SLUTRAPPORT ÖVER RENT HUS-PROJEKTET

Transkript

1 folkhälsoenheten Gotland

2 Rapport nr 3:2001 SLUTRAPPORT ÖVER RENT HUS-PROJEKTET Lisa Stark Barn- och utbildningsförvaltningen och Folkhälsoenheten

3 Slutrapport Rent Hus-projektet Barn- och utbildningsförvaltningen i samarbete med Folkhälsoenheten Rapport nr 3:2001 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Folkhälsoenheten av Lisa Stark, tel Beställning av rapporten kan göras till Folkhälsoenheten, tel eller fax

4 Innehåll 1. Inledning 4 2. Bakgrund 4 3. Syfte och mål 4 4. Projektorganisation 5 5. Metod Urval Enkätundersökning Personalens svar sammantaget Redovisning av svar för barn/ elever, enhetsvis Aktiviteter på enheterna Gråboskolan Lännaskolan Tjelvarskolan Väskinde skola Lyckåkers förskoleområde Erfarenheter av projektformen Slutprodukt rekommendationer och riktlinjer 12 Referenser 13 Bilagor 15

5 1. Inledning Vi tillbringar ca 90% av vår tid inomhus. Forskningen visar på starka samband mellan faktorer i inomhusmiljön och människors hälsa. En nationell uppskattning är att 75% av alla skolor har otillräcklig ventilation. Problem med inomhusmiljön är också vanliga på våra daghem. Alla påverkas vi av t ex dålig luftkvalitet, vi blir trötta, får svårt att hålla koncentrationen uppe och kan drabbas av huvudvärk. För den som har allergiska symtom är påfrestningarna än större. God städning och bra ventilation är grundläggande för luftkvaliteten i våra hus. Allergier och annan överkänslighet tillhör idag de allra vanligaste kroniska sjukdomarna. Bland barn och unga märks en kraftig ökning av antalet drabbade. Antalet svenska förskole- och skolbarn med allergier tycks ha fördubblats sedan 1970-talet. Studier visar att allergierna drabbar 40% av våra åringar. Inga svenska studier tyder på att ett trendbrott är att vänta - tvärtom pekar prognoserna på fortsatt ökning. (1) I nationella mål för området sägs att antalet svenskar som blir sjuka av brister i inomhusmiljön ska halveras. (1) Skolplikten som omfattar alla barn medför ett självklart krav att alla, även allergiker, skall kunna vistas i lokalerna utan att drabbas av besvär eller symtom på grund av brister i miljön. Att samma krav skall ställas på daghemsmiljön är naturligt. 2. Bakgrund Under de senaste åren har kraven på kommunala besparingar medfört att den städning som görs i skolor och förskolor på Gotland har minskat, på flera håll har den halverats. I en enkät ställd till 39 rektorer/förskolechefer 1995 svarade 36 att man skurit ned på städningen de senaste två åren. (2) Ingen enhetlig städnivå gäller för verksamheterna, och lokala variationer förekommer. Storstädning är en företeelse som praktiskt taget helt försvunnit. Diskussioner har förts under några år mellan företrädare för skolhälsovården, barnhälsovården, allergikonsulenten och fastighetskontoret om hur man skall kunna motverka den försämring av inomhusmiljön som beskrivits ovan. Samtidigt finns fortfarande krav på begränsade kostnader, något som påverkat samrådet. Dessa samtal har lett fram till det arbete som kallats Rent Hus och sammanfattas i denna rapport. 3. Syfte och mål Det övergripande syftet har varit att försöka skapa en bättre inomhusmiljö i skola, förskola och fritidshem, i praktiskt samarbete med personal, elever, barn och föräldrar. I detta har ingått att söka nya vägar att uppnå bra städkvalitet utan stora kostnadsökningar. En utgångspunkt har varit ett i förväg utarbetat schema för bra grundstädning skola/daghem. I projektet har också ingått att öka kunskaper och skapa insikt om inomhusmiljöns betydelse bland personal och beslutsfattare. Målet är att ta fram praktiska råd och anvisningar samt förslag till standard för inomhusmiljön i BUF:s enheter.

