Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och

Transkript

1 Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö samt Göteborgsregionens kommunalförbund.

2

3 Nyckeltal inom äldreomsorgen 2000 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Process Kommunbeskrivningar Ale Alingsås Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Nettokostnader Omsorg i särskilt och ordinärt boende Befolkning 2000 och befolkningsprognos för Personer med insatser Hemsjukvård Köpta platser Särskilda boenden Personalbemanning i särskilda boenden Nyckeltal för särskilda boenden Brukarnas kvalitetskriterier i särskilt boende Hemtjänst i ordinärt boende Kostnad för hemtjänst Beviljad hemtjänst Kostnad för särskilt boende eller hemtjänst Hemtjänst omsorg och service Förebyggande verksamhet Prognos - år Prognos för behov av platser Prognos för personalbehov Prognos för framtida kostnader Personalförsörjning Kostnader och bemanning Bilagor Bilaga A: Personalbemanning i särskilt boende beräkningsunderlag och förutsättningar Bilaga B: Nyckeltal för särskilda boenden beräkningsunderlag och förutsättningar Bilaga C: Prognos 2008 beräkningsunderlag och förutsättningar Bilaga D: Personalbefrämjande projekt

4 2

5 Sammanfattning Kommuner i Göteborgsregionen har här för sjätte gången tillsammans arbetat fram nyckeltal inom äldreomsorgen. I årets rapport deltar elva kommuner. Arbetet syftar till att få fram nyckeltal och beskrivningar som möjliggör rättvisande jämförelser mellan kommunernas äldreomsorg. Syftet är också att sätta fokus på aktuella områden inom äldreomsorgen som är av speciellt intresse att utveckla och analysera djupare. Att skapa förutsättningar för ett gott liv för våra äldre är en av välfärdssamhällets kärnuppgifter. Förutsättningen för att äldre ska kunna leva ett rikt och självständigt liv är att det finns tillgång till service, omsorg och sjukvård när sådana insatser behövs. Kostnad per person med insatser I avsnitt 2.12 jämförs nettokostnaden per person, 80-w år, med insatser i form av hemtjänst eller särskilt boende med hur stor andel av befolkningen i samma åldersgrupp som får insatser. Jämförelsen visar på att de kommuner som har de lägsta kostnaderna per person med insatser är också de kommuner som har den högsta andelen personer som får insatser. Vad beror detta på? Det kan vara flera faktorer som inverkar här som t.ex. en restriktiv biståndsbedömning, friskare äldre befolkning, eller att ett stort befolkningsunderlag ger stordriftsfördelar som sänker kostnaderna totalt. Det verkar dock inte finnas något direkt samband som visar på att det ger lägre kostnad per person med insats om hjälp ges till ett färre antal personer. Kvalitet för brukare i särskilt boende I sju av de elva kommunerna har kvalitetsverktyget fokusgrupp använts och genomförts hos brukare i särskilt boende. Syftet med fokusgrupper i det här sammanhanget är att få fram kriterier för vad brukarna i kommunernas särskilda boenden anser är viktigt för dem för att de ska ha det bra. Utifrån underlaget från fokusgrupperna kommer under hösten 2001 arbetet att utvecklas vidare i form av en enklare enkät. Detta för att se i vilken utsträckning kommunerna svarar upp till brukarnas kvalitetskrav. Resultatet kommer sedan att användas i rapporten för Nyckeltal år Hemtjänst omsorg och service Med begränsade resurser och ökande svårigheter att rekrytera personal till vården uppkommer frågan om till vilka arbetsuppgifter vi använder utbildad vårdpersonal. Hemtjänsten har idag ett brett spektrum av arbetsuppgifter där det å ena sidan handlar om uppgifter som inköp, städning, matdistribution och ledsagning och å andra sidan om avancerade sjukvårdande insatser. För att kunna hantera ökande omsorgsbehov och brister på personal är det inte ovanligt att de icke omvårdande insatserna blir ifrågasatta. En annan aspekt är att det kan vara de rena serviceinsatserna som gör att äldre personer klarar sig längre i sitt ordinära boende, med små eller inga omvårdande insatser av hemtjänst, och att behovet av en plats i särskilt boende minskar eller fördröjs. Prognos för år 2008 Prognosen visar bl.a. på nettorekryteringsbehovet, d.v.s. hur personalstyrkan måste utökas p.g.a. det ökade antal vårdtagare som beräknas finnas år 2008 jämfört med år Det är för de elva kommunerna totalt 812 årsarbetare. Det totala bruttorekryteringsbehovet, som innebär att man räknar med pensionsavgångar och att personer byter arbetsplats och yrke är däremot mycket större. De elva kommunernas verksamhet motsvarar ca 45 procent av hela Göteborgsregionen. För dessa kommuner kommer det att behöva bruttorekryteras ca årsarbetare inom kategorierna: arbetsledare, vårdbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor. Personalförsörjning I förra årets rapport började vi att titta på om det fanns något samband mellan personalkostnader och personaltäthet. Vi fann då tendenser som pekade på att en hög grundbemanning sammanföll med låga personalkostnader och tvärt om. I årets rapport har vi kompletterat bilden genom att ta fram den andel av den totala lönekostnaden som utgörs av övertid och fyllnadstid, timanställningar och sjuklön. Även i år kan vi se att flera av de kommuner som har de högsta personalkostnaderna också har den lägst budgeterade grundbemanningen och tvärt om. Tydligast blir detta samband i demensboende, som är mer personalkrävande verksamheter än de somatiska boendena. Vi kan också se att höga kostnader och låg grundbemanning i flera fall sammanfaller med hög andel timanställningar, över- och fyllnadstid och även motsatt förhållande. 3

