Granskning av socialnämndens kvalitetssystem inom äldreomsorgen

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av socialnämndens kvalitetssystem inom äldreomsorgen Region Gotland Lars-Åke Claesson Martin Andersson Region Gotland

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning Bakgrund Revisionsfråga Revisionskriterier Metod och avgränsning 5 3 Organisation och ansvar Socialnämnden Regionens ansvar för styrning, uppföljning och kontroll Kommunallagen Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Kvalitetssystem 8 4 Granskningens resultat Socialnämndens ledningssystem för kvalitet Kvalitetssystemets mål och krav Socialnämndens balanserade styrkort Uppdrag och kvalitetskrav Avtal och förfrågningsunderlag Bedömning och kommentarer Kvalitetsarbetets inriktning och omfattning Bedömning och kommentarer Ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet Bedömning och kommentarer Uppföljning och dokumentering av kvalitetsarbetet Kvalitetsuppföljning av egen och avtalad verksamhet Kvalitetsarbetet dokumenteras Bedömning och kommentarer Personal, enskilda och gruppers delaktighet i kvalitetsarbetet Bedömning och kommentarer 18 Bilaga 1-4 Region Gotland

3 1 Sammanfattande bedömning På uppdrag av Region Gotlands förtroendevalda revisorer har granskat om socialnämndens kvalitetssystem är ändamålsenligt så att en kvalitativ verksamhet för brukarna säkerställs oavsett utförare. Enligt kommunallagen har kommunen ett övergripande ansvar för de insatser som genomförs inom äldreomsorgen, oavsett om dessa genomförs av kommunen själv eller av en extern avtalsknuten utförare. Revisorernas bedömning av väsentlighet och risk har legat till grund för valet av granskningsinriktning. Revisionsfrågan som ska bevaras är: Är nämndens kvalitetssystem ändamålsenligt så att en kvalitativ verksamhet för brukarna säkerställs oavsett utförare? Vår sammanfattande bedömning är att Socialnämndens kvalitetssystem i all väsentlighet är ändamålsenligt så att en kvalitativ verksamhet för brukarna säkerställs oavsett utförare. Den sammanfattande bedömningen baseras på följande granskningsiakttagelser och bedömningar avseende granskningens kontrollmål: Kvalitetssystemet omfattar uppföljningsbara mål utifrån SoL och HSL Vi gör bedömning att kvalitetssystemet i stort sett omfattar uppföljningsbara mål utifrån SoL och HSL. Vi kan konstatera att Socialnämnden har i sitt kvalitetssystem tagit hänsyn till Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen samt Socialstyrelsens föreskrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). I Målkedjan finns en tydlig koppling mellan lagstiftning, styrkort, uppdrag och krav, kravspecifikationer och avtal med externa utförare. Nämnden ställer också krav på att utförarna ska upprätta ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Nämnden har dessutom tagit vara på sin rättighet till insyn i utförarnas verksamhet i avtalen. Detta skapar förutsättningar för förvaltningen att kontrollera och följa upp avtalade mål och krav. Kvalitetsarbetets inriktning och omfattning är anpassat till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål Vi bedömer Socialnämndens kvalitetsarbete i inriktning och omfattning i stort sätt är anpassat till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål. Förvaltningen anser sig ha en tillräcklig organisation för sin uppföljning och att de har funnit en balans i vad som ska följas upp. Vi har dock gjort vissa iakttagelser vid intervjuerna som på olika sätt påverkar det totala kvalitetsarbetet och som bör beaktas av socialnämnden. Revisorerna i Region Gotland 1 av 23

4 - Dygnsersättningen varierar mellan de särskilda boendena i egen regi och för de privata. Ett genomsnitt för egen regi uppgår till kronor per dygn. Pjäsen erhåller kronor per dygn (lokalkostnaderna betalas av regionen). Vid upphandlingar uppstår skillnader i ersättningen. - Personalen på samtliga tre boendena framförde att resurserna är alltför begränsade för ledsagning. - Sjuksköterskebemanningen ser olika ut nattetid. På pjäsen finns sjuksköterska nattetid på Pjäsen. För de bägge övriga boendena utgår de från Visby. - Bemanningen sker utifrån behov. Alla intervjuade framförde att när behov av extra personal uppstår sätts det alltid in de resurser som erfordras. - Flera av de intervjuade framförde att beställaren bör göra fler tillslag på de särskilda boendena. Dessa tillslag följs alltid av åtgärdsplaner för att förbättra verksamheterna. I detta arbete deltar all personal, något som ökar delaktigheten och kunskapen kring kvalitetskraven. Ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet är tydligt Vi gör bedömningen att ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet är tydligt. Vi kan konstatera att nämnden har säkerställt förutsättningarna för ett välfungerande kvalitetsarbete genom att nämnden har dokumenterat ansvarsfördelning och befogenheter, i ledningssystemet för kvalitetsarbete, för att implementera, utveckla och vidta åtgärder inom verksamheterna. Ledningssystemet för kvalitet anger Socialnämndens, socialdirektören, Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS), avdelningschef, enhetschef, verksamhetschef enligt HSL och medarbetarens ansvar Enskilda, grupper (tex brukargrupper) och personal görs delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten Vi gör bedömningen att enskilda, grupper (t.ex. brukargrupper) och personal görs delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Vi kan i vår granskning konstatera att nämnden har ställt krav på ledningssystem för kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Detta följs upp i verksamhet och avtalsuppföljningen. Vidare delaktiggörs brukare och personal i kvalitetsarbetet genom brukar- och kvalitetsenkäter och verksamheternas kvalitetsråd. Det sker även ett erfarenhetsutbyte mellan förvaltning, egen regi och enskild regi på branschrådet. Kvalitetsarbetet dokumenteras och följs kontinuerligt upp Vi bedömer att nämnden dokumenterar och följer upp kvalitetsarbetet kontinuerligt. Socialnämnden ställer krav på att kvalitetsarbetet utvecklats, dokumenteras, följas upp och analyseras både på förvaltningsnivå och på Revisorerna i Region Gotland 2 av 23

