Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN SÄTRASKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2013:2135 SID 1 (19) Handläggare: Gun Carlsson Telefon: Arbetsplan Inledning Sätraskolan är en mångkulturell skola i Skärholmen. Vi har många elever och anställda, som är flerspråkiga, vilket är en stor rikedom och en bra arena för att utbilda världsmedborgare. Vi har kompetent och engagerad personal, som med fokus på ökade kunskaper också tar stort socialt ansvar för eleverna. Sätraskolan ligger i en vacker omgivning med närhet till natur med naturreservat, parker och idrottsplatser och vi har gångavstånd till Mälarens stränder. Vi har en öppen, stor skolgård, som inbjuder till lek och idrott. Vi har välutrustade ämneslokaler för NO-ämnen och de praktiskt estetiska ämnena och ett välbesökt bibliotek. Sätraskolan har många olika verksamheter. Vi har förskoleklasser och grundskola 1-9. Vi har grundsärskola F-9, både för elever, som läser ämnen och för dem som läser ämnesområden. Vi har fritids för elever i årskurserna F-3 och fritidsklubb för elever i årskurserna 4-6. Vi har också korttidstillsyn för elever i årskurserna 6-9 i grundsärskolan. Sätraskolans arbetsplan gäller alla skolans verksamheter och elever. Sätraskolans vision Stockholms stad har en vision om en skola i världsklass 2030 och i samma anda vill vi arbeta så att varje elev når sina optimala mål. När våra elever lämnar Sätraskolan ska de ha med sig goda kunskaper så att de när de kommer till gymnasiet stolta ska kunna berätta i vilken skola de gått grundskolan. Vi vill också att de har med sig en god social kompetens och minnet av utvecklande sammanhållning och kamratskap. De ska med glädje minnas sin bästa skola, känna att skolan var "på riktigt", en del av det omgivande samhället och att skolans undervisning berörde dem. Föräldrarna ska känna att de valde rätt skola till sina barn. Sätraskolans värdegrund Målet i vår verksamhet är elevernas kunskapsutveckling. I läroplanen beskrivs normer, uppfattningar och regler om hur vi som människor skall vara, eller lära oss att bli. Detta kallas för värdegrunden. För oss på Sätraskolan innebär det: Respekt: Alla på skolan ska respektera varandra. Med respekt menar vi att vi ska behandla varandra som vi själva vill bli behandlade. Trygghet: Alla ska kunna komma till Sätraskolan, utan att behöva känna oro och rädsla. Vi agerar direkt mot hot, våld, trakasserier och mobbning.

2 SID 2 (19) Ansvar: Var och en tar ansvar för sig själv. Vi tar ett gemensamt ansvar för vår arbetsmiljö. Var och en följer skolans regler och tar konsekvensen av sitt handlande. Gemenskap skapas genom delaktighet och samarbete mellan föräldrar, elever och personal. Åtgärder för utveckling Sätraskolans mål för utveckling gäller alla skolans verksamheter, förskoleklass, grundskola, fritidshem, särskola och fritids respektive korttidstillsyn för elever i särskolan. På Sätraskolan fokuserar vi på några mål i vårt utvecklingsarbete, vilket också påtalas som en styrka i Sätraskolans arbete i den avslutande rapporten från de externa utredare, som besökte skolan under läsåret 2012/2013, de skriver "att det är bra att skolledningen nu fokuserar på tre målområden." Fokusmålen läsåret 2013/ 1. Mål: Sätraskolan har goda rutiner och arbetssätt som skapar lugn och arbetsro i klassrummen, en stimulerande lekmiljö och barn på fritids möjlighet till lugn och avskildhet. 2. Mål: Sätraskolans undervisning ger eleverna i förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola ökade kunskaper så att elevernas resultat ökar. 3. Mål: Vi skapar en trygg skola genom att vi har gränssättning och fostran i fokus i arbetet i skola och på fritids, vi har en god beredskap för elever med särskilda behov och arbetar med tydliga sociala mål för eleverna.

