Kvalitetsarbete Eda Gymnasieskola. läsåret 2014/2015

Transkript

1 Kvalitetsarbete Eda Gymnasieskola läsåret 2014/2015

2 1. Kvalitetsarbetet omfattar läsåret 2014/ Eda gymnasieskola omfattar följande utbildningar; Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Hotell- och turismprogrammet (HT) Industritekniska programmet (IN) Gymnasiesärskola (gysär) Introduktionsprogram (IM, IMSPR) Svenska för invandrare (SFI) Vuxenutbildning (vux) Arbetslagen har organiserats utifrån programarbetslag, men lärarna har också träffats i årskursarbetslag. I gymnasieskolans ledningfunktion har det varit Helena Persson, Pär Kaspersen och Dan Forkéus, som har delat på ansvaret. Punkterna 3-8 redovisas nedan för varje arbetslag för sig. När det gäller IM-programmets arbete i verksamheten punkt 5 beskrivs grundskolans läroplan, samt att IM-programmen inte redovisar enligt mall pga olika inriktningar på programmet. Under punkten 6 har lärare, valt en kurs att studera närmare och dra lärdom inför framtiden. De förbättringsåtgärder som avser enskild kurs finns vid respektive kurs, under punkten 6. En sammanfattning av hela programmets/skolans förbättringsåtgärder redovisas under punkten 8. Arbetslag IN Anders Nilsson Anders Backman Arne Andersson Marianne Nilsson Arbetslag RL/HT Åsa Mellstrand Maria Werner Malin Olofsson Mikael Westby Ann-Sofie Elander Arbetslag gysär/im/imspr Monica Aarholdt Katrin Ekholm-Olsson Jens-Peter Hasselmark Ingela Evstrand Carleric Olsson Margith Gustafsson Tommie Lindgren Maud Andersson Arbetslag SFI: Mikael Johansson Hamida Mustafi Kamilla Borgström Lööv Anette Maack

3 Arbetslag RL och HT 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Underlag är elevenkäter, prov, samtal med elever och samtal i arbetslaget. 4. Förutsättningar för måluppfyllelse Styrning och ledning Under höstterminen hade arbetslaget tre olika rektorer vilket ibland vara lite rörigt för verksamheten. Det var ibland svårt och få snabba beslut. Men på vårterminen delades arbetslagen upp och för oss blev det en rektor. Rektor har vid vissa tillfällen deltagit på våra programmöten och får alltid protokoll från våra möten så rektor får insikt i vårat dagliga arbete. Personaltäthet I kärnämnena läser åk 2 respektive åk 3 tillsammans för att få större grupper. I köket är det ett antal schemapositioner där det är två klasser samtidigt, en klass i matsal och en i köket. Och på HTprogrammet är det integrerat med år 1 och 2, samt åk 2 och 3, så dom läser vissa ämnen tillsammans. Under läsåret har HT, RL haft ett konstruktivt samarbete med specialpedagog och kurator. Elevgruppers storlek HT År 1-7 elever År 2-3 elever År 3-6 elever RL År 1-8 elever År 2-6 elever År 3-13 elever Yrkesvux 7 elever 5. Arbetet i verksamheten Kunskap Till grund ligger Skolverkets kursplaner med syfte och innehåll. Vid start av kurs går vi igenom med eleverna hur planeringen ser ut. Och sedan fortlöpande genomgångar. Genom att arbeta mycket ämnesintegrerat ger vi eleverna en förståelse av utbildningen och att man ska kunna arbeta med alla. Vi förbereder eleverna för sin APL och att dom ska själva vara med och hitta en passande arbetsplats. Normer och värden På skolan har vi nu en mycket bra likabehandlingsgrupp som jobbar mycket aktivt med att arbeta med allas lika värde. Vi har haft en studiedag med tema - likabehandling. Elevernas ansvar och inflytande Det har under detta läsår skapats ett elevråd, dom är i startskedet med sitt arbete. Skolan har även skolkonferenser två gånger per termin. Eleverna uppmuntras till att ta eget ansvar för sitt lärande både i grupp och enskilt.

4 Betyg och bedömning Varje elev bedöms utifrån sina resultat och ofta är det i samråd med andra lärare för att få en rättvis bedömning inför betygssättning. Utbildningsval arbete och samhällsliv Vi försöker så mycket det går och ha verklighetsbaserat lärande. Det är en mycket stor fördel att vi har haft möjligheten att ha restaurangen öppen fem dagar i veckan, så att alla elever har haft möjligheten och få alla sina serveringstimmar. 6. Måluppfyllelse samt analys av måluppfyllelse Servering 1 Kursen servering består av både praktiska och teoretiska moment. Klassrummet är i matsalen. Vi börjar alltid dagen med ett teoripass på ca 1 timme och därefter börjar de praktiska momenten. Vi har haft 6,5 timmars lektioner vid varje tillfälle. I klassen har det under läsåret varit 7 elever och det är endast flickor. Betygen är fördelade på följande vis: 1 st -E 5 st - C 1 st - B Efter några lektioner tyckte dom flesta att det var roligt med gäster och att driva restaurang på riktigt. Några elever behövde väldigt mycket stöttning för att våga gå ut till gästen och prata med dom. Vi har tränat massor på produktkännedom för att dom ska få en säkerhet. Och som lärare får man aldrig tvinga, utan med beröm kan man till slut även få den den blygaste att gå ut i matsalen när eleven känner sig mogen. Några av dessa flickor har ingen tro på sig själva, så dom behöver mycket stöttning och veta att vi tror på dom. I klassen har några stycken varit i behov av särskilt stöd/extra anpassningar. Eleverna hade till en början svårt och komma i tid och att komma överhuvudtaget. Det finns mycket socialt som gör att några elever mår väldigt dåligt. Slutsats: Att försöka och jobba entreprenöriellt och få eleven med sig ger stora resultat. Flickorna tycker idag att service och gästkontakt är roligt. Och det är mycket tillfredsställande för undervisade lärare när eleven vill och dom uppfyller Skolverkets betygskriterier för dom högre bokstäverna. Matlagning 3 Kursen matlagning 3 består av både praktiska och teoretiska moment med tyngdpunkten på praktiska moment där största delen av undervisningen sker i köket. Lektionstillfällena har varit fördelade på två dagar i veckan och sex timmar vid varje tillfälle. I kursen har det varit 12 elever: 8 flickor och 4 pojkar Betygen är fördelade på följande vis: E 5st. (2 pojkar, 3 flickor) D 2 st. (1 pojke, 1 flicka) C 4 st. (1 pojke, 3 flickor) Förlängd kurs 1 st. (1 flicka)