6 4. Projektorganisation Styrgrupp Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF), förvaltningschef Lars Danielsson. Skolhälsovården (SHV), skolöverläkare Eva Holmström Barnhälsovården (BHV), barnhälsovårdsöverläkare Christer Holmberg Allergikonsulent, Siv Bergentz Fastighetskontoret (FK), förvaltningschef Yngve Sandqvist FK, städavdelningen, städområdeschef Kerstin Nyberg Previa, skyddsingenjör Anders Lekander Folkhälsoenheten (FHE) ansvarar för samordning, enkätstudie och dokumentation. FHE representerades av folkhälsochef Cecilia Hammarquist under vt 1998, därefter av folkhälsosekreterare Lisa Stark. Deltagande enheter Gråboskolan Lännaskolan Tjelvarskolan Väskinde skola Lyckåker förskoleområde 2, dvs Visborgsstaden och Bullerbyn 5. Metod Projektet har strävat efter att kombinera två strategier. Dels att fånga upp, underlätta och stödja initiativ från medarbetare på fältet (s.k. bottom-up-perspektiv). Dels att ge information, förslag och direktiv från förvaltningsledningar och experter (s.k. top-down-perspektiv). Följande är en sammanfattning av de viktigaste inslagen i Rent Hus-projektet.??urval av projektenheter utifrån de motiv för deltagande dessa redovisat??information till enhetspersonal??projektgrupper av varierande sammansättning på enheterna

7 ??utarbetande av en informationspärm för området, pärmen delas ut till de lokala projektgrupperna??kvalitetsutveckling avseende inomhusmiljön på enheterna??samordnaren har gjort konsultativa besök i projektgrupperna??konsultinsatser efter behov från styrgruppens medlemmar till enheterna??en utbildningsdag för rektorer/förskolechefer och medarbetare, arrangerad av Sunda Husgruppen??fortlöpande dokumentation som minnesanteckningar, till styrgrupp och enheter??enkätundersökning om inomhusmiljö och hälsa till personal, elever och barnens föräldrar??intervjuer med rektorer/förskolechef från enheterna??idé-seminarium med projektgrupperna och styrgruppen??mindre arbetsgrupper utarbetar förslag utifrån idéseminariet??avslutande seminarium med styrgrupp, projektgrupper och andra berörda medarbetare??sammanställning av rekommendationer, rutiner, och checklistor för BUF:s chefshandbok 5.1 Urval Deltagande enheter valdes ut på följande sätt:??information spreds inom BUF att projektet planerades och skolor/daghem bjöds in att anmäla sitt intresse.??ett möte hölls med 8 enheter och styrgruppen, där varje enhet redovisade sina skäl för intresse och vilka förväntningar man hade inför projektet.??fem enheter valdes ut med hjälp av följande kriterier; ledningens engagemang, spridning vad avser kända inomhusmiljöproblem, spridning daghem/skola samt stad/land. För urvalet svarade styrgruppen och informationen spreds av BUF:s förvaltningsledning. 5.2 Enkätundersökning Vi använde en enkät som tagits fram av Yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Regionsjukhuset i Örebro. Vi kompletterade med frågor om hur man ser på t ex städning, vädring och anpassning till allergikers behov Personalens svar sammantaget Mer än hälften av de anställda avstod från att ange vilken skola/daghem man arbetar på. Orsaken kan vara att vi kryssmarkerat rutan för namn då formulären skulle vara anonyma, vilket möjligen lett till att man avstod att fylla i rutan för arbetsplats också. Följaktligen går det inte att dra några slutsatser om enskilda enheter vad gäller personalens upplevelser. 130 enkäter besvarades, 64% av de utsända, vilket gör att man bör vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser utifrån svaren. Sammanfattningsvis kan man se att besvärsfrekvensen är högre än de olika jämförelsegrupper som använts. Örebro har dels jämfört med ett urval arbetsplatser utan specifika inomhusmiljöproblem - hos oss rapporteras en betydligt högre andel besvär. Även jämfört med Örebroklinikens databas med drygt 6000 personer från 232 skolor över hela landet ligger våra svar högre för vissa symtom. (Trötthet, tung i huvudet, huvudvärk,