3 SID 3 (19) Vi har mål från tidigare arbetsplaner, som vi arbetar vidare med utan att ha dem som fokusmål, exempel är målen från 2010/2011 om inkludering, elevinflytande och genusperspektiv, målet från 2011/2012 om entreprenöriellt lärande och målet från 2012/2013 om tydligt planerad undervisning i enlighet med Lgr 11 men vi byter fokus och koncentrerar oss på huvuduppdraget, vilket inför läsåret 2013/ innebär tre prioriterade mål om kunskap, arbetsro och trygghet. Varje arbetslag eller verksamhet inom laget tex. förskoleklass, skola och fritids sätter sedan upp minst åtgärder för utveckling / utvecklingsmål under vart och ett av våra gemensamma fokusmål. smålen ska vara konkreta, korta och lätta att komma ihåg. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Årsmål Period

4 SID 4 (19) Alla barn och elever på Sätraskolan har en god hälsa. Alla elever genomgår hälsokontroller och uppföljningar efter stadens rutiner. Alla elever får i skolan de vaccinationer, som föreskrivs. Alla elever, som upplever problem med sin hälsa har kontakt med skolhälsovården. För att uppnå målet fokuserar elevhälsan arbetet på: Pedagogisk utveckling Förebyggande hälsovård Psykiskt välbefinnande Psykosocialt välbefinnande Elevhälsan består av skolsköterska, kurator, skolpsykolog och SYV. Hela arbetslaget deltar i EHT, elevhälsoteamets möten tillsammans med speciallärarna och skolledarna. Elevhälsan samarbetar i elevärenden i olika konstellationer utifrån sina olika professioner. Mentor eller undervisande lärare ska skriva en anmälan till EHT om oro finns för att en elev inte når målen. På elevhälsans arbetslag tas de anmälningar upp som kommit in till nästkommande EHT, för att förarbeta dessa om så är möjligt. Psykologen har tid avsatt (sen eftermiddag) för enskild handledning eller i grupp. All personal på Sätraskolan är uppmärksam på elevernas fysiska, psykiska och psykosociala livssituation och tar kontakt med elevhälsans personal om det finns anledning till oro. Sätraskolan har en effektiv elevhälsa med ett fullt team med alla professioner. Fritidsledare, speciallärare, lärare och andra pedagoger samverkar med elevhälsan i elevhälsoteamet, kamratgruppen och samtalsgrupper med elever. Hela elevhälsan följer upp sina respektive verksamheter efter de rutiner, som finns i staden. Skolhälsovården och kurator sammanställer elevhälsorapporter för eleverna i årskurs 4 och 8. Elevhälsans mål för 2013/ är att på arbetslagsmöten belysa den möjlighet som lärare har att ta upp elevärenden av olika slag på de EHT möten, som arbetslagen kan boka för enskilda elever eller grupper av elever. Målet är att mötestiden blir maximalt utnyttjad. Elevhälsan ser också, minst 1 gång/termin, över elevfrånvaron i skolwebben. De elever, som har en alltför hög frånvaro tas upp på efterföljande EHT.

5 SID 5 (19) Elevhälsan följer upp och utvärderar arbetet med likabehandlingsplanen och de nya rutinerna för händelserapporter och tjänsteanteckning, som infördes efter utvärderingen våren Denna uppföljning sker i nära samarbete med skolledningen. Sätraskolan bjuder på näringsriktiga luncher och mellanmål i trivsam miljö De flesta barn och elever äter lunch i skolan varje dag och tycker att maten är god. Husmor ansvarar för att lunchen är näringsriktigt sammansatt och att menyn ger omväxling. Det finns alltid alternativ kost för elever, som inte kan äta huvudrätten för dagen. Mellanmålet serveras antingen i matsalen eller på fritids. Personalen på fritids respektive husmor ansvarar för att mellanmålet är näringsriktigt och att det anpassas till lunchen så att kosten blir så mångsidig som möjligt under dagen. För att få en lugn och trivsam miljö äter många vuxna pedagogisk lunch i matsalen tillsammans med eleverna. Planerade förändringar av miljö och arbetssätt i kök och matsal effektiviserar arbetet. Husmor och mellanmålsansvarig fritidspersonal följer upp sammansättningen av menyerna tillsammans med skolintendenten och skolsköterskan. Prioriterade områden för utveckling är att maten är hemlagad, att andelen halvfabrikat minskar, att andelen ekologiska produkter ökar, att mindre mat slängs och att miljön blir lugnare. Sätraskolan har goda rutiner och arbetssätt som skapar lugn och arbetsro i klassrummen och stimulerande lekmiljöer i förskoleklass och lägre årskurser i grundsärskolan, på fritids och i rastmiljön. Det råder studiero i klassrummen och utvecklande lek i förskoleklasser och på fritids.

