Social och emotionell träning (SET) utbildning och implementering

Transkript

1 FoU Kronoberg FoU-skrift 2010:5 Utvärdering av Social och emotionell träning (SET) utbildning och implementering Eva Karin Karlsson

2 1

3 SAMMANFATTNING Som ett led i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa har Landstinget Kronoberg, Regionförbundet södra Småland och Länsstyrelsen i Kronobergs län valt att gå samman i ett samverkansprojekt för att utbilda personal vid länets skolor i Social och emotionell träning (SET). Denna rapport är en utvärdering av arbetet med SET. Utvärderingen har utförts av fil.mag. Eva Karin Karlsson och handledare har varit med.dr Lena Lendahls vid FoU Kronoberg, Landstinget Kronoberg. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur det, efter utbildningen, gått att implementera SET på de olika skolorna. Detta för att det ska bli möjligt att ta ställning till om det är en utbildning att fortsätta med och vidareutveckla. Underlaget för denna utvärdering bestod av en enkätundersökning och fyra intervjuer. Resultatet visade att 39 av de 43 som svarade på enkäten rekommenderar kursen. Den rekommenderas framför allt för att den upplevdes som användbar och utvecklande. De som inte rekommenderade kursen gjorde det bland annat för att stödet för att arbeta vidare med SET efter kursen var för litet. Enkäten visade även att det fanns efterfrågan och behov av nätverk och idéutbyte. Trettiosex av de fyrtiotre som svarade på enkäten arbetar med SET på ett eller annat sätt. Trettio av dessa undervisar i nuläget i SET. Trettiosex personer svarade att SET fanns på schemat i deras skola. Trettiotvå svarade att det finns en arbetsgrupp för SET på skolan. Stödet från skolledningen har i de flesta fall varit bra för att låta personalen utbilda sig i SET. Stödet har varit något sämre för att låta den utbildade personalen arbeta med SET i skolan och ännu lite sämre för att utbilda kolleger som inte gått utbildningen. De som i dagsläget arbetar med SET är positiva till att fortsätta men efterfrågar mer stöd och en högre status för SET som skolämne. 39 av 43 var nöjda med utbildningen de fått i SET. Implementeringen av SET har fungerat väl på de deltagande F-6 skolorna men något sämre på 7-9 skolorna och gymnasieskolorna. För att SET ska kunna få fotfäste i skolan måste dess status höjas. Om en majoritet av skolans personal och ledning anser att metoden stjäl tid från ämnen som svenska och matematik kommer det troligen inte att undervisas i SET på skolan. Varje skola måste bestämma sig för om SET är rätt metod på den egna skolan. Om en skola bestämt sig för att satsa på SET måste majoriteten vara med på metoden och vilja arbeta för att det ska fungera. Rektor bör stödja med tid för SET på schemat och de lärare som ska övertyga sina negativa kolleger behöver ha stöd och hjälp med argument. De ytterligare utbildningsinsatser som i första hand kan behövas är utbildning av skolledare samt utbildning av fler handledare på de skolor som valt att satsa på SET men som har problem att få det att fungera. 2

4 3

5 INNEHÅLL BAKGRUND... 6 Om Social och emotionell träning... 6 Forskning kring Social emotionell träning...7 SYFTE... 8 METOD... 9 RESULTAT...10 Att välja SET som metod...10 Utbildning i SET Nätverk, fortsättningskurs och handledning...12 Att använda SET...12 Stöd från skolledning...13 Utbildning av kolleger...13 Målen med och effekterna av SET...13 Undervisningsmaterial och övningar...14 Framtiden DISKUSSION...16 Att välja SET som metod...16 Att arbeta med SET...17 Utbildning och nätverk...19 Metoddiskussion...19 SLUTSATSER REFERENSER

6 5

7 BAKGRUND Enligt Statens folkhälsoinstitut är psykiska besvär en av de största orsakerna till ohälsa i Sverige. Samtidigt, menar de, finns stora möjligheter att förebygga den psykiska ohälsan genom insatser under uppväxten. Dessa insatser kan göras på flera olika arenor så som barnhälsovården och skolan. 1 I Kronobergs län har Landstinget Kronoberg, Regionförbundet Södra Småland och Länsstyrelsen i Kronobergs län valt att bland annat satsa på ett samverkansprojekt där personal vid länets skolor utbildats i Social och emotionell träning (SET). Detta arbete har pågått sedan 2006 och har inneburit att pedagoger i Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner utbildats till handledare i metoden. Om Social och emotionell träning Social och emotionell träning (SET) är en av metoderna inom området socialt och emotionellt lärande (SEL). SET är med andra ord ett pedagogiskt program där social och emotionell förmåga tränas. I USA har man under många år arbetat med skolprogram för att öka barns och ungdomars sociala och emotionella förmåga bland annat i form av Providing Alternative Thinking Skills (PATHS). År 1999 startades ett projekt i Botkyrka där PATHS hade anpassats till svenska förhållanden av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber. Det svenska programmet kallades SET. Projektet kallades Primär prevention av psykisk ohälsa genom ett strukturerat pedagogiskt program för emotionell inlärning. 2 Programmet har sedan utvecklats och sprits på flera håll i Sverige. SET är ett program som arbetar med självkänsla, motivation, känslor, empati och social kompetens. Den teoretiska bakgrunden bygger på sociala inlärningsteorier. En central del av programmet är själva övandet. Att till exempel kunna stå emot grupptrycket är något som behöver övas många gånger innan det går att klara av i verkliga situationer. Samma förmågor övas hela tiden men övningarna förändras och anpassas till olika åldrar. Till sin hjälp i arbetet har läraren/handledaren en manual och ett material, kallat Livsviktigt, med böcker för varje årskurs. 3 I Kronobergs län startade arbetet med SET i Ljungby kommun där lärare och skolledare ville börja arbeta med metoden. Hösten 2006 utbildas 34 personer till handledare av Birgitta Kimber. Utbildningen bestod av sju heldagar, två dagar på internat och en dag i månaden under fem månader. Hösten 2008 genomfördes ytterligare en handledarutbildning där 32 personer deltog. Två instruktörer har utbildats, Erika Glawe och Anna Vinnerborg. Det finns en styrgrupp och ett nätverk. Styrgruppen innehåller representanter från landstinget, länsstyrelsen, regionförbundet samt skolledningsrepresentanter och lärarrepresentanter. 1 Enligt Folkhälsoinstitutets hemsida:< 2 Enligt Folkhälsoinstitutets hemsida:<ww.fhi.se> och Bremberg, S., Kimber, B. Bättre psykisk hälsa med relationsträning. Psykologtidningen :10. 3 Enligt Birgitta Kimbers hemsida:< 6