8 ögonklåda, luftvägsbesvär och hudbesvär.) Previa här på Gotland har jämfört med data från de skolor som ingår i självdragsprojektet och även här framstår inomhusmiljön på Rent Husenheterna som betydligt sämre. Specifika miljöproblem som lyfts fram på Gotland är dålig allmän inomhusmiljö, dåliga arbetsutrymmen, bristande städkvalitet, dålig luft och dåliga ventilationsförhållanden. Nästan var tredje har svarat att klassrum vädras högst en gång om dagen. Man är positiv till att elever förbereder den professionella städningen, man använder i ringa utsträckning samråd med föräldrar för att planera inomhusmiljöförbättringar, man är sparsamt intresserad av att själv medverka i städuppgifter (t ex årliga storstädningar) medan man kan tänka sig anpassningar av hänsyn till allergiker Redovisning av svar för barn/elever, enhetsvis Lyckåker förskoleområde 2 Barnens föräldrar 72% besvarade enkäten. Svaren anger högre frekvenser av besvär i luftvägarna, trötthet, torr hy, astma och eksem än i referensmaterialet. Man lyfter särskilt fram dåliga utrymmen som ett problem. Även om inte anmärkningsvärt många kopplar symtom till dagismiljön kan den relativt höga besvärsfrekvensen ändå ses som en varningsklocka. n majoritet av föräldrarna är positiva till att barnen förbereder städning, färre menar sig ha bidragit till planering och beslut om hur inomhusmiljön skall förbättras, en mindre del kan själva tänka sig att bidra praktiskt och merparten är positiva till anpassningar för allergikers bästa. Gråboskolan Elevernas föräldrar 65% svarsfrekvens. Möjligen påverkar det faktum att det är allmänt känt att miljön på skolan är dålig så att föräldrar är mer uppmärksamma på barnens eventuella symtom än annars. Ett rimligt antagande är att föräldrar som ser symtom hos sina barn är mer benägna att svara än andra. Hur som helst är problemfrekvensen knappast underskattad i materialet. Jämfört med referensmaterialet finns här påtagligt fler som har huvudvärk, är trötta och har luftvägsbesvär. I flera fall hänför man dessa besvär till skolmiljön. Man är missnöjd med luftkvaliteten, rumstemperatur och buller. Resultaten understryker vikten av att Gråboskolans miljö åtgärdas. Även här är man positiv till att elever förarbetar städningen, de flesta menar sig inte ha varit engagerad i planering av inomhusmiljön, en mindre del kan tänka sig att bidra praktiskt, och anpassningar till allergikers behov möter huvudsakligen positiva reaktioner. Dock finns en grupp som har pälsdjur/rider och ser svårigheter att ha allergenfria kläder i skolan. Tjelvarskolan Elevernas föräldrar Svarsfrekvens 66%. Man påpekar särskilt brister i luftkvalitet och städning, men samtidigt visar frekvensen av symtom inte några speciella skillnader jämfört med referensmaterialet. Föräldrarna

