Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (8) Projektnamn Lust att Lära Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Grunden till projektidén fanns i en process förvaltningen redan arbetade med. Detta var ett utvecklingsgrundande arbete med systemteoretiskt förhållningssätt och grundsyn som förtecken. Behov fanns i förvaltningen att fortsätta sin process och skapa förutsättningar till att bli en än mer lärande organisation. Idén och grundförutsättningen i ansökan från förvaltningen formulerades i flera uppsatta syften och delmål. De syften som fanns kring hållbara strukturer och lärande miljöer har fortsatt haft ett fokus i projektet. De olika utbildningsgrupperna inom projektet har fokuserat på kunskapshöjande och utvecklande av kunskapssyn, framgångsrika inlärningsmiljöer och ett utvecklat förhållningssätt i att samtala och hålla möten inom förvaltningen. Utmaningen nu var för barn-och ungdomsförvaltningen att ge alla barn och elever möjligheter att nå sin fulla potential. Lust att lära kom att beröra några problemområden som grundade sig i denna utmaning. Projektidén bottnade således i följande utmaningar: -Det finns inte tillräckligt bra strukturer för utvecklingsarbetet -Barn- och ungdomsförvaltningen är en organisation som lär ut men har inte formerna för att lära själva. -Skolledare har allt för få möjligheter att delegera -Pedagogerna har alltför lite utrymme att utveckla sin pedagogik -Verksamheten har inte tillräckligt goda förutsättningar att lära av omvärlden -Det finns en otydlig vision som inte är förankrad -Flickor och pojkar behandlas inte likvärdigt i skolan och förskolan FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Dessa övergripande punkter har projektets ägare arbetat målmedvetet mot. Strukturer har setts över och förändrats. De pedagoger som har fått utbildning inom projektet har fått utrymme att samtala och förändra sitt arbete. Vi har blickat ut både nationellt och transnationellt kring pedagogisk forskning. Förvaltningens vision är nu så känd och förankrad i verksamheten genom att alla har haft möjlighet att och i sammanhang möta visionen och fått arbete med dess syfte och mål. En gedigen utbildning av 10 genuspedagoger i förvaltningen har ökat förvaltningsövergripande kunskap för hur man kan arbeta runt genusperspektiv och genderfrågor. Syftet i upphandlingen av processledare formulerades lust att lära skall främja ledande ledarskap, lärande i verksamheten samt leda till att medarbetares kompetenser synliggörs och används. Det goda arbete som genomförs varje dag inom Alingsås kommuns skolor och förskolor skulle få ännu större utrymme. Genom nyfikenhet på varandra, lärande möten och samverkan mellan enheter och yrkesgrupper skapades en mångfald av perspektiv som gav ännu bättre förutsättningar för goda och innovativa lösningar på arbetsvardagens utmaningar.

2 Sid 2 (8) Detta arbete utfördes i en mångfald av utbildningsgrupper, från förskola, skola, förskoleklasspedagoger, specialpedagoger, fritidspedagoger, rektorer/ förskolechefer, ledningsgrupp och elevassistenter. Alla deltog med ett stort engagemang genom att både delta i och utvecklas i. Detta sågs som en stor möjlighet. En utmaning var att vid varje utbildningstillfälle finna vikarier. Detta blev en organisatoriskt tung arbetsuppgift för administratörerna inom förvaltningen. Utbildningen gick hand i hand med det hantverk de nya styrdokumenten innebar i form av stort och genomgripande LPP-arbete, (lokal pedagogisk planering) som genomfördes med processledare inom detta område. Genom detta arbete blev samtalsledarna inom skolan direkta aktörer på det lokala planet. Detta uppdrag gav samtalsledarutbildningen tydlig anknytning till vardagen. Utifrån utvärderarens resultat har syftet i projektbeskrivningen uppfyllts med gott resultat. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Det var tydligt i kartläggningen inför projektet att förvaltningen inte är den lärande organisation som man önskar vara. Den kompetens som finns i organisationen tas inte tillvara i önskad utsträckning. För att verkligen bli en lärande organisation behövs arenor där människor möts. Framför allt fysiskt, men även digitalt. Vi såg behovet av att verkligen organisera en lärande organisation. Skapa arenor för lärande. Möten måste struktureras och planeras för att ett lärande ska ske. Och på dessa möten måste dessutom själva samtalen struktureras. Det går inte att prata om lite av varje. Det var anledningen till att den största delen av satsningen handlade om att utbilda