8 Forskning kring Social emotionell träning Det finns flera olika metoder för att arbeta med socialt och emotionellt lärande i Sverige till exempel SET, Stegvis och Lions Quest. Alla är bearbetade efter amerikanska förlagor. 4 Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) kom 2010 med en utredning där de visar att det inte finns något vetenskapligt stöd för vare sig SET eller någon av de andra metoderna som används i Sverige. SET har undersökts vetenskapligt av Birgitta Kimber, Rolf Sandell och Sven Bremberg 5 men SBU menar att dessa studier inte uppfyller inkluderingskraven för vetenskaplighet. Det motiveras framför allt med att bortfallet varit för stort i undersökningarna och att uppföljningen varit dålig. 6 SBU:s slutsats är att det behövs svenska kontrollerade studier med minst sex månaders uppföljning för att det ska gå att dra några slutsatser om metodernas effekt. Idag finns inga sådana studier. SBU har inte heller funnit vetenskapligt stöd för PATHS (den amerikanska förlagan till SET). De program som SBU funnit stöd för i utländska utvärderingar är: Incredible Years, Triple-P, familjestödsprogrammet Family Check Up samt skolprogrammen Good Behavior Game, Coping Power, Coping With Stress och FRIENDS. Inte heller dessa har undersökts i svenska förhållanden. 7 Det har gjorts en del studier av implementeringen av socialt och emotionellt lärande i grundskolan. Flera av dessa har gjorts i form av examensarbeten eller uppsatser, till exempel: Socialt och emotionellt lärande i grundskolan hinder och möjligheter vid implementering (Örebro universitet 2008) och ett verktyg för att strukturera arbetet En studie om att använda social och emotionell träning i undervisningen (Göteborgs universitet 2007). Slutsatserna i båda arbetena var att det underlättar om skolan har en handlingsplan för införandet, att SET finns på schemat, att rektor stödjer med ekonomiska resurser och tid, att lärarna får en bra utbildning samt att lärarna är engagerade. 4 Enligt Folkhälsoinstitutets hemsida:< 5 Kimber, B., Sandell, R., Bremberg, S. (2008); Kimber, B., Sandell, R. Bremberg, S. (2008); Kimber, B., Sandell, R. (2009). 6 SBU-rapport (2010: s.16, 334). 7 SBU-rapport (2010: s ). 7

9 SYFTE Syftet med denna utvärdering var att ta reda på hur det, efter utbildningen, gått att implementera SET på de olika skolorna. Detta för att det ska bli möjligt att ta ställning till om det är en utbildning att bygga vidare på. Följande övergripande frågeställningar användes: Vad tyckte kursdeltagarna om kursen? Använder deltagarna sina kunskaper i SET? Vilka hinder och möjligheter har funnits i arbetet med SET? Vill deltagarna vidareutveckla sina kunskaper? Rekommenderar deltagarna utbildningen till sina kolleger? 8

10 METOD Underlaget för denna utvärdering bestod av en enkät och fyra intervjuer. Enkäten bestod av 25 frågor kring utbildningen i SET och det fortsatta arbetet på skolan. Frågorna handlade bland annat om hur stödet från ledningshåll varit för arbetet med SET och hur det egna arbetet fortlöpt. Enkäten skickades ut till de 66 personer som enligt deltagarlista gått handledarutbildningen i SET 2006 eller För att fördjupa bilden av hur implementeringsarbetet gått genomfördes även fyra intervjuer med fem personer. Vid en av intervjuerna deltog två personer. Informanterna valdes för att få en spridning geografiskt och utifrån vilket stadium de undervisade i. Alla informanter var lärare eftersom det till övervägande del var denna yrkesgrupp som utbildats. Att inte fler intervjuades berodde på att undersökningen måste begränsas. 9

