LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING * Tänk efter innan man pratar! * Bjud in den sm är ensam! * Sluta är alltid sluta! * Stå för det du gör! * Behandla andra så sm du själv vill bli behandlad! (Sammanfattning av en FRIENDS-dag med eleverna)

2 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING INNEHÅLL 1 Bakgrund ch definitin Vad är kränkande behandling? Kränkningarna kan vara: Gemensam definitin av mbbning Mbbning kan ske på lika sätt 2 Vad våra styrdkument säger Skllagen 1 kap 5 Lgr 11 3 Ambitin ch målsättning 4 Förebyggande arbete 5 Kränkande behandling ch åtgärder Knflikter Upprepad inblandning i knfliktsituatiner Mbbing ch utanförskap 6 Ansvarsfördelning 7 Hur Likabehandlingsplanen görs känd förankras 8 Planering, uppföljning ch utvärdering 9 Mål för Bakgrund ch definitin Denna likabehandlingsplan utgår från Lagen m förbud mt diskriminering ch annan kränkande behandling av barn ch elever. Denna lag har till ändamål att främja barns ch elevers lika rättigheter samt att mtverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Lagen har ckså till ändamål att mtverka annan kränkande behandling. Diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religin, annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder är enligt svensk lag förbjudet. Annan kränkande behandling, sm t.ex. mbbing, misshandel, fredande, ht ch trakasserier är enligt svensk lag förbjudet. Diskriminering eller annan kränkande behandling kan utföras av en eller flera persner ch riktas mt en eller flera. En diskriminering eller annan kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfälle eller vara systematisk ch återkmmande. Diskriminering eller annan kränkande behandling kan vara fysiskt, verbal, psykscial, text- eller bildburen. Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någn eller några kränker principen m alla människrs lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt ch förtryck Kränkningar kan utföras av en eller flera persner ch riktas mt en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk ch återkmmande. Kränkningar utförs av ch drabbar såväl barn ch ungdmar sm vuxna (Sklverket, 2009).

3 Exempel på kränkningar är mbbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet ch hmfbi. Kränkningarna kan vara: fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag ch knuffar), verbala (t.ex. att bli htad eller kallad hra, bög), psyksciala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning), text- ch bildburna (kltter, brev ch lappar, e-pst, internet, sms, mms). (Sklverket, 2009) Gemensam definitin av mbbning Mbbning är när en eller flera persner, vid upprepade tillfällen ch under en viss tid, säger eller gör kränkande ch behagliga saker mt någn sm har svårt att försvara sig (Olwéus, 1999). Mbbning är när den sm utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mbbning från andra frmer av kränkande behandling. Vidare råder en balans i makt mellan den sm mbbar ch den sm utsätts för mbbning (Sklverkets, 2004). Mbbning kan ske på lika sätt - direkt eller indirekt mbbning Exempel på direkt mbbning: slag, sparkar, skällsrd, kränkande ch hånfulla kmmentarer eller htelser. Exempel på indirekt mbbning: att frysa ut någn, baktala, himla med ögnen. 2 Vad våra styrdkument säger Skllagen 1 kap 5 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med grundläggande demkratiska värderingar ch de mänskliga rättigheterna sm människlivets kränkbarhet, individens frihet ch integritet, alla människrs lika värde, jämställdhet samt slidaritet mellan människr. Var ch en sm verkar inm utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna ch aktivt mtverka alla frmer av kränkande behandling. Lgr 11 Sklan skall främja förståelse för andra människr ch förmåga till inlevelse. Omsrg m den enskildes välbefinnande ch utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i sklan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktinsnedsättning eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt mtverkas. Främlingsfientlighet ch intlerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussin ch aktiva insatser. 3 Ambitin ch målsättning På Svenska sklan Mallrca har vi följande ambitin ch målsättning: * Alla ska känna sig trygga. * Alla ska bli sedda. * NOLLTOLERANS Ingen ska bli utsatt för kränkande behandling. * Vi ska visa respekt för varandra. * Eleverna ska utveckla självförtrende, ett vårdat språk ch gda kamratrelatiner i en skla där de blir sedda ch bemötta med respekt.