6 SID 6 (19) Grunden i vår verksamhet är elevernas kunskapsutveckling. Genom att sträva efter och arbeta för goda rutiner och arbetssätt, som skapar arebetsro och stimulerande lekmiljöer skapas förutsättningar för eleverna att nå goda resultat. Alla pedagoger på Sätraskolan arbetar med att fortlöpande utveckla goda rutiner för att skapa lugn och arbetsro. Alla pedagoger har också ett arbetssätt, som stöder arbetet för arbetsro. Varje arbetslag samverkar om regler och rutiner. Eleverna förväntas ta mer ansvar för den gemensamma arbetsron med stigande ålder. Berörd lärare, mentor eller fritidshemspersonal tar alltid kontakt med vårdnadshavare om det händer eleven något allvarligt i skolan. Skolans personal uppmärksammar sociala missförhållanden och samarbete sker med föräldrar och andra verksamheter som till exempel socialtjänst eller polis. Skolan har undervisning i värdegrundfrågor med diskussioner, värderingsövningar och samtal om kamratskap. I årskurs 8 åker klasserna på en utbildningsresa till fjällen, där skidåkning kombineras med undervisning i livskunskap. Studiero tas upp som en skolgemensam fråga på skolans personal konferenser. Mentorerna ansvarar för kontakten med vårdnadshavarna och tar upp frågor om arbetsro på utvecklingssamtal och föräldramöten. Mentorn ansvarar också för att värdegrundsdiskussioner genomförs regelbundet i klassen. Vi följer upp åtagandet genom diskussioner i arbetslag, ledningsgrupp och elevhälsoteam. Vi använder även resultaten i brukarundersökningen. Detta är ett av Sätraskolans fokuserade utvecklingsmål för läsåret 2013/. Varje arbetslag har satt upp mål under den gemensamma rubriken. Lagen F-3 har skrivit följande under det gemensamma fokusmålet: Bläckfisken: Genomtänkta och planerade aktiviteter/undervisning Struktur och väl inarbetade och återkommande rutiner Anpassade aktiviteter, innehåll och material efter mål, storlek på grupp samt utifrån de enskilda elevernas behov Utvärdering: Vid samtal med elever både enskilt, i grupp och vid utvecklingssamtal tillsammans med förälder. Kajutan: Förskoleklass Vi skapar lugn och ro genom att dela på gruppen i hallen vid på och avklädning. Skolan Vi ändrar rutiner kring åtkomsten av elevernas arbetsmaterial så att vi minskar

7 SID 7 (19) risken för konflikter samt sänker bullernivån i klassrummen. Vi använder konsekvenstrappan. Delfinen: Vi som personalgrupp klargör och tydliggör regler och rutiner för varandra för att främja arbetsro och förebygga konflikter. Alla ska veta vad som gäller. Vi som personal väljer ut ett antal prioriterade områden som vi anser varit missgynnade för arbetsron och tryggheten t ex korridoren, ansvarsfördelning (vem som gör vad) och sätter tillsammans upp gemensamma regler och rutiner för dem. På kvällsmöten ska personalen planera och utvärdera personalens ansvarsuppgifter. Informationsbrev kring regler och rutiner skickas hem till vårdnadshavarna i början av terminen. Skapa lekgrupper på fritidshemstid Skapa bättre struktur och ha framförhållning under dagen och vid övergångarna mellan aktiviteter Påbörja arbetet med The big six (modell för att arbeta med läroplanens förmågor, kunskapsmässiga och sociala). Medvetandegöra eleverna om deras egen betydelse för arbetsron Detta utvärderas genom kontinuerlig diskussion i arbetslaget, intervju eller elevenkät kring elevernas uppfattning om arbetsron och diskussion och pågående levande dialog med eleverna. Lagen 4-6 och 7-9 har skrivit följande under det gemensamma fokusmålet: Lag 4-6: Vi har tydliga rutiner vid lektionernas start och slut. Alla sitter på sin plats (klassplacering vid tavlan). Instruktioner ges både muntligt och skriftligt. Vid lärarbyte pågår lektionen tills nästa lärare kommer. Stugan har en planerad rastverksamhet och erbjuder olika aktiveter för eleverna. Lag 7-9: De är viktigt att vi hjälper varandra med de elever som stör under lektionstid. Om en elev stör undervisningen och inga andra åtgärder hjälper ska eleven flyttas till angränsande klassrum med annan lärare. Hemmet ska informeras. Under arbetslagskonferenserna ska vi bokföra de elever som varit störande så att mentor och kamratgruppen kan arbeta vidare med dessa. Det är viktigt att eleverna får snabb feedback på det de gör. Om en elev ska komplettera eller göra ett omprov ska det ske så fort som möjligt efter det ordinarie provet. Hemmet informeras om omprovet. Eleverna behöver ett provschema för hela terminen för att kunna planera sina studier. På arbetslagstid gör vi ett gemensamt schema. Arbetslaget för särskolan har skrivit följande under det gemensamma fokusmålet: Klasserna, som huvudsakligen läser ämnen:

