Elevers kränkningar av lärare Lärarens upplevelser och uppfattningar av kränkningar

Transkript

1 LÄRARPROGRAMMET Elevers kränkningar av lärare Lärarens upplevelser och uppfattningar av kränkningar Författare: Angelica Ingelsjö Examensarbete 15 hp Höstterminen 2008 Handledare: Liselotte Eek-Karlsson Humanvetenskapliga Institutionen

2 HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga Institutionen Arbetets art: Titel: Författare: Handledare: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Elevers kränkningar av lärare lärarens upplevelser och uppfattningar av kränkningar Angelica Ingelsjö Liselotte Eek-Karlsson ABSTRACT Syftet med den här rapporten är att undersöka lärares uppfattningar och upplevelser av kränkningar som elever använder mot dem. Vikt har också lagts på att se hur lärarna arbetar förebyggande mot detta. Öppet riktade intervjuer gjordes på tio grundskolelärare vilka ligger till grund för undersökningen. Dessa kvalitativa intervjuer passade syftet i rapporten bäst. Undersökningen visade att många av de intervjuade lärarna hade blivit kränkta av elever och att den vanligaste kränkningen är verbal. Det visade sig också att lärare upplever kränkningar olika beroende på personlighet och trygghet i yrkesrollen. Samt att en trygg och säker lärare kan genom sitt sätt att vara, förebygga kränkningar och hantera dem bättre. Lärarna beskrev i intervjuerna hur de hade agerat efter att de blivit kränkta. Det framkom att de i vissa fall talade med eleven, andra gånger talade de med eleven tillsammans med föräldrarna/vårdnadshavare samt att lärarna nästan alltid talade med kollegorna. Många av lärarna i undersökningen menade att lärare som har blivit kränkta måste våga öppna sig och fråga efter hjälp. Detta för att kunna bearbeta och kunna få stöd av kollegiet. Flertalet av lärarna i undersökningen tycker att verbala kränkningar har blivit alltmer accepterade i samhället samtidigt som också samhället har blivit hårdare. Verbala kränkningar såsom tuffa ord går mot att bli normaliserade vilket innebär att de i större utsträckning används. Det fanns också många saker lärarna ansåg att de jobbade förebyggande med. Centralt i det resultatet framkom vikten av att vara en god förebild för eleverna likväl att som lärare sätta gränser och visa vad som är tillåtet respektive inte.

3 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION BAKGRUND Kränkande behandling Miljö Arbetslag Ett förändrat samhälle Ledarskap i ett förändrat samhälle Dåtidens makt, nutidens ömsesidiga respekt Relationen PROBLEM METOD Undersökningsmetod Undersökningsgrupp Genomförande Databearbetning Metodkritik RESULTAT Uppfattningar och upplevelser av kränkande behandling Kränkningar av lärare Vilka elever kränker? Personligheten hos läraren spelar in Livssituationen påverkar lärarens uppfattningar Tryggheten i yrkesrollen har betydelse Följder efter en kränkning Lärarens agerande mot kränkningar Arbetskamraternas betydelse Våga be om hjälp Ett förändrat samhälle Hårdare klimat Språkförändring Ett förändrat ledarskap Förebyggande arbete En god förebild Arbetsmiljön påverkar Sätta gränser DISKUSSION Uppfattningar och upplevelser Följder av en kränkning Ett förändrat samhälle Förebyggande arbete Fortsatt forskning... 30

4 3 1 INTRODUKTION Många gånger i empiriska undersökningar, intervjuer och artiklar om kränkande behandling utgår perspektivet från eleven. Det fokuseras ofta på hur elevers skolmiljö och skolhälsa ser ut. I den här undersökningen kommer perspektivet istället att utgå ifrån lärarna. Inte hur de ser på eleverna och deras skolsituation gällande kränkningar, utan undersökningen inriktar sig på kränkande behandling av lärare som elever vållar. Jag har intresserat mig av ämnet elever som kränker lärare i och med att jag har sett och hört många sådana saker under mina VFU:perioder och vikariat. Det kan vara lärare som har blivit kallade alla möjliga förskräckliga ord, blivit ignorerade och blivit hotade med slag och sparkar. Det här ämnet är väldigt komplext och det känns därför roligt och inspirerande att få sätta sig in i och fördjupa sig i ämnet. Människor är unika och har olika egenskaper, tycken och tankar, därför kan någonting vara sårande för en individ men inte för en annan. Självklart kan inte alla människor passa tillsammans med alla, men det behöver ändå inte leda till kränkningar. I vissa fall blir det ändå så. Arbetsmiljölagen är till för att förebygga ohälsa i arbetet och där med också förebygga kränkningar mot arbetstagare vilket i detta fall är lärare. Arbetsgivaren och arbetstagaren skall tillsammans jobba för att skapa en sund arbetsmiljö där ohälsa minimeras (Arbetsmiljölagen, 1977). Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för mobbing. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas (Skolverket, 1994). Hur lärare arbetar för att minimera kränkningar är också något som kommer att tas upp och behandlas i den här rapporten. Kränkande behandling av alla i inom skolverksamheten är förbjuden. Därför är det betydelsefullt att lärarperspektiv tas upp. Det finns inte mycket bakgrundsmaterial till detta ämne förutom en undersökning från England om kränkningar mot lärare i Londons inneskolor. Den är tyvärr från 1998 och är något inaktuell. Jag vill introducera och fördjupa mig i det här ämnet och dela med mig av de kunskaper, erfarenheter och tankar som de lärare, jag intervjuat, informerat om.