samtalsledare som fick verktyg att leda dessa strukturerade samtal. Hur kommer alla till tals? Vilka frågor ska vi lyfta? Vad är viktigt för att ett möte/samtal ska bli bra? Vad är kännetecken för att ett möte blir framgångsrikt, upplevs användbart? Vilka verktyg kan vi använda oss av för att skapa dessa möten? Hur för vi det som vi kommer fram till vidare, till något användbart? Förhållningssättet i alla slags möten blev en viktig del i utbildningen. Ju mer vi arbetade i projektet, ju tydligare blev det att dagens lärande till stora delar sprids och blir tillgängligt via digitala verktyg. Det ledde till att vi valde att inrikta det transnationella utbytet på IT och lärande. Vi satte ett särskilt fokus på ledarna i detta utbyte, så forskning visar på korrelationen mellan ledarskapets inställning till det man önskar att personalen ska arbeta med. Ledarna behövde få konkreta bilder av hur IT kan göra skillnad för lärares, barns och elevers lärande. Ledarna i förvaltningen fick, genom vårt transnationella arbete, som även innehöll 4 dagar med uppföljning på hemmaplan, inspiration och kunskap om sin egen betydelse för användandet av IT i förskolan/skolan. En särskild pedgoggrupp har bildats vars uppdrag är att samla pedagogiska planeringar digitalt. Det bildar en slags bank som alla våra pedagoger kan hämta användbart material ifrån, ett sätt att sprida kunskap och bidra till inspiration och lätta arbetsbördan. Nätverkstanken är en av de stora lärdomarna i projektet. Ska vi vara en lärande organisation så har vi set att detta är ett av de bästa sätten att ta tillvara på duktiga medarbetares kunskaper och delge den vidare. I och med projektet har flera sådana nätverk bildats. Vi har idag nätverk för:ikt i skolan, IKT i förskolan, Språkutvecklar, matematikutvecklare,

3 Sid 3 (8) fritidspedagoger, elevassistenter, förskoleklasspedagoger, praktisk-estetiska ämnen, planering och bedömning. Ytterligare en lärdom är att ledare ständigt behöver påminna sig om vikten av att vara goda föredömen i vårt bemötande i alla sammanhang. Att ett gemensamt språk är en framgångsfaktor, att goda berättelser ger stor kraft och, inte minst, att vi ständigt måste arbeta på att fylla på med kunskap och inspiration kring det förhållningssätt vi vill ska råda då vägen till att full ut leva den lärande organisation är lång. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet med Lust att lära är att utmana den befintliga organisationen och skapa hållbara strukturer för lärande miljöer samt synliggöra den kompetens som finns i verksamheten. Verksamheten behöver gå från att att göra mer av sådant som inte fungerar för att istället skapa förutsättningar att bättre ta tillvara på och förvalta nya kunskaper. Ytterligare ett syfte är att höja kompetensen hos elevassistenterna för att de ska ha en tydlig roll i den lärande organisationen. Förväntad effekt i det stora hela är att den lärande organisationen som skall skapas under de två år som projektet är igång skall bidra till att barn och elever når sin fulla potential utifrån sina förutsättningar. Projektets resultat implementeras sedan i verksamheten som är kvalitetssäkrad med jämställdhetsintegrering och god måluppfyllelse. Pojkar och flickor har samma möjligheter och lösningarna kan vara ovanliga i en skola och förskola för alla. Projektmål: Alla enheter leds som lärande organisationer och de professionell kompetenser är synliggjorda och utnyttjas optimalt. Delmål 1: Alla elevassistenter har högre formell kompetens och ett tydligt uppdrag i verksamheten. Förväntad effekt är att elevassistenterna ingår i lärande yrkesteam utifrån en tydlig roll och kompetensprofil. Delmål 2: Förvaltningsledningen och skolledarna skapar lärande miljöer på systemteoretisk grund på sina enheter. Förväntad effekt är att den lärande organisationen hålls levande även då projektet slutar samt att resultatet kommer barnen och eleverna till godo. Delmål 3 - Samtalsledarna (se beskrivning under målgrupper) tillsammans med specialpedagogerna är drivande i den lärande organisationen genom att leda lärande möten och samtal på systemteoretisk grund. I skolan kopplas deras lärande till att jobba med pedagogiska planeringar. I förskolan naturvetenskap och på fritidshemmet det lärande fritidshemmet. Förväntad effekt är att de medarbetare som redan är extra engagerade i skolutveckling bidrar till lokal skolutveckling och att projektet lever vidare i den ordinarie verksamheten. Ytterligare en förväntat effekt är att arbetet med deras lärområden förstärks och effektiviseras.