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Detta är sjätte året i rad som kommuner i Göteborgsregionen tillsammans arbetar med nyckeltal inom äldreomsorgen. Elva av regionens tretton kommuner har deltagit i arbetet med årets rapport. Vården och omsorgen om äldre berör oss alla. Att skapa förutsättningar för ett gott och innehållsrikt liv tillhör välfärdssamhällets kärnuppgifter. Kommunernas uppdrag inom vård och omsorg till äldre är omfattande och handlingsutrymmet relativt stort. Kommunerna kan själva bestämma inriktning och utformning av verksamheten. Det medför också att äldreomsorgen i kommunerna kan se väldigt olika ut. Behovet av att beskriva sin verksamhet och jämföra med andra blir allt större. Dels för att lära om och jämföra med andra verksamhet men också för att få en bättre förståelse för den egna och dess unika delar. 1.2 Syfte Arbetet med nyckeltalen har till syfte att få fram nyckeltal och beskrivningar som möjliggör rättvisande jämförelser mellan kommunernas äldreomsorg. Syftet är också att sätta fokus på aktuella områden inom äldreomsorgen som är av speciellt intresse att utveckla och analysera djupare. 1.3 Process Arbetet med årets rapport har genomförts i samarbete med kommunerna Ale, Alingsås, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Arbetsgruppen har bestått av en till fyra representanter från varje kommun, där deltagarna har varit en mix av ekonomer, utredare, och chefer på flera nivåer. Gruppen har träffats vid fem tillfällen från januari till juni 2001 och har under den tiden tillsammans arbetat fram vilka uppgifter som ska ingå i rapporten och tillvägagångssätt. Första tillfället var ett seminarium, öppet för politiker och tjänstemän i alla regionens kommuner, där intressanta delar ur rapporten för år 1999 lyftes fram och diskuterades. Varje kommun eller stadsdelsförvaltning inom Göteborgs Stad kunde sedan anmäla sitt deltagande i arbetet med nyckeltalen för år Det inledandet arbetet bestod i två dagars internat där förutsättningar, innehåll, arbetssätt och tidplan tillsammans bestämdes av de deltagande kommunerna. Efter insamlandet och sammanställande av uppgifterna hölls först ett korrigerings möte följt av två analysmöten. Göteborgsregionens kommunalförbund har svarat för att hålla samman projektet och ansvarar för sammanställningen. Personer som deltagit i arbetet med nyckeltalen Maki Almusawe Ale kommun Kersti Arvidsson Partille kommun Gullan Eriksson Ale kommun Anders Johansson Stenungsunds kommun Jesper Hederström Alingsås kommun Patrik Alexandersson Stenungsunds kommun Sixten Hallberg Kungsbacka kommun Anita Bontell Stenungsunds kommun Eva Djervbrant Jacobsson Kungsbacka kommun Jenny Karlsson Stenungsunds kommun Mats Danesjö Kungälvs kommun Ann-Marie Nykvist Tjörns kommun Barbro Olsson Kungälvs kommun Helena Stahre Tjörns kommun Lars Wingfors Lerums kommun Laila Bernå Öckerö kommun Bengt Johansson Lerums kommun Johanna Johansson Öckerö kommun Carina Särnblom Lerums kommun Ulla Börjesson Lilla Edets kommun Projektledning och sammanställning Mona-Lis Kärnstrand Lilla Edets kommun Malin Johnsson GR Kaj Andréasson Mölndals kommun Lars-Göran Jansson GR Kai Rehdin Mölndals kommun Benkt Ohlson Mölndals kommun 4

7 2 Kommunbeskrivningar Nedan följer för varje kommun en beskrivning som omfattar geografi, demografi, organisation och kvalitetsuppföljning. Därefter följer en faktaruta för varje kommun som dels innehåller siffror från bokslut för år 2000 men också andra fakta som t.ex. årsarbetare och skattesats. 2.1 Ale Kommunbeskrivning Ale kommuns befolkning finns ganska jämnt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger i Göta Älvdalen, Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden, t ex Risveden. Kommunen har som andra förortskommuner en förhållandevis ung befolkning. En stor andel av kommunens invånare pendlar till arbete i andra kommuner i Göteborgsregionen. Organisation Vård- och omsorgförvaltningen innehåller tre verksamhetsgrenar: äldreomsorg, handikappomsorg och individ- och familjeomsorg. Arbetet har under år 2000 varit organiserat så att 12 verksamhetschefer, direkt under vårds- och omsorgchefen, haft fullt ansvar för sin del av verksamheter. Någon ytterligare chefsnivå finns inte i organisationen. Inom förvaltningen finns en särskild biståndsbedömningsenhet som arbetar mot både äldreoch handikappomsorgen. Fördelning av lediga platser inom särskilda boenden görs av en boendegrupp som består av 1:e biståndsbedömare, MAS, representant från demensboende, Palliativ enhet och Rehab enhet. Sju av tolv verksamhetscheferna i förvaltningen arbetar med äldreomsorg, tre boende chefer, tre hemvårdschefer samt en chef för den med primärvården samordnade rehabiliteringsenhe- ten. ISS Care driver ett äldreboende i Surte på entreprenad. Hälso- och sjukvården är integrerad i de olika verksamhetsområdena. Sjuksköterskor som organisatoriskt finns i hemvården har ansvaret för hälso- och sjukvård, både i ordinärt och särskilt boende inom ett geografiskt område. Kvällstid, helger och på natten ansvarar två sjuksköterskor för hela kommunen. På natten ingår sjuksköterskan i nattpatrullen. Organisationens ledord är utveckling, samverkan och delaktighet med individen i centrum, och för att förverkliga detta arbetar man med en lärande organisation och ett projektbaserat arbetssätt. Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 12,8 % Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per inv, 65-w år...35,5 Nettokostnad per inv, 80-w år...133,5 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...287,5 Fakta Ale kommun Kvalitetsuppföljning Enkätundersökningar till brukare, anhöriga och personal skall utföras årligen, vartannat år till hemvården och vartannat år till kommunens äldreboenden. Äldreomsorgen mäts två gånger om året enligt ÄSIM-metoden avseende vårdberoende. Statistiskt material tas fram månadsvis för att visa beläggningen på boenden, vikarietillsättning, hemtjänsttimmar m.m. Vård- och omsorgförvaltningen arbetar med kvalitetssäkring och använder verktyget SIQ. Total kommunal skatt...32:68 varav primärkommunal skatt (exkl. församlingsskatt och begravningsavgift)...22:00 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Antal anställda...382,2 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad...0,75 5