5 enhetsnivå genom kvalitetsberättelser och patientsäkerhetsberättelser. Detta krav ställs även på externa utförare. Kvalitetsuppföljningen omfattar såväl egen som avtalat verksamhet i samma omfattning Vi gör bedömningen att Kvalitetsuppföljningen omfattar såväl egen som avtalat verksamhet i samma omfattning. Vi kan konstatera att Socialnämnden har en dokumenterad avtals- och verksamhetsuppföljningsprocess med syftet att följa upp och säkerställa att regionen erhåller det resultat som förväntas utifrån avtal, uppdrag och beviljade insatser inom särskilt boende. I granskningen ska helgbemanningen kontrolleras i förhållande till avtalet. Främst sjuksköterskebemanningen men även möjligheter till läkarinsatser ska beaktas. Helgbemanningen av sjuksköterskor bedöms utifrån de behov som finns. Det innebär att det inte finns någon uppgift som säger att det ska finnas så många sköterskor per boende. Läkarbemanningen är enligt de intervjuade acceptabel för samtliga särskilda boenden. Det har dock förekommit brister i samband med att hyrläkare satts in. Revisorerna i Region Gotland 3 av 23

6 2 Inledning 2.1 Bakgrund Regionens ansvar för insatser inom äldreomsorgen enligt SoL utförs antingen inom den egna organisation eller av extern avtalsknuten utförare. Externa utförare kontrakteras av huvudmannen, regionen, i enlighet med Lagen om offentlig upphandling, LOU eller Lag om valfrihet, LOV Oavsett utförare har regionen ansvar för att medborgarna tillförsäkras en omvårdnad som på demokratins och solidaritetens grund främjar människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Hänsyn ska tas till människans ansvar för sin och andras sociala situation och inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. SoL När vården av kommunal angelägenhet har lämnats över till annan skall nämnden försäkra sig om att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i den enskilda verksamhet från vilken nämnden upphandlat tjänster för att fullgöra skyldigheter enligt SoL. Kvaliteten i den av kommunerna tillhandahållna omvårdnaden och servicen har under hösten varit föremål för en nationell mediauppmärksamhet som lett till ett flertal initiativ från företrädare för såväl regering som kommuner. Bland annat har frågor rests avseende kommunernas uppföljning av den verksamhet som bedrivs inom äldreomsorgen. 2.2 Revisionsfråga Är nämndens kvalitetssystem ändamålsenligt så att en kvalitativ verksamhet för brukarna säkerställs oavsett utförare? Kontrollmål: Kvalitetssystemet omfattar uppföljningsbara mål utifrån SoL och HSL. Kvalitetsarbetets inriktning och omfattning är anpassat till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål. Ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet är tydligt. Enskilda, grupper (tex brukargrupper) och personal görs delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Kvalitetsarbetet dokumenteras och följs kontinuerligt upp. Revisorerna i Region Gotland 4 av 23

7 Kvalitetsuppföljningen omfattar såväl egen som avtalat verksamhet i samma omfattning. I granskningen ska helgbemanningen kontrolleras i förhållande till avtalet. Främst sjuksköterskebemanningen men även möjligheter till läkarinsatser ska beaktas. 2.3 Revisionskriterier Här redovisas de revisionskriterier/bedömningsgrunder som varit utgångspunkten i granskningen och utgjort underlag för revisionens analyser och bedömningar. Socialnämndens budget 2012 Kommunallagen Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens skrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) 2.4 Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom intervjuer med ledande befattningshavare i förvaltningen samt på de utvalda boendena, dokumentgranskning av styrdokument och beslut etc. Intervjuer har skett med beställarchef, MAS, enhetschefer, verksamhetschef, sjuksköteskor och undersköterskor. Totalt har 13 personer intervjuats. Granskningen är avgränsad till socialnämnden och Roma äldreboende, Åvallegården i Klintehamn samt Attendo Pjäsen i Visby. 3 Organisation och ansvar I detta avsnitt beskrivs Socialnämndens organisation och ansvar för verksamhet, styrning och uppföljning av fastställda mål och lagstadgade krav. 3.1 Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för socialtjänst, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade. Socialnämnden i Region Gotland ansvarar för att tillgodose behoven av vård, omsorg och rehabilitering för äldre och funktionsnedsatta enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Ansvaret avser såväl verksamhet i regionens regi som verksamhet på entreprenad och i enskild regi. Nämnden har delegerat Revisorerna i Region Gotland 5 av 23

8 myndighetsansvaret till förvaltningen och har ansvaret att driva verksamhet i egen regi. Socialförvaltningens verksamhet fördelar sig på fyra organisatoriska avdelningar: beställaravdelningen som ansvarar för verksamhet driven i extern regi, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt omsorgen om funktionshindrade. Organisationen beskrivs i nedanstående modell: Regionen har en beställar- och utförarorganisation. Beställaravdelning inom socialförvaltningen fattar beslut som avdelningen för äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade verkställer eller verkställs av privata alternativ enligt lagen om valfrihet (LOV). Avdelningen för individ och familjeomsorg agerar både beställare och utförare inom avdelningen. Resursteamet utgör en personalpool av vikarier för äldre- och handikappomsorgen. Enligt uppgift pågår ett samgående av de båda avdelningarna för äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade till en avdelning med två avdelningschefer, en med ansvar för hemtjänst och LSS-insatser, den andra med ansvar för särskilda boenden och hemsjukvård. Äldreomsorgen avser, förutom särskilda boenden (vård- och omsorgsboenden, servicehus, korttidsboenden) även insatser för hemtjänst, dagverksamhet, rehabilitering, trygghetslarm och matdistribution. Av de särskilda boendena bedrivs tre privat och resterande sex i egen regi. Nämnden ansvarar också för att planera, utvärdera och följa upp verksamheten utifrån stadens budget och övergripande mål. 3.2 Regionens ansvar för styrning, uppföljning och kontroll Regionens äldreomsorg styrs av de lagar och författningar som reglerar socialtjänsten och den hälso- och sjukvård som regionen ansvarar för. Det är bl.a. Revisorerna i Region Gotland 6 av 23