4 Sid 4 (8) Delmål 4 - Samverkan inom och mellan enheter och yrkesgrupper utgör grunden för en lärande organisation där allas kompetenser tas till vara och synliggörs. Förväntad effekt är att lärande möten, tydliga roller och samverkan bidrar till att öka medarbetarnas inflytande i sin arbetsvardag samt att delaktigheten främjar hälsa. Den viktigaste effekten är dock att eleverna upplever lust att lära. Delmål 5 Alla insatser inom Lust att lära kvalitetssäkras med jämställdhetsintegrering Förväntade effekt är högre måluppfyllelse för projektet. Alla elevassistenter har fått möjlighet till kompetenshöjande utbildning, vilket har varit ett mycket framgångsrikt arbete och där de tycker sig fått en tydligare plattform, roll och uppdrag. Dessutom har ett nytt nätverk startas upp för fortsatt nätverkande. Detta har också skett i förskoleklassgruppen och fritidspedagoggruppen. Samverkan, samsyn och samtal har varit honnörsord och ett sätt att närma sig det professionella uppdraget. Utifrån varje enskilds kompetens och kunskap, gavs utrymme i det vardagliga arbetet att förändra och förbättra arbetet mot ökad måluppfyllelse mot förvaltningens vision. För svar kring måluppfyllelse hänvisas till externa utvärderares rapport. Rapporten synliggör hur väl vi lyckats nå våra mål under projekttiden.internt har vi konstaterat att de utbildade personalgrupperna, har fått ett ökat styrkebaserat arbetssätt som höjt den kvalitativa nivån. Steg har tagits till en lärande organisation. Att en process är fortskridande ser vi tydligt. Ingenting är helt färdigt. Fortsättning pågår i allt förändringsarbete men projektet har bidragit till att bli en bättre lärande organisation. Detta manifesterades i slutträffen i juni Den största vinsten med projektet är att v nu upplevr att vi har fler ambassadörer för ett systemiskt förhållningssätt. De som fått utbildning har fått öva och pröva samtalskonst genom praktiska övningar. Exempel på framgångsrikt arbete är hur vi har arbetat med de nya styrdokumenten, hur vi följer upp elevers uppsatta individuella mål och handlingsplaner. Arbetssätt De hinder som synliggjorts har varit svårigheterna att nå ut i hela organisationen, att inte tappa styrfart i utvecklingsprocesserna och att inte falla tillbaka i gamla hjulspår i den dagliga verksamheten. Detta arbete, som Lust att Lära-projektet inneburit, har varit en del i ett större utvecklingsarbete och sammanhang. Det fick samma namn som förvaltningens vision Lust att lära, vilket bl.a. inneburit att visionen stärkts på ett positivt sätt. Det har också inneburit att arbetet med projektets intentioner inte upplevts som avslutat efter projekttidens slut, utan vi arbetar ständig på för att vidareutveckla en lärande organisation. Nätverken som skapats under projekttiden lever vidare och tack vare att projektet kunnat förlängas och vi därmed fått tillfälle att dokumentera hela arbetet, hoppas vi än mer kunna förankra arbetet internt, men även låta andra organisationer inspireras och lära av vårt lärande. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. För utbildningsgrupperna avsattes mellan 4-7 heldagar.