11 RESULTAT Av de 66 personer som erhöll enkäten svarade 43, vilket innebar ett externt bortfall på 23. Sex personer meddelade att de inte gått utbildningen trots att de fanns med på deltagarlistan. Sjukskrivningar och föräldraledighet har hindrat ytterligare några från att delta i enkäten. Det fanns även ett visst internt bortfall som till en del kan förklaras med att samma frågor användes till olika yrkeskategorier vilket innebar att de svarade utifrån sina behov. De som svarade på enkäten var: fjorton F-6 lärare, fjorton 7-9 lärare, fem gymnasielärare, fyra kuratorer, tre rektorer, en special pedagog, en fritidspedagog och en utredare. Att välja SET som metod På frågan om vem som tog beslutet att införa SET på skolan svarade sju stycken att det var kommunledningen, 31 att det var skolledningen och fem att de inte visste. Det kan tilläggas att informanter från samma skola inte alltid gav samma svar på frågan. I tre av intervjuerna ansågs det att beslutet att skolan skulle arbeta med SET/någon form av värdegrund fattats i barn- och fritidsnämnden (eller liknande). Förvaltningarna i de olika kommunerna svarade på en e-post fråga: - Ljungby: Vi har inget politiskt beslut på att SET ska gälla. Vi har heller inte några direktiv utöver vad som framgår av styrdokumenten. SET har presenterats och funnits intressant varför de flesta skolor använder det. - Markaryd: På förvaltningsnivå finns en uppmaning/avsiktsförklaring att samtliga skolor ska arbeta med SET. Detta har informerats politiken. - Tingsryd: Det finns inget beslut om att skolorna i Tingsryds kommun ska arbeta med SET. Men flera av våra skolor gör det och fler är intresserade. Vår målsättning är ändå att så småningom ha SET på samtliga skolor. - Uppvidinge: Vi har i ledningsgruppen sagt att vi skall arbeta med SET. Det är alltså förankrat i förvaltningen men inte beslutat i nämnden. - Växjö: Det finns inget gemensamt beslut inom SoB om att skolorna ska arbeta med SET metoden. De skolor som har valt att utbilda pedagoger i SET har gjort det på eget initiativ. Skollagen, skolförordningen och läroplanen styr vår verksamhet och där ingår värdegrundsarbetet. På enkätens fråga om anledningen till att de valt att gå utbildningen svarade 23 personer att det var deras eget initiativ, 21 att de blivit ombedd av rektorn och två att de blivit påverkade av kolleger. (Det gick att svara med ett eller flera alternativ på frågan) Kommentarerna till svaren visar att det egna intresset väckts dels genom intressanta inspirationsföreläsningar dels genom att skolan tilldelats platser i utbildningen och rektor informerat om utbildningen. Någon i varje arbetslag skulle gå. Jag tyckte det lät intressant. I ett fall svarar en rektor några i min personal ville gå som anledning till att hon/han själv gick utbildningen. De fyra intervjuerna visar i ett fall på att lärare kommit med idén till att gå utbildningen medan de andra tre visar på att rektor frågat efter intresse och intresserade personer anmält sig. Enstaka 10

12 kommentarer i enkäten och intervjuerna visar på att intresset för utbildningen var större än antalet platser. Utbildning i SET Själva handledarutbildningen i SET fick i enkäten bra betyg. Av de 43 som svarade på enkäten var det 39 som rekommenderade kursen. Bland dem som inte rekommenderade kursen fanns personer som, i kommentarsfälten, påpekade att de egentligen var nöjda med kursen men kände att arbetet med SET tar tid och att stödet för att arbeta vidare i nuläget var för litet för att kursen skulle rekommenderas till fler. Alla utom en svarande tyckte att kursen gett dem tillräckliga kunskaper för att själva arbeta med SET. Trettiotvå av 43 tyckte att de fick tillräckligt med tid avsatt för att genomföra utbildningen. Kursdeltagarna fick även kommentera vad som varit bra eller dåligt med kursen. Det som talade för kursen var framför allt att SET är ett viktigt ämne som är nyttigt både för personal och för elever att ta del av. De flesta kommentarerna handlade om att man lärde sig otroligt mycket om sig själv och andra under kursen. Det påpekades att det egna synsättet gentemot eleverna ändrades och blev mer positivt. Även om du inte undervisar i SET så är det ett bra förhållningssätt på alla lektioner ex Beröm positivt Kursinnehållet fick också många positiva kommentarer. Här handlade det framför allt om att kursen är ett stort stöd i arbetet. Mycket skönt att ha i ryggen när man jobbar med SET och Svårt att undervisa i SET om man inte är utbildad. I en av intervjuerna nämnde informanterna att de börjat använda sig av SET övningar redan innan de gått utbildningen, men att deras arbete utvecklats och förbättrats i och med kursen. Kursens innehåll fick även negativa kommentarer. Det var ingen som tycke att kunskaperna de fick var felaktiga eller oanvändbara, men någon tyckte inte att kursen gav fördjupade kunskaper och någon annan att exemplen inte var helt verklighetsförankrade. Andra kommentarer var att det: Är viktigt att kunskap sprids men det är viktigt vem som är utbildare. och att Jag hade velat gå igenom det material dvs. Värdegrundsböckerna som eleverna arbetar med mycket mer och träna mig på att leda utifrån dem. Som det blev nu under utbildningen använde vi inte dem överhuvudtaget. Det framfördes även önskemål om att utbildningen borde nivågrupperas efter vilken förkunskap deltagarna har. En del skolor har nu fått utbildning genom handledare som gått tidigare, medan det för andra skolor är helt nytt tänk och arbetssätt. Det rådde delade meningar om huruvida alla på skolan behöver gå denna utbildning eller om det räcker att de som gått den utbildar sina kolleger. Det påpekades dock både i enkät och intervju att det kan vara obekvämt att undervisa i SET och därför krävs det utbildning och stöd för att som lärare våga bjuda på sig själv i den utsträckning som behövs. En kommentar var: jag tror fler måste få gå på kursen eftersom flera på skolan känner sig osäkra på hur de skall agera med eleverna när det gäller livsviktigt/set. En av rektorerna som gått kursen svarade Som skolledare/rektor måste man gå för att förstå vikten av att undervisa i SET, kunna stödja sina medarbetare. I en av intervjuerna påpekas det att det är svårt för 11

