för revidering av Likabehandlingsplan Jan/feb (senast v7) Vecka 7 Februari Mars-maj September Rektr delar ut planen till all persnal samt vårdnadshavare (pappersfrm) för revidering. Skriftliga synpunkter från föräldrar lämnas annymt i brevlåda eller kan delges på vårens föräldramöte. Kartläggning genmförs av Elevrådet. På föräldramötet presenteras krt resultatet från Elevrådets kartläggning, där synpunkter från föräldrarna tas emt. Utvärderas planen ch ses över inför revidering. Upprättande av läsårets Likabehandlingsplan. Planen Presenteras på terminens föräldramöte. Sklans ch fritidshemmets definitin av diskriminering Diskriminering är ett begrepp man använder när man talar m negativ ch kränkande behandling av individer utifrån lika grunder. Vi talar m att man kränker någns värdighet. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Indirekt diskriminering är när sklan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt sm verkar vara neutralt, men sm i praktiken missgynnar ett barn med t.ex. ett visst kön, viss etniska tillhörighet, religin eller funktinshinder.

4 Diskrimineringsgrunderna är: Kön: ex ingen kränkning p.g.a. att du är flicka eller pjke. Könsöverskridande identitet eller uttryck: ex ingen kränkning för att du tycker m att klä dig i kläder sm av traditin brukar användas av det andra könet. Etnisk tillhörighet: ex ingen kränkning för att du kmmer från ett annat land. Religin ch annan trsuppfattning: ex ingen kränkning för att du har huvudduk. Sexuell läggning: ex ingen kränkning för att du giller en persn av samma kön. Ålder: ex ingen kränkning på grund av att någn i gruppen inte är lika gammal sm de andra. Funktinsnedsättning: ingen kränkning på grund av att någn sitter i rullstl eller har andra svårigheter sm inte syns. Sklans ch fritidshemmets definitin av kränkande behandling Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mt principen m alla människrs lika värde. Kränkningar är fta ett uttryck för makt ch förtryck. En viktig utgångspunkt är att barnets upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar ch uppmärksammas. Befgade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening, även m eleven ifråga kan uppleva det. Psykiskt Genm att t.ex. utestänga eller frysa ute någn, verbalt trakassera någn genm ht, hån eller elaka tillmälen sabtera eller förstöra det någn har gjrt. Viska, sprida rykten, snacka skit, reta, trakassera, håna, härma, hta, anmärka på utseende, kmmentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra, hånskratta, skämta, skicka kränkande SMS ch . Himla med ögnen, klla på någn, kasta menande blickar mellan varandra, göra miner, sucka, tystna, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någn sm luft. Fysiskt Genm att t.ex. knuffa, sparka, slå, nypa, hålla fast eller stänga in någn mt dennes vilja. Sklans ch fritidshemmets definitin av mbbing Psykiskt Upprepade gånger under en längre tid blivit trakasserad genm att t.ex. utestänga eller frysa ute någn, verbalt trakassera någn genm ht, hån eller elaka tillmälen sabtera eller förstöra det någn har gjrt. Fysiskt Upprepade gånger under en längre tid blivit trakasserad genm att t.ex. knuffa, sparka, slå, nypa hålla fast eller stänga in någn mt dennes vilja. Upprepande gånger betyder att trakasseringen ska ske flera gånger under en viss tid. Enstaka tillfällen är inte mbbning dck en möjlig kränkning. En längre tid betyder att det måste äga rum under en tidsperid sm är längre än t.ex. en rast eller en dag. Det ska vara en kntinuerlig handling riktat mt en speciell persn. Tecken sm kan tyda på att en elev är återkmmande trakasserad