5 I kursen har flera elever varit behov av extra anpassningar, vilket har resulterat i att undervisningen varit individanpassad. De elever som har varit i behov har fått mera stöttning av läraren för att klara av vissa moment i köket. Det har även funnits elever med vissa fysiska hinder och även här har undervisningen individanpassats genom att de fått gå åt sidan och vila emellanåt. Arbetet med att stärka elevernas självkänsla har gett bra utslag och alla elever, utom en som har förlängd kurs, klarade att genomföra de praktiska proven relativt självständigt. Enligt eleverna själva har de lärt sig mycket under kursen och de har tyckt att det varit roligt och trevligt under kökslektionerna i köket. Slutsats: Undervisningen i matlagning 3 har hela tiden skett mot restaurangen och skolmatsalen vilket gör att eleverna arbetar under tidspress och mot verkligheten. Detta har naturligtvis både för och nackdelar. Önskvärt vore att det även fanns tid på schemat för teorigenomgångar för att alla elever skall få likvärdig undervisning. För de elever som har svårare att ta in kunskap blir teoriuppgifterna ofta inte gjorda när eleverna skall göra dem i anslutning till köket. Dessutom behövs det repetition från tidigare kurser. Naturguidning Under höstterminen läste HT 12 kursen Naturguidning 100 p. Kusen består av både praktiska och teoretiska moment. Klassrummet har under kursens gång alltid varit utomhus, i naturen. Både de teoretiska och praktiska momenten har genomförts utomhus. Undervisande lärare har nyttjat möjligheten att ha varje samling under pågående biltur till de olika geografiska platserna. Varje lektion har tagit 6.5 timmar i anspråk. I klassen har det under läsåret varit 6 elever, samtliga tjejer. Betygen är fördelade: 1st - B 3st - E 2st - D Eleverna hade till en början lite ovilja samt ovana att leda olika målgrupper. Vissa elever har sociala bekymmer som hämmar deras känsla och förmåga att stå inför nya människor samt leda grupper. Kursen ägde rum utomhus vilket var ett nytt forum för eleverna. Efter några lektioner med syfte att visa ett begränsat utbud av aktiviteter gällande naturguidning så påbörjade undervisande lärare själva guide momentet i kursen. Eleverna fick träna på varandra att planera, genomföra och utvärdera aktiviteter i syfte att skapa en förståelse för yrket som naturguide. I början var det en total ovilja för flera elever att leda sin klasskompisar i naturen men med respons, samt gruppdynamiska övningar blev det, med tidens gång, allt lättare att genomföra samt utvärdera aktiviteterna. Slutsats: Mer aktiv träning inför olika typer av målgrupper för att säkerställa vanan att leda grupper inför kommande yrkesliv. Det faktum att kursen ägde rum utomhus påverkar också elevernas inställning till kursen och yrket som naturguide. Vissa elever uppskattade det nya klassrummet med dess varierade geografiska platser, andra uppskattade det mindre positivt då det var nya ständigt nya miljöer att förhålla sig till.

6 Service och bemötande och servering De två kurserna ligger sammanslagna. Höstterminen startade vi med att arbeta tillsammans med ettor och vuxenutbildningseleverna. Det har genomförts studiebesök, utfördes webbutbildning, tittade på filmer, diskuterade i storgrupp eller två och två,efter vardera uppgift. De fick träna på att hälsa i hand, utveckla en förståelse av god produktkännedom, träna på att förklara olika maträtter på kortfattat sätt, visa på vad man signalerar med sitt kroppsspråk, mycket diskussioner och lyssna och lära av varandra. Efter fyra veckor var de redo att lära sig mera i skolans restaurang. Varav RL14 var i serveringen tisdagar och vux onsdagar. Betyg S&B Servering RL 14 Pojkar: 3 stycken A-1, B-2 A-1, B-2 Flickor: 5 stycken A-2, B-1, C-2 A-2, B-1, C-2 Vux Pojkar 1 stycken C-1 C-1 Flickor 6 stycken A-3, B-2, E-1 A-1, B-2, C-2, E-1 De extra anpassningarna vi arbetat med har varit: Eleverna har fått valt även muntliga redovisningar. De har arbetat och planerat i egna valda grupper samt tilldelade grupper. Lyssna, titta och lära av varandra. Elevernas samarbete med varandra. Tydliga uppgifter och ansvarsområde. Slutsats: Det har varit bra att RL14 och vux har varit varsin dag i serveringen. De har haft tryggheten i att vara många elever, samt att undervisningen får en tydligare och bättre helhet. Genomgång av kriterierna med hjälp av en förenklad mall på kunskapskraven och betygskriterierna har eleverna följt med i ämnena. Där de efter varje dag fått fylla i utvärdering på dagen. Samt att vi kunnat använda oss utav kursernas kunskapsprofiler för att tydliggöra för eleverna, hur de ligger till i kurserna ett par gånger per läsår. 7. Uppföljning av likabehandlingsplanen Service & bemötande RL 14, serveringslärare och svenska lärare samarbetade om alla människors olikheter. De fick träna praktiskt på hur man möter människor som är rullstolsbundna, blinda, döva, samt att de fick reflektera över alla människors olikheter och alla människors lika värde. Programmet HT jobbar kontinuerligt med målgrupper, målgruppsbehov och målgruppsanalys exempelvis Ingestrandsdagen. Blandade grupper i köket och servering. Ibland jobba med kompisen och ibland med någon annan klasskompis eller årskurs. Branschkunskapen och Livsmedel och näring. Elevernas egna val av arbetssätt, eget arbete eller katederundervisning. Deras egna val på olika sätter att redovisa i små grupper eller större samt att välja vilka man vill redovisar för. Elevernas delaktighet i klassråd. Alla elevers arbete med boken Arbetsmiljö på skolan och på arbetsplatsen. Elever har tillsammans med lärare satt ihop ett avslutningsprogram för skolavslutningen. Alla ges möjligheten att säga sin mening Alla får uppgifter utifrån var och ens förutsättningar Arbeta med demokrati, majoriteten bestämmer om vi tillsammans bestämt att rösta, men även rätten att säga nej. Mentorstiden ligger schemalagd varje vecka, med en gemensam klassrådsmall med punkter med likabehandlingsfrågor och hur man trivs i klassen och i skolan. Skolan lyssnar på synpunkter från eleverna angående schema.