13 rektorn att övertyga en kritisk lärarkår om hon eller han inte själv är helt insatt i vad det handlar om. Man menade att det märks när rektorn inte riktigt vet vad hon eller han talar om. Nätverk, fortsättningskurs och handledning Tre personer kände inget behov av fortbildning medan de övriga 40 gärna ville ha någon form av fortbildning. De tre som inte vill ha mer utbildning tillhörde olika yrkeskategorier, är positiva till SET och använder sig av metoden. Den form av fortbildning som flest efterfrågade är nätverk, följt av fortsättningskurs och handledning. Flera påpekade att det finns ett nätverk, men alla verkade inte medvetna om denna möjlighet. Fördelarna med nätverket är enligt enkätsvaren att det går att få praktiska tips, nya övningar och möjlighet att träffa andra lärare med samma intresse. Det nätverks som finns fick positiva kommentarer till exempel framhölls strukturen på mötena som föredömlig. Det framfördes önskemål om ett särskilt nätverk för gymnasieskolor eftersom problemen som uppstår i undervisningen här kan vara annorlunda än i grundskolan. I ett fall efterfrågades det även idéutbyte på egna skolan. Överhuvudtaget handlade önskemålen både i enkät och i intervjuer om att få tid att på något sätt utveckla sitt arbete. Det framfördes olika förslag på varianten att det borde finnas en ansvarig person/tjänst i varje kommun/ skola som kan sprida information och ta fram övningar för att inte arbetet för den enskilda läraren ska stagnera. Det borde finnas SET-utvecklare lika väl som matteutvecklare var ett förslag. Det framfördes även önskemål om att göra studiebesök på varandras skolor. Den inspirationsdag som genomfördes i Alvesta har inte undersökts i enkäten men fick positiva kommentarer i intervjuerna, där det även efterfrågades fler sådana dagar. Både i enkäter och i intervjuer framfördes önskemål om att få lyssna på Birgitta Kimber. I alla intervjuerna är man noga med att om kostnaden för SET utbildningen eller inspirationsdagar ökar kommer man troligen inte att få ta del av dem. Att använda SET Trettio av fyrtiotre arbetar med SET. Dessutom svarar sex personer både ja och nej på frågan. Bland dem som inte använder metoden och de som svarar både ja och nej finns yrkeskategorier som inte möter eleverna direkt till exempel rektorer och kuratorer. Här påpekas det å andra sidan att de fungerar som inspiratörer, pådrivare och handledare. Alla F-6 lärare svarar att de använder sig av SET medan två gymnasielärare och tre 7-9 lärare svarar att de inte använder metoden. Anledningar som nämns i såväl enkät som intervjuer till att metoden inte används är att SET inte finns på schemat i skolan och att lärarna inte upplever att de får stöd för att utveckla arbetet. Tid avsatt för att undervisa och stöd i arbetet är de vanligaste önskemålen för att arbeta vidare med metoden även bland den personal som redan arbetar med den. De som undervisar i SET håller i de flesta fall lektioner en gång i veckan. Planeringstid för att undervisa i SET är det få som anser sig ha. Arton av trettiosex svarade att de inte har någon planeringstid alls. Tretton har mindre än en timme i veckan. Fem har en till två timmar i veckan. 12

14 Trettiosex personer svarade att SET fanns på schemat i deras skola och trettiotvå svarade att det finns en arbetsgrupp för SET på skolan. Arbetsgrupperna kan ha olika namn och olika funktioner. Elva personer svarade att en kursplan för SET finns på skolan. Personer på samma skola har olika åsikter om ifall SET finns på schemat, vilket kan bero på att de arbetar på olika stadier. De fyra intervjuerna visar alla att det är förhållandevis lätt att få in SET på schemat i F-6 klasser medan 7-9 respektive gymnasium har stora problem. I alla intervjuer kommenteras svårigheten med att det i 7-9 respektive gymnasium är viktigt att de ämnen som har målbeskrivningar och som ger betyg får tillräckligt med utrymme. Det gavs exempel på att både lärare och rektorer har uttryckt att det inte finns tid eller plats på schemat. SET skulle stjäla tid från de viktiga ämnena. Informanterna menar att SET har låg status i dessa sammanhang. Av fjorton F-6 lärare svarade samtliga att det fanns på schemat i deras skola, medan elva av fjorton 7-9 lärare svarade att det fanns på deras skola. Två av fem gymnasielärare svarade att de hade SET på schemat. Stöd från skolledning På frågan om Hur anser du att stödet från skolledningen varit? menade mer än hälften av de svarande att stödet varit bra för så väl utbildning i SET som arbete med SET och utbildning av kolleger. En kommentar var å andra sidan att: Stödet finns men pengar saknas. Stödet har genomgående varit mycket bra för att låta personalen utbilda sig i SET. Det är bara en av de fyrtio som svarade på frågan som menar att stödet varit dåligt. Stödet för att faktiskt arbeta med SET och utbilda kolleger har varit sämre. Här är det sju respektive nio som menar att stödet varit i stortsätt obefintligt. Utbildning av kolleger Cirka personer har utbildats av handledarna enligt de uppgifter som lämnats i enkäten. Trettio av de fyrtiotre svarande har utbildat sina kolleger. Enligt intervjuerna är det framför allt andra lärare som utbildats, men även fritidspersonal. Utbildningarna har sett olika ut. På frågan Är all personal på skolan involverad i SET? svarade fjorton stycken att alla på skolan arbetade med SET. Tolv anser att inte alla på deras skola arbetade med SET. Sjutton menade att de flesta arbetade med SET och då framför allt klasslärare. Andra kommentarer var att de som är intresserade/brinner för det arbetar med det. Det påpekas att det behövs kontinuerliga träffar, nätverk, utbildning och uppföljning för all personal för att SET ska få genomslag. Målen med och effekterna av SET För att få en uppfattning om vad som motiverar SET- pedagogerna att arbeta med SET ställdes det avslutningsvis i enkäten två frågor: Vilket/vilka är de viktigaste målen med SET? och Anser du att arbetet med SET har givit någon effekt? De mål som informanterna kunde välja mellan var: - öka förmågan att hantera starka känslor - öka förmågan att läsa av människor och situationer - öka förmågan att identifiera sina egna känslor 13