5 Håglös, tystlåten, grubblande Passiv: Ingen lust, Vill inte, Orkar inte Uppgiven: Ingen idé Leker passivt eller bara ser på. Håller sig i närheten av en vuxen Dröjer sig kvar i klassrummet/kapprummet, går gärna ut på rast Överdrivet clwnbeteende Sklresultaten har försämrats Klagar fta på nt i magen, huvudvärk Ofta sjuk, dålig aptit Ängsligt ledset krppsspråk Arbetsgång vid registrering av kränkningar Persnal har anmälningsskyldighet till rektr. Förtryckt blankett ska fyllas i ch lämnas snarast till rektr. Rektr tar emt anmälan, sm registreras. Rektr anmäler till styrelsen vid nästkmmande styrelsemöte att en kränkning har registrerats. Styrelsen har utsett en ansvarig ledamt sm representerar föreningen sm huvudman. Representanten är skyldig att övervaka registreringen ch rektr är skyldig att hålla styrelsens representant infrmerad. Sklans ch fritidshemmets förebyggande åtgärder Det dagliga MI arbetet sm löper sm en röd pedaggisk tråd i vår undervisning sm ger en värdegrund sm bygger på att alla är vi intelligenta ch kmpetenta - men på lika sätt! Att vi har en trygghetsgrupp (TG) sm leder värdegrundsarbetet efter Likabehandlingsplanen. Att vi definierar rden, mbbing, kränkning, trakasserier för elever vid varje terminsstart, där vi även presenterar årets Likabehandlingsplan. Det kan vara svårt att skilja mbbing från så kallade vanliga bråk eller knflikter. Att vi delar ut Likabehandlingsplanen i pappersfrm varje år till vårdnadshavare. Att vi skapar ett öppet klimat sm får barn ch vuxna att lätt berätta m dem själva eller någn annan mår dåligt. Att lösa knflikter med medelbar verkan pririteras i verksamheten ch ses sm en viktig del i vår undervisning. Att vi har elevråd första trsdagen i månaden med ett närliggande klassråd (före) där det ges ett strt elevinflytande. Elevrådet ansvar bl.a. för upplåtande av sklans regler. Att vi skapar en gd utemiljö sm stimulerar barn till lika aktiviteter. Att vi har ett väl fungerande vuxenstöd vid utelek ch raster. Minst en rastvakt vid fm- ch lunchrast. Persnlig barnlggbk används vid behv, när kränkande beteende har uppmärksammats. Vi för regelbundna barndiskussiner på veckknferens genm fast punkt på dagrdningen kallad barnpunkt. Att vi uppmanar vårdnadshavare att ta tid till att prata i hemmen m trivseln i sklan. Att vi pratar m trivsel på prtflisamtalet. Årlig elevenkät där bl.a. sklans arbetsmiljö undersöks. Att vi uppmärksammar lika religiner, etnisk tillhörigheter ur barnperspektiv vid vår årliga FN-vecka. Att eleverna frmar egna regler för att alla i klassen ska må bra, klassutvecklingsplan (KUP), utgångspunkten är våra gemensamma trivselregler.

6 Vi räknar ut veckans medelvärde (en känsla av hur veckan varit) i arbetslag 4-6 för att enkelt värdera hur klassen mår. Vi använder ss av vår prblemlösare där de aktuella eleverna får vara delaktiga att hitta lösningar på en uppkmmen knflikt. Vi arbetar aktivt med värdegrunds-lärmedlet Tillsammans. Vi har belöningssystem för att uppnå förändringar i beteenden, t.ex. för att förebygga fult språk etc. Att vi har en självklar kultur inm sklan ch fritidshemmets persnalgrupp sm innebär att alla elever är allas ansvar. Detta ger en gemensam trygghet ch förhållningssätt gentemt eleverna. Vi erbjuder en innemiljö på fritidshemmet med så lite stängda dörrar sm möjligt ch att dörrarna har fönster. Att fritidshemmet har vuxenstöd/tillsyn i all lek, såväl inne sm ute vid behv. Att fritidshemmets verksamhet alltid uppmuntrar nya kmpisknstellatiner t.ex. vid utedagar. Vid misstanke m kränkande handlingar på skla eller fritidshem, elev till elev 1. Alla vuxna måste ingripa direkt när någn anser sig blivit utsatt för kränkande behandling. Mentr infrmeras genast. 2. Samtal med alla inblandade elever görs varje elev för sig. 3. Vid kännedm m kränkande behandling är persnalen skyldig att anmäla det till rektr, sm i sin tur är skyldig att anmäla detta till styrelsen. 