8 SID 8 (19) Vi vill skapa goda rutiner för att eleverna i grundsärskolan 3-9 och på grundsärskolans fritidsverksamhet ska få arbetsro och en trivsam miljö att vistas i. Vi arbetar för att inkludera elever i grundskolan utefter elevens möjligheter. Vi arbetar också efter att dela in eleverna i mindre grupper utefter elevernas nivå. Målet är att vi i arbetslaget ska utvärdera våra mål och våra elevers sociala och kunskapsutveckling under arbetslagsmötena en gång i månaden. Vi fortsätter att utveckla vår utvärdering varje vecka, för kunskapsutveckling och socialt samspel i klassen på arbetslagsmötena. Vi skapar en trygg skola genom att vi har gränssättning och fostran i fokus i arbetet i skola och på fritids, vi har en god beredskap för elever med särskilda behov och arbetar med tydliga sociala mål för eleverna. Brukarna tycker att Sätraskolan är en trygg skola. Grunden i vår verksamhet är elevernas kunskapsutveckling. Genom att sträva efter och arbeta för ett trivsamt, tryggt klimat skapas förutsättningar för eleverna att nå goda resultat. Det finns alltid vuxna med barnen under verksamhet och raster. All personal arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens. I arbetet ingår aktivt, dagligt arbete med gränssättning och fostran under lektioner och raster. Vi har ett humanistiskt synsätt och vi tror på elevernas förmåga. Vi har positiva förväntningar på eleverna och arbetar dagligen med att stärka deras självbild och självkänsla. I arbetslagen samarbetar de vuxna kring normer och värderingar så att eleverna ska möta samma värdegrund från alla vuxna. Arbetslagens personal stöttar varandra i arbetet kring elever med särskilda behov. Vi reagerar omedelbart mot trakasserier, kränkningar och mobbing. Vi hanterar uppkomna svårigheter på ett professionellt sätt. All personal ingriper i konfliktsituationer mellan barnen. Skolan är indelad i arbetslag för att personalen ska finnas i nära eleverna och därmed ge eleverna en trygg skolmiljö. Varje elev har en egen mentor som ansvarar för elevens skolsituation. På fritids finns också en ansvarig pedagog för varje barn. Mentorn ansvarar för kontakten med hemmet och för utvecklingssamtalet. I de lägre årskurserna finns pedagogisk personal från fritids med i verksamheten för att skapa trygghet. Elevhälsopersonalen samarbetar med elever, föräldrar och pedagoger genom enskilda samtal och rådgivning. Skolans antimobbningsteam, Kamratgruppen, har tillsammans med skolans kurator ett särskilt ansvar för arbetet mot trakasserier, kränkningar och mobbning. Skolan genomför också, om det finns behov, utredningar av elever.

9 SID 9 (19) Vi använder oss av samtal individuellt, i grupp eller klass. Kamratgruppen och kurator följer också upp aktuella ärenden och bristande trygghet tas upp i elevhälsoteamet. Vi analyserar brukarundersökningen och använder resultaten i vår utvärdering. Prioriterat område är utveckling av arbetet mot kränkningar och mobbing. Vi har förändrat vår likabehandlingsplan efter utvärderingen våren 2013 och våra rutiner och kommer att fortsätta utvecklingen av arbetet under hela läsåret 20013/. Åtagandet är uppflyttat till fokusmål och alla arbetalag har satt upp egna mål för arbetet. Lagen F-3 har skrivit följande under det gemensamma fokusmålet: Bläckfisken: Att uppmärksamma och Eht anmäla/åtgärdsprogram elever som riskerar att inte nå kunskapskraven eller visar tecken på att de inte mår bra. Tydlig arbetsgång som är kopplad till konkreta sociala mål så som exempelvis trivsel- och ordningsregler. Detta gör vi för att förtydliga och stärka samarbetet mellan skola/fritids och hemmet. Vi pedagoger agerar alltid när någon bryter mot våra gemensamma trivselregler. Vi tar oss tid och lyssnar och reder ut. Utvärdering: Vid utvärderingsdagar. Observationer. Föräldrarna görs delaktiga vid behov samt vid utvecklingssamtal. Kajutan: Förskoleklass, skolan, fritids Varje vecka har vi en speciell stund avsatt för temaarbete Kamratskap. Där fokuserar vi på de sociala målen. Vi ser till att vi gemensamt i arbetslaget planerar dessa stunder. Kamratskapstemat genomsyrar även det övriga skolarbetet. Vi utformar en gemensam konsekvenstrappa för att få eleverna att följa arbetslagets och Sätraskolans regler. Tidigt på terminen formulerar vi regler tillsammans med eleverna samt går vi igenom konsekvenstrappan med elever och föräldrar. Vid Kajutans kvällsmöten följer vi regelbundet upp arbetet med konsekvenstrappan. Delfinen: Främjande arbete: Alla elever ska bli mer medvetna om sina egna sociala förmågor och hur de kan utveckla dem. Vi ska nå målet genom arbete med modellen The big six (modell för att arbeta med läroplanens förmågor, kunskapsmässiga och sociala). Förebyggande: Alla elever ska känna att de blir sedda, hörda och respekterade genom att vi arbetar med Elev i fokus Vi sätter fokus på elev som på något sätt uttrycker oro, rädsla, som upplevs ensam, utsatt eller som på något sätt behöver lyftas. Under