7 8. Åtgärder för förbättring/ökad måluppfyllelse Ämnesövergripande/ämnesintegrerat arbete Planering avseende detta har redan kommit igång och det finns många idéer hur vi skulle kunna arbeta. Ett tema som vi valt är Nobel där vi har sett att det går att få med flera kurser. Syftet med ämnesövergripande/ämnesintegrerat arbete är att eleven skall få en förståelse för helheten och förståelse för hur olika kurser hänger samman med den gymnasieutbildning som eleven valt. APL- arbetsplatsförlagt lärande Vi behöver bli mer tydliga över vilka moment i kurserna som eleverna skall göra på sin APL, särskilt APL i åk 3, som är under så många veckor. Eventuellt behöver även antal veckor ses över och kanske kortas med en vecka för att ge de elever som behöver, möjlighet att hämta in kunskaper som saknas. Under läsåret har vi individanpassat arbetstider för några elever som annars skulle haft svårt att fullfölja sin praktikperiod. Detta kommer vi att fortsätta med eftersom resultatet blev väldigt bra. Reflektion I arbetslaget har vi beslutat att använda en del av mötestiden till reflektion. Vi lärare behöver tid till att tillsammans reflektera över hur vissa projekt och viss undervisning har gått för att hela tiden kunna förbättra och ta hjälp av varandra. Marknadsföring För att kunna öka elevantalet och få större grupper att arbeta med behövs en genomarbetad marknadsföring av programmen. Vi skulle se det som en fördel om någon i varje arbetslag kunde ha några timmar av detta i sin tjänstefördelning. Arbetslag IN: 3.Underlag till kvalitetsredovisning Underlag är elevenkäter, nationella prov, samtal med elever och samtal i arbetslagen och underlag för kvalitetsredovisningen dokumenteras regelbundet i arbetslaget. 4.Förutsättningar för måluppfyllelse: Resurstider Under läsåret har skolan erbjudit resurslektioner för elever i årskurs 2 och 3 dit eleverna fick gå för att få extra stöd i kärnämnen. Dessa lektioner har besökts av eleverna men inte fullt ut i den utsträckning som de skulle ha behövt. Elevunderlaget Inom programmet har det funnit nio elever fördelat på de två årskurser. Undervisningen i kärnämnen för elever i årskurs 2 har integrerats med elever från RL/HT. Detta har till en början varit en svårighet, men samarbetet fortskrider. Undervisningen sker ofta i alternativa former (muntligt, via film osv.) men måluppfyllelsen kan ändå bli lidande då möjligheter till informationshämtning, både från böcker och Internet för många är mycket begränsad. I ämnen där läsandet och skrivandet utgör en betydande del av kursmålen kan resultaten bli mycket lidande, trots att vissa delar kompenseras av muntliga framställningar. Elevgruppernas storlek

8 Storleken på grupperna har varit mycket fördelaktig och är en av de bidragande orsakerna till att många nådde upp till målen som de gjorde. Tillgången till grupprum har varit till fördel för undervisningen. Tillgång till datorer Tillgången till datorer har varit en viktig faktor i huruvida eleverna haft möjlighet att nå målen i kärnämnen. Många elever har läs- och skrivsvårigheter av någon form och eleverna har lättare att formulera sig i text om de kunnat skriva på dator. Närvaro Trots idogt arbete från personalen så har vissa elever haft bristande närvaro och detta har påverkat deras möjlighet att uppnå kursmålen. Marknadsföring Under läsåret har det genomförts ett stort antal aktiviteter för att marknadsföra programmet. Eleverna har fått ta en aktiv del i marknadsföringen, antingen genom att instruera besökare i hur olika moment i verkstaden går till eller genom att berätta om utbildningen. I enlighet med vår arbetsplan för 2014/2015 har vi utvecklat ett samarbete med kommunens grundskolor genom elevens val teknik åk 9 och åk 6. Genom samtal med lärare och elever som deltagit samarbetet kan vi se att det lett till att vi ht 2015 återigen har elever till åk 1. Ledning och organisation Den otydliga ledningssituationen och pågående omorganisation under det gångna läsåret, har bidragit till en osäker arbetsmiljö för både elever och personal. 5. Arbetet i verksamheten Kunskaper Ett nära samarbete med företagen ger en bra återkoppling på företagens önskemål och elevers kunskapsbehov. Detta har skett genom Teknik College, återkommande branschråd och lokala styrgruppsmöten. Målet att undervisning i kärnämnen ska genomsyras av valet av yrkesutbildningen har inte fullt ut nåtts, men eleverna har vid olika tillfällen visat att de kan kan koppla kunskaper i kärnämnen till ett framtida yrkesliv. Flera elever har deltagit i årets Skolexpo och i informationen till 9:or på kvällstid, genom att presentera sin utbildning. För årskurs 2 och 3 har veckovis resurstid i kärnämnen genomförts hela läsåret. Normer och värden Vi har genomgående arbetat kontinuerligt med frågor kring likabehandling och värdegrund. Naturliga tillfällen uppstår då det finns möjligheter att diskutera värdegrundsfrågor, attityder, språkbruk och bemötande. I kurserna samhällskunskap och religion har undervisningen genomsyrats av diskussioner kring värdegrundsfrågor och människans livsvillkor. Elevrådet representeras av IN Enligt elevernas utvärdering av likabehandlingsarbetet kan vi se att vi behöver en annan form och innehåll av tema/likabehandlingsdagar. Hur detta ska se ut behöver personal och elever samarbeta kring. Elevers ansvar och inflytande

9 Inom programmet har eleverna så långt det är möjligt kunnat påverka redovisningsform och lektionsupplägg inom ramen för kursmålen. Kontinuerligt arbete kring värdegrunden, regelbundna klassråd och representanter i elevrådet. Vi behöver arbeta med att motivera eleverna till ett större ansvarstagande och förståelse för betydelsen av sina insatser i skolans vardag. Utbildningsval arbete och samhällsliv För merparten av eleverna på programmet så har APL fungerat bra. Ett nära samarbete med företagen ger en bra återkoppling på företagens önskemål och elevers kunskapsbehov. Diskussion pågår om hur APL i åk 3 ska se ut. Inte relevant för alla att vara inne de sista två veckorna. Bedömning och betyg Inför kursstart och under pågående kurs delges eleverna kursmål och betygskriterier. I lärarkollegiet diskuteras elevernas resultat och utveckling regelbundet vid arbetslagets pedagogiska träffar. Andra lärares uppfattning vägs in för att bredda och nyansera enskilda elevers utveckling och prestationer. 6. Måluppfyllelse Svenska 1 HT14, RL14 I kursen Svenska 1, 100 poäng, ingick 15 elever 3 pojkar från RL14, 5 flickor från RL14 och 7 elever HT14 alla flickor Svenska som andra språk 1 En elev från RL13 har efter förlängd kurs fått betyget E. Betygsfördelningen Svenska 1 F E D C B A elever (2 HT14) har inte betygssätts ännu, bör erbjudas förlängd kurs. Betygsfördelning Svenska 1 svenska som andra språk F E D C B A elev (1p) har fått förlängd kurs. Betygsfördelning NP svenska 1 F E D C B A (f) 0 1 elev har inte gjort NP (1f) 1elev har inte gjort del C (1f) Kursinnehållet bygger på: Skriftlig framställning Språkriktighet Argumetationsteknik, skriftligt och muntligt Sammanfatta och kritiskt granska sakprosa Citat och referatteknik, källkritik