4. Den berörda elevens mentr tar fram en handlingsplan, där kntinuerliga samtal med eleven finns med i handlingsplanen. Kvantitet efter behv. 5. All berörd persnal skall infrmeras m kränkningen vid närliggande veckknferens, ev. tidigare vid behv. 6. Elevens klasslärare avgör m föräldrar till de inblandade barnen bör kntaktas. Vid föräldrakntakt ges infrmatin m situatinen samt presentatin av handlingsplanen. Om inte ärendet kan avslutas kntaktas TG ch utredning startas. Vid misstanke m kränkande handlingar på skla eller fritidshem, vuxen till elev 1. Prata med den sm agerat tvivelaktigt (alla vuxna) 2. Kntakta rektr (den sm sett/hört någt tvivelaktigt) 3. Utredning görs, dvs. samtal med eleven ch den vuxne, var för sig (rektr eller den rektrn utser) 4. Vårdnadshavare kntaktas m man inte gjrt detta tidigare i prcessen (rektr eller den rektrn utser) 5. Situatinen ch ärendets natur avgör den frtsätta handläggningen. Målet är att man får en psitiv lösning ch att kränkningen upphör (rektr eller den rektrn utser) 6. Uppföljning inm en vecka (rektr eller den rektr utsett)

7 Vid misstanke m kränkande behandling från elev till vuxen 1. Den vuxne eller en kllega till denne vänder sig till rektr (all persnal) 2. Utredning görs, dvs. samtal med den vuxne ch med eleven, var för sig (rektr eller den rektrn utser) 3. Vårdnadshavare kntaktas m man inte gjrt detta tidigare i prcessen (rektr eller den rektrn utser) 4. Situatinen ch ärendets natur avgör den frtsatta handläggningen. Målet är att man får en psitiv lösning ch att kränkningen upphör (rektr eller den rektrn utser) 5. Uppföljning inm en vecka (rektr) Vid misstanke m mbbing på skla eller fritidshem TG får reda på att ett visst barn misstänks bli mbbad. Steg 1 startar (se nedan). Sammankallande i TG ansvarar för att nedan handlingsplan genmförs efter föreskrifterna. Ärendet kan avslutas vid steg 1 m ingen mbbing kan knstateras. Knstateras mbbing följs alltid steg 2-4. Steg 5 genmförs endast m mbbing ej kunnat stppas genm steg 4. Vid fysiskt våld i samband med mbbing kan händelsen anmälas till plisen av rektr. Vid ev. anmälan kntaktas alltid berörda föräldrar före anmälan. Steg 1 Utredning startar TG (senast påföljande dag efter kännedm) ch bestämmer hur man ska arbeta med situatinen. Utredning startar där man utgår ifrån Ärendeprtkllet sm bl.a. ska ger svar på: Vem/vilka mbbar? När ch var händer mbbningen? Hur länge har mbbningen pågått? Vad gör mbbarna? Säger saker? Slag? Sparkar? Finns det en ledare för mbbningen? Tänkbara rsaker Detta samtal genmförs senast påföljande dag ch ska genmföras stört ch i lugn ch r. All persnal infrmeras m den pågående utredningen. Om ärendet inte avslutas gå vidare till steg 2 Steg 2 Mbbningens knstaterande Ärendet anmäls till Elevhälsteamet via rektr. TG leder ärendet vidare tillsammans med övriga berörda pedagger. Efter att det knstaterats mbbning kntaktas berörda vårdnadshavare ch ett datum för möte med den mbbades vårdnadshavare bestäms (se Möte med mbbades. ). Enskilda samtal Samtala med den/de sm mbbar (senast påföljande dag efter TG:s knstaterande). Två vuxna deltar där en samtalar ch en antecknar. Mbbarna får abslut inte känna till detta samtal i förväg. Är det flera mbbare talar man enskilt med dem, ch talar med ledaren först. De upplyses m att man vet att de mbbar, att man ser mycket allvarligt på situatinen ch att mbbningen medelbart måste upphöra. Man talar m knkreta saker mbbaren gjrt sig skyldig till. Viktigt att betna att det är barnets beteende sm vi tar