10 SID 10 (19) kvällsmöten bestäms vem som ansvarar för vad när det gäller att uppmärksamma, observera, lyfta denna elev. Vid nästkommande kvällsmöte utvärderar vi insatserna. All personal ska bli ännu mer lyhörda och uppmärksamma på att se och ta tag i incidenter som elever upplever som negativa och följa upp elever som uttrycker oro eller rädsla. Vi har regelbundna elevenkäter/utvärdering där barnen får berätta om de känner sig lyssnade på och om hur de upplever sin situation. All personal har ansvar att hålla Likabehandlingsplanen levande och att använda blanketten Tjänsteanteckning/händelserapport. Detta utvärderas genom diskussioner och uppföljning på kvällsmöten och elevintervju och/eller elevenkät. Lagen 4-6 och 7-9 har skrivit följande under det gemensamma fokusmålet: Lag 4-6: Främjande arbete Vi använder mentorsböcker. Vi förstärker det positiva i klassen. Förebyggande arbete Samarbeta med praktisk-estetisk-lärarna angående regler och med att planera sittplatser i lektionssalarna. Vi skriver ner vilka regler och rutiner som gäller för mellanstadiet och ger till berörda lärare. Lag 7-9: Främjande/förebyggande arbete Vi rör oss bland eleverna under rasttid. Vid terminsstart och under mentorstid arbetar vi med skolans värdegrund och likabehandlingsplan. Det gör vi genom olika värderingsövningar. Vi ska organisera fler lugna platser för elever som vill plugga på lunchrasterna och då försöka öka tillgången till datorer. Vi planerar Stefan-dagen/dagarna med t.ex. värderingsövningar, forumspel, diskussioner om närmobbning mm. Kamratgruppen har tid under ett par tisdagskonferenser att arbeta fram ett förslag. Vi gör elever medvetna om språkbrukets betydelse för goda sociala relationer Arbetslaget för särskolan har skrivit följande under det gemensamma fokusmålet: Klasserna, som huvudsakligen läser ämnesområden: Vi fokuserar på klimatet i klassrummen. Vi hälsar då vi kommer och går. Klasserna har ordningsregler skrivna bilder uppsatta i klassrummet. Vi utvecklar och arbetar med sociala berättelser. (Skolan har beställt dataprogrammet Communicate in print). Klasserna, som huvudsakligen läser ämnen:

11 SID 11 (19) Vi arbetar för att eftersträva en trygg miljö med tydlig struktur för eleverna. Få eleverna att känna tillit till vuxna och lyfta fram deras starka sidor. Eleverna får själva vara med att skapa vissa regler, vad som gäller i klassen, för att de ska känna sig mer delaktiga. Att genom rollspel få eleverna att öva sig på att reflektera på egna och andras känslor. Vi vill också skapa en känsla av tillhörighet till skolan och samhället genom att delta i de gemensamma aktiviteterna på skolan. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Årsmål Period Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 Meritvärde i årskurs 9 Elever och vårdnadshavare upplever att Sätraskolan är en bra skola, som arbetar för jämställdhet och alla människors lika värde. Merparten av de boende i Sätra väljer Sätraskolan för sina barn.