8 2.2 Alingsås Kommunbeskrivning Alingsås kommun ligger i Västra Götalands län, 45 km nordöst om Göteborg. Cirka 70 procent av befolkningen bor i centralorten. I övrigt är kommunen landsbygdspräglad med viss befolknings-koncentration i den norra delen av kommunen. Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 17,6 % Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per inv, 65-w år...41,4 Nettokostnad per inv, 80-w år...132,0 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Fakta Alingsås kommun Organisation Socialnämnden är en av kommunens 8 nämnder och ansvarar för individoch familjeomsorg, äldre och handikappomsorg samt stöd till människor med utvecklingsstörning och/eller vissa fysiska eller psykiska funktionshinder. Till sin hjälp har nämnden Socialförvaltningen. Förvaltningen är i dagsläget organiserad i fyra avdelningar: Administration, Individ- och familj, Vård & Omsorg samt LSS - Stöd & Service. Vård & Omsorg har en områdesindelning baserad på fem hemtjänst/ hemsjukvårdsområden, en enhet för administration och fastighet samt en Total kommunal skatt...32:91 varav primärkommunal skatt (exkl. församlingsskatt och begravningsavgift)...20:17 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad...0,82 Rehabenhet. Kommunens sjuksköterskor är placerade inom respektive hemtjänstområde. Under avdelningschefen finns en chef för varje område. Områdena är i sin tur indelade i olika enheter med en chef för var och en av enheterna. MAS ingår i ledningsorganisationen. Förvaltningen har tre färdtjänsthandläggare centralt placerade under avdelningschefen. För att minska behovet av färdtjänst med taxiresor startade 1999 en flexlinje (buss) för resor inom tätorten. Socialnämnden ansvarar vidare för alla hälso- och sjukvårdsinsatser (exkl. läkarinsatser) i de särskilda boendeformerna och i det ordinära boendet för alla kommuninvånare från och med 7 års ålder. Vårdinsatserna är organiserade enligt inne- /utemodellen d.v.s. vårdpersonalen utför arbetsuppgifter både inom särskilda boendeformer och i ordinärt boende. Biståndsbedömning genomförs av särskilda biståndsbedömare. Enhetschefen har ansvar för arbetsledning av arbetslaget. Kvalitetsuppföljning Någon strukturerad kvalitetsuppföljning utöver avvikelsehantering och klagomålshantering finns inte idag. Planer finns dock att påbörja detta arbete. 2.3 Kungsbacka Kommunbeskrivning Kungsbacka i Norra Halland rymmer ett flertal tätorter varav centrala Kungsbacka har den största andelen av befolkningen. Kommunens läge mellan hav och insjö lockar till sig nya invånare och befolkningen har stadigt ökat med ungefär tusen personer årligen. En stor del av Kungsbackas invånare pendlar till arbete i andra kommuner, främst Göteborg. Organisation Äldreomsorgsförvaltningen under äldreomsorgsnämnden är en av kommunens tolv förvaltningar. Under förvaltningschefen är verksamheten indelad i sjutton verksamhetsbaser varav sexton innefattar någon form av äldreboende och i sex av dessa ingår även hemtjänst i ordinärt boende. Den sjuttonde omfattar larm- och nattpatruller och pooltjänster för hela kommunen. Sex särskilda biståndshandläggare beslutar om hemtjänstinsatser, anhörigvård och inflyttning på äldreboenden, även de är direkt underställda förvaltningschefen. Hemsjukvårdens sjuksköterskor är organisatoriskt placerade under två av verksamhetscheferna men arbetar i team med biståndshandläggare och verksamhetschef på respektive verksamhetsbas. Under året avslutades arbetet med att renodla verksamheten mellan äldreomsorg och handikappomsorg där äldreomsorgens ansvar börjar vid 65 årsåldern. Kvalitetsuppföljning Äldreomsorgen i Kungsbacka har tidigare inte haft någon systematisk kvalitetsuppföljning, men under år 2000 togs ett rejält kliv framåt genom att ett kvalitetsuppföljningssystem upphandlades. Samtidigt betonas kvalitetsarbetet i kommunen genom stora centrala satsningar på utbildning inom området. Modellen för äldreomsorgens kvalitetsuppföljning består av fem delar: 6

9 Enkel intervju med boende/enkät till personer med hemtjänst Attitydundersökningar till medarbetare (enkät) Telefonintervjuer med anhöriga/ närstående Rapportering av olika vårdindikatorer Attitydundersökningar till upp - dragsgivare Tyngdpunkten i kvalitetsarbetet ligger på den enskilda arbetsplatsen och varje medarbetare ansvarar för kvaliteten i sitt eget arbete. Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 13,6 % Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per inv, 65- w år...33,6 Nettokostnad per inv, 80- w år...136,0 Fakta Kungsbacka kommun Total kommunal skatt...29:55 varav primärkommunal skatt (exkl. församlingsskatt och begravningsavgift)...19:83 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende (inkl servicehus och dagcentral) Rehab...*2 468 Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad...0, Kungälv Kommunbeskrivning Omkring halva kommunens befolkning bor inom Kungälvs stad och Ytterby, som i det närmaste vuxit samman. Kommunen omfattar både tätort, glesbygd och skärgård. Marstrand har en mer omfattande åretruntbefolkning medan övriga öar enbart har en begränsad bosättning. Organisation Kungälv har en traditionell kommunorganisation. Socialtjänsten är uppdelad i fyra verksamheter: Handikappomsorg, Hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg och Äldreomsorg. Hälso- och sjukvården har två enheter, en för hemsjukvård och en för rehabilitering. Äldreomsorgen leds av en verksamhetschef. Till verksamhetschefens och verksamhetens stöd finns en verksamhetssekreterare. Äldreomsorgen är indelad i 18 enheter, som var och en leds av en enhetschef. Under år 2000 startades en bemanningsenhet bestående av åtta undersköterskor, vilka servar övriga enheter med korttidsvikarier. Ansvar för hus innebär att vara chef för mellan personal. Personalgrupperna i hemtjänst är mindre med personal. Enhetscheferna för hemtjänst är även ansvariga för biståndshandläggning. Ett undantag finns i ett område, där har verksamhetsansvar och biståndshandläggning skilts åt under år Fördelning av lediga platser inom äldreboendena görs i en boendegrupp med representanter från äldreomsorg och hälso- och sjukvårdsverksamheten. Färdtjänsten är organiserad inom Äldreomsorgen. Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 15,5 % Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per inv, 65-w år... 34,3 Nettokostnad per inv, 80-w år...138,4 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Fakta Kungälvs kommun Kvalitetsuppföljning Sedan maj 1996 har Kungälv genomfört ÄSIM-mätningar. De görs två gånger per år. Den största nyttan av dessa mätningar har man inom den egna enheten. Inom förvaltningen pågår sedan början av 1999 ett omfattande kvalitetsarbete, där all verksamhet är involverad. Arbetet kommer på sikt att innebära en systematisk uppföljning. Total kommunal skatt...31:50 varav primärkommunal skatt (exkl. församlingsskatt och begravningsavgift)...20:89 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral)* Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad...0,77 7