8 avstånd ifrån inte barnet sm persn. Man mraliserar inte ch ställer inte några varför-frågr. Den vuxne frågar ch påstår endast sådant sm de själva är säkra på har hänt. Det får ej råda någn tveksamhet m dessa fakta. Samtalen ska genmföras i lugn ch r på störd plats ch atmsfären i samtalen är varken straffande eller förlåtande. Man samtalar m hur mbbaren kan hjälpa den mbbade att få det bättre. Frdra knkreta förslag. Samtalet avslutas med en överenskmmelse/kntrakt sm är specificerat ch tydligt med endast en eller två punkter. Därefter bkas ett nytt samtal inm en vecka. Barnen mbeds att berätta hemma. Uppföljningssamtal med den mbbade (dagligen) under en vecka. Dessa samtal frtsätter efter behv under en längre tid. Den vuxne behöver ej nämna mbbningen i dessa samtal utan mötet bör ses sm en trygghet för den utsatte. Enskilda uppföljningssamtal med den/de sm mbbar med mentr, samt en TGrepresentant. Kvantitet efter behv. Har mbbningen upphört eller frtsätter den? Viktigt att de vuxna ger beröm m det har visat sig finnas psitiva förändringar i beteendet ch att vuxna är tydliga med att det negativa beteendet måste avslutas helt. Den vuxne ska frtfarande hålla sig till knkreta saker ch inte ställa varförfrågr. Den vuxna avgör m behvet att nytt samtal ska bkas in eller m ärendet kan avslutas. Mentr ch övriga pedagger har uppsikt under resterande termin ch återkpplar inför varje TG-möte hur situatinen ser ut. TG har ytterst ansvaret för att återkppling sker. Möte med den mbbades vårdnadshavare Den mbbades vårdnadshavare kallas av rektr eller den rektrn utser till mötet med mentr samt en representant från TG. Vårdnadshavare infrmeras m att mbbing är knstaterat samt presenterar de knkreta åtgärder sm är överenskmmet i det enskilda samtalet. Åtgärder bör vara på både individ- ch sklnivå. Vårdnadshavarnas åtgärdsförslag välkmnas. Mentr ansvarar för återkppling till vårdnadshavare under kmmande tid. Om ärendet inte har avslutats trts van åtgärder, går det över i steg 3. Steg 3 Alla berörda vårdnadshavare kallas av rektr med klasslärare ch två representanter från TG där den ene representanten från TG endast leder mötet ch ej deltar i diskussinerna. Under första mötet följer vi en mötesfrm där varje deltagare delger ch berättar ch svarar på följande frågeställningar. Vad är syftet? Beskriv prblemet? Vilka ch tankar ch känslr har jag inför detta? Vilka åtgärder bör vidtas? Första frågan besvaras av alla innan andra frågan ställs. Då alla har fått möjlighet att diskutera prblemet görs så ett handlingsprgram sm skall följas upp vid nästkmmande uppföljningsmöte. Datum för detta skall bestämmas. Uppföljningsmötet bör kmma till stånd efter behv, dck senast efter en månad. Alla berörda föräldrar ch TG bör närvara vid uppföljningen för att veta m prblemet upphört. Vid uppföljningsarbetet återgår man till vanstående frågeställningar. Anteckningar från föregående möte visas, då man kan se m prblemet respektive känslrna ser annrlunda

9 ut. En utvärdering av vidtagna åtgärderna görs ch nytt handlingsprgram görs. Om ärendet inte avslutas gå vidare till steg 4. Steg 4 Om det visar sig att mbbningen frtsätter kpplas sklpsyklg, sklläkare eller kuratr in till de berörda. Målplanering för läsåret Upprätta ch revidera handlingsplanerna i Likabehandlingsplanen. 2. Upprätta en handlingsplan för att frtlöpande en gång per läsår kunna delge likabehandlingsplanen till elever, föräldrar ch persnal. 3. Ständigt arbeta för att Likabehandlingsplanen är levande ute i verksamheten. 4. Bevaka de trygghetsmål sm varje enhet har satt upp för läsåret Måluppfyllelse Utvärdering av det gångna året finns att hämta på sklan, var gd kntakta persnal. Målplanering för läsåret 2014/2015 Gemensamma mål förskla skla fritidshem Arbeta fram en gemensam brschyr sm beskriver ch förmedlar Vejbystrands skla ch försklas arbete med likabehandling på ett krtfattat, tydligt ch enkelt språk. Revidera handlingsplanen för tillsammans på Vejbystrands skla, förskla ch fritidshem. Utveckla vår årliga kartläggningsmdell av våra verksamheter sm beskriver trygga samt trygga platser. Förtydliga arbetsgången ch dkumentatinen kring uppkmna ch avslutade ärende i TG Arbeta fram en plan för de lika diskrimineringsbegreppen i vår likabehandlingsplan Fritidshem Arbeta fram en metd av fritidshemmets kartläggning av trygga ch trygga platser /TG