12 SID 12 (19) Allt arbete i Sätraskolan genomsyras av vårt mål att alla föräldrar ska uppleva att deras barn går på en bra skola. Vi är lyhörda för synpunkter och klagomål från elever och föräldrar. Våren genomförs riktade aktiviteter så att vårdnadshavare med barn, som ska börja i förskoleklass, årskurs 4 eller 7 får god information om Sätraskolans verksamhet. Brukarundersökningen. Prioriterad utveckling är att öka antalet elever som stannar på Sätraskolan i årskurserna 6-9. Jämställdheten ska fokuseras genom samtal och goda förebilder. Sätraskolans undervisning ger eleverna i förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola goda kunskaper så att elevernas resultat förbättras. Resultaten på LUS, betyg och omdömen till utvecklingssamtal visar på bättre studieresultat för eleven än föregående läsår med hänsyn tagen till nyinvandrade elever med bristfällig skolbakgrund. Grunden i vår verksamhet är elevernas kunskapsutveckling. Genom att sträva efter och arbeta för ett trivsamt, tryggt klimat, arbetsro och stimulerande skol- och lekmiljöer, hälsa och nyttig, god skolmat skapas förutsättningar för eleverna att nå goda resultat. Alla lärare på Sätraskolan är behöriga och har god kompetens men alla har ännu inte fått sina legitimationer från Skolverket. Undervisningen är väl planerad och bedömningen av elevernas kunskaper är väl underbyggd. Då flertalet elever på skolan har ett annat modersmål än svenska är språkutveckling en central del av all undervisning och annan verksamhet på skolan. Många av eleverna har möjlighet att få läxhjälp i skolan. Vi har speciallärare, som tar särskilt ansvar för elever med särskilda behov. Efter analys av lärares bedömning av elevernas kunskapsnivå och speciallärarnas och elevhälsans överblick över elever med särskilda behov diskuteras och omfördelas fortlöpande skolans resurser för att nå bästa möjliga resultat.

13 SID 13 (19) Undervisande lärare följer elevernas kunskapsutveckling med hjälp av formativ bedömning. Skriftliga omdömen respektive betyg informerar vårdnadshavarna om elevens resultat. Sätraskolan har ett mycket aktivt utvecklingsarbete för att förbättra läsförståelsen. Arbetet sker i alla årskurser med fokus på eleverna i årskurserna 4-6 och de elever, som lär sig läsa i de lägsta årskurserna, där pedagogerna arbetar med förändring av metoder för läsinlärning och utveckling av arbetet med IT i undervisningen. Skolans förstelärare har också ökad läsförståelse som mål för sitt utvecklingsarbete. Detta är ett av Sätraskolans fokuserade utvecklingsmål för läsåret 2013/ Varje arbetslag har satt upp egna mål under den gemensamma rubriken. Lagen F-3 har skrivit följande under det gemensamma fokusmålet: Bläckfisken: och rutiner knyts närmare mellan de olika verksamheterna bland annat genom gemensamt tema Återkommande rutiner, diagnoser och arbetssätt som vi tillsammans kommit överens om i de olika verksamheterna Utvärdering: Tydlig och löpande dokumentation, där arbetssätt och elevernas arbeten synliggörs för elever och föräldrar på olika sätt. Kajutan: Förskoleklass Genom boken Mattesafari för förskoleklass fördjupar vi oss inom dessa områden: Former, tal, mäta och jämföra samt tid och rum. Skolan Vi planerar att genomföra läxhjälp i arbetslaget. Vi utvecklar arbetet med Nya språket lyfter så att eleverna blir mer medvetna om sin kunskapsutveckling och uppmuntrade till fortsatt utveckling. Vi använder en stund av våra arbetslagsmöten för att återkoppla och utveckla arbetet med Nya språket lyfter samt lässtrategier och läsförståelse. Matematik (vi formulerar ett konkret mål när vi vet mer vad mattekursen handlar om). Delfinen Delfinens mål: Tydliggöra och medvetandegöra kunskapsmålen Påbörja arbetet med The big six (modell för att arbeta med läroplanens förmågor, kunskapsmässiga och sociala). Vi skapar en Kunskapsvägg (kunskapskraven för åk 3 och läroplanens förmågor omskrivna med lättare ord. Dessa sätts upp på en vägg vid ingången till Delfinen). Utveckla arbetet med läsförståelsestrategierna för att utveckla läsförståelsen. Utveckla arbetet med Utveckla elevernas läs- och skrivförmåga genom att arbeta