15 - öka förmågan att stå emot grupptryck - öka förmågan att samarbeta - öka förmågan att lyssna och föra fram budskap - öka förmågan att sätt upp mål och nå dem - öka förmågan att ge och få positiv feedback - öka förmågan att hantera stress. Ett stort antal kryssade för alla målen eller kommenterade frågan med att det är helheten som är det viktigaste. Det går till exempel inte att stå emot grupptryck om man inte kan identifiera sina känslor. Den enskilda förmåga som flest (30) kryssade för var förmågan att samarbeta. I intervjuerna var det trygga grupper där alla får plats och samhörighet i gruppen som nämndes mest. Identifiera sina känslor och stå emot grupptryck var också vanliga mål både i enkäten och i intervjuerna. På frågan om det går att se någon effekt av SET svarades det färre konflikter och bättre psykosocial miljö. Samtidigt påpekar ett stort antal att det tar lång tid innan någon effekt kan märkas. I intervjuerna blir det tydligt att det är när läraren själv upplevt att SET har effekt som hon/han blir inspirerad att fortsätta. Det kan handla om problemklasser eller enstaka elever som förändrats. När det blir påtagligt att SET fungerar som redskap i en problemsituation blir det naturligt att fortsätta. SET kan även fungera som en metod för att förbättra elevernas förmåga att analysera och argumentera. I intervjuerna ger lärarna exempel på andra delar av undervisningen där SET kan vara en hjälp. Både högstadieläraren och gymnasieläraren tar upp sex och samlevnad som ett ämnesområde där de haft nytta av att dels kunna använda övningar från SET och dels att eleverna genom tidigare SET undervisning varit vana vid att diskutera och lyssna på varandra. De lärare som undervisar i förskoleklasser anser att elevernas kunskaper i svenska förbättras genom skrivövningar och diskussioner. Undervisningsmaterial och övningar Något som kommenterades både i enkät och i intervjuer var materialet. Alla intervjuade var mycket positiva till SET, men menade att det finns problem med materialet och arbetssättet. Kimber är noga med att materialet måste följas och därför gick alla in med inställningen att de skulle följa materialet till punkt och prick men har sedan insett att det måste anpassas för att fungera i den egna gruppen. Läraren behöver få anpassa det efter sin egen stil som pedagog och efter klassen i fråga. De lärare som intervjuats menar att de följer strukturen, det vill säga de följer ordningen i materialet, men hoppar över delar för att det inte fungerar i den specifika klassen eller för att det helt enkelt inte går att hinna med allt på ett år. I både enkäter och intervjuer talades det om att hitta övningar och skapa övningar. En av de fördelar som framförs med SET-nätverket är att det förmedlar och tar fram övningar. Det efterfrågas en bok full med bara övningar. Det påpekas att många av övningarna tar upp frågor som kan upplevas som allvarliga och krävande vilket gör att det inte går att börja direkt med SET-övningar utan att ha gjort uppmjukningsövningar först och sett till att eleverna kommit i stämning. Både gymnasielärare och förskolelärare tyckte att materialet inte är skapat med tanke på deras elever utan måste anpassas. 14

16 Framtiden Den sista frågan i enkäten var Vill du fortsätta arbeta med SET? Enkäten var utformad så att bara de som svarat att de arbetade med SET skulle svara på frågan men sju av dem som inte arbetar med SET i nuläget svarade på frågan i alla fall. Av dessa sju svarade fem personer positivt, i en negativt och i en både positivt och negativt. De 30 som arbetar aktivt med SET är alla positiva till att fortsätta. Sammanlagt svarade 35 av 37 att de vill fortsätta arbeta med SET. De anledningar som gav till att inte fortsätta arbetet med SET var Lite jobbigt när det inte tas på allvar från kollegor och ledning och Komplement behövs i form av fler övningar. En åsikt som kan läggas mittemellan är Hade det till stor del innan jag gick SETutbildningen. SET är en metod av flera som kan användas. De anledningar som gavs till att fortsätta arbeta med SET var många. De kan sammanfattas i att det finns ett stort behov av social träning hos eleverna, att det är personligt utvecklande att arbeta med SET, att förhållandet mellan lärare och elever utvecklas, att det är roligt att arbeta med SET och att man redan nu har märkt positiva effekter. Jag har sett de positiva effekterna det kan ge, men det behövs lång kontinuitet för att effekterna ska bli långvariga, implementerade. 15