10 Klassen bestod av elever från två olika program som skulle lära känna varandra. Processen att få de olika grupperna att kunna interagera med varandra har tagit tid från undervisningen. Elevernas förutsättningar inför Svenska 1 var också olika, vilket bidrog till att det var svårt att anpassa ämnet till de olika programmen. Närvaron i gruppen har varit varierande, likaså motivationen vilket har resulterat i att måluppfyllelsen varit svår att nå för några av eleverna. Även om gruppen varit liten har det funnits stora skillnader på elevernas förmåga att klara ämnet. Den stora differensen gjorde att det för mig som pedagog var svårt att tillgodose allas behov. Extra anpassning och åtgärder Ett flertal i klassen har läs- och skrivsvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter och undervisningen har utformats utifrån dessa faktorer. Det har funnits tillgång till grupprum, vilket underlättade klassrumssituationen, de som ville jobba i lugn och ro kunde göra det, medan läraren kunde ägna mer tid till de elever som hade behov av extra anpassning. Struktur, tydlig dagordning för lektionens innehåll, tydliga instruktioner har arbetats fram tillsammans med eleverna. Vi har använt Google Drive för responsarbete, vilket gjort att elever har kunnat få individuell hjälp direkt under och efter lektionstid. Flera elever hade stora svårigheter att förhålla sig till instruktioner och texter av olika slag. Skrivandet var också svårt för flera av eleverna pga särskilda behov. Det har under delar av läsåret funnits tillgång till stöd i form av speciallärare för de elever som har en funktionsnedsättning. Stödet försvann under vårterminen vilket försvårade anpassningen för de elever som tidigare fått stöd. Utvärderingen visade att: Tillgången till datorer var tillräcklig Uppgifterna var varierade och roliga men kunde vara mer integrerade i karaktärsämnena. Instruktionerna blev tydligare efter att vi tillsammans hittat en modell som fungerade. Dagordning, instruktioner finns på Google Drive. Instruktionerna var ändå inte tillräckliga för elever med särskilda behov Önskemål om flera muntliga uppgifter. Bra att kunna välja om man ville jobba i grupp eller ensam. Analys: Alla har inte nått måluppfyllelse, en orsak kan vara att studiesituationen skiljer sig från tidigare, 3 elever har tidigare gått på IM. Sammansättningen och konflikter mellan olika grupper har gjort att uppgifter som kräver samarbete ibland har varit svåra att genomföra. Genom att ämnesintegrera mer strukturerat och tydliggöra en formativ bedömning, ännu tydligare instruktioner med modelltexter och genrepedagogik som stöd, borde samarbetet och motivationen öka och måluppfyllelsen bli högre, Produktionsutrustning I kursen pruprd02 i klassen IN13, har fem elever deltagit i undervisningen under läsåret

11 Av dessa var samtliga pojkar. Betygen fördelar sig enligt följande: C: 3 D: 2 E: 1 Från näringslivet efterfrågas ofta större kunskaper i ritningsläsning. Detta ligger även till grund för det mesta av jobbet inom skolan på Industritekniska programmet, kan man inte tyda tillverkningsunderlaget (ritningen och andra uppgifter) står man sig ganska slätt. Denna kurs går i årskurs två och kräver god förståelse för tillverkningsunderlag, något som eleverna skall ha nytta av under hela sin skoltid och senare i livet. Problemet är att när eleverna kommer på hösten i ettan så har de ofta inte förståelse för vad detta skall vara bra för, samtidigt som de måste lära sig tidigt. Många av eleverna i denna klass har läs- och skrivsvårigheter, samt även en del koncentrationsproblem, dessa faktorer måste man ta hänsyn till i undervisningen. Tyngdpunkten ligger på användandet av maskiner och annan utrustning för att framställa en produkt, på ritningsläsning och tolkandet av tillverkningsunderlag. Det inom teknisk utbildning traditionella framställandet av ritningsunderlag får man ta lite lättare på. Min tanke inför nästa läsår är att försöka motivera eleverna med att tidigt i kursen tilldela dem en enkel svarvad detalj. Denna skall ritas och sedan byter eleverna ritning med varandra varvid denna detalj skall svarvas. Förhoppningsvis upptäcker eleven då att all nödvändig information inte finns och att noggrannhet erfordras. Religionskunskap 1 IN12 I kursen Religionskunskap 1, 50 poäng, i klassen IN12, har 4 elever deltagit under läsåret Av dessa var samtliga pojkar. Betygsfördelningen var som följande: Betyg Antal Flickor Pojkar E Utan undantag så har alla eleverna i klassen läs- och skrivsvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter. Undervisningen har utformats utifrån dessa faktorer. Eleverna har fått instruktioner både muntligt och skriftligt. Eleverna har haft möjlighet att komplettera eller helt genomföra uppgifter muntligt. Närvaron i gruppen har varit hög vilket bidragit till att måluppfyllelsen varit så pass hög som den i slutändan blivit. Gruppens storlek har gjort att det funnits mycket goda möjligheter att ge eleverna mycket hjälp, instruktioner och respons. Stor tyngdvikt har lagts vid att eleverna ska få en förståelse för människor ifrån andra delar av världen och hur livet ter sig för dem. Anledningen till detta var att motverka fördomar och främlingsfientliga tendenser. Eleverna gavs också möjlighet att diskutera etiska och moraliska dilemman för att på så vis förbereda dem för att bli självständiga och kritiskt tänkande individer. Genom utvärdering med eleverna framkom det att de ansåg att ett antal faktorer hjälpt dem att nå målen i kursen: Genom att genomföra färre men mer omfattande moment i kursen kunde eleverna få en större känsla av sammanhang, samt tydliga instruktioner till eleverna.