9 Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen som utgör grunden för vård- och omsorg till de äldre Kommunallagen Den 19 paragrafen tredje kapitlet i Kommunallagen anger att kommunen är skyldig att säkerställa sin rätt till insyn i den verksamhet som överlåtits till externa utförare, dvs. möjligheten att kontrollera och följa upp verksamheten. Allmänheten har rätt till insyn i hur kommunal verksamhet utförs i externt drift Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen (5 kap 4-5 ) anger kvalitetskriterier för kommunens tjänster avseende äldreomsorgen, vilket gäller för både offentlig som privat regi. Lagstiftningen har inte exakt fastställt innebörden av kvalitet men nämner väsentliga faktorer för äldre i kommunens omsorg såsom att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra människor, stöd och hjälpmedel samt att kunna påverka hur och när detta ska ges. Kommunen har skyldighet att inrätta särskilda service- och omvårdnadsboenden (särskilda boenden) för äldre med behov av särskilt stöd. Enlig socialtjänstlagen (14 kap 3 ) är den som är verksam inom omsorgen av äldre eller människor med funktionsnedsättning skyldig att rapportera till socialnämnd vid kännedom eller vid uppmärksammandet, av risk för eller, av missförhållande (Lex Sarah). Om missförhållande är allvarligt ska vårdgivaren snarast anmäla det till Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdslagen Enligt Hälso- och sjukvårdlagen (18a ) har kommunen ansvar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård i service- och omvårdnadsboenden (särskilt boende). I likhet med socialtjänstlagen anges att kommunen har ansvaret för att en god hälsooch sjukvård erbjuds dem som bor i ett särskilt boende även om det överlåts till en extern utförare. Enligt lagen (24 ) ska det finnas en sjuksköterska (MAS) med särskilt medicinskt ansvar i kommunen, vilken ansvarar för att kraven på hög patientsäkerhet och kvalitet tillgodoses i vården som bedrivs inom dennes verksamhetsområde. Har inget annat avtalats har kommunens MAS även ansvar för verksamhet som överlåtits till extern utförare Patientsäkerhetslagen Enligt patientsäkerhetslagen har vårdgivaren ett ansvar för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Med vårdgivare avser lagen (1 kap 3 ) statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). Lagen (6 kap 4 ) anger att det är hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att rapportera till vårdgivaren om risk för händelser som kan medföra vårdskador. Vårdgivaren ska utreda risken eller händelsen och göra en anmälan till Socialstyrelsen enligt lex Maria (3 kap 5 ). Revisorerna i Region Gotland 7 av 23

10 3.2.5 Kvalitetssystem Både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen föreskriver att kvaliteten i verksamheten ska utvecklas och säkras systematiskt och fortlöpande. Lagens krav har konkretiserats i Socialstyrelsens skrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Den ställer krav på att ledningssystemet ska omfatta alla delar av verksamheten och ange hur ansvaret för kvalitetsarbetet och patientsäkerhetsarbetet ska vara fördelat, dvs. att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. 4 Granskningens resultat I avsnittet granskningens resultat presenteras iakttagelser och bedömningar utifrån revisionsfrågor och kontrollmål. 4.1 Socialnämndens ledningssystem för kvalitet Den 23 mars 2012 antog Socialnämnden styrdokumentet Ledningssystem för kvalité samt tillhörande riktlinjer. Enligt uppgift är kvalitetssystemet en anpassning och utveckling av Nacka kommuns kvalitetssystem. Syftet är att kvalitetsarbetet ska säkerställa att en god kvalitet i socialtjänsten, LSSverksamheten och den hälso- och sjukvård som bedrivs inom socialnämndens olika verksamheter upprätthålls och vidareutvecklas. Det ska ge underlag för effektiv resursanvändning och information till medborgare, politiker och medarbetare. Kvalitetsarbetet ska ha en tydlig struktur och genom allas delaktighet skapa en lärande organisation som ger förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete. Ledningssystemet för kvalitet anger ansvarsfördelning och organisation för kvalitetsarbete från socialnämndens ansvar ner till medarbetarnivå. Det beskriver strukturen för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Riktlinjer finns för vad, hur och när uppföljning och utvärdering ska göras. Det anger också hur det systematiska kvalitetsarbetet är uppbyggt och principerna för hur verksamheten ska ledas samt processer och rutiner för att säkra verksamhetens kvalitet och hur detta säkrar och möjliggör samverkan mellan olika verksamheter och myndigheter. Riktlinjerna redovisar socialförvaltningens gemensamma övergripande och gemensamma riktlinjer för processer, ansvarsfördelning, riskanalys, egenkontroll, samverkan utredningar av olika avvikelserapporteringar, lex Sarah, lex Maria samt delaktighet och dokumentation. 4.2 Kvalitetssystemets mål och krav Under detta avsnitt beskrivs socialnämndens målkedja från hur målen i nämndens balanserat styrkort förverkligas till hur dessa ska omsättas i verksamheten hos både egna och externa utförare. Uppföljningsprocessen beskrivs närmare i avsnitt 4.4. Revisorerna i Region Gotland 8 av 23