17 DISKUSSION I den följande diskussionen kring hur implementeringen av SET ska förbättras finns Från nyhet till vardagsnytta av Karin Guldbrandsson (Statens folkhälsoinstitut 2007) som grund. Guldbrandsson redogör i denna skrift för de steg som en implementering av nya metoder bör ta hänsyn till. Att välja SET som metod Både enkäten och intervjuerna visar att det finns behov av en metod som kan hjälpa till i det psykosociala arbetet med eleverna. I intervjuerna och i viss mån även i enkäten framkommer det dock att alla rektorer/lärare/skolpersonal inte ser det som skolans uppgift eller i alla fall inte skolans främsta uppgift att arbeta med elevernas psykosociala situation. Skolans främsta uppgift är att se till att eleverna går ut skolan med betyg i alla ämnen och för att kunna uppfylla detta måste skolan erbjuda undervisning i de ämnen som ger betyg. Social och emotionell träning är inget som ger betyg och därför kan det med denna fokus bli mindre viktigt att eleverna får undervisning i SET. SET är en metod som inspirerat ett antal personer på olika skolor och som även fått gehör i de berörda förvaltningarna. Initiativen till att införa SET har kommit både underifrån och ovanifrån men inte alltid fått genomslag hos alla på skolorna. I de fyra fall som intervjuerna visar har det inte funnits någon diskussion på skolan om SET är den bästa metoden för att arbeta med värdegrunder på skolan. Intervjuer och enkäter visar att det finns diskussioner om hur det ska gå att komma tillrätta med stökiga elever och mobbning men att SET inte är ett naturligt redskap för att detta arbete. Mycket av diskussionen kring SET verkar handla om att det stjäl tid från annan undervisning. Det finns alltså inte alltid en gemensam syn på hur arbetet med värdegrunder ska bedrivas. Det är den första diskussionen som behöver föras på skolan för att SET ska kunna implementeras. Om svaret i den första diskussionen blir att arbetet med värdegrunder ska prioriteras blir nästa steg att diskutera om just SET är den bästa metoden för den egna skolan. Metoden har använts i cirka 16 av länets skolor på stadier från förskoleklass till gymnasium. Det vetenskapliga stödet för metoden är, som SBU-rapporten visar, svagt men denna utvärdering visar att en stor andel av dem som aktivt arbetat med metoden ser fördelar med arbetssättet och vill bygga vidare på det. Eftersom det i nuläget, enligt SBU, inte finns någon metod med bevisad effekt för att arbeta förebyggande med barns psykiska ohälsa blir det de enskilda lärarnas och skolornas upplevelser som får avgöra valet av metod. Folkhälsovetaren Anna Philipson drar i sin studie av implementeringen av SET i grundskolan slutsatsen att det viktiga för resultatet av en metodimplementering är att metoden som väljs är en metod som passar skolan och dess arbetssätt snarare än att det är en metod som fungerar bra på andra skolor. 8 8 Philipson, A. (2008:s.51-58). 16

18 En fråga att diskutera kan vara ifall SET ska vara ett speciellt ämne eller om det ska fungera som ett synsätt som genomsyrar skolan. Det får konsekvenser för hur och vilka lärare som ska utbildas. En annan fråga att fundera över är om alla lärare ska undervisa i SET. SET innebär ett arbetssätt som kanske inte passar alla lärare. Är man som lärare van vid och bekväm med katederundervisning kanske SET inte är rätt metod eftersom det innebär att man måste bjuda mycket på sig själv och inbjuda till lek. Kanske är arbetssättet naturligare för lärare som undervisar mindre barn vilket gör att motståndet blir mindre här? Kanske är det mindre känsligt att bjuda på sig själv tillsammans med de mindre barnen? I vilket fall måste läraren som ska undervisa vara bekväm med metoden för att undervisningen ska kunna fungera och SET ha någon effekt. Å andra sidan kommer inte hela skolan att ha ett gemensamt redskap för att arbeta med värdegrunder om inte alla lärare arbetar med den. Att arbeta med SET För att kunna arbeta med en ny metod behövs stöd från ledningen. Stödet måste vara praktiskt i form av pengar och tid inte bara en positiv inställning framgår det i enkäter och intervjuer. Enkäterna visar att stödet varit bra på flera håll men att det skulle kunna vara bättre på många håll. Det påtalas att det satsats mer på SET än andra liknande metoder men att det ändå krävs mer för att få ett riktigt genomslag. I intervjuerna påpekas det att det är bra med inspirationsdagar för att få igång arbetat men att: Det ger dubbla signaler att satsa på en metod som det tar tid och pengar att arbeta med samtidigt som skolan ska spara och tjänster försvinner svårt att ta på sig något nytt när man inte hinner med det man redan gör SET blir ytterligare en arbetsbelastning. 9 En del av dem som i enkäten inte rekommenderade kursen gjorde det inte för att kursen var dålig utan för att det fanns för lite stöd på skolan för att arbeta med metoden i vardagen Det blir mindre intressant att gå kursen när stödet för det fortsatta arbetet upplevs som lågt. Det finns även exempel i enkäten på att skolledningen kan vara intresserade och positivt inställd till SET utan att det faktiska stödet för det vardagliga arbetet blir särskilt stort. Enkäten visar att det varit något lättare att föra in SET i F-6 klasser än i 7-9 och gymnasieskolor. Något som även intervjuerna bekräftar. Ett av enkätens mått på hur väl SET implementerats har varit i fall SET finns med på schemat eller inte. I intervjuerna har en plats på schemat ansetts vara en av grundförutsättningarna för arbetet. Utan en plats på schemat existerar inte ämnet. Det efterfrågas även planeringstid något 18 av 36 i enkäten menar att de inte har. Philipson visar i sin studie att det krävs en handlingsplan för implementeringen, stöd från ledningen och att metoden är schemalagt för att arbetet ska fungera. 10 Birgitta Kimber och Sven Bremberg har utifrån sitt arbete med SET dragit slutsatserna att det krävs att ämnet schemaläggs, att lärare utbildas och får tid att arbeta, att rektorer får utbildning samt att skolförvaltningen driver frågan eller är positivt inställd. 11 Inför hösten 2010 är det från länets styrgrupp i SET i stort sett ett krav att någon från skolledningen går SET- 9 Enkät. 10 Philipson, A. (2008:s.51-58). 11 Bremberg, S., Kimber, B. I: Psykologtidningen :