10 2.5 Lerum Kommunbeskrivning Större delen av befolkningen i Lerums kommun bor i tätorterna Lerum, Floda och Gråbo. Lerum är den största tätorten i kommunen och räknas som centralort. All övergripande kommunal förvaltning är lokaliserad hit. Bostadsbeståndet i Lerums kommun utgörs till stor del av privatägda småhus. Varje dag pendlar ca personer in och ut ur kommunen. Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 12,6 % Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per inv, 65-w år...36,1 Nettokostnad per inv, 80-w år...143,5 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Lilla Edet Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 15,3 % Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per inv, 65-w år...40,4 Nettokostnad per inv, 80-w år...148,6 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...195,51 Fakta Lerums kommun Fakta Lilla Edets kommun Organisation Vård- och omsorgsnämnden är en av nio nämnder i Lerums kommun. Nämnden ansvarar för omsorgen av äldre och funktionshindrade. Ansvaret innebär alla hälso- och sjukvårdsinsatser (exkl. läkare) i de särskilda boendeformerna och varaktiga hälsooch sjukvårdsinsatser i det ordinära boendet. Chefsnivåerna i förvaltningen var under 2000, förvaltningschef, avdelningschef och enhetschef. Äldreomsorgen var organiserad i en avdelning för äldreboende och en avdelning för stöd i ordinärt boende. Hemvården var uppdelad i åtta områden. Total kommunal skatt...30:39 varav primärkommunal skatt (exkl. församlingsskatt och begravningsavgift)...20:89 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende (inkl servicehus och dagcentral) Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad...0,80 Total kommunal skatt...32:93 varav primärkommunal skatt (exkl. församlingsskatt och begravningsavgift)...22:18 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad...0,77 Sexton enhetschefer hade ett delegerat ansvar för budget och personal. Enhetscheferna var även biståndshandläggare. En enhetschef ansvarade för sjukvården i de ordinära- och särskilda boendena samt ett gruppboende för demenshandikappade. Sjukvården på Tuvängens sjukhem organiserades under respektive enhetschef på boendena. Färdtjänsten finns inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. Under 2000 genomfördes en organisationsöversyn som innebar att det skedde en kartläggning och nulägesbeskriving av den dåvarande organisationen avseende ledning, styrning, brister och utvecklingsmöjligheter, ansvarfördelning, befogenheter, mål och delmål. Det gjordes också en ekonomisk analys. Utefter denna översyn har vård- och omsorgsförvaltningen sedan förändrats för år Kvalitetsuppföljning Enkätundersökningar till brukare, anhöriga och personal har utförts årligen, vartannat år till hemvården och vartannat år till äldreboendena. Kvalitetsindikatorerna är bemötande, meningsfullhet, delaktighet, kontinuitet och integritet. På en del boenden har man boenderåd där de boende får ge sina synpunkter på verksamheten och sin boendesituation. De boende på de särskilda boendena har upplevt att terapiverksamheten bidragit till att ge dem en innehållsrik vardag med varierande aktiviteter. Kommunbeskrivning Lilla Edets kommun ligger i Göta älvs dalgång och tillhör Västra Götalands län och gränsar till Ale, Kungälv, Trollhättan och Uddevalla. Kommunen har såväl öppna jordbruksbygder som stora sjörika skogsområden. Huvudsaklig näringsgren är industri och jordbruk. Av invånarna bor fyrtio procent i centralorten. Övriga tätorter är Göta, Lödöse, Nygård samt Hjärtum. Huvudsaklig boendestruktur är egna hem. Kommunen har en utpendling till angränsande orter på, ca personer. Organisation Socialnämnden är en av kommunens fem nämnder. Nämndens förvaltning, Socialförvaltningen är indelad i tre 8

11 verksamhetsområden: individ- och familjeomsorg, vård och omsorg samt LSS-verksamhet. Respektive verksamhetsområde leds av en områdeschef som är underställd socialchefen. Vård och omsorg omfattar fyra enheter för särskilt boende, tre hemtjänstdistrikt, hemsjukvård samt kostproduktion. Det finns en särskild biståndsenhet som handlägger alla ansökningar om bistånd inom vård och omsorg. Boendeenheterna, hemtjänstdistrikten och kostproduktionen leds av enhetschefer. Övrig personal är direkt underställda områdeschefen. Hemsjukvården leds av en enhetschef som tillika är MAS. Hemsjukvården svarar för insatser dygnet runt i samtliga särskilda boenden samt i ordinärt boende. I ett särskilt boende, Älvkullen, finns sjuksköterskor stationerade dygnet runt. Kvalitetsuppföljning Vårdberoendemätning sker fyra gånger per år enligt ÄSIM-modellen. Mätningen är indelar i sex olika bedömningsområden: funktionsnedsättning, rörelsehinder, inkontinens, otrygghet och depression/oro, demens eller förvirring samt medicinskt vårdberoende. Resultatet redovisas till socialnämnden och ligger till grund för resursfördelning. Riktade brukarundersökningar genomförs regelbundet. Granskningsnycklar används för att säkra biståndshandläggning och uppföljning av individuella arbetsplaner. Granskningsnycklar används även som säkring av omvårdnadsjournaler. Läkemedelstillbud och fallskador rapporteras och sammanställs en gång per år. Kvaliteten följs även upp genom nyckeltal, som varje månad rapporteras till nämnden. 2.7 Mölndal Kommunbeskrivning Mölndals kommun är belägen mellan Göteborg och Kungsbacka i Västra Götalands län. Befolkningen är är i huvudsak koncentrerad till de tre tätorterna Mölndal, Kållered och Lindome. De södra delarna av kommunen består framför allt av landsbygd. Organisation Vård och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organiserad i fyra avdelningar: Administration, Handikappomsorg, Hemsjukvård och bistånd samt Äldreomsorg. Förvaltningen har tre chefsnivåer: förvaltningschef, avdelningschef och verksamhetschef. Äldreomsorgen har ansvar för insatser till personer över 65 år och är uppdelad i tjugofyra områden med ansvarig verksamhetschef. Området består av hemtjänst/servicehus eller särskilt boende. Dessutom finns en verksamhetschef för kök. Biståndsbeslut tas av äldreomsorgssekreterare, som tillhör avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Äldreomsorgssekreterarna är organiserade under en egen verksamhetschef. Sjukvårdsansvaret finns organisatoriskt under avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Sjuksköterskeorganisationen är indelad i två områden, med en verksamhetschef för varje. All rehabiliteringsverksamhet är organiserad under en verksamhetschef och tillhör avdelningen för hemsjukvård och bistånd Kvalitetsuppföljning I arbetet med kvalitetsfrågor används olika metoder. Statistiskt material tas fram månadsvis för: hemtjänsttimmar, kö till särskilt boende och betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade. Arbetsskador och tillbud sammanställs och följs upp tillsammans med de fackliga organisationerna. Arbetet med kvalitetsfrågor intar en allt viktigare roll inom äldreomsorgen och ett kontinuerligt arbete pågår med att utveckla det arbetet. Som ett redskap i verksamheten används en kvalitetshandbok för att underlätta och synliggöra kvalitetsarbetet. Fokusgrupp har under året börjat användas som en metod i bl.a. arbetet med kvalitetsfrågor. Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 14,7 % Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per inv, 65-w år...38,4 Nettokostnad per inv, 80-w år...137,9 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...779,6 Fakta Mölndals kommun Uppföljning görs årligen inom varje verksamhet och rapporteras in via verksamhetsberättelsen för sammanställning på avdelnings- och förvaltningsnivå. I en särskild granskning följs ca åtta verksamheter/år upp då såväl omsorg, medicinsk omvårdnad, biståndshandläggning som säkerhetsrutiner utvärderas. Ytterligare ett redskap som används i kvalitetsarbetet är handboken Riktlinjer för hälso- och sjukvård samt läkemedelshantering i Mölndals Kommun. En strävan finns i verksamheten att utveckla och förbättra arbetet med ett individuellt synsätt och ökade individuella aktiviteter för vårdtagare än vad som förekommer idag. Total kommunal skatt...30:34 varav primärkommunal skatt (exkl. församlingsskatt och begravningsavgift)...20:84 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende (inkl servicehus och dagcentral) Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad...0,81 9