11 Nämndens målkedja kan illustreras med följande modell: Lag Styrkort Krav Avtal Socialtjänstlagen (SoL) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Socialnämndens balanserade styrkort Verksamhetsplaner Uppdrag och kvalitetskrav Kravspecifikationer Förfrågningsunderlag Upphandlingsavtal Socialnämndens balanserade styrkort Region Gotland använder sig av en målstyrningsmodell som kallas balanserat styrkort. Det är en metod för styrning och uppföljning utifrån vision och strategier. Övergripande finns ett styrkort för koncernen vilken bryts ner på nämndsnivå. Hur framgångsfaktorerna i respektive styrkort ska förverkligas beskrivs i verksamhetsplaner. Socialnämndens styrkort beskriver verksamhetens vision och verksamhetsidé, strategier och mål. Målen är uppdelade på fem olika perspektiv: ekonomi, process, samhälle, medarbetare/ledarskap och kund. Nämndens verksamhetsidé är att bidra till goda livsvillkor hela livet för människor som vistas på Gotland, genom att erbjuda äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta, individ- och familjeomsorg och hemsjukvård av god kvalitet. Nämnden ansvarar för att verksamheterna utförs rättssäkert, skapar trygghet och förtroende samt att brukarna är delaktiga, har inflytande och valfrihet. Nämnden med sina verksamheter arbetar för en jämlik, jämställd och hållbar regional utveckling. Nämndens mål inom de olika perspektiven: Samhällsutveckling Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke. Brukare/kunder - ska uppleva att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Revisorerna i Region Gotland 9 av 23

12 För att uppnå och mäta måluppfyllelse anger varje mål ett antal framgångsfaktorer, målnivåer och mätmetoder. För att ge några exempel på nämndens framgångsfaktorer avseende kvalitet anges att nämnden ska vara lyhörda, flexibla så att brukarna i största möjliga mån har inflytande över sin egen vardag Uppdrag och kvalitetskrav Enligt Uppdrag och kvalitetskrav särskilt boende inom Region Gotland (antaget ) är syftet med dokumentet att beskriva de krav på kvalitet på insatserna som ställs på utförare av särskilt boende. Det ska även fungera som en vägledning och stöd till utförarna. Det anges att kraven utgår från Socialstyrelsens skrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Det ställs krav på att utförarna ska följa gällande nationella riktlinjer och rapportera till diverse kvalitetsregister. Kortfattat innehåller uppdrag och kvalitetskraven: Kvalitetskrav på särskilt boende - vård och omsorg, genomförandeplan, kontaktman, socialt innehåll, mat och måltider, läkemedelshantering, delegering, hygien, vardagsrehabilitering, munhälsobedömning, demensvård, vård i livets slutskede, riskhantering, medicintekniska produkter, krav på larm, nyckelhantering, hantering av privata medel och tolk. Handläggning av dokumentation dokumentation av insatser ska göras enligt gällande lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Förvaring av dokumentation och hantering dokumentation vid byte av utförare. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ansvar, processer och rutiner. Samverkan och samarbete med närstående, anhöriga, gode män, förvaltare, myndigheter, hälso- och sjukvården och friviligorganisationer. Egenkontroll, Synpunkter och klagomål på verksamheten och rapporteringsskyldighet Personal och kompetensförsörjning tillräckligt med personal och personalsammansättning som kan ta vara på den enskildes behov. Introduktion, kompetensutveckling, krav på verksamhetsansvarig, krav på legitimerad sjukvårdspersonal, krav på medarbetare/omvårdnadspersonal. Övrigt sekretess, den enskildes behov av skydd, polisanmälan, praktikanter, elever och studenter samt miljöarbete. I uppdrag och kvalitetskraven hänvisas också till Socialnämndens kvalitetsgarantier. Det är upprättade garantier för flera av dem mest omfattande insatserna inom nämndens verksamhetsområde. Garantierna anger de viktigaste punkterna för vad man som brukare har rätt att förvänta sig. För särskilt boende rör det sig exempelvis om personalens tystnadsplikt, erbjudande om rum/lägenhet inom tre månader, bemötande, skriftlig information om boendet, välkomstsamtal för brukare och närstående, genomförandeplan, kontaktman, möjlighet att bo kvar i livets slutskede, att personalen ska bära namnskylt och legitimation. Revisorerna i Region Gotland 10 av 23

13 4.2.3 Avtal och förfrågningsunderlag Vi har tagit del av ett antal exempel på kravspecifikationer och upprättade upphandlingsavtal mellan regionen och externa utförare av särskilt boende. Bl.a. avtalet avseende drift av särskilt boende i Burgsvik mellan Gotlands kommun och Attendo Care AB träffat Avtalet löper i fyra år med möjlighet till förlängning på 3 år. Kravspecifikationen innehåller i stort sett kraven från dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav och bl.a. framgår följande: Orientering om uppdraget att gotland tillämpar kundvalsmodellen inom hemtjänsten, nämnden utgör beställare och huvudman, att verksamheten bedrivs utifrån mål och kvalitetskrav, riktlinjer, områdets lagstiftning, nämndens styrkort och kommunens (numera regionens) kvalitetssystem. Uppgifter om lokalerna vad som gäller angående lokaler hyresförhållanden, fastighetsskötsel och lokalvård. Allmänna utgångspunkter för driften att kommunen beslutar om rätt till särskilt boende enligt SoL, att hälso- och sjukvård ska erbjudas enligt HSL (18-18 ), vårdbehov för de äldre, kommunens MAS har ansvaret enligt HSL och LYHS, patientförsäkring, tillstånd från myndigheter och att samarbete ska eftersträvas med frivilligorganisationer och studieförbund att i syfte att tillgodose sociala, kulturella och andliga behov. Vård och omsorg behovet av vård och omsorg ska täcka behov i den enskildes genomförandeplan som ska upprättas i samband med inflyttning, entreprenören ska svara för att det finns verksamhetschef enligt HSL (29 ), individuella vårdplaner för varje boende, Rehabilitering och aktivering, mat och måltider, utrustning och förbrukningsartiklar, städning av lokaler, tillsyn och säkerhet, entreprenörens samverkan med bl.a. äldre- och handikappomsorgen och övriga aktörer, larm och trygghetssystem, hantering av privata medel. Entreprenadens åtagande i vissa situationer akuta behov som inte omfattas av biståndsbeslut, kostnadsansvar för utskrivningsklar patient, förändring av boendestatus enlig biståndsbeslut, ledsagare och tolk. Entreprenörens kvalitetsarbete entreprenören ska fortlöpande arbeta med kvalitetssäkring av verksamheten, bedriva verksamhet enligt socialstyrelsens föreskrifter, årlig egenkontroll, ha rutiner för anmälan av fel, brister och vårdavvikelser, använda avvikelsesystemet flexite och tillämpa kommunens klagomålshanteringsrutiner. Information, insyn och dokumentation entreprenören ska årligen redovisa verksamhetsberättelse, redovisa planer om särskilda satsningar som skiljer sig från anbudet, informera om problem och förändringar väsentliga för beställaren, beställaren har rätt till full insyn och inspektion av verksamheten, journalföring och registrering av handlingar, arkivvåd och förvaring ska ske enligt gällande lag. Revisorerna i Region Gotland 11 av 23