5 4 2 BAKGRUND Bakgrunden är uppbyggd av fyra avsnitt. Den första handlar om kränkande behandling där begreppet kommer att förtydligas. Ytterligare handlar det om vad kränkande behandling kan vara en följd av. Andra avsnittet handlar om miljöns påverkan av kränkningar och det tredje om arbetslagets syfte och betydelse vid kränkningar. Det sista avsnittet handlar om ett förändrat samhälle. Där tas lärarrollen upp och hur en lärare ska agera på kränkningar. 2.1 Kränkande behandling Kränkande behandling av lärare som elever vållar är något som det inte finns mycket fakta om i Sverige. I England gjordes däremot en forskning 1998 som handlar om just detta. Den gjordes av Pervin & Turner (1998) och de tar upp TTB vilket står för teacher targeted bullying. TTB är något som enligt dem är ett komplicerat problem som påverkar lärare i sitt yrkesutövande. De menar att detta problem är något som är underskattat inom skolan. Pervin och Turner beskriver ytterligare att TTB handlar om att elever kränker läraren medvetet. Det kan vara när de svär eller retar läraren, när de ignorerar läraren, när de ger personliga kommentarer samt då de förstör lärarens egendomar. Undersökningen gjordes vid Londons inneskolor och visade att kränkningar mot lärare existerade. Hela 91% hade någon gång under sitt yrkesliv blivit utsatta för någon form av kränkande behandling och 71% av dem hade blivit utsatta för verbala kränkningar, ignoreringar och förstörda ägodelar. 15 % av de utsatta lärarna tyckte inte kränkningarna hade påverkat dem i arbetslivet och en del av dem ansåg att det i högsta grad hade påverkat dem (a.a. 1998). Enligt skolverket (2006) är en kränkande behandling endast en kränkande behandling ifall den enskilde individen uppfattar det så. Trakasserier är också en sorts kränkande behandling och kan innebära att kränkningarna följer offret eller offren i flera olika miljöer men kan också vara enstaka eller återkommande i samma miljö (Skolverket, 2006). På skolverkets (2008) hemsida går det att läsa att kränkande behandling har två undergrupper. En av dem är diskriminering/trakasserier och den andra är annan kränkande behandling. Annan kränkande behandling innefattar mobbning, knuffar, glåpord och ovänligt bemötande (Skolverket, 2008). Det är just annan kränkande behandling mot lärare denna som denna rapport kommer ta upp och undersöka. Trakasserier och annan kränkande behandling kan ta sig uttryck i nedsättande tillmälen, nersvärtning, förtal och ryktesspridning, förlöjligande eller förnedrande uppförande som t.ex. negativa kommentarer om utseende eller beteende (Herlin & Munthe, 2005). Det finns vissa gemensamma faktorer som utlöser en kränkning. Det kan vara att den som kränker avsiktligt vill såra offret eller att offret har svårt att försvara sig. Svårigheter att försvara sig leder till att offret blir svagare och mer känslig. Den som kränker kan ha svårt att hitta tillbaka till ett gott socialt uppträdande då det har pågått under en längre tid och kan därför fortsätta kränka offret. Det kan också vara att personen som kränker tar makt över offret och offret blir underlägset. Kränkande behandling uppkommer många gånger i ett sådant maktspel. Det finns de individer som njuter av att vara högre än någon annan i status. Det finnas även de som kränker bara på grund av att de är osäkra (Herlin & Munthe, 2005). I en mobbningsrelation