12 7. Likabehandling Vi har genomgående arbetat kontinuerligt med frågor kring likabehandling och värdegrund. Vi jobbar dagligen med rådande attityder hos våra elever, då vi vid skilda tillfällen hör uttryck som vi upplever vara kränkande. Naturliga tillfällen uppstår då det finns möjligheter att diskutera värdegrundsfrågor, attityder, språkbruk och bemötande. I kurserna samhällskunskap och religion har undervisningen genomsyrats av diskussioner kring värdegrundsfrågor och människans livsvillkor. I skolans alla lokaler jobbar lärare och annan personal aktivt med att skapa en accepterande miljö där det visas nolltolerans mot kränkande behandling, mobbning, och diskriminering utifrån Likabehandlingsplanens/Årliga planens fem diskrimineringsgrunder. Skolan är också integrerad i kommunens andra verksamheter i lokalerna, så barnvagnar, rollatorer och besökande till folktandvården och äldreboende är ett naturligt inslag i vardagen. IN har varit i Stockholm och besökt bl.a. riksdagen tillsammans med HT och RL, de har också fått en inblick i människors olika villkor. Viss undervisning bedrivs tillsammans med HT/RL och Yrkesvux 8. Åtgärder för förbättring/ökad måluppfyllelse Eleverna bör ges möjlighet att påverka redovisningsform och lektionsinnehåll inom ramen för kursmålen. Eleverna ska på ett mycket enkelt sätt kunna förstå vad som krävs för att de ska kunna nå målen. Utvärdering av varje kursmål/moment bör hållas för att synliggöra för eleverna kvalitén på deras arbete. Med hjälp av studiebesök och föreläsningar synliggöra mer för eleven och förbereda för sitt kommande yrkesliv. Ämnesintegrering. Få till stånd mer integrering mellan kärn- och karaktärsämnen och därmed koppla samman ämnesmål i flera ämnen. Elevers ansvar för eget lärande. Eleverna behöver ta ett större ansvar för sitt eget lärande, vi behöver påvisa för eleverna att de har användning för det skolan förmedlar. Nyckeln till detta ligger i att de själva upptäcker att de har användning för kunskaper eller att ökad kunskap leder till ökad förståelse. En klok människa är inte nöjd med sin kunskap utan inser hur mycket hon har kvar att lära sig. Integrering mellan programmen. Skolan behöver en högre grad av samarbete programmen emellan. Skolans geografiska uppdelning sätter stora käppar i hjulen men detta måste överbryggas. Våra elever har vissa ämnen gemensamt, något som visat sig mycket lämpligt. Frågan är hur vi ska lyckas med oss själva? Vi har en hel del gemensam verksamhet men det är oftast arrangerad sådan och detta är inte optimalt. För att möta elevernas behov av struktur så ska personalen regelbundet träffas för att diskutera elevärenden, aktuella händelser, frågor om likabehandling för att på så sätt visa en gemensam hållning. Analys: Resurstid: Har inte utnyttjats av elever som riskerar att inte nå målen. En av anledningarna kan vara att resurstiden är schemalagd samtidigt som lektioner i karaktärsämnen. Eleverna väljer karaktärsämnen i stället för resurstid. Vi behöver se över hur vi får elever att använda resurstiden. Elevgruppernas storlek/integrering: Vi har sett att allt för små grupper kan vara både positivt och negativt. Att samköra/integrera karaktärsämnen i åk 2 och 3, blir problematiskt utifrån elevernas förförståelse och kunskapsnivå. Dessutom har vi också parallellt haft 4 vuxelever som befunnit sig på ytterligare en annan nivå. Detta har lett till att undervisningen måste

13 individualiseras, det har varit svårt att tillgodose vissa elevers behov. I kärnämnen är små grupper positivt utifrån elever i behov av särskilt stöd. Att samarbetet med kommunens grundskolor integrerats i den ordinarie undervisningen har på flera punkter haft positiva effekter. Elever som informerade och handledde besökande elever fick en större insikt om sin egen kunskap och därmed en större självkänsla. Fler elever har varit delaktiga i att förmedla sin egen kunskap. För elever med särskilda behov har det däremot lett till att de inte deltagit fullt ut när programmet haft besök av andra elever. På sikt är målet att även dessa elever ska delta i en allt större utsträckning för att kunna etablera en bas för vidare socialisation. Konkreta moment som har tydliga syften och mål har lett till positiva resultat. Truck- och traversutbildning sker numer i skolans regi. Utbildning i Heta arbeten har utförts på skolan. Studiebesök vid Riksdagen i Stockholm. Under dessa moment har närvaron och elevernas engagemang varit utöver det vanliga samt gett en fördjupad förståelse av ämnet. Undervisningen i kärnämnen har integrerats med elever från RL/HT. Under det gångna året kunde vi i personalen nu se att samspelet mellan eleverna från IN och RL fungerade bra och att eleverna haft ett stort utbyte av varandra. Vi ser att denna form av integration över programgränserna har flera positiva effekter men att det kräver hårt arbete och tillräckliga resurser framförallt under första läsåret. Elever har i stor utsträckning läs-, skriv- eller koncentrationssvårigheter. Vi behöver specialpedagogisk kompetens och en satsning på att få elever att läsa och att kunna hantera olika typer av texter. Vi har idag inte använt oss av t.ex inlästa läromedel fullt ut pga att vi lärare inte haft rutiner för att tillämpa detsamma. Inför kommande läsår behövs en stabil ledning och en tydlig pedagogisk riktning för en tillfredsställande arbetsmiljö för elever och personal. Arbetslag: IM/Sär 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Underlaget och rutiner som ligger till grund för redovisningen är följande: Minnesanteckningar från arbetslagsmöten, utvärderingar, klasskonferenser, månadsrapporter samt elev och personalenkäter. 4. Förutsättningar för måluppfyllelse - Gymnasiesärskola Gymnasiesär har haft två yrkeslärare som har jobbat med eleverna i yrkesämnena. Eleverna på vaktmästeriprogrammet tar studenten och på det programmet finns inga elever kvar inför hösten. Det finns en elev kvar på restaurangprogrammet och två elever på handelsprogrammet. Kärnämneslärarna jobbar på alla program. Eleverna har haft de flesta teoriämnena tillsammans och då har det varit som mest 8 elever. 3 av 4 elever går ut med ett fullständigt gymnasiebevis. Introduktionsprogrammet (exklusive IMSPR) Förutsättningarna och behoven på Introduktionsprogrammet varierar från år till år beroende på elevantal och förkunskaper hos eleverna. Vissa elever anländer till IM med näst intill obefintlig skolbakgrund och andra är gymnasiebehöriga redan vid inskrivningen. En gemensam nämnare är en trasslig hemsituation eller en på annat vis otrygg social tillvaro. Torgskräck, eller social fobi på annat vis är också en vanligt förekommande företeelse, som det egentligen inte finns resurser att bearbeta. Det hanteras ändå genom undervisning i grupprum eller distansstudier med lärarträffar. Detta läsår har IM haft tillgång till en samordnare vilket har underlättat undervisningen, då lärare inte i lika stor utsträckning behövt hantera sociala problem eller samarbete med socialtjänst, arbetsförmedling, försäkringskassa eller IFO.