14 Personalfrågor verksamheten ska bemanna verksamheten i den omfattning som behövs för att uppfylla kraven på verksamheten, lagar och riktlinjer kring personalfrågor, personal ska underteckna förbindelser om tystnadsplikt enligt gälland lag. Uppföljning och utvärdering Skallkrav och kvalitetskriterier följs upp av beställaren och ska skriftligen redogöra för hur dessa har uppföljts i den årliga verksamhetsberättelsen. Miljöansvar utföraren ska i sitt miljöarbete uppfylla de miljökrav som kommunen, myndigheter, lagar och förordningar föreskriver Bedömning och kommentarer Vi kan konstatera att Socialnämnden har i sitt kvalitetssystem tagit hänsyn till Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen samt Socialstyrelsens föreskrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). I Målkedjan finns en tydlig koppling mellan lagstiftning, styrkort, uppdrag och krav, kravspecifikationer och avtal med externa utförare. Kvalitetskraven ställer krav på och fokuserar på den enskildes rätt till att få sitt behov av vård och omsorg tillgodosett, vård av god kvalitet, tillgänglighet, respekt för självbestämmande och integritet, behovet kontinuitet säkerhet i vården. Att den enskildes sociala och kulturella nätverk bevaras. Nämnden ställer också krav på att utförarna ska upprätta ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Nämnden har dessutom tagit vara på sin rättighet till insyn i utförarnas verksamhet i avtalen. Detta skapar förutsättningar för förvaltningen att kontrollera och följa upp avtalade mål och krav. Vi för därför bedömning att Socialnämndens kvalitetssystem i stort sett omfattar uppföljningsbara mål utifrån SoL och HSL. 4.3 Kvalitetsarbetets inriktning och omfattning Enligt Socialstyrelsens skrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning. Beställarenhetens resurser för verksamhetsuppföljningen utgörs av beställarchef, MAS, tre utvecklingsledare och en sekreterare. MAS bär det största ansvaret för uppföljningen av sjukvården enligt HSL. De tre utvecklingsledarna arbetar med den övriga verksamhetsuppföljningen, där cirka en heltidstjänst utgörs av uppföljning. Uppdrag och kvalitetskrav inom särskilt boende inom Region Gotland följs upp av socialförvaltningen. Totalt innehåller uppdrag och kvalitetskraven cirka 150 uppföljningspunkter. Enligt våra intervjuer anser förvaltningen att de har rimliga resurser för verksamhetsuppföljningen och att det inte föreligger några problem att följa upp antalet krav. Förvaltningen anser sig kunna upprätthålla en balans mellan, att varken följa upp för lite eller för mycket samt att följa upp rätt saker. Revisorerna i Region Gotland 12 av 23

15 Vid våra intervjuer med beställarna samt personal vid Pjäsen, Åvallegården och äldreboendet i Roma har vi gjort ett antal iakttagelser som i sig påverkar kvaliteten och kvalitetsarbetet: Dygnsersättningen varierar mellan de särskilda boendena i egen regi och för de privata. Ett genomsnitt för egen regi uppgår till kronor per dygn, se bilaga 2. Pjäsen erhåller kronor per dygn (lokalkostnaderna betalas av regionen). Vid upphandlingar uppstår alltid skillnader i ersättningen. Personalen på samtliga tre boendena framförde att resurserna är alltför begränsade för ledsagning. Sjuksköterskebemanningen ser olika ut nattetid. På pjäsen finns sjuksköterska nattetid på Pjäsen. För de bägge övriga boendena utgår de från Visby. För en detaljerad redovisning av personal och sjuksköteskor i särskilt boende i både egen och extern regi, se bilaga 4. Bemanningen sker utifrån behov. Alla intervjuade framförde att när behov av extra personal uppstår sätts det alltid in de resurser som erfordras. Flera av de intervjuade framförde att beställaren bör göra fler tillslag på de särskilda boendena (oavsett om de drivs i egen regi eller privat). Dessa tillslag följs alltid av åtgärdsplaner för att förbättra verksamheterna. I detta arbete deltar all personal, något som ökar delaktigheten och kunskapen kring kvalitetskraven Bedömning och kommentarer Förvaltningen anser sig ha en tillräcklig organisation för sin uppföljning och att de har funnit en balans i vad som ska följas upp. Uppdrag och kvalitetskraven är omfattande med cirka 150 uppföljningspunkter. Vi bedömer att Socialnämndens kvalitetsarbete i inriktning och omfattning i stort sätt är anpassat till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål. Dock bör noteras Uppdrag och kvalitetskraven inom särskilt boende är ganska omfattande. Vår bedömning är att iakttagelserna helt eller delvis kan användas som möjliga förbättrings/utvecklingsområden: Dygnsersättningen varierar mellan de särskilda boendena i egen regi och för de privata. Begränsade resurser för ledsagning. Sjuksköterskebemanningen ser olika ut nattetid. Bemanning sker utifrån behov. Fler tillslag på de särskilda boendena (oavsett om de drivs i egen regi eller privat). Revisorerna i Region Gotland 13 av 23