12 2.8 Partille Kommunbeskrivning Partille är en av Sveriges till ytan minsta kommuner med koncentrerad bebyggelse. Kommunen består av fyra geografiska delar, Partille Sävedalen, Jonsered och Öjersjö. Förvärvsfrekvensen bland de boende i kommunen är högre och andelen arbetslösa är något lägre än genomsnitten i regionen och i riket. De viktigaste näringsgrenarna är tillverkningsindustri och utvinning, handel och kommunikationer samt vård och omsorg. Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 13,9 % Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per inv, 65-w år...31,96 Nettokostnad per inv, 80-w år...131,41 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...349,75 Fakta Partille kommun Organisation Socialförvaltningen är indelad i fyra avdelingar: handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, rehab och äldreomsorg. Äldreomsorgen ansvarar för insatser till personer som är 65 år och äldre. De som är under 65 år får sina insatser från handikappomsorgen. Äldreomsorgen är indelad i sex enheter med åtta verksamhetschefer och fyra och en halv verksamhetsledare. Enheterna är indelade efter funktion. Varje verksamhetschef Total kommunal skatt...31:92 varav primärkommunal skatt (exkl. församlingsskatt och begravningsavgift)...20:74 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad...0,78 Organisations I Stenungsund pågår ett så kallat Socsamförsök. Det innebär att kommunen enlig lag (1994:566) bedriver lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkhar ledningsansvar för personer. På varje särskilt boende finns en eller flera sjuksköterskor som också tillhör boendet organisatoriskt. Sjukhemmen har högre sjukskötersketäthet än övriga boendeformer och där finns också sjuksköterska dygnet runt. Hemsjukvården i ordinärt boende samt hemsjukvård kvällar och nätter ingår i enheten för hemvård. Särskilda biståndshandläggare beslutar om insatserna och verksamhetscheferna ansvarar för verkställigheten. Socialförvaltningen har inte ansvaret för färdtjänsten Kvalitetsuppföljning Återkommande enkätundersökningar görs både på särskilt boende och inom hemtjänsten. Mätning av vårdberoende enligt ÄSIM-metoden genomförs två gånger per år. På sjukhemmen har även kvalitetsmätningar i form av intervjuer med personal genomförts. I Partille görs också avvikelserapportering enligt Lex Maria samt fallskaderapportering. I Partille pågår ett arbete med att utveckla dokumentation av verkställigheten enligt en metod som kallas dokumentationshjulet. Målet med dokumentationshjulet är att möjliggöra kontinuerlig uppföljning, värdering och analys av mål, medel/arbetsmetoder och resultat samt att främja kompetensutveckling hos personalen. 2.9 Stenungsund Kommunbeskrivning Stenungsunds kommun är beläget vid kusten innanför ö-kommunen Tjörn, i Västra Götalands län. Större delen av befolkningen bor i tätorten Stenungsund. Övriga samhällen i kommunen är Jörlanda, Spekeröd, Ucklum, Stora Höga samt Ödsmål. I kommunen finns jordbruk, skogsbruk samt stora petrokemiska industrier. ring, hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Denna samordning, som utförs av beställarförbundet 4S, syftar till att använda samhällets resurser på ett bättre sätt och till större nytta för den enskilda invånaren. Äldreomsorgen går under namnet Social omsorg och bedrivs med medel från 4S. Resultatenheten utför social omsorg, stöd, vård samt rehabilitering. Äldreomsorgen har ansvaret för insatser till personer över 65 år och hälso- och sjukvårdsansvaret i de särskilda boendeformerna samt i de ordinära boendet (exkl. läkare). I hälso- och sjukvårdsansvaret ingår även ansvaret för personer under 65 år. Färdtjänsten har under år 2000 flyttas över till resultatenheten Samhällsbyggnad. Biståndsbedömning, utförande samt arbetsledaransvar, ligger på områdescheferna i de fyra distrikten som tillsammans utgör det ordinära boendets organisation. För kommunens särskilda boenden finns fyra områdeschefer med arbetsledaransvar samt uppdraget att utföra de biståndsbedömda insatserna i särskilt boende. Områdescheferna i särskilt och ordinärt boende har även ansvar för sjuksköterskorna. Kommunens sjuksköterskor är i dagsläget knutna till respektive distrikt eller boende. Ett resursteam finns för att underlätta vikarieanskaffningen. 10

13 Kvalitetsuppföljning Med början i januari år 2001 kommer en månatlig uppföljning att ske på ett antal nyckeltal inom verksamheten. Syftet med denna uppföljning är att kunna följa utvecklingen inom enheten när det gäller vilket arbete verksamheten utför samt kostnader för densamma. Rapporten ska tjäna dels som internt uppföljningsinstrument, dels som ett verktyg för att lättbegripligt kunna presentera verksamheten för de politiska instanser som ansvarar för enhetens budget. Mätpunkter i rapporten är bland annat: antal dagar med betalningsansvar, tillbudsrapportering, hur många insatser som har utförts på sjuksköterskenivå, antal patienter per sjuksköterska, antal utlösta trygghetslarm, antal besök och körda kilometer i hemtjänst/ hemsjukvård samt antalet biståndsbe Tjörn Kommunbeskrivning Tjörns kommun tillhör Västra Götalands län och är Sveriges sjätte största ö. Kommunen består av ett flertal samhällen. Största orten är Skärhamn på västra Tjörn med invånare. Näringslivet är baserat på verksamheter knutna till havet såsom fiskkonservingustri, rederier, varv och hamnrörelse. Många kommuninvånare pendlar till arbete i Stenungsund och Göteborg. Organisation Socialnämnden är organiserad i följande verksamheter: Äldreomsorg, Hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Särskilda omsorger (omfattar även LSS), Kommunrehab och en Socialmedicinsk enhet. En central stab är behjälplig med personal- och ekonomifrågor. Äldreomsorgen i Tjörns kommun är indelad i fem verksamhetsområden, med en verksamhetschef i varje som är direkt underställd socialchefen. Inom den kommunala hälso- och sjukvården finns en verksamhetschef som ansvarar för ett boende för personer med stort medicinskt och omsorgsbehov och hemsjukvården. Hemsjukvården är distriktindelad med sjuksköterskor placerade i distrikten dagtid. Kvälls- Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 13,5 % Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per inv, 65-w år...29,62 Nettokostnad per inv, 80-w år...133,23 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...204,25 dömda timmar i hemtjänst. Utöver månadsrapporten utförs även en vårdberoendemätning enligt ADL-trappan tid finns två sjuksköterskor mobilt i hela kommunen och nattetid finns en sjuksköterska. En psykiatrisjuksköterska finns anställd i kommunen som stöttar alla verksamheter - samt att kommunen i samarbete med primärvården har tillgång till en kommundoktor. Kvalitetsuppföljning Enkätundersökningar görs vartannat år i kommunen (ej under år 2000). Under året har kommunen startat upp ett personalteam för de personer Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 17,1 % Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per inv, 65-w år...36,5 Nettokostnad per inv, 80-w år...142,8 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Fakta Stenungsunds kommun Fakta Tjörns kommun Total kommunal skatt...31:12 varav primärkommunal skatt (exkl. församlingsskatt och begravningsavgift)...21:62 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad...0,71 två gånger per år. Även den är tänkt att användas som underlag i den interna resursfördelningsmodellen. som vårdas i livets slut personalen till detta lyfts ur sina scheman när de behövs. Detta team har kontinurnerliga träffar och utbildningar med kommundoktorn, sjuksköterska, präst etc. Inom kommunen finns också en lägenhet där man kan vistas med sin/sina anhöriga om man så önskar. Lägenheten är belägen på ett boende med tillgång till personal dygnet runt. Boendestödsgrupp för psykiskt svaga är också under uppbyggnad, även här lyfts personal ur scheman efter behov. Personalen till båda dessa grupper har själva lämnat intresseanmälan och sedan rekryterats efter behov och lämplighet. Alla vårdtagare inom äldreomsorgen har egen kontaktman. Total kommunal skatt...31:33 varav primärkommunal skatt (exkl. församlingsskatt och begravningsavgift)...20:39 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad...0,73 11