14 En nyhet i år är att 4 elever från grundskolans Åk 9 har tillkommit i undervisningsgruppen, trots att de är inskrivna på respektive skola. Detta då deras undervisning, av olika anledningar, inte har kunnat tillgodoses på skolan. IMSPR Elever som studerar på språkintroduktionen kommer till IM utan några som helst svenskkunskaper. Språkintroduktionen består av tre nivågrupperingar skapade utifrån Svenskkunskaper samt skolbakgrund. I grupp 1 placeras elever som precis anlänt till Sverige och behöver grundläggande språkkunskaper samt de elever med något svagare till svag språkutveckling. Elever som bedöms behärska grunderna i språket och/eller har ämneskunskaper från hemlandet flyttas till grupp 2, där man i större utsträckning börjar introduceras i grundskolans ämnen. Under höstterminen studerade båda grupperna i samma klassrum, vilket i slutändan blev ohållbart. I grupp 3 är eleverna till stor del integrerade med övriga introduktionsprogrammet och kan ta sig an ämnen på mellan- och högstadienivå. På språkintroduktionen är 8 hemspråk representerade i gruppen vilket komplicerar inlärandet och gruppdynamiken. Verksamheten präglas av att elever ofta tillkommer i klassen, utvisningar som skapar oro i gruppen samt minnen och trauman som kan vara svåra att hantera. Dessa företeelser hanteras av lärare, men kan skapa hinder för måluppfyllelse. Personal utbildad för att hantera komplicerade situationer av den här typen saknas i skolan. Denna elevgrupp ställer stora krav på verksamheten då de är i stort behov av trygghet, kontinuitet samt pedagogiskt ledarskap. Under höstterminen studerade grupp 1 och 2 i samma klassrum under ledning av en lärare. Spannet i och mellan grupperna var stort, allt ifrån några år i skolan till gymnasiets senare år. Resultatet blev att de elever som saknar studieteknik och som behöver stöd av lärare lämnats utan detta stöd i stor utsträckning samtidigt som eleverna med studieteknik inte fick den undervisning de behöver för att utveckla sitt skrivande samt olika strategier för ökad läsförståelse. Grupp 1 behöver tala och utveckla ordförrådet samt öva in fraser för att ta sig an både skriftliga och muntliga instruktioner samt vardagsspråk. De behöver även hjälp med att forma bokstäver, träna uttal samt extra vokalträning. Elever i grupp 1 talar ofta också bara ett språk vilket också försvårar inlärandet av ett nytt språk samt att de ofta talar modersmålet på en basnivå och skulle behöva utveckla modersmålet också för att lättare kunna ta sig an ett nytt språk på bästa sätt. I grupp 2 studerar de som har studerat 7-10 år och har större förkunskaper samt talar flera språk. De behöver grammatik och lite svårare texter för utveckla sitt språk. De behöver lära olika lässtrategier för att kunna läsa och förstå, dra slutsatser och lära sig läsa mellan raderna och de behöver utveckla sitt skrivande för att kunna producera olika texter. Även i grupp 2 behövs stöd på modersmålet för att göra jämförelser mellan språken och få mer förståelse. I början av vårterminen tillsattes en lärare på 50% till IMSPR och grupperna undervisades i två klassrum. Grupp 1 och 2 undervisades i SvA av varsin lärare. Eleverna var nöjda med att få undervisning av två lärare i två klassrum. Omfördelning av resurser (den 2a Februari) begränsade dock undervisningen på IMSPR då läraren i Grupp 2 förflyttades till SFI. En tillfällig lösning blev att en annan lärare på Introduktionsprogrammet fick ta undervisning i Grupp 2, genom att delvis ha undervisning i två klassrum samtidigt. Denna lösning kom att bli permanent under vårterminen och innebar att stor del av undervisningen fick ske utan pedagog närvarande, både på IM och IMSPR.

15 Under höstterminen upprättades ett åtgärdsprogram om extra stöd på modersmål för en elev i grupp 1 under en period. Elevens språkutveckling stärktes och vid utvärdering av ÅP framkom det att fortsatt stöd behövdes. Inga beslut togs om fortsatt stöd och den 12 mars på EHT upprättar specialpedagogen ett nytt åtgärdsprogram om särskilt stöd på modersmålet. Stödet tillgodosågs ej under hela våren och ansvarig undervisande lärare fick ingen information om vad som pågick. Eleven deltog därför i ordinarie undervisning på samtliga arbetspass. 5. Arbetet i verksamheten Kunskaper Gymnasiesärskolans mål är att utifrån individ och förmåga, ge eleven möjlighet att utveckla, förstärka och fördjupa kunskap. För pedagogisk personal innebär detta att ha kunskap och flexibilitet och genom olika inlärningsmetoder möta eleverna på en individuell nivå. Eleverna måste stärkas i sitt medvetande om vilka styrkor de har, men även konsekvenserna av sina funktionshinder. Målet för introduktionsprogrammet har under läsåret varierat beroende på inriktning och individ. Fokus har varit att få eleverna godkända i grundskolans kursmål. För vissa elever har man ökat kunskap genom praktik, samt ökat förutsättningen till arbetslivet, via IMYRK. Prioriterade mål på IM har varit tillgång till NO, teknikoch musikundervisning som under läsåret har uppfyllts, samt möjligheten att utifrån behov kunna tillgodose en trygg studiesituation i klassrummet genom flyttbara skärmväggar, detta har uppfyllts. Gymnasiesärskolan har under läsåret jobbat med Handel och administration AHADM 1:4. Vi har jobbat med kurserna Handel1, Hem och konsumentkunskap och Service och bemötande. Vi har lagt stort fokus på just uppträdande och bemötande, att man ska vara hel å ren samt vikten av att arbetsplatsen är ren och städad. Detta har tagits upp från flera vinklar då vissa moment går igen i de olika kurserna. Vi har jobbat mycket med hemmets ekonomi och konsekvenser av lån och handel på kredit. Konsumentens rättigheter och skyldigheter har avhandlats med hjälp från Konsumentverkets hemsida och filmer. För att eleverna ska kunna prestera så bra som möjligt krävs att deras arbetsmiljö på skolan är stabil och anpassad efter deras behov. Utbildad personal med lång erfarenhet av att utbilda under dessa förutsättningar är oerhört viktigt. Kontinuitet och trygghet är ledord som man inte får tumma på. Förändringar av organisationen runt eleverna kan få oerhörda konsekvenser och innebära stora kostnader för kommunen. Normer och värden Onsdagsmötena är viktiga för eleverna. Där arbetas det ständigt med allas lika värde genom samtal, filmer och temadagar. Detta läsåret har vi förstärkt arbetet med likabehandling i elevgruppen. Elevernas ansvar och inflytande Under våren introducerades Klassråd och två representanter valdes till Elevrådet. IMSPRrepresentanterna valdes utifrån störst kunskaper i svenska språket samt att två olika modersmål, arabiska och tigrinja, representerades. Detta för att kunna föra så stor del av klassens talan som möjligt. Även Gymnasiesär och introduktionsprogrammet har haft två representanter var i elevrådet. Mötestid för klassråd har skett varje vecka. Utbildningsval, arbete och samhällsliv Hotell och restaurang har haft en elev som har varit integrerad i köket med ettor och