4 4 Förebyggande arbete I det dagliga arbetet på sklan arbetar vi förebyggande genm att: * Vi vuxna är gda förebilder för eleverna. * Vi markerar tidigt ch bryter acceptabla beteenden. * Vi pratar med eleverna m hur man är mt varandra. * Vi har ett faddersystem där de äldre eleverna tar hand m de yngre. * Vi arbetar aktivt för att skapa en vi-anda ch öka gemenskapen. * Vi lyfter fram psitiva egenskaper ch uppmuntrar psitivt beteende. * Vi stärker eleverna i att kunna säga såväl ja sm nej till varandra ch till vuxna. * Vi samtalar med eleverna m känslr ch reflekterar tillsammans över dessa. * Vi vuxna finns alltid i elevernas närhet för att hjälpa till vid knflikter. * Vi arbeta med Värdegrundsrd gemensamma för hela sklan. * Vi har en ständig dialg med föräldrarna m barnens utveckling ch lärande. * Vi prvar lika mdeller ch samarbetspartners, t ex SET-Livskunskap-FRIENDS Våra rdningsregler ger stöd till vuxna ch elever m hur vi skapar trygghet på sklan ch visar respekt för varandra. 5 Kränkande behandling ch åtgärder I det dagliga arbetet på sklan är vi lyhörda ch nga med hur vi förhåller ss till varandra, både vuxen vuxen, vuxen elev, elev vuxen ch elev-elev. För att ha en gemensam plattfrm för detta arbetar vi med sklans värdegrund kntinuerligt. Vi uppmanar eleverna att känna efter hur deras bemötande av kamrater ch vuxna kan kännas för dessa persner. Vi strävar efter att sklan skall genmsyras av en vänlig ch mtänksam atmsfär. De vuxna på sklan är hela tiden bservanta på vad sm händer. Eleverna är uppmanade att säga till en vuxen m de blir vittne till en knflikt eller ser att någn blir utsatt eller kränkt. Knflikter Vid knflikter ingriper alltid den vuxne sm finns i närheten ch då får var ch en berätta sin versin av händelsen för den andra ch de får försöka förstå varandras upplevelse av situatinen. Därefter får eleverna kmma med förslag hur man skulle kunna gjrt ch sagt på ett annat sätt så att den andre inte skulle känna sig ledsen. Upprepad inblandning i knfliktsituatiner Skulle samma elev vara inblandad i knflikter vid upprepade tillfällen får mentrn ta upp prblemet med eleven ch därefter med elevens föräldrar. Mentrn utreder nga vad sm ligger bakm knflikterna ch eleven får psitivt stöd i att ändra sitt beteende. Mbbing ch utanförskap Genm att vi alltid tar tag i situatinerna på ett tidigt stadium kan vi förhindra att det leder till mbbing. Men skulle det ändå visa sig att en elev är utanför eller utsatt på någt sätt måste vi agera snabbt. Om det misslyckas i samtalen mellan mentrn ch eleven eller m det är en misstänkt dld knflikt eller utanförskap har rektr (eller den sm rektr utser) i uppgift att ta itu med situatinen. Läraren samtalar med eleverna en ch en utan den andres vetskap. Detta för att få klart för sig hur var ch en ser på situatinen. Ibland krävs att läraren utreder en elevs hela situatin genm att samtala med alla elever i gruppen en ch en. Vid dessa samtal får samtliga elever berätta hur de trivs på sklan, m de trr att alla trivs ch varför inte i så fall. Läraren nämner inget m varför man tar upp detta ch ställer inga ledande frågr. Allt skall kmma från eleverna ch de skall berätta fritt hur de tänker i vetskap att inget förs

5 vidare. Läraren kan ckså göra ett scigram för att se hur relatinerna ser ut i gruppen. Efter denna kartläggning vet pedaggen ganska bra hur relatinerna ser ut. Om det genm denna utredning visar sig att en elev utsätter en annan för kränkande behandling av någt slag samtalar läraren med den eleven ch säger att man vet vad sm försiggår ch inte accepterar det. Läraren träffar eleven ch kräver att eleven ska upphöra med sitt acceptabla beteende. Målet är att eleven ska kmma till insikt m vad han/hn har gjrt. Läraren har uppföljande möten med eleven efter ett par dagar. På så vis sker en kntinuerlig uppföljning tills beteendet är brta. Man arbetar således inte med straff ch ht utan på ett annat plan. Den vuxne försöker få eleven med sig i ett samarbete runt att lösa mbbingsituatinen. Läraren infrmerar alltid föräldrar ch rektr m det inträffade efter varje samtal med berörda elever. 6 Ansvarsfördelning All persnal på sklan ch alla elever sm misstänker eller upptäcker någn frm av kränkande behandling eller mbbning har medelbar rapprtskyldighet till mentr ch rektr. 7 Hur Likabehandlingsplanen görs känd förankras För barnen blir planen känd på lektiner ch klassråd. Eleverna skriver kntrakt med anpassat innehåll efter ålder/klass. Föräldrar infrmeras på möte tidigt under höstterminen ch ges möjlighet att diskutera ch lämna synpunkter. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på Schlsft ch intranet. 8 Planering, uppföljning ch utvärdering Dkumentet Sklans Värdegrund 2012 innehåller en plan för årets arbete med värdegrundsrd. Verksamheten utvärderas kntinuerligt till exempel vid arbetslagsmöten, klassråd, elevråd ch vid utvecklingssamtal. En trivselenkät görs minst en gång per år ch allmän enkät två gånger per år. Arbetet sm beskrivs i Likabehandlingsplanen ska utvärderas i juni. Utvärderingen sker i arbetslag, klassråd, elevråd ch sklråd. Utifrån resultaten av utvärderingen frmuleras nya mål inför det kmmande läsåret. Utfrmandet av nya mål sker i arbetslagen ch en ny uppdaterad likabehandlingsplan utfrmas. Rektr ansvarar för att planen upprättas. 9 Mål för Sklan har en uppdaterad ch förankrad likabehandlingsplan Alla elever har lektiner med aktivt arbete kring värdegrundsfrågr Tydliga rutiner för persnalens agerande vid kränkningar finns Det finns rutiner för dkumentering ch utvärdering Det finns ett systematiskt förebyggande arbete där hela sklan är engagerad Föräldrar har blivit infrmerade m likabehandlingsplanen på föräldramöten ch den finns tillgänglig Persnalen utbildas i Knflikthantering Sklan frtsätter samarbetet med FRIENDS ch genmför utbildningar under året