14 SID 14 (19) med metoden Att skriva sig till läsning Detta utvärderas genom regelbunden uppföljning och utvärdering av kunskapsmålen, samtal om hur eleverna upplever att de arbetat mot kunskapsmålen och dokumentation kring elevernas utveckling (ex LUS, Nya språket lyfter, Trulle) Lagen 4-6 och 7-9 har skrivit följande under det gemensamma fokusmålet: Lag 4-6 Strategier i läsförståelse är något som eleverna möter i alla ämnen. Välja ut tre strategier som alltid återkommer. Återkommande återkoppling på arbetslagsmöten. Matematik: Implementera övningsmaterialet för baskunskaper i matematik. Lag 7-9 Samtliga lärare arbetar tillsammans med eleverna med studieteknik. Tillsammans med vårdnadshavare och elev riktar vi studiestödet så att eleven vet vad som ska göras under denna tid. Under elevens valtid ska ämneslärare, så långt det är möjligt, undervisa sina ordinarie elever. I arbetslaget ska vi öka samarbetet och samplaneringen för våra elever i behov av särskilt stöd. Arbetslaget för särskolan har skrivit följande under det gemensamma fokusmålet: Klasserna, som huvudsakligen läser ämnesområden: Arbetslaget fokuserar på att utveckla ämnesområdet kommunikation med hjälp av Ipad. En personal i arbetslaget tilldelas tid för planering och genomförande av arbetslagets fortbildning som kommer ske under planeringstid. Vi kommer även försöka hitta en kurs via Datateket på Liljeholmen. Klasserna, som huvudsakligen läser ämnen: Vi arbetar efter varje elevs förutsättningar och nivå. Vi arbetar för att eleverna på sin individuella nivå ska öka kunskaperna i sin takt och för att nå de mål som är uppsatta för den enskilda eleven enligt läroplanen. Det svenska språket är det centrala, som att lära sig tala, lyssna, läsa och skriva. : Dokumentation och utvärdering i arbetslaget. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Årsmål Period

15 SID 15 (19) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period Vid utvecklingssamtalet, som sker varje termin, får elever och vårdnadshavare tydlig information om elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i kursplanerna. Elever och vårdnadshavare förstår och tar till sig informationen och vårdnadshavarna stöttar sitt barn i utvecklingen mot målen. Alla elever i årskurserna 1-5 och i särskolans träningsklasser får skriftliga omdömen i alla ämnen, som mentor tar upp för information och diskussion på utvecklingssamtalet i början av hösttermin då också en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skrivs. I början av vårterminen hålls utvecklingssamtal igen och då utvärderar mentorn tillsammans med eleven och vårdnadshavarna elevernas arbete under höstterminen och sätter upp mål för det fortsatta läsåret. I årskurserna 6-9 i grundskolan och grundsärskolans klasser som läser ämnen sätts betyg i slutet av varje termin. Dessa tas upp som underlag för samtalen i utvecklingssamtalet i början av den nya terminen. I de familjer där föräldrarna inte förstår innebörden av skrivna omdömen och /eller kunskapskraven och betygen förklaras de tydligt under utvecklingssamtalet. Vid behov anlitas tolk. Mentor och undervisande lärare har ansvar för att dels utvärdering av elevens kunskapsutveckling sker både formativt och summativt i samverkan med eleven och vårdnadshavarna. Elevens kunskapsutveckling följs upp formativt med eleven under terminen och sedan följande utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare.

16 SID 16 (19) Vi kommer under läsåret att förändra arbetet med individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram då lagstiftningen kommer att förändras under läsåret 2013/. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt I samverkan med Skärholmens stadsdel och polisen verkar Sätraskolan för att alla barn och unga ska ha en trygg och bra uppväxt. Samverkan sker med polis och socialtjänst både formellt i samverkansgrupp och i individuella ärenden. Skärholmens stadsdel, Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och Polisen har gjort en överenskommelse om samverkan. Det övergripande målet är att alla barn och unga i Skärholmen skall ha en trygg och bra uppväxt. Målsättningen för samverkan i stadsdelen är att: Barn/unga ska vara i fokus Barn/unga som far illa eller riskerar en ogynnsam utveckling ska få hjälp i ett tidigt skede Barn/ungdomar ska få skydd och stöd från samhället utifrån en helhetssyn Vi organiserar överföringssamtal mellan förskola och förskoleklass där barnet, som ska börja i förskoleklass i Sätraskolan är i fokus och avlämnande förskollärare och föräldrar kan berätta om barnets styrkor och svagheter. Rektor, biträdande rektor och skolsköterska sitter i de olika samverkansgrupperna i stadsdelen. Det är främst skolans kurator, som har kontakt i enskilda ärenden. sker i stadsdelens samverkansgrupp. Prioriterat område inom åtagandet är kontakt med socialtjänst och polis i enskilda ärenden.