19 utbildningen för att skolan ska få skicka pedagoger till utbildningen. 12 Resultatet av enkäterna och intervjuerna i denna utvärdering visar att det är ett viktigt krav. Kanske vore det idé att även satsa på ett nätverk för rektorer där de på samma sätt som de som undervisar i SET kan få inspiration och se hur andra gjort. Rektorer som vill arbeta med SET men har problem att få det att platsa på schemat kan till exempel se exempel på hur andra skolor löst schemat. Denna utvärderings enkätsvar visar att det finns skolor som fått det att fungera. Intervjuerna visar samtidigt att det inte är ovanligt med byte av rektor. Utbildning av befintlig rektor behöver alltså inte innebära att problemet med stöd från skolledningen är löst. Styrgrupp för SET har även ställt som krav att skolan ska arbeta fram en implementeringsplan för SETarbetet på skolan. 13 I dagsläget var det bara elva av de 43 som svarade på enkäten som uppgav att det fanns på skolan. Styrgruppen vill även att det på skolan bildas en arbetsgrupp/referensgrupp/styrgrupp som arbetar med SET. Gruppen bör innehålla rektor, representant för elevhälsan, SET-utbildad lärare samt den kommunala alkohol- och drogsamordnaren alternativt folkhälsosamordnare. 14 I enkäten svarar 32 av 43 att det finns på skolan idag. När satsningen på SET startade var det i viss mån för att begränsa ungdomars alkohol- och droganvändning och därför vill styrgruppen att de skolor som ska delta i framtida utbildningar ska ha en alkohol- och drogpolicy med handlingsplan. 15 Denna utvärdering kan inte dra några slutsatser om ifall satsningen på SET har förändrar alkohol- och drogvanor. Philipsons studie visar även den att det är svårare att få implementeringen att fungera i 7-9 skolor. Där anges skolans kultur och pedagogernas inställning som möjliga faktorer till det hela. 16 Den faktor som denna utvärdering ser som det stora problemet är SET:s status som skolämne vilket är ett resultat av skolans kultur och pedagogernas inställning. Några enskild lärare kan inte övertyga övriga kolleger om att SET är något man ska arbeta med om inte skolan prioriterar psykosociala kunskaper lika högt som ämneskunskaper. Skolledningen måste tydligt visa att SET är viktigt och har hög status på skolan. Det kan bland annat göras genom att placera SET på schemat. Birgitta Kimber förespråkar att man arbetar med SET minst en gång i veckan och att programmet finns med i alla årskurser på skolan. 17 Flera kommentarer både i intervju och i enkät visar att lärarna på 7-9 och gymnasium behöver mer hjälp för att övertyga sina kolleger än lärarna på F-6. Ett exempel är: I och med att jag som ensam lärare på högstadiet varit ledig nu ett år så har SET-arbetet på mitt stadium legat nere. Det finns fortfarande ett motstånd till att ha SET på schemat. Jag tror dock att alla lärare borde få möjligheten att gå utbildningen. På så vis tror jag att alla känner sig trygga med att leda SET i sina klasser och att det kan ta plats på schemat. Det räcker inte att enbart en lärare på ett stadium gått utbildningen Inbjudan till utbildning i social och emotionell träning i Kronobergs län Ibid. 14 Ibid. 15 Främjande av psykisk hälsa hos barn och ungdomar i Landstinget Kronoberg 2009; Inbjudan till utbildning i social och emotionell träning i Kronobergs län Philipson, A. (2008:s.53-56). 17 Enligt Birgitta Kimbers hemsida:< Bremberg, S., Kimber, B. I: Psykologtidningen : Enkät. 18