9 anger heller inte i någon högre grad att rapporterade symtom hänger samman med skolmiljön. Resultaten pekar inte i någon entydig riktning men möjligen fungerar inte ventilationen optimalt. Även här är man positiv till att elever förarbetar städningen, de flesta menar sig inte ha varit engagerad i planering av inomhusmiljön, en mindre del kan tänka sig att bidra praktiskt, och anpassningar till allergikers behov möter huvudsakligen positiva reaktioner. Dock finns en grupp som har pälsdjur/rider och ser svårigheter att ha allergenfria kläder i skolan. Väskindeskolan Elevernas föräldrar Svarsfrekvens 70%. Andelen elever med symtom överensstämmer med referensmaterialet. Man hänför i liten utsträckning symtomen till skolmiljön. Däremot är man i högre grad kritisk till temperaturförhållanden, luftkvalitet och städning. Möjligen fungerar inte ventilationen optimalt. Även här är man positiv till att elever förarbetar städningen, de flesta menar sig inte ha varit engagerad i planering av inomhusmiljön, en mindre del kan tänka sig att bidra praktiskt, och anpassningar till allergikers behov möter huvudsakligen positiva reaktioner. Dock finns en grupp som har pälsdjur/rider och ser svårigheter att ha allergenfria kläder i skolan. Lännaskolan Eleverna Svarsfrekvens 76%. Man är besvärad av damm och smuts liksom av instängd och dålig luft. Trötthet och huvudvärk är vanliga symtom. Ventilationen förefaller inte fungera optimalt. Mer än hälften av eleverna rapporterar att klassrummen vädras en gång om dagen och knappt hälften svarar att de är utomhus på raster högst en gång om dagen. Svaren bekräftar faktum att skolan är delvis sliten. Eleverna klagar på lokalutformning, inredning, städning och ventilation. Många är också kritiska till skolmaten. Intresset för att elever förbereder den professionella städningen är mindre uttalat. Likaså varierar svaren kraftigt vad gäller elevernas delaktighet i att planera för god inomhusmiljö, liksom intresset för att ta praktisk del i t ex årlig storstädning. Även på frågan om anpassningar till allergikers behov sprider eleverna ut sig med viss övervikt för de som är positivt inställda. 5.3 Aktiviteter på enheterna Gråboskolan Man bildade snabbt en grupp med lärarrepresentanter, städare och biträdande rektor. Gruppen använde några möten till att formulera vad de skulle arbeta med. Man använde sig av projektsamordnaren i dessa diskussioner. Projektgruppen kvalitetsgranskade ritningar och ombyggnadsplaner och gjorde en skrivelse till ombyggnadsgruppen. Man spred allergirondmaterialet till all personal och varje arbetslag gick igenom frågorna. Därefter sammanställde skyddsombud, städare och kökspersonal tillsammans med fastighetskontorets personal allergironden. Den ombyggnad av skolan som tog fart samtidigt med projektet kom snart att dominera allt utvecklingsarbete. Man bildade en verksamhetutvecklingsgrupp och en miljögrupp. Man fick

10 också en extern projektledare för ombyggnadsprojektet. Det omfattande arbete som följde, med bl a 2-3 gruppmöten i veckan och personalinformationer dessemellan, kom att ta all kraft. Man tror att inomhusmiljöfrågorna åter kommer i fokus när man detaljplanerar byggnaden. Idéer finns, som t ex att sätta hjul på vissa möbler för att underlätta städningen Lännaskolan På grund av att man bytte rektor under året kom arbetet igång ett halvår senare än tänkt. Den nye rektorn gjorde en enkel enkät till arbetslagen och städpersonalen om vilka problem och behov som finns. Resultatet diskuterades igenom med skolsköterskan och städområdeschefen. Det största problemet var ventilationen. Denna räknar man med att åtgärda vid den planerade ombyggnaden. På kort sikt diskuteras vädring och utevistelse på raster. Vidare är skolan svårstädad. Speciellt ett klassrum visade sig vara besvärligt för städarna - den arbetsenheten har informerats för att kunna åstadkomma en förbättring. Man bildade ingen formell projektgrupp. Rektorn samrådde med skolsköterskan och städområdeschefen. Man menar att det varit svårt att tända personalen för frågorna. Skolan är hårt nedsliten och förmodligen otacksam att städa. Nu planeras en ombyggnad som ger nya möjligheter att se över inomhusmiljöfrågorna i sitt pedagogiska sammanhang Tjelvarskolan Man bildade en liten grupp med rektor, två lärare och skolsköterskan. Dessutom har projektsamordnaren deltagit vid några tillfällen. Arbetet hade två inriktningar - skador/mögel i två byggnader och städningen. Man har tagit hjälp av en utbildning i byggnadsbiologi för att undersöka problemhusen och arbetat för att få långsiktiga lösningar med hjälp av fastighetskontoret. Allergirond hade gjorts redan före projektstarten med hjälp av allergikonsulenten. Man är ännu inte säker på om problemen är slutgiltigt åtgärdade men man menar sig ha fått större kunskap och är säkrare i sina kontakter med fastighetskontorets personal. Vad gäller städfrågorna har man hållit ett möte där städområdeschefen, städarna, deras fackliga företrädare och rektor deltog. Man hann bara med en del av de frågor som måste behandlas, varför fler möten planeras. Man har också börjat med elevmedverkan i städningen. Syftet är främst pedagogiskt - att göra barnen medvetna om vad som händer om man drar in grus och snö t ex. Samtidigt ser man att det kan innebära att städaren får tid till mer kvalificerade uppgifter Väskinde skola Man bildade en arbetsgrupp med två städare, en lärare, en fritidspedagog och rektor. Man lade fokus på att skapa en bra och tydlig struktur för vem som ansvarar för vad kring städning och inomhusmiljö. Dessutom ville man förbättra kommunikationerna med Fastighetskontoret i gemensamma frågor. Man har tagit hjälp av den byggnadsbiologiska utbildningen för att spåra fukt, röta och mögel. Detta sanerades ganska snabbt och de skyddsrondsprotokoll som sänts in till fastighetskontoret har lett till åtgärder. Skolan är nöjd med den respons man fått då man kommit med tydliga krav och tidsplanerat åtgärder.