14 2.11 Öckerö Kommunbeskrivning Öckerö är en av landets två kommuner som helt saknar landförbindelse. Kommunen består av tio bebodda öar varav fyra är sammanbundna med broar. Av befolkningen bor sextioåtta procent på de två huvudöarna Hönö och Öckerö. Befolkningen i Öckerö kommun växer stadigt sedan 1950-talet beroende på inflyttning och antal födda. Öckerö kommuns s.k. egensysselsättning är låg och mer än hälften av de förvärvsarbetande har sin försörjning utanför kommunens gränser. En stor del av innevånarna i kommunen bor i eget småhus. Organisation Socialnämnden ansvarar för all äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård i Öckerö kommun. Sociala avdelningen organiseras i kansli, rättsenhet (kallad socialkontor) samt utförarenheter. Varje enhet leds av verksamhetsansvariga som gentemot socialchefen ansvarar för personal, budget och verksamhetens kvalitet och utveckling. Organisationen medför att socialtjänsten inte är organiserad i enheter utifrån olika målgrupper som äldre, handikappade o.s.v. All myndighetsutövning i form av utredning och beslut gällande enskild person sker på socialkontoret oavsett vilken målgrupp personen tillhör. Beslutet verkställs sedan i utförarenheterna: hemtjänst, rehabilitering och behandling, särskilt boende o.s.v. Den kommunala hälso- och sjukvården är organiserad på så sätt att hälsooch sjukvården i särskilt boende ligger under respektive enhetschef och hälso- och sjukvård i ordinärt boende under rehabilitering och behandling. Kvalitetsuppföljning Kvalitetsuppföljning sker sedan tidigare bl.a. i form av avvikelsehantering, klagomålshantering och brukarenkäter. Som ett led i kvalitetsarbetet har måldokument/uppdragshandlingar arbetats fram för de olika enheterna, som skall ligga till grund för det fortsatta arbetet med kvalitetsuppföljning. Under år 2000 påbörjades arbetet med att ta fram ett kvalitetssystem för socialnämndens verksamheter som har sin utgångspunkt i uppdragshandlingarna. Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 16,4 % Fakta Öckerö kommun Total kommunal skatt...29:69 varav primärkommunal skatt (exkl. församlingsskatt och begravningsavgift)...20:19 Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per inv, 65-w år...37,2 Nettokostnad per inv, 80-w år...137,5 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad...0,75 12

15 2.12 Nettokostnader Siffrorna i tabellen här är hämtade från faktarutorna tidigare i kapitlet för respektive kommun. Här jämförs nettokostnader, inte bruttokostnader, beroende på att äldreomsorgen i flera kommuner säljer tjänster (som t.ex. mat) till andra förvaltningar, som då också ingår i bruttokostnaden men egentligen inte hör till äldreomsorg. I övriga nyckeltal i rapporten räknar samtliga kommuner med ett schabloniserat personalomkostnadspåslag på 40 procent. Påslaget kan i realiteten vara både högre och lägre. Det är bokslutssiffror som presenteras i faktarutorna och används i tabellen nedan vilket innebär att det är varje kommuns reella påslag som är med här. Det kan till viss del förklara den höga siffran nedan för t.ex. Tjörn (som har ett po-påslag på 43,5 procent) när det gäller Nettokostnad per person med insatser, 80-w år. Nettokostnad per Nettokostnad per Nettokostnad per person med insatser kommuninvånare, kommuninvånare, i form av hemtjänst eller särskilt boende, 65 -w år, tkr 80 -w år, tkr 80-w år, tkr Ale 35,5 133,5 318,3 Alingsås 41,4 132,0 338,4 Kungsbacka 33,6 136,0 319,7 Kungälv 34,3 138,4 311,5 Lerum 36,1 143,5 299,1 Lilla Edet 40,4 148,6 385,2 Mölndal 38,4 137,9 341,7 Partille 32,0 131,4 360,3 Stenungsund 29,6 133,6 455,3 Tjörn 36,5 142,8 457,0 Öckerö 37,2 137,5 452,1 Medel 35,9 137,7 375,5 I diagrammet nedan visas både nettooch bruttokostnaden per person med insatser, 80-w år. I diagrammet har också lagts in en linje efter hur stor andel av befolkningen i samma åldersgrupp som får insatser i form av hemtjänst eller särskilt boende. Det vi kan se här är att den linjen går nästan tvärt emot staplarna. Det innebär att de kommuner som har de lägsta kostnaderna per person med insatser är också de kommuner som har den största andelen personer av befolkningen som får insatser. Vad beror detta på? Det kan vara flera faktorer som inverkar här som t.ex. en restriktiv biståndsbedömning, friskare äldre befolkning, eller att ett stort befolkningsunderlag ger stordriftsfördelar som sänker kostnaderna totalt. Det går inte här att se någon entydig förklaring. Det verkar dock inte finnas något direkt samband som visar på att det ger lägre kostnad per person med insats om man ger hjälp till ett färre antal personer. Nettokostnad per person med insatser, 80-w år Bruttokostnad per person med insatser, 80-w år Andel personer av befolkningen med insatser 80-w år 13