16 4.4 Ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet Enligt Socialstyrelsens skrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Socialnämndens ledningssystem för kvalitet anger ansvarsfördelning och organisation för kvalitetsarbetet. Ledningssystemet för kvalitet anger ansvaret för nämndens kvalitetsarbete och ser ut på följande sätt: Socialnämnden - beslutar genom strategier och övergripande mål i styrkort och fastställer ledningssystem, riktlinjer, kvalitetsdokument och kvalitetsgarantier. Socialdirektören har det yttersta ansvaret för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten, utse verksamhetschefer enligt HSL samt MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Beställarchef har övergripande ansvar för kvalitetskrav och systematisk uppföljning. Utifrån uppföljningen dokumenteras handlingsplaner som åläggs utförare som inte uppfyller kraven. Medicinsk ansvarig sjuksköterska ansvarar för bl.a. att förvaltningen har system som säkrar en hög patientsäkerhet och en god och säker vård. MAS deltar i kvalitetsuppföljningar och ansvarar där för uppföljningen av hälsooch sjukvårdsinsatserna. Avdelningschef har bl.a. ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god vård, omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet. Avdelningschef ansvarar för att planera, leda, kontrollera, följ upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Enhetschef ansvarar bl.a. för att bryta ned målen till verksamhetsmål och att kvalitetsarbetet förankras hos medarbetare. Enhetschef ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Verksamhetschef enligt HSL ansvarar för att säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården samt kontinuerligt samråda med MAS. Utöver detta har verksamhetschefen samma ansvar som enhetschef. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Medarbetare ska medverka i risk- och avvikelsehantering, delta i arbetet med uppföljning av mål och reslutat samt visa engagemang Revisorerna i Region Gotland 14 av 23

17 utifrån styrkortets värderingar omtanke, förtroende och delaktighet. Samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera avvikelser och tillbud Bedömning och kommentarer Vi kan konstatera att nämnden har säkerställt förutsättningarna för ett välfungerande kvalitetsarbete genom att nämnden har dokumenterat ansvarsfördelning och befogenheter, i ledningssystemet för kvalitetsarbete, för att implementera, utveckla och vidta åtgärder inom verksamheterna. Ledningssystemet för kvalitet anger Socialnämndens, socialdirektören, MAS, avdelningschef, enhetschef, verksamhetschef enligt HSL och medarbetarens ansvar. Med bakgrund av detta gör vi bedömningen att ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet är tydligt. 4.5 Uppföljning och dokumentering av kvalitetsarbetet Socialstyrelsens skrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) anger att det är vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS som ansvarar för att det finns ett ledningssystem och användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Socialnämnden ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten Kvalitetsuppföljning av egen och avtalad verksamhet Utvecklingsenheten har ut under 2011 utvecklat ett system för kvalitetsuppföljning med syftet att säkra att Gotlands krav på kvalitet uppnås samt att gällande regelverk följs. Enligt riktlinjerna för ledningssystem för kvalitet är det socialförvaltningens beställarchefer som ansvarar för att följa upp de kvalitetskrav som ställs på vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst och verksamheter enligt LSS. Riktlinjerna för ledningssystemet för kvalité beskriver vad och hur förvaltningen ska följa upp verksamheten. Uppföljningsprocessen kan beskrivas med följande modell: Krav och mål (vad) Metoder för uppföljning (hur) Riskanalys Analys av resultat Rapportering och återkoppling Förvaltningen ska följa upp balanserat styrkort, kvalitetskrav, biståndsbeslut, förfrågningsunderlag och avtal. Enligt riktlinjerna görs följande aktiviteter inom ramen för egenkontrollen och kvalitets- och verksamhetsuppföljningen: Generell uppföljning av samtliga utförande verksamheters kvalitet genom årlig digitalt frågeformulär Riktade och fördjupade uppföljningar av ett antal verksamheter som antingen är av särskilt intresse eller där det förekommit allvarliga brister. Avser uppföljning av SoL, LSS, LVU, LVM, HSL och patientsäkerhetslagen. Revisorerna i Region Gotland 15 av 23