11 Svårare har det varit att entusiasmera personalen att förbättra vardagsarbetet och städrutiner. Skillnaderna är stora mellan hur olika lärare och arbetslag uppfattar området. Man bedömer att det är ett tålmodigt förändringsarbete som behövs - inget som låter sig göras på ett år. På skolan finns en lärare som redan tidigare infört organiserad elev- och lärarmedverkan i städningen. En beskrivning av hur detta arbete planerats och erfarenheter av det bifogas som bilaga Lyckåkers förskoleområde 2 I huvudsak har förskolechefen hållit i utvecklingsarbetet. En förskollärare var med vid alla möten. Det är svårt att säga om projektet ökat medvetenheten om allergifrågor och inomhusmiljö. Ett stort engagemang för arbetsmiljöfrågor fanns redan innan. Inledningsvis fokuserade man på att skapa reda i städningen - vad säger egentligen städkontraktet? Vem skall göra vad? Vilka uppgifter faller utanför kontraktet? Personalen på förskolorna hade påtalat vissa brister. Förskolechefen och städområdeschefen har träffats vid tre tillfällen och grundligt gått igenom städavtalet. Syftet var att gemensamt tolka städanvisningarna och prata igenom den gråzon där avtalet är oklart. T ex vem som skall städa armaturer, tak, rör och göra storstädning av köket. Resultatet av dessa möten blev att det är upp till den enskilda städaren att göra - eller inte göra - gråzonsuppgifter de dagar då förskolan är stängd. Grundlig rengöring skall enligt avtalet ingå i vardagsstädning, förutom storstädning av kök. Detta skall göra det möjligt för städaren att göra annat än rutinstädning de dagar verksamheten är stängd. Dock kan inte förskolechefen kräva eller beordra städaren att städa i gråzonen - det är städaren som själv väljer vad hon skall göra. Städavtalen är olika från förskola till förskola. Vissa lägger t ex in fönsterputs i avtalet och får då medel att betala detta i budgeten. Andra utesluter detta, får förstås inga pengar i budgeten till fönsterputs och personalen gör det själva. Förutom arbetet med att skapa klarhet om städningen har man gjort allergirond. Detta skall man göra varje år. Man hamnar i konflikt mellan en önskan att skapa en ombonad och mysig miljö och att minska damm och andra allergirisker. Man har försökt att hantera detta genom att välja textila material som lätt går att tvätta, man har bytt ut vissa växter mot allergisäkra och man stämmer av varje barns behov med föräldrarna. Hittills har enligt förskolechefen inga barn eller personal haft svåra besvär som krävt mer drastiska förändringar. 6. Erfarenheter av projektformen Det kan diskuteras om arbetet uppfyllt kriterierna på ett projekt. Man har inte avsatt någon projektbudget, området var inte speciellt tydligt avgränsat och alla inblandade betraktar uppgiften att förbättra inomhusmiljön som ett långsiktigt arbete vilket skall ligga inom reguljär verksamhet. Av det skälet menar flera på enheterna att man skulle avstått från de gemensamma mötena för projektgrupperna och i stället skulle styrgruppen kommit ut på enheterna och träffat fler ur personalen. Man hade på det viset kanske ökat engagemanget hos fler på skolorna. Man påpekar svårigheterna att hinna delta aktivt i många nätverk och poängterar värdet av att använda de befintliga - som t ex den egna personalgruppen eller den ledningsgrupp rektor/förskolechef ingår i. Jag tror på projekt - om de är grundade ifrån botten av organisationen. Men detta sätt