17 SID 17 (19) Vi välkomnar, uppmuntrar och gör det möjligt för föräldrarna på Sätraskolan att vara delaktiga i skolans inre arbete. Alla föräldrar deltar i sitt barns utvecklingssamtal. Flertalet föräldrar deltar i skolans föräldramöten. Många föräldrar kommer till skolan och deltar i verksamheten under minst en dag per läsår. Föräldrar är välkomna att delta i skolan. Varje elev har en egen mentor/klasslärare som ansvarar för eleven och följer upp elevens situation i skolan. Mentorn ansvarar för kontakten med hemmet och för utvecklingssamtalet. Berörd lärare, klasslärare, mentor eller fritidshemspersonal tar alltid kontakt med vårdnadshavare om det händer eleven något allvarligt i skolan. Kontakten med föräldrarna är mycket tät under de första åren i förskoleklass och i de lägre årskurserna. Sätraskolans personal har kontakt med föräldrarna via veckobrev, e-post eller elevernas egna utvärderingsböcker förutom utvecklingssamtal, föräldramöten, andra möten samt telefonsamtal. Arbetslagen ordnar familjeaktiviteter med jämna mellanrum, till exempel elevutställningar, uppträdanden och drop in fika. De äldre eleverna förväntas själva ta alltmer ansvar för information om skolans aktiviteter men elevens mentor tar naturligtvis alltid kontakt med föräldrarna om det finns behov av extra information om barnets skolsituation. Sätraskolan har ett föräldraråd där föräldrarna har möjlighet att påverka skolans inre arbete och samverka nära med lärare och skolledning i skolans utveckling. Mentorer, undervisande lärare och förskollärare och fritidspersonal ansvarar för informationen till vårdnadshavarna. Eleven förväntas med stigande ålder själv ta alltmer ansvar för att hålla redan på t.ex. läxor. Enskilda samtal med elever och föräldrar. Utvärdering i arbetslaget efter utvecklingssamtal och föräldramöten. Utvärdering i föräldrarådet. Prioriterat område för utveckling inom åtagandet är att få fler föräldrar att delta i gemensamma aktiviteter i skolan. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Alla elever i årskurs 8 och 9 har möjlighet att genomföra en PRAOvecka.

18 SID 18 (19) Alla elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan hittar själva eller med hjälp av skolan en PRAO plats. Eleven drar slutsatser av betydelse för sitt val av utbildning av sina egna och kamraters erfarenheter från PRAO:n. PRAO:n ger eleverna konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Eleverna söker själva efter en PRAO-plats. Samverkan sker med skolans SYV och elevernas vårdnadshavare och eleverna får hjälp om de inte hittar en plats själva. Eleverna är på PRAO en vecka i årskurs 8 och en vecka i årskurs 9. Årskurs 8 och 9 har PRAO under höstterminen. Lärarna besöker eleverna på PRAO-platsen, under sin ordinarie arbetstid. Efter PRAO veckan följs elevernas erfarenheter upp tillsammans i klassen. Erfarenheterna kopplas till valet av gymnasieutbildning. Prioriterat inom åtagandet är att stötta alla elever så att de hittar en PRAO-plats. Det här är det område där elevernas påverkan i elevrådet syns tydligast. Diskussioner i elevrådet har i hög grad påverkat utformningen av arbetet då eleverna är mycket måna om PRAO:n i årskurs 9. Sätraskolan har bra, väl underhållna lokaler, som utnyttjas i mycket hög grad under skoldagen. Skola och fritids samnyttjar skolans lokaler. Fritidsklubben delar lokaler med Mötesplatsen, som drivs i Sätraskolan av Skärholmens stadsdel. Båda verksamheterna utnyttjar också skolans aula. Skolans schema styr lokalanvändningen så att den blir så effektiv som möjligt. Schemat är flexibelt och följer med i de förändringar som görs av verksamheten under läsåret. Sätraskolan skolgård är öppen och inbjudande och används av barn och elever från morgon till kväll. Vi har gungor, klätterställningar och andra lekredskap, fotbollsplan med konstgräs, basketplan, pingisbord utomhus, bandyrink, bouleplan och en scen på skolgården. Sätraskolan har välutbildad och kompetent personal. Alla fast anställda lärare är behöriga och vi har behöriga förskollärare i alla förskoleklasser, på fritids finns fritidspedagoger i alla grupper. All personal tillhör ett arbetslag. Fritidshem och skola bildar gemensamma arbetslag och personalen arbetar i bägge verksamheterna med samma barn under hela arbetsdagen.

19 SID 19 (19) Sätraskolan har elevhälsa med skolsköterska, kurator, studie och yrkesvägledare och skolpsykolog. Skolan har också ett flertal speciallärare. Ekonomin följs upp noggrant varje månad och efter formativ bedömning av verksamheten genomförs omprioriteringar för att uppnå så stor flexibilitet som möjligt. Övrigt Bilagor Likabehandlingsplan lå gäller från Ht 2013