18 Brukarundersökningar Branschråd inom respektive verksamhetsområde Sammanställning och analys av verksamheternas klagomål och synpunkter Sammanställning och analys av avvikelser, vårdskador och missförhållanden. Jämförande analyser av verksamheternas resultat utifrån nationella kvalitetsregister, öppna jämförelser och andra nationella mätningar Enligt riktlinjerna för ledningssystem för kvalitet har Socialförvaltningen och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen en gemensam rutin för gränsöverskridande riskoch händelseanalyser. Rutinen ska bidra till att tydliggöra och underlätta samverkan mellan förvaltningarna när en risk och händelseanalys berör båda förvaltningarna. Enligt uppgift är arbetet med risk- och händelseanalyser inom förvaltningen ett utvecklingsområde och ligger fortfarande i sin linda, det har precis startats utbildningsinsatser. Resultaten av uppföljningen redovisas till socialnämnden i förvaltningens årsredovisning och kvalitetsuppföljning. Avdelnings- och enhetschefer ska upprätta åtgärdsplaner utifrån identifierade förbättringsområden utifrån resultat av uppföljningen. Vi har tagit del av dokumentation (se bilaga 1) och genomfört intervjuer med både förvaltning och utförare som bekräftar bilden av ovan beskriven uppföljningsprocess. Dokumentationen rör sig om bl.a. enkätfrågor till ledning och personal, enkätfrågor till brukare, uppföljningsrapporter avseende uppföljning av kvalitetskrav i regionens egna särskilda boenden, patientsäkerhetsberättelser för både egen regin och extern regi, analyser av 2011 års resultat, aktivitets- och handlingsplaner Kvalitetsarbetet dokumenteras Socialstyrelsens skrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ställer krav på, att den som bedriver socialtjänst eller verksamhets enligt LSS, ska upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. Socialstyrelsen ställer även krav på att vårdgivare ska upprätta patientsäkerhetsberättelser enligt patientsäkerhetslagen. Socialnämnden anger i sitt ledningssystem för kvalitet att åtgärder, resultat och hur kvalitetsarbetet utvecklats ska dokumenteras, följas upp och analyseras både på förvaltningsnivå och på enhetsnivå genom en kvalitetsberättelse som ingår som en bilaga till årsberättelsen. Kvalitetsberättelse är något som det ställs krav på först nu under år 2012, när Socialstyrelsens skrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete började gälla. Det anges att vårdgivaren ska även årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse enligt en upprättad mall. Revisorerna i Region Gotland 16 av 23

19 4.5.3 Bedömning och kommentarer Vi kan konstatera att Socialnämnden har en dokumenterad avtals- och verksamhetsuppföljningsprocess med syftet att följa upp och säkerställa att regionen erhåller det resultat som förväntas utifrån avtal, uppdrag och beviljade insatser inom särskilt boende. Uppföljningen omfattar alla leverantörer, såväl i egen regi som i extern regi. Vi gör bedömningen att Kvalitetsuppföljningen omfattar såväl egen som avtalat verksamhet i samma omfattning Socialnämnden ställer krav på att kvalitetsarbetet utvecklats, dokumenteras, följas upp och analyseras både på förvaltningsnivå och på enhetsnivå genom kvalitetsberättelser och patientsäkerhetsberättelser. Detta krav ställs även på externa utförare. Vi bedömer att nämnden dokumenterar och följer upp kvalitetsarbetet. 4.6 Personal, enskilda och gruppers delaktighet i kvalitetsarbetet Socialstyrelsens skrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) anger att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Alla som medverkar i ovan beskriven verksamhet är skyldiga att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Förvaltningen har, vilket har beskrivits i ett tidigare avsnitt, ställt krav på att både särskilda boenden i egen och i extern regi ska följa Socialstyrelsens föreskrift avseende kvalitetssystem. Detta följer förvaltningen upp och gör personal och boende delaktiga genom bl.a. brukarenkäter, samt genom särskilda tillslag. Det ställs bl.a. frågor om: Hur ledningen försäkrar att all personal vet hur dokumentation enligt HSL och SOL ska ske Hur brukare informeras om kvalitetsgarantier, brukarenkäter, hur brukare och anhöriga informeras får kontakt med ansvarig chef osv. Att brukaren görs delaktigt i genomförandeplaner m.m. Regionen har tillsatt ett branschråd vilket är ett forum för dialog mellan socialförvaltningens beställare och utförare. Syftet är att beställarenheten ska nå ut med viktig information, att utförare ges möjlighet att informera beställaren och att få ett erfarenhetsutbyte mellan olika utförare. Alla verksamhets- och enhetschefer närvarar på branschrådet. Enligt minneanteckningar från branschråd SÄBO den första mars 2012 behandlas exempelvis följande områden på branschrådet: Genomgång av kvalitetsuppföljningen och beställaravdelningens uppföljningsprocess Genomgång av några frågor i kvalitetsenkäten Revisorerna i Region Gotland 17 av 23

20 Genomgång av de nya föreskrifterna avseende ledningssystemet för kvalitet Grupparbete blandade grupper av egen och enskild regi utbyter tips och idéer avseende förbättringsområden i utförarnas systematiska kvalitetsarbete Enligt våra intervjuer delaktiggörs personalen i verksamheterna genom att händelser eller risk för händelser registrerade i avvikelsesystemet tas upp på arbetsplatsträffar samt på särskilda kvalitetsråd på enhetsnivå där även andra kvalitetsfrågor diskuteras. Den privata utföraren har en kvalitetsgrupp, med representanter från olika team i boendet, där bl.a. förbättringsåtgärder avseende avvikelser diskuteras. Kvalitetssamordnaren ansvarar för att dessa möten protokollförs, protokollet tas upp på arbetsplatsträffar, något all personal anges vara skyldiga att läsa. Enligt Socialnämndens riktlinjer för ledningssystem för kvalitet ( ) sker en samverkan genom att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen träffar överenskommelser som ett led i systematiskt kvalitetsarbete. Vidare ska det hållas utbildningsgrupper för anhöriga till närstående för nydiagnostiserad demenssjukdom. Sedan år 2000 har även socialförvaltningen i samarbete med frivilligorganisationer på Gotland byggt upp anhörigcenter och mötesplatser för anhöriga och deras närstående på sju olika platser på hela ön Bedömning och kommentarer Vi kan i vår granskning konstatera att nämnden har ställt krav på ledningssystem för kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Detta följs upp i verksamhet och avtalsuppföljningen. Vidare delaktiggörs brukare och personal i kvalitetsarbetet genom brukar- och kvalitetsenkäter och verksamheternas kvalitetsråd. Det sker även ett erfarenhetsutbyte mellan förvaltning, egen regi och enskild regi på branschrådet. Det sker således både ett lärande avseende kvalitetsarbetet och ett förbättringsarbete både på enhetsnivå och mellan enheterna i kommunen för så väl egen regin som i extern regi. Vi gör därför bedömningen att enskilda, grupper (t.ex. brukargrupper) och personal görs delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten Lars-Åke Claesson Projektledare Carin Hultgren Uppdragsledare Revisorerna i Region Gotland 18 av 23