12 att fokusera en fråga även utan särskilda projektpengar är ändå bra. Även om inte jättemycket producerats. Det vi har gjort är ju ändå något som vi annars kanske inte gjort. Skulle vi startat om idag skulle vi inte kallat Rent Hus för ett projekt utan kanske utvecklingsområde. Det är ju inte något vid sidan av skolans reguljära ansvar. Kanske man inte alls behövt stora möten för alla deltagande enheter. Det kanske vore bättre att gå ut på varje enhet i stället och möta alla berörda. Lägga centrum, ansvaret, där det hör hemma, i verksamheten. En annan gemensam erfarenhet är att det har varit svårt att engagera personalen för detta förbättringsarbete. Olika faktorer har påverkat, de skolor som skall byggas om får en bättre möjlighet då man kan ta ett helhetsgrepp på inomhusmiljön i ett pedagogiskt sammanhang. Man har på några ställen sett att projektformen väckte förhoppningar om nya pengar till städning och utrustning - något som inte infriats. Dessa enheter har funderat över om det varit till nytta att styrgruppen besökt skolan och givit inledande information direkt till all personal. Det här kan vara bedrägligt också - folk tror att vi skall kunna göra något åt saker även om vi inga pengar har. Informationen om att arbetet inte medfört extra pengar måste vara jättetydlig om detta skall fungera. Alla måste veta hur detta är tänkt. Några enheter betonar värdet av att en utomstående besöker arbetsgruppen, som t ex projektsamordnaren gjort. Det är värdefullt med en person som kommer utifrån men ändå är delaktig. Vi som går i vår vardag kan lätt fastna i tänkandet - någon utifrån kan se med andra ögon. Dessutom innebar mötena att vi satte av tid, man tvingas prioritera upp frågan. Det behövs när så många projekt och utvecklingsfrågor är aktuella samtidigt. En enhet tog upp konkurrensen mellan många viktiga utvecklingsfrågor som är aktuella samtidigt. IT-utveckling, omorganisationer, kvalitetsutveckling är exempel på sådana frågor. Man saknar stöd för att kunna prioritera bland frågorna och fokusera ett område tills man känner sig mer färdig. Dessutom ser man svårigheter att hinna ta tag i de egna utvecklingsfrågor som flyter upp i personalgruppen utifrån erfarenheter i det direkta pedagogiska arbetet med barnen. Många olika frågor är aktuella samtidigt. Alla är advokater för sitt område. Sedan vill ju också vi i personalen själva utveckla områden i vår vardag. Vi måste kunna foga ihop och planera en helhet av detta. Vi i personalen måste få beställa konsulthjälp när vi vet vad vi behöver. Vi måste få utgå ifrån vad vi ser att barnen behöver, sedan söka stöd för att utveckla verksamheten utifrån deras behov.

13 7. Slutprodukt - rekommendationer och riktlinjer Arbetet på enheterna och i styrgruppen ledde fram till följande, vilket beslutades i Barn- och utbildningsnämnden ( 110 & 111, december 2000).? Miljörond ska årligen genomföras inomhus enligt förslag i utredningen. Ronden integreras i skyddsrond och anvisningar samt en checklista görs tillgänglig, i skrift och via intranät.? Förvaltningen rekommenderas att utifrån lokala förutsättningar tillämpa utredningens förslag avseende samverkan, ansvarsfördelning och pedagogiska förhållningssätt. Tips på kunskapsresurser, både verksamheter och litteratur, publiceras och hålls aktuellt via intranät. Likaså sprids tips på bra möbel- och materialval som kan tjäna som vägledning för skolor och förskolor.? Städfrekvensen (-standarden) får ej minska 2001 i förhållande till nivån år Under perioden t o m 2005 ska standarden successivt anpassas till rekommenderad städfrekvens. Vid sammanträdet beslutades även att uppdra åt BUF att planera för att alla lokaler skall vara tobaksfria fr o m höstterminen Uppdraget omfattar lokala diskussioner, central samverkan i ärendet samt erbjudande om professionell hjälp till rökavvänjning för de personer som så önskar.