5 Sid 5 (8) Syftet var att skapa förutsättningar att öva och pröva nya metoder kring samtal. Form och förhållningssätt i bemötande av barn/ungdomar/vuxna utifrån ett styrkebaserat och systemiskt sätt var i fokus. Mellan utbildningstillfällena gavs möjlighet att arbeta med de nya kunskaperna i sin vardag på sin egna arbetsplats. Vid nästa utbildningstillfälle återkopplades genom att diskutera, analysera och omvärdera vad och hur sättet att arbete fungerade. Processledare, som ledde utbildningarna, hade fokus på projektets målbilder och utvärderare Peer gjorde tre utvärderingar under utbildningstiden. Resultaten var positiva och ett förändringsarbete synliggjordes ute på de lokala skolenheterna Hela innehållet skulle finnas tillgängligt på digitala ytor under projekttiden. En hemsida skapades där vi informerade externt men också internt. De ytor vi har i förvaltningen för den interna kommunikationen upptäckte vi att de inte var tillräckliga eller tillgängliga i den omfattning vi önskade och behövde. Skolledarnas transnationella utbyte och utvecklingsarbete var en viktig del i förändringsarbetet. Vi var tidigt inne på att göra en särskild satsning för ledarna, då vi vet att ledarskapet har stor betydelse för hur väl organisationer lyckas. Om vi vill att ett systemiskt förhållningssätt skall råda bland alla våra anställda och i mötet med barn, unga och föräldrar, är det A och O att ledarna är goda föredömen. Om vi vill att organisationen ska vara en lärande organisation, behöver vi på ledningsnivå visa att vi vill lära av varandra. I det transnationella utbytet fick vi möjlighet att möta andra skolor och skolledare som bidrog till inspiration och lärande. Vi satte särskilt IT:s betydelse för lärande i fokus, med tanke på att stora delar av den utveckling som sker i dagens skola handlar om digitalisering på många olika plan. Det blev även tydligt för oss att vi är beroende av de digitala arenorna för att komma vidare i vår lärande organisation. Digitala arenor för både kommunikation, erfarenhetsutbyte, information och lärande är idag avgörande. Vi fick i och med vårt utbyte och efterföljande uppföljningsdagar flera tillfällen till reflektion, kunskapspåfyllnad, workshops och erfarenhetsutbyte. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Senspero, varit utbildare för alla samtalsledare GR, delansvarig och aktör vid utbildningen av elevassistenter inom förvaltningen Lena Pettersson, utbildningsansvarig för elevassistenter Peer, externa utvärderaren Lin education, aktör transnationellt utbyte, filmproduktion Oliv, producent informationsmaterial,folder. Intressent-och spridningsgrupp, referns- och samtalsgrupp Styrgrupp: Lust att lära var en ständig punkt på ledningsgruppens möten för att göra avstämningar och fatta nödvändiga beslut kontinuerligt. Den var helt avgörande för projektets arbete. Här fattades alla strategiska beslut. I och med att det var förvaltningens ledningsgrupp som var styrgruppen (undantaget administrativ chef och controller) kunde man på ett klokt sätt ta hänsyn till allt annat arbete som pågick i organisation. Projektgrupp: Projektgruppen var den arena som projektledaren ständigt bollade alla detaljer med. Tider, stunder, platser, grupper osv. Den stod för idéer om hur projektet skulle gå vidare till nästa steg och för all praktisk planering och stora delar av genomförandet. Jämställdhetsintegrering

6 Sid 6 (8) Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Samtliga processledare har varit medvetna om vårt jämställdhetinegreringsuppdrag. Från början arbetades det fram en plan som lite senare i projektet omarbetades utifrån behov av utförlig och extra fördjupad utbildning av genuspedagoger i förvaltningen. Vi har haft ett specifikt fokus kring genus/ jämställdhet och förhållningssätt. Inom projektet har vi erbjudit två seminarietillfällen kring genus och jämställdhetsperspektiv med en genuspedagog-utbildad processledare. Vi har också genomfört en genuspedagogutbildning för 10 personer för att stärka upp kunskap, perspektiv och medvetenhet i vårt arbete med jämställdhet och genusmedvetenhet på olika nivåer inom förvaltningen. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Det har under hela projektet varit en medvetenhet kring att allt som skett skall vara tillgängligt för alla, hur man valt mötesplatser, valt utbud av fika och möjlighet att digitalt kunna ta del av genomförandet. Mikrofoner kopplade till hörslinga har varit en självklarhet vid alla utbildningstillfällen. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Det har inte ingått i projektet. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Spridningen har varit ett viktigt hantverk där styrgrupp och projektgrupp på olika sätt skapat plattformar för ökad medvetenhet kring projektet och vad syftet var. Vi har varit delaktiga i den regionala skolutvecklingsmässan, Mötesplats Skola 2012 och 2013, för att sprida våra lärdomar och erfarenheter. I befintliga externa nätverk har projektet Lust att lära lyfts fram i olika sammanhang och former Filmen om projektet har fått många användningsområden, för ytterligare spridning. En marsch genom stan genomfördes i anslutning till projektets avslutning. Den gick genom hela Alingsås stadskärna och vi bar plakat som proklamerade: Vi skapar Lust att lära i Alingsås förskolor och skolor En broschyr har tagits fram för både extern och intern spridning och befästande av projektet. Framför allt tror vi att den dokumentation som kan komma till stånd tack vare projektets förlängning kommer att bidra till mycket stor spridning. Extern utvärdering

7 Sid 7 (8) Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? De externa utvärderarna har varit en resurs i både att ställa frågorna kring varför vi har gjort som vi gjort, vad syftena varit. De har gjort tre utvärderingar och rapporter som visat på både det som varit lyckosamt men också på vidare utmaningar för projektet. De har varit mycket värdefulla för att få ännu ett perspektiv på vårt projekts genomförande. De lärseminarier som genomfördes med Peer blev till viktiga avstämningstillfällen för projektets fortsatta utveckling. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Det kontinuerliga mötena med projektgrupp, styrgrupp och interna utvärderingarna av processledare har gett en vägvisande bild av pågående arbete. Allt har inte varit helt spikrakt. Omprioriteringar i både innehåll, upplägg och ekonomi har ständigt utvärderats och återkopplats under projektets gång. Vi har tagit till oss det som inte fungerat, försökt förändra och byggt nya vägar för genomförande och framgång! Genomförandeprocessen har delvis förändrats men inte själva målen, syftena eller tankar kring projektets grundförutsättningar. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? En stor fördel var att göra riskanalysen inför ansökan. Det gjorde att vi hade en beredskap då vår projektledare blev sjukskriven. Initialt såg vi stora fördelar med att den som skrev ansökan också var den som sedan ledde projektet. Nackdelen var dock att ta en person utifrån till denna uppgift. Det blev svårt att leda ett så stort projekt i en så stor förvaltningen när full förståelse för hur organisationen fungerar inte fanns. Vi ser dock svårigheter i att låta en ordinarie medarbetare skriva ansökan, då det tar så mycket tid, så det blev lite av moment 22. Vår projektledare var anställd på 30% i tre månader för att skriva ansökan. Vi upplevde att det var svårt att förhålla sig till tiden mellan inlämnad ansökan och projektstart. Vi ville inte gå ut och förankra projektet innan vi visste om vi skulle tilldelas medel. Det gjorde att när vi väl fick det glada beskedet, blev det väldigt bråttom. Skulle vi göra något liknande projekt igen, skulle vi lägga mycket energi på hur vi bäst förankrar arbetet och ha en tydlig plan för det. Marken var lagd innan kring behovet av fortsatt arbete med implementering av förvaltningens vision och det arbete som krävdes, strategiska och taktiska delmål, för att nå denna. Detta arbete har projektet lyckats väl med. Alla chefer, som finns inom förvaltningen har varit delaktiga och medvetna om projektet. Vinsten var också att alla, på olika nivåer fanns med i utbildningsplanen, även om inte t ex alla pedagoger fick gå själva utbildningstillfällena men fick av kollegor del av projektets ide och genomförande. Positivt var att förvaltningen var medveten om att projektet var en del i fortsatt utvecklingsarbetet generellt inom förvaltningen. Önskemål om fortsatt utvecklingsarbete hade kommit från organisationen, främst dess skolledare och Det är viktigt att ett projekt är förankrat som händelse innan själva genomförandefasen startar. Vid både projektansökan och därefter mobiliseringsfas synliggöra och tydliggöra för berörda och de som kommer att kunna bli involverade så att de får möjlighet att förstå syfte, ställa sina frågor och funderingar och därefter påverka själva processen så att den känns levande och relevant är klart en styrka! Det som märktes under projektperioden var att ju

8 Sid 8 (8) mer de inblandade fick en omvärldsanalys och situationsmarkering, vad som skulle genomföras, hur, var, när, till vad nytta osv dess då mer medveten och engagerad blev man. Om projektet hade gjorts en gång till skulle ansvariga säkert förankrat projektet i verksamheten ännu mer innan själva genomförandet. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Cecilia Knutsson, förvaltningschef för BOU, Alingsås Rachel Törnell, utvecklingschef inom BOU, Alingsås Kristina Jakobsson, ekonom inom BOU, Alingsås