21 Bilaga 1 Erhållna dokument Uppföljning av Beställaravdelningen 2011 del av ledningssystemet (översikten) Styrdokumentet: Ledningssystem för kvalitet (SON 2012/65) Riktlinjer: Ledningsystem för kvalitet (SON 2012/65) Årshjul uppföljning Beställaravdelningen 2012 (dat. 2011) Vad som ska följas upp Socialnämndens styrkort (fastställt ) Uppdrag och kvalitetskrav särskilt boende inom Region Gotland (antaget ) Uppdrag och kvalitetskrav kortidsplats inom Region Gotland (antaget ) Upphandlingsavtal Ramavtal för enstaka platser i särskilt boende och korttidsplats på Gotland Hattstugan vård och utbildning Upphandling F2 Kravspecifikation Drift av särskilt boende i Burgsvik Upphandling ( ) F3 Mall för ipphandlingsavtal Drift av särskilt boende i Burgsvik Upphandling ( ) Upphandlingsavtal Drift av särskilt boende i Burgsvik Upphandling Hur uppföljning sker Uppföljning av kvalitetskrav särskilt boende Åvallegården ( ) Uppföljning av kvalitetskrav av särskilt boende Roma äldreboende avdelningar 1, 2, 4, 5 Uppföljning av kvalitetskrav särskiltboende Illiansgården. ( ) Uppföljning av kvalitetskrav särskilt boende Solrosen ( ) Frågor till Brukare Särskilt boende Uppföljning av kvalitetskrav särskilt boende enligt SOL, HSL (frågor till ledning) Revisorerna i Region Gotland 19 av 23

22 Uppföljning av kvalitetetskrav Särskiltboende och kortidsboende ( ). Patientsäkerhetsberättelse för äldreomsorgen, Region Gotland 2011 ( ) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Attendo Sudergården 2011 ( ) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Stiftelsen Gotlands sjukhem år 2011 ( ) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Attendo Pjäsen 2011 ( ) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Hattstugan vård och utbildning AB 2011 ( ) Analys, sammaställning och planering Uppföljning och analys av 2011 års resultat planering och uppföljning 2012 sammanfattning av 2011 års reuslt särskilt boende/korttidsboende ( ) Uppföljning och analys av 2011 års resultat planering och uppföljning 2012 Säbo/korttidsboende Sammaställning av kvalitetsregister Senior alert och svenska palliativregistret 2011 på särskilda boende Handlingsplan utifrån uppföljning kvalitetskrav Säbo Roma Äldreboende avd 1, 2, 3, 4, 5 ( ) Handlingsplan för förbättringsarbete utifrån kvalitetsuppföljning på Åvallegårdens särskilda boende ( ) Aktivitetsplan utifrån socialförvaltningens uppföljning av kvaliteskrav Solrosens serviceboende ( ) Revisorerna i Region Gotland 20 av 23

23 Bilaga 2 dygnskostnader för särskilt boende 2012 i egen regi Dygnspris 2012 Regler vid frånvaro Egen regi, genomsnitt, totalt (säbo och korttidsplatser) 1600 Pjäsen (ers enligt avtal 30 dagar/mån) lokaler betalas av kommunen Sudergården, fr o m 1 september 2009 lokaler betalas av kommunen sjuksköterskor kväll och natt betalas av kommunen Hattstugan sjuksköterskor, kväll, natt och helger betalas av kommunen Solrosen sjuksköterskor, kväll, natt och helger betalas av kommunen Gotlands sjukhem dagar full ers plus 30 dagar halv ers Vid dödsfall eller avflyttning ers längst i 30 dagar dagar full ers plus 30 dagar halv ers Vid dödsfall eller avflyttning ers längst i 30 dagar 1883/1833 Reducerad ersättning vid frånvaro 1782/1339 Reducerad ersättning vid frånvaro 1843/1024 Reducerad ersättning vid frånvaro Revisorerna i Region Gotland 21 av 23

24 Bilaga 3 Lex Sarah och Lex Maria år i särskilt boende Lex Maria År Boende 2008 Åvallegården 2010 Stuxgården 2011 Fältgatan Åvallegården 2011 Roma 2011 Kväll och nattorg sjuksköterskor 2011 Pjäsen 2011 Pjäsen 2012 Syrengården Lex Sarah År Boende 2009 Kilåkern 2011 Illiansgården 2011 Roma äldreboende 2011 Korttidsenheten 2011 Korttidsenheten 2012 Fältgatan Fältgatan Åvallegården 2012 Roma äldreboende Revisorerna i Region Gotland 22 av 23

25 Bilaga 4 Personal och sjuksköteskor år 2011 i särskilt boende Namn på boendet Antal boende Antal månadsanställda Antal timanställda under ett år Antal månadsanställda med utbildning Antal sjuksköterskor Attendo Sudergården Attendo, Pjäsgatan deltid natt Fältgatan Fältgatan Fältgatan Hattstugan ,2 Hemse äldreboende Lliansgården Kihlåkern Roma äldreboende 1,2,4, Roma äldreboende 3 (demensavdelning) ,2 Solrosens Serviceboende AB ,8 Stiftelsen Gotlands sjukhem dag, 3 deltid natt Stuxgården Syrengården ,8 Tingsbrogården deltid Åvallegården * Personaluppgifter är rapporterade den 1 oktober Uppgifter om sjuksköterskor gäller oktober av 23