16 vuxelever. Eleven kommer att vara integrerad även sista läsåret. De två handelseleverna har haft praktik två dagar i veckan och teoriämnen tre dagar. De fyra vaktmästerieleverna har haft praktik två-tre dagar i veckan och teoriämnen de andra dagarna. 6. Måluppfyllelse GySär Det här läsåret har Gymnasiesär ökat graden av ämnesintegrering med att anordna studiebesök och temadagar med planerade teman. Hygien är ett arbete som av nödvändighet är ständigt pågående. På samma vis är det med pengar och deras värde, då en del elever annars kan glömma hur man gör när man är på t.ex affären. Introduktionsprogrammet Att ge en tydlig bild över måluppfyllelse på IM är komplicerat p.g.a att eleverna som studerar på programmet har olika betyg med sig från grundskolan då de skrivs in. Bilden kompliceras ytterligare av Introduktionsprogrammets fyra inriktningar; alla med olika nationellaoch lokala mål och med vitt skilda förutsättningar. IMIND: Målen för eleverna på individuellt alternativ varierar oerhört mycket mellan individerna. Vissa elever har arbetslivet som mål och kombinerar sin utbildning med praktik, andra studerar mot gymnasium eller annan utbildning. Det finns även elever på IMIND som redan är behöriga till gymnasiet men där det föreligger särskilda skäl som gjort att de fått studera på IM ett år till. Av 8 elever inskrivna på individuellt alternativ så har fyra nu gymnasiebehörighet, en har sökt en PRIVplats, en elev går över till yrkesintroduktion på INprogrammet och en fortsätter arbeta för en anställning och kommer ha praktik 4 dagar i veckan. IMYRK Av tre elever på yrkesintroduktion har en elev blivit behörig för att bli inskriven på HTprogrammet. Två elever gör sitt sista år på yrkesintroduktion med restaurangprogrammet. IMSPR: De 21 eleverna på språkintroduktionen studerar mot högst individuella mål i en individuell studietakt. För majoriteten av eleverna är målet att bli behöriga till gymnasieskolan. Om man anländer till programmet som analfabet är det dock kanske inte ett realistiskt mål att man ska hinna nå gymnasiebehörighet innan man fyller 20. Alternativa studievägar kan vara Yrkesintroduktion eller folkhögskola. Av IMSPRs 21 elever har två detta läsår blivit behöriga för gymnasiet med slutbetyg från Årskurs 9 i 16 ämnen, efter 2 ½ år i Sverige. 7. Utvärdering av likabehandlingsplanen/årliga planen De problem som finns beskrivna i Likabehandlingsplanen överensstämmer med de faktiska problem som under läsåret har förkommit. De åtgärder som finns i planen har följts genom ett dagligt aktivt arbete i verksamheten. Enligt utvärdering gjorda av elever förekommer någon form av mobbning, detta arbete borde förstärkas inför nästa läsår. 8. Övergång skola-arbetsliv Gymnasiesär: Gymnasiesärskolan har ett speciellt uppdrag gällande övergången skola/arbetsliv. Arbetet

17 påbörjas åk 1 och utförs löpande under 4 år. Kontakter för att överbrygga till arbetslivet tas av samordnare. Exempel på olika samarbetsparter är FKassa, AF, Soc, Hab, Psykiatrin, LSS samt den offentliga och privata arbetsmarknaden. I åk 4 förstärks detta arbetet och spetsas utifrån individ mot en riktad arbetsplats, arbetsuppgift. Arbetet utgår ifrån individ, behov, intresse, lokal kännedom, etablerade praktikplatser. Målet är att varje elev ska vara självförsörjande efter studenten, genom någon form av anställning, ex trygghetsanställning, lönebidrag. Utifrån individ och förmåga kan även insatsen Daglig verksamhet bli aktuell. Underlaget för detta beror på olika faktorer, elevens egna önskemål, förmåga, funktionshinder, utvärdering APL, personlig kännedom mm. En stor del i detta arbete är de fantastiska APL platser som vi har ett samarbete med. Utan deras engagemang kan vi inte genomföra de kurser vi erbjuder på Eda Gymnasiesärskola. Kontinuerlig kontakt sker under läsåret med de APL platser vi samarbetar med, ibland genom personliga besök, samt SMS och telefonkontakt. Handledning av handledare sker spontant utifrån behov och resurser. Nätverksträffar har under läsåret skett för att öka samverkan mellan olika samarbetsparter, där aktuella elever och lösningar diskuteras. Vid läsårets slut avtackas de olika APL platserna för att de fortsatt ska finnas med som potientiella samarbetsparter. Vid student 2015 slutar 4 elever Eda Gymnasiesärskola, 1elev går mot arbetslivet, med förlängd praktik, 3 elever skrivs in i LSS, och får insatsen Daglig verksamhet. IMSPR Vissa av eleverna har under läsåret fått möjligheten via skolans APL samordnare att delta i praktik. Detta har skett genom ett samarbete mellan eleven själv, skolan samt HVB hemmet. Genom detta har eleverna fått möjlighet till ökad språkutveckling samt ökad integration. Skolans APL samordnare har genom samtal med berörda elever utgått ifrån intresse, förutsättningar och tillgång till praktikplatser. Planering och upplägg har varit individuellt under hela läsåret. Inför sommaren 2015 har detta resulterat i 2 sommarjobb på öppna arbetsmarknaden samt en sommarpraktik. IM Under läsåret har några elever på IMIND haft praktik kombinerat med studier. Anskaffning av praktikplats har skett i samråd mellan samordnare, elev och arbetsplats. Syftet med detta har varit att öka elevens möjlighet att göra ett yrkesval och/eller ta en något enklare väg mot arbetslivet. I nuläget kommer en av dessa praktiker att på sikt leda till en anställning. 9. Åtgärder för förbättring/ökad måluppfyllelse Språkstöd på modersmålet. Forskning har påvisat att nyanlända elevers kunskapsinhämtning gynnas av ämneshandledning på modersmål. Detta saknas ännu på skolan. Ökad tillgång till specialpedagog. Ökat samarbete med grundvux. Beroende på vilken funktion eller kompetens samordnaren på IM har så kan behovet av en socialpedagog finnas. Ökad tillgång till praktiska och estetiska ämnen. Ett sammanhängade arbetslag där alla pedagoger som är inblandande i elevernas utbildning kan planera arbetet omkring eleverna tillsammmans är ett återkommande önskemål.