16 3 Omsorg i särskilt och ordinärt boende Genom ädelreformen 1992 fick kommunerna ett samlat ansvar för äldreomsorgen. Kommunerna svarar sedan dess för hemtjänst, hemsjukvård och olika boendeformer för äldre med särskilda behov. I rapporten är äldreomsorgen indelad efter insatser i särskilt och ordinärt boende. De särskilda boendena delas sedan upp i somatiskt boende (t.ex. ålderdomshem och sjukhem) och demens- /psykogeriatriskt boende (t.ex. gruppbostäder för åldersdementa eller psykiskt utvecklingsstörda). I de särskilda boendena finns tillgång till vårdpersonal dygnet runt, gemensamma utrymmen för måltider och annan service. På sjukhemmen finns dessutom resurser för medicinsk vård. Som ordinärt boende räknas här det egna hemmet samt servicehus och servicelägenheter. Omsorg i ordinärt boende ges genom hemtjänst och vanligtvis trygghetslarm. I anslutning till servicehusen finns ofta en dagcentral. Hemsjukvården utför sjukvårdande insatser i hemmet (dock ej läkarinsatser). I kommunerna består servicehusen idag många gånger av flera kategorier av boenden. Efter hand som de boende blir äldre och omvårdnadsbehovet ökar förändras karaktären på servicehusen. Förutom ordinärt boende finns många gånger demens- och gruppboenden integrerade, vilket gör att exakta gränsdragningar mellan ordinärt och särskilt boende kan vara svåra att göra och schabloner får användas i beräkningarna. Detta kan till viss del påverka möjligheten till exakta jämförelser mellan kommunerna. 3.1 Befolkning 2000 och befolkningsprognos för 2008 Befolkningsstrukturen i en kommun har stor inverkan på hur den framtida verksamheten planeras och formas. Befolkningsprognoserna är därför ett viktigt instrument i den strategiska planeringen. Svårigheterna i planeringen för äldreomsorgen består i att det inte finns någon bestämd ålder där vi vet att behovet av omsorg börjar eller slutar. En person som inte haft några eller mycket små behov tidigare kan genom sjukdom plötsligt få ett mycket omfattande omsorgsbehov, som också medför stora kostnader. Vi vet att omsorgsbehovet generellt ökar vid 80 års ålder, men det är svårt att prognostisera hur många personer som kommer att uppnå den åldern och vilken typ av omsorgsinsatser de kommer att behöva och hur länge. Inkomstnivån hos befolkningen är också ofta nära sammanhängande med folkhälsan. En befolkning med låg inkomst- och utbildningsnivå medför ofta större ohälsa hos befolkningen. 1 Människor flyttar också i olika åldrar. Unga människor vill ofta bo centralt i städer, barnfamiljer flyttar gärna till mindre förorter, medelålders människor vill ofta ha ett bekvämt boende efter personliga preferenser och de äldre vill ha ett boende där det finns bra service tillgängligt på nära håll eller närhet till anhöriga. Dessa boendepreferenser kommer förmodligen att bli allt mer styrande för var i kommunen man bosätter sig och i vilken kommun. Det sätter ett par frågeställningar i fokus. Hur är kommunens befintliga bostadsbestånd balanserat för att passa olika målgrupper? Hur bygger vi för framtiden? Här är kommunens sociala målsättning viktig för den kommunala planeringen av bostäder, närmiljö och kommunikationer. Befolkningssiffrorna för är hämtade från SCB:s befolkningsstatistik. Befolkningsprognoserna här är kommunernas egna. Befolkning år år år i % av 80-w år 80-w år i % av Totalbefolkning totalbefolkningen totalbefolkningen Ale ,4% 868 3,4% Alingsås ,1% ,5% Kungsbacka ,2% ,4% Kungälv ,7% ,8% Lerum ,4% ,2% Lilla Edet ,1% 539 4,2% Mölndal ,6% ,1% Partille ,5% ,4% Stenungsund ,5% 622 3,0% Tjörn ,7% 643 4,4% Öckerö ,0% 526 4,4% Totalt ,7% ,8% Socialstyrelsens "Folkhälsorapport 2001", ISBN X 14

17 Prognos år år år i % av 80-w år 80-w år i % av Totalbefolkning totalbefolkningen totalbefolkningen Ale ,4% 908 3,4% Alingsås ,6% ,4% Kungsbacka ,3% ,3% Kungälv ,6% ,7% Lerum ,0% ,1% Lilla Edet ,6% 601 4,8% Mölndal ,8% ,5% Partille ,0% ,5% Stenungsund ,0% 925 4,1% Tjörn ,4% 744 4,9% Öckerö ,9% 635 5,1% Totalt ,0% ,4% Procentuell förändring i antalet invånare mellan år 2000 och 2008 Enligt prognoserna kommer kommunerna Kungsbacka, Lerum, Partille och Stenungsund att ha de största procentuella ökningarna av befolkningen i åldersgruppen 80-w år. I Ale, Kungsbacka, Lerum och Stenungsund ökar även gruppen i åldrarna år relativt mycket. I de övriga kommunerna är ökningarna inte så stora och i Kungälvs kommun är ökningen t.o.m. mycket liten, särskilt i den äldre åldersgruppen. Befolkningsprognosen här sträcker sig endast till år 2008, men vi vet redan idag att en äldreboom är att vänta på sikt i samtliga kommuner. I ESO rapporten 40-talisternas uttåg beräknas att år 2020 kommer en fjärdedel av Sveriges befolkning vara 65 år eller äldre. 2 2 Expertguppen för Studier i Offentlig ekonomi DS 2000:13 40-talisternas uttåg av Bo Malmberg och Thomas Lindh. 15

18 3.2 Personer med insatser Befolkningen år Befolkningen 80-w år Personer med Varav i särskilt Varav i ordinärt Personer med Varav i särskilt Varav i insatser boende boende insatser boende ordinärt boende Antal i % Antal i % Antal i % Antal i % Antal i % Antal i % av bef av bef av bef av bef av bef av bef Ale 135 5,6% 39 1,6% 96 4,0% ,9% ,9% ,1% Alingsås 226 5,3% 74 1,7% 152 3,6% ,3% ,0% ,3% Kungsbacka 376 5,6% 97 1,5% 279 4,2% ,5% ,5% ,1% Kungälv 249 5,7% 69 1,6% 180 4,2% ,4% ,8% ,6% Lerum 179 5,4% 45 1,4% 134 4,0% ,0% ,7% ,3% Lilla Edet 60 4,2% 27 1,9% 33 2,3% ,6% ,5% 92 17,1% Mölndal 361 6,1% 106 1,8% 255 4,3% ,4% ,7% ,6% Partille 198 5,7% 46 1,3% 152 4,4% ,5% ,1% ,3% Stenungsund 106 4,9% 38 1,7% 68 3,1% ,3% 81 13,0% ,2% Tjörn 66 3,5% 27 1,4% 39 2,1% ,3% ,3% 96 14,9% Öckerö 66 4,6% 30 2,1% 36 2,5% ,4% 80 15,2% 80 15,2% Totalt ,4% 598 1,6% ,8% ,5% ,6% ,9% Befolkningen 65-w år Personer med Varav i särskilt Varav i ordinärt insatser boende boende Antal i % Antal i % Antal i % av bef av bef av bef Ale ,3% 168 5,2% ,1% Alingsås ,9% 382 6,2% 602 9,7% Kungsbacka ,8% 348 3,9% ,8% Kungälv ,3% 338 5,9% 546 9,5% Lerum ,1% 275 6,2% 438 9,9% Lilla Edet ,5% 143 7,2% 125 6,3% Mölndal ,6% 466 5,7% ,0% Partille ,2% 181 4,0% 423 9,2% Stenungsund ,3% 119 4,3% 169 6,0% Tjörn ,6% 132 5,3% 135 5,4% Öckerö ,6% 110 5,7% 116 6,0% Totalt ,3% ,3% ,0% Siffrorna ovan visar antalet personer med insatser den 1 oktober 2000, uppdelat på åldersgrupperna år, 80-w år och totalt. Insatserna är också uppdelade efter särskilt och ordinärt boende. 3 I diagrammet nedan kan kommunerna jämföras avseende hur stor andel av kommunernas äldre befolkning som får insatser i form av hemtjänst eller en plats i särskilt boende. 3 Underlaget är hämtat från kommunernas redovisning till Socialstyrelsen i blanketten Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 2000 Personer med insatser i procent av befolkningen 65-w år 16