20 De 7-9 skolor och gymnasium som bestämmer sig för att satsa på SET kan behöva extra stötning för att få arbetet där att fungera bättre. Det kan handla om att fler handledare utbildas på skolan och/eller att befintliga handledare får hjälp från andra skolor. Denna extra stötning skulle kunna ha som krav att SET finns på schemat på skolan. Utbildning och nätverk Den utbildning som handledarna gått får bra omdömen och stödet från skolledningen för att gå utbildningen har varit bra. Det nätverk som bildats för att erbjuda fortbildning och inspiration får också positiva kommentarer. Utbildningsinsatserna för att introducera SET som metod har med andra ord varit bra. Det skulle samtidigt behövas fler insatser för att SET ska bli en självklar del av skolan. Det är viktigt att kontinuerligt fortsätta med utbildningsinsatser för att satsningen inte ska rinna ut i sanden. Nätverk för SET behövs på olika nivåer och av olika anledningar. Det behövs för att få stöd i det ibland motiga arbetet med att övertyga kolleger. Man behöver få diskutera frågan hur vänder man de negativa? Det behövs även för att tillsammans kunna anpassa materialet och arbetssätt till den egna målgruppen. Metoddiskussion Utvärderingen bygger på dels en enkät dels fyra intervjuer. Enkäten gjorde det möjligt att få en överblick över hur 43 av SET-handledarna upplevde kursen och sitt arbete. Det hade, inom ramen för denna utvärdering, inte varit möjligt att genomföra 43 intervjuer för att få denna överblick. De fyra intervjuer som genomfördes gav å andra sidan en mer fördjupad bild av läget och skapade en bättre förståelse för resultaten från enkäten. Enkäten innehåll kommentarsfält som utnyttjades väl av informanterna och som tillsammans med intervjuerna gjorde det lättare att förstå resultatet. Det metodproblem som uppstått under utvärderingen var svarsfrekvensen på enkäten. Enkäten besvarades bara av 43 av de 66 som fick enkäten, i nio av fallen finns en förklaring. Det finns möjlighet att de som inte svarade, och inte angav något skäl, ansåg att SET inte är vikigt och av den anledningen inte svarade. Det är alltså möjligt att ytterligare svar skulle ha gett en annan bild av inställningen till SET. Det är även möjligt att den bild som framkommit i denna rapport skulle ha bekräftats. En annan orsak till svarsfrekvensen kan ha varit att enkäten skickades ut i slutet av vårterminen en tid då många lärare är upptagna. Frågorna i enkäten var utformade för att i första hand passa lärare vilket gjort att några frågor varit svåra att besvara för andra yrkesgrupper. De som svarat på enkäten har dock gjort detta tydligt med hjälp av kommentarer i enkäten. 19

21 SLUTSATSER Utvärderingens slutsatser är att: 39 av 43 var nöjda med utbildningen de fått i SET. Implementeringen av SET har fungerat väl på de deltagande F-6 skolorna men något sämre på 7-9 skolorna och gymnasieskolorna. För att SET ska kunna få fotfäste i skolan måste dess status höjas. Om en majoritet av skolans personal och ledning anser att metoden stjäl tid från ämnen som svenska och matematik kommer det troligen inte att undervisas i SET på skolan. Varje skola bör bestämma sig för om SET är rätt metod på skolan. Om en skola bestämt sig för att satsa på SET bör majoriteten vara med på metoden och vilja arbeta för att det ska fungera. Skolledning bör stödja med tid för SET på schemat och de lärare som ska övertyga sina negativa kolleger behöver ha stöd och hjälp med argument. Om direktivet att skolan ska arbeta med SET kommer från förvaltning eller politiker bör direktivet följas av konkret stöd till skolan för att möjliggöra arbetet. De ytterligare utbildningsinsatser som i första hand kan behövas är utbildning av skolledare samt utbildning av fler handledare på de skolor som valt att satsa på SET men som har problem att få det att fungera. 20

22 21

23 REFERENSER Opublicerat material Enkät. Fyra intervjuer. Material från länets styrgrupp i SET. Internet Birgitta Kimbers hemsida:< Statens folkhälsoinstitutet: < < > Litteratur Bengtsson, K. (2008). Främjande av psykisk hälsa hos barn och ungdomar i Landstinget Kronoberg mödra- och barnhälsovård. Växjö: FoU-centrum. Bengtsson, K. (2009). Främjande av psykisk hälsa hos barn och ungdomar i Landstinget Kronoberg Växjö: Landstinget Kronoberg. Bremberg, S., Kimber, B. Bättre psykisk hälsa med relationsträning. Psykologtidningen : Ghazel, S., Nilsson, A. (2007). ett verktyg för att strukturera arbetet En studie om att använda social och emotionell träning i undervisningen. Göteborgs universitet: examensarbete lärarutbildningen. Guldbrandsson, K. (2007). Från nyhet till vardagsnytta. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Hundeide, K. (2001). Vägledande samspel. Stockholm: Rädda barnen. Kimber B., Sandell R., Bremberg, S. (2008). Social and emotional training in Swedish classrooms for the promotion of mental health: results from an effectiveness study in Sweden Health Promot Int Jun;23(2): Kimber, B., Sandell, R., Bremberg, S. (2008). Social and emotional training in Swedish schools for the promotion of mental health: an effectiveness study of 5 years of intervention. Health Educ Res, 23(6),

24 Kimber, B., Sandell, R. (2009). Prevention of substance use among adolescents through social and emotional training in school: a latent-class analysis of a five-year intervention in Sweden. J Adolesc Dec;32(6): Philipson, Anna (2008). Socialt och emotionellt lärande I grundskolan hinder och möjligheter vid implementering. Örebro universitet: C-uppsats. SBU-rapport nr (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt. 23