18 GYSÄR Eleverna bör fortfarande ha tillgång till delaktighet i valet av praktikplats. Fler kurser kan utifrån möjlighet läggas ut på APL. Vi fortsätter jobba med likabehandling för att stärka både elevernas självkänsla och deras samspel med andra människor. Kursplanerna behöver gås igenom och presenteras tydligt. Inför den föreslagna sammanslagningen mellan IM och Gysär bör man noga tänka över konsekvenserna särskilt för Gysäreleverna, då de har ett mer komplext stödbehov. Arbetslag: SFI och Svenska som andraspråk inom vuxenutbildningen 3. Underlag för kvalitetsredovisning Underlaget är baserat på det arbete som har genomförts i arbetslaget under den aktuella perioden. Det genomförda arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten är främst ett resultat av planlagda aktiviteter. Till grund för detta ligger kartläggningar, elevenkäter, nationella prov, elevuppgifter, ett medvetet internt och externt utvecklingsarbete samt arbetslagets erfarenheter. 4. Förutsättningar för måluppfyllelse Personal och ansvarsfördelning Fem lärare arbetar på SFI och Svenska som andraspråk inom vuxenutbildningen (Sva), varav fyra lärare på 100% sysselsättningsgrad och en lärare på 80%. Lärarnas ansvarsområden är i huvudsak uppdelat på de tre studievägarna 1, 2 och 3 inom SFI, samt Svenska som andraspråk, grundläggande kurs (GRNSVA2) och kurs 1 (SVASVA01), 2 (SVASVA02) och 3 (SVASVA03). Inom SFI består studieväg 1 av kurs A och B, studieväg 2 av kurs B och C och studieväg 3 av kurs C och D. Elevens ingång till studieväg och kurs inom SFI är beroende av vilken språkkunskap, tidigare utbildning och framtida mål den enskilde eleven har. Besluten gällande placering i relevant grupp avgörs enligt styrdokumentet Läroplan för vuxenutbildningen 2012, med stöd av GERS (Gemensam europeisk referensram för språk) samt elevens egna språkkunskaper. Förutom att styrdokument avgör studieväg och kurs, så tas hänsyn till elevens individuella förutsättningar för språkutveckling. Det huvudsakliga ansvaret för vissa elevgrupper har varierat något, beroende på att sammansättningen i personalstyrkan inte varit helt konstant under perioden. Under vissa perioder har personalens arbete i grupperna inom SFI medvetet varit kollaborationer. Syftet har varit att hantera den föränderlighet i grupperna som det kontinuerliga intaget och den individuella språkutvecklingen hos eleverna skapar, samt ambitionen att främja tematiskt arbetssätt och arbeta mer elevanpassat. På introduktionskursen för nya elever (fyra veckor, start vid behov) har läraransvaret skiftat. Vanligtvis delar två av lärarna på ansvaret för kursens genomförande. En lärare har haft stödundervisning i svenska ( yrkessvenska ) för elever med annat modersmål, vilka gått yrkesprogram inom vuxenutbildningen. Då det gäller kurserna i Svenska som andraspråk inom vuxenutbildningen, har en lärare haft huvudansvaret för samtliga fyra kurser inom ämnet. Samma person är arbetslagsledare och samordnaransvarig. Vid samverkan med externa aktörer, exempelvis Arbetsförmedlingen, AME, kommunens integrationssamordnare etc. delas ofta ansvaret mellan personalen, beroende på ärendet och eventuell åtgärd. Elevantal och kursfördelning

19 Då vi har kontinuerligt intag, både på SFI och Sva, varierar elevantalet. Under perioden har elevantalet på SFI varit elever och på Sva elever. Inom SFI ligger tyngdpunkten av elevantalet på kurs C, både inom studieväg 2 och 3. Lägst elevantal har vi på kurs 1A, vilket motsvarar elever utan någon, eller begränsad, tidigare skolgång. Inom Sva är elevantalet störst på grundläggande nivå, vilket är ett resultat av att tidigare elever på SFI nu i högre grad väljer att studera vidare. Kvalitetssäkring För att säkerställa kvaliteten arbetar vi kontinuerligt med att kartlägga och utveckla verksamheten. Detta arbete sker på flera olika plan vilket har olika syften och utförs med varierande metoder. Kvalitetsarbetet sker på följande plan och har som syfte: att undervisningen följer styrdokumenten att undervisningen främjar den enskilde elevens studiegång och studiemål att verksamheten utvecklas i symbios med lokala förutsättningar att arbetslagets kompetens utvecklas och tillvaratas att alla elever och lärare känner framtidstro, trivsel och trygghet Metoder för att säkerställa kvaliteten: nationella prov utvärdering av provresultat och elevuppgifter åtgärder och anpassningar av undervisning och metod planlagda pedagogiska träffar inom arbetslaget samverkan med övrig verksamhet inom Eda gymnasium arbetslagets deltagande i lokala arbetsgrupper medverkar med relevanta externa aktörer kompetensutveckling i arbetslaget via föreläsningar, olika projekt samt ta del del av aktuell vetenskaplig pedagogisk forskning. enkätundersökningar och temadagar Arbete har påbörjats att i verksamheten utveckla och implementera KPI (Key Performance Indicator) som mätmetod för kvalitet och effektivitet. Syftet är att säkerställa måluppfyllelse och utveckling inom verksamheten. 5. Arbetet i verksamheten Hur undervisningen organiseras Undervisningen på SFI är i huvudsak organiserad i tre grupper, där varje grupp utgör en studieväg (1, 2 och 3). Inom dessa studievägar finns det två kurser: studieväg 1, kurs A och B / studieväg 2, kurs B och C samt studieväg 3, kurs C och D. Det finns en huvudansvarig lärare i varje grupp, men samarbete sker ofta av både pedagogiska och praktiska skäl. Undervisningen i grupperna sker på förmiddagarna och 15 timmar per vecka erbjuds. Utöver gruppernas ordinarie undervisningstid, erbjuds extra läs- och skrivträning två eftermiddagar per vecka till de elever som bedöms behöva extra stöd. Samtliga elever har även möjlighet till lärarledd handledning en eftermiddag per vecka. På fredagar bryter vi upp den ordinarie gruppindelningen och arbetar mer tematiskt. Vanligtvis arbetar vi stationsvis med grammatik, tala, skriva eller lyssna. Stationerna anpassas efter elevernas behov och kunskapsnivå. Vissa fredagar använder vi till andra schemabrytande aktiviteter, vilka har andra pedagogiska syften. De kan handla om bearbetning av någon kommande eller passerad händelse (val, högtid etc.) eller att göra något mer praktiskt/fysiskt (baka, idrotta etc.). Flexibiliteten gynnar eleverna, oavsett hur långt de hunnit i språkutvecklingen eller hur länge de befunnit sig i Sverige. Vi ser även att denna form av organisering skapar en gemensam grund och främjar en