19 3.3 Hemsjukvård Hemsjukvården i kommunerna utför sjukvårdande insatser i det egna hemmet, i ordinärt eller särskilt boende. Under senare år har vårdtyngden blivit högre bland dem som får vård och omsorg i kommunerna. Behovet av läkarinsatser bland de äldre som i övrigt får sin vård och omsorg från kommunen har därför ökat. Enligt lagstiftning ska kommunerna inte bedriva sådan hälso- och sjukvård som lämnas av läkare, utan det ska utföras av landstinget. En utvecklingstrend under talet har varit att allt mer omfattande vård och omsorg har flyttats in i det egna hemmet och att hemmet har blivit en vårdplats. Ett exempel på denna utveckling är att fler avlider i det egna hemmet, eller i ett äldreboende och inte på sjukhus som tidigare. Det finns skillnader beträffande kvalitet och säkerhet i vården mot livets slut beroende på var man vårdas. Medan sjukhuset oftast kan erbjuda ett optimalt medicinskt omhändertagande har man samtidigt svårt att erbjuda ett fullgott psykosocialt omhändertagande och autonomin blir därmed lidande. Vid vård i det egna hemmet är ofta de psykosociala kvaliteterna oftast inbyggda i vårdsituationen och det finns större möjligheter att behålla sin autonomi, trots sjukdomen. 4 Hur hemvården planeras och utformas framöver är ännu en strategisk fråga för kommunerna. Antal personer Andel personer Antal inskrivna Antal sjuk- Antal rehabinskrivna i inskrivna i hem- vårdtagare per sköterskor personal hemsjukvården sjukvården av sjuksköterska (årsarbetare) (årsarbetare) befolkn, 80-w år Ale % 19,0 20,0 14,9 Alingsås % 15,7 52,0 18,0 Kungsbacka *941 43% 21,4 43,9 4,5 Kungälv % 20,3 40,4 13,8 Lerum % 13,5 32,5 8,0 Lilla Edet % 14,1 16,2 3,6 Mölndal % 20,2 58,7 16,2 Partille % 20,1 30,4 4,2 Stenungsund % 15,8 24,4 4,5 Tjörn % 21,0 13,1 5,0 Öckerö % 12,4 18,5 3,8 * personer under 65 år även med i antalet personer för Kungsbacka 4 Äldreuppdraget slutrapport. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:4. 17

20 3.4 Köpta platser Köpta platser används som ett komplement och ibland som alternativ till kommunens egna platser i korttidseller särskilda boenden. Nivån på köpt vård för en kommun kan vara beroende av att det från kommunens sida är en avsiktlig strategi att antingen köpa vårdplatser på marginalen eller att skapa det extra utrymmet i den egna verksamheten för att klara oförutsedda behov. Det kan också bero på att verksamhetens behov har ökat eller förändrats oförutsett och köpta platser är en alternativ lösning tills vidare. Medicinskt färdigbehandlade patienter skickas idag hem tidigt från sjukhusen och möjligheterna för kommunerna att stå med väntande tomma platser i passande boendeform är ofta mycket små. Alternativet blir då att köpa platser från sjukhus eller annan vårdgivare. Kommunerna samarbetar med olika sjukhus inom länet, beroende på geografiskt läge, och kostnaden för köpt vård kan till viss del hänga samman med om det samarbetet är väl fungerande. Totalt antal Därav antal vårdplatser Total kostnad i tkr Därav kostnad för köpta platser för medicinskt färdig- medicinskt färdigbehandlade vårdtagare behandlade vårdtagare vårdtagare i tkr Ale 0,6 0, Alingsås 14,6 2, Kungsbacka 5,6 4, Kungälv 3,9 3, Lerum 4,7 0, Lilla Edet 0,1 0, Mölndal 16,0 8, Partille 3,1 2, Stenungsund 0,6 0, Tjörn Öckerö 2,8 2, Tjörns kommun har inte haft någon kostnad för köpt vård under år Det kan bero på att kommunen har valt ett flexibelt arbetssätt kring medicinskt färdigbehandlade vårdtagare och vårdtagare i livets slutskede. Det finns ett tätt samarbete med Västra Götalandsregionen och man har en läkare på heltid kopplad till äldreomsorgen (se bl.a. beskrivning i avsnitt 2.10). Lilla Edets kommun har inga särskilda korttidsplatser utan de skapas i de särskilda boendena vid behov, vilket kan vara förklaringen till att kommunen har förhållandevis låg kostnad för köpt vård. Nedan visas kostnaden för köpta platser, antal korttidsplatser och antal platser i särskilt boende i en och samma bild. På så sätt kan dessa tre variabler jämföras både inom kommunen och med andra kommuner. Samtliga tre variabler är relaterade till antalet invånare i åldern 80-w år. I diagrammet är kommunerna sorterade efter lägsta kostnad. Kostnad för köpta platser relaterat till invånare, 80-w år, samt antal personer, 80-w år per, korttidsplats och plats i särskilt boende Kostnad för /80-w år för köpta platser i kr ,7 26,3 31,1 66,4 48,4 62,1 61,8 175,3 88,0 52,2 Antal invånare 80-w år per korttidsplats. 0 4,23 Tjörn 3,39 Lilla Edet* 6,89 4,15 4,23 Ale Stenungsund Kungsbacka 4,97 3,90 3,79 Partille Kungälv Lerum 4,78 3,90 4,74 Öckerö Alingsås Mölndal Antal invånare 80-w år per plats i särskilt boende. 18