14 Referenser 1. Allergier, underlagsrapport nr 9 från arbetsgruppen Allergier till Nationella Folkhälsokommittén, red. Sävenstrand-Rådö, I och Hjördisdotter, K, Allergiprevention i skola och barnomsorg på Gotland, Bergentz, S. Uppsats Enkätmetodik 5p, Högskolan Växjö/Gotland, Barn- och utbildningsnämndens protokoll 110 och 111, december 2000

15 Bilaga 1 Elevmedverkan vid städning och skötsel av klassrummet Vår arbetsplats Efter att ha arbetat som resurslärare i olika klasser under ett drygt år har jag fått tillfälle att möta många olika arbetsplatser och miljöer. Jag upptäckte ganska snart att alla lärare har sin bestämda ordning och klassrumsmiljö. Det var både roligt och frustrerande att möta både ordning och kaos som jag upplevde det. En sak som jag dock lade märke till vara hur dåligt städade de flesta klassrummen var. Nu menar jag inte den allmänna röran utan dammiga hyllor och smutsiga diskbänkar. Eftersom det har varit och fortfarande är besparingstider inom lokalvården hävdar jag att det städas mindre nu än förr inom skolans verksamhet. Jag minns min egen skoltid med rena golv och vältorkade hyllor och skåp. Inneskor var det ingen som behövde på den tiden. Jag funderade mycket på detta faktum att jag en dag skulle bli klassföreståndare med ett eget klassrum. Hur vill jag att min arbetsmiljö ska vara? Mår barnen bra av att ha ostädat runt omkring sig? Behöver inte barnen lära sig att ta ansvar på sin egen arbetsplats? Vad står det i Läroplanen? Idag är jag klassföreståndare för en 4-5:a med 22 elever. Vid höstterminens start arbetade vi med att skapa en trivsam miljö med gröna växter, en soffa, gardiner, dukar och annat efter barnens egna önskemål. Jag presenterade också förslaget om regelbunden skötsel av vårt klassrum i form av dammtorkning och annat som vår lokalvårdare inte hinner med under sin dagliga städning. Ett annat argument till regelbunden städning var att vi har en astmatiker i klassen som behöver ha städat runt omkring sig för att må bra. Jag mötte inga protester men heller inga glädjerop. Men nu efter en termin vågar jag dock påstå att de flesta tycker det är ganska kul att städa och hålla rent och snyggt runt omkring sig. Jag informerade också föräldrarna att jag i början av läsåret lade hög prioritet vid att skapa ett ombonat klassrum för allas trivsel. Inte heller här har jag mött några protester. Vi städar gemensamt hela klassen varannan fredag ibland oftare vid behov. Eftersom vår lokalvårdare ansvarar för golven bryr vi oss endast om dammtorkning, vädring, blomvattning, tömning av returlådor och kompost. Klassen är indelad i grupper med 2 till 3 elever i varje grupp. Varje grupp ansvarar för att deras område städas. Olika städområden kan vara: 1. Dammtorkning av datorn med torr trasa. 2. Torka vår bokhylla 3. Torka alla bord 4. Töm returlådor och kompost. 5. Torka diskbänken. Varje grupp ansvarar sedan för samma område en längre tid innan vi byter arbetsuppgifter. Jag har dock haft samma städgrupper hela tiden. Denna organiserade städning flyter bra och tar ca 15 minuter. Även jag har ett städområde som jag ansvarar för, min kateder och armaturen. Jag vet att det finns motstridiga viljor huruvida jag som lärare kan använda barnens garanterade undervisningstid till att städa. Jag menar dock att alla barn måste lära sig att ta hand om sin egen miljö och ansvara för sina handlingar om man smutsar ner. Detta tillhör barnens social fostran. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet står det på flera ställen att skolan ska utveckla elevernas förmåga att ta ett personligt ansvar. Under rubriken Elevernas ansvar och inflytande står det att skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Det står även att alla som arbetar i skolan skall främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren skall vidare utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. Dessa mål och riktlinjer styrker mig som lärare att fortsätta med min elevmedverkan vid städning för att uppnå ett trevligare klassrumsklimat.

16