6 5 får den ena personen makt och kontroll över den andra personen och relationen präglas många gånger av fientliga känslor (Fors, 1995). Aarland (1998) förklarar att mobbning kan vara resultat av någonting. Först nämner han att grupprocesser kan ge upphov till mobbning. Aggressivt beteende kan smitta av sig på gruppen och leda till att flera ger sig på offret istället för att endast den aggressiva eleven gör det. Det kan också vara ett resultat av elevens behov av att avreagera sig eller att eleven konkurerar om maktpositionen, precis som Herlin och Munthe beskrev tidigare (Aarland, 1988). Det finns en påverkningsprocess mellan barn och vuxna. Genom denna process aktiveras känslor hos de båda parterna vilket gör det möjligt för barnet att påverka och inta maktposition över de vuxna redan tidigt i livet (Fors, 1995). Berger (2003) har i sin rapport hittat lärare som känner maktlöshet i klassrummet samt elever som känner att de har svårt att acceptera att läraren har makten. Hon har tre olika exempel på när lärarna känner maktlöshet i klassrummet vilka är att eleverna inte lyssnar vid tillsägelse, att eleverna ignorerar uppgifterna och att eleverna har motivationssvårigheter. Detta kan leda till en maktkamp med kränkningar mellan elever och lärare (Berger, 2003). Pervin och Turner (1998) hittade i sin undersökning elever som kränkte lärare för att nervärdera dem samtidigt som de själva tyckte att det var tufft. Undersökningen visade också att det fanns elever med svårigheter i skolan samt elever som tyckte att skolan var tråkig och därför tog till kränkningar mot lärare (a.a. 1998). Det finns olika sorters individer som kränker andra vilket Coloroso (2003) här under skildrar: 1. Den självsäkra mobbaren. Den personen har jätte stort ego och visar inga känslor för offret. Coloroso menar att det inte är ovanligt att både klasskamrater och lärare beundrar honom och hans personlighet 2. Sociala mobbingen. De som sysslar med den här sortens mobbing sprider rykten, driver med, ignorerar och utesluter sina offer. 3. Mobbare i full rustning. Mobbar sina offer då ingen annan är närvarande och kan se honom. 4. En hyperaktiv mobbare. Den är aggressiv och misstolkar en del som sägs till honom och uttrycker sig då fientligt. 5. Den mobbade mobbaren. De är både mobbare och offer fast under olika tillfällen 6. Gruppmobbaren. Gör inte något enskilt bara i grupp. Snälla barn i fel sällskap. 7. Gängmobbare. De som är med i gänget är egentligen inte vänner utan finns för att ta makt (Coloroso, 2003). I varje grupp där kränkningar förekommer är stämningen otrygg och spänd. Läraren måste i dessa fall utveckla en stark ledarroll, en trygg arbetsmiljö och en god relation. Tryggheten i klassen leder till en god arbetsmiljö och förebygger kränkningar (Höiby, 2004). 2.2 Miljö O. Wahlström (2005) gör en liknelse mellan arbetsmiljö för en vuxen människa och barndomsmiljö för ett barn. Barndomsmiljön är mycket betydelsefull när det gäller

7 30 respektera det. I skollagen står det att verksamheten ska råda under grundläggande demokratiska värden. Alla som verkar inom skolan ska respektera varandra samt också respektera den gemensamma miljön på skolan (Utbildningsdepartementet, 1985). 6.4 Förebyggande arbete Juul och Jensen (2005) menar att i skolan finns nästan alla sorters arbetsmiljöproblem. Skolan ses också som en av de farligaste arbetsplatserna för lärare och våld och mobbning är ett stort problem (a.a. 2005) Arbetsmiljön påverkar hur lärare och elever mår. Om lärare och elever mår dåligt leder det till irritation och i vissa fall även kränkningar. I arbetsmiljölagen (1977) står det att ingen ska behöva må dåligt på sin arbetsplats och ohälsa ska förebyggas (a.a. 1977). På skolverkets hemsida går det också att läsa att skolan ska vara en stimulerande arbetsplats med trivsel. I Sverige finns det anställda och 1,4 miljoner elever i skolan (Skolverket, 2008). Skolverket menar därför att en god arbetsmiljö borde finnas på alla skolor. I skollagen står det att verksamheten ska råda under grundläggande demokratiska värde. Alla som verkar inom skolan ska respektera varandra samt också respektera den gemensamma miljön på skolan (Utbildningsdepartementet, 1985). Något som de flesta lärare tog upp i det förebyggande arbetet var betydelsen av att som lärare sätta gränser. Detta var något som många gånger togs upp utan att intervjuaren frågade om det. Lärarna måste markera bestämt var gränsen går och vara konsekventa med den. Aarland (1988) menar att det är betydelsefullt att eleverna förstår reglerna för att kunna acceptera och lyda dem. Detta kan stimulera till en god arbetsmiljö. Reglerna ska sättas tillsammans med elever och lärare. 6.5 Fortsatt forskning Under arbetet med den här rapporten har förslag till fortsatt forskning kommit fram. I och med att det inte finns mycket forskning i ämnet elever som kränker lärare finns stora möjligheter till vidare forskning. Det går att göra undersökningar på skillnaden mellan hur män och kvinnor upplever och uppfattar kränkningar, skillnaden mellan hur lärare som arbetat få år i yrket och lärare som arbetat många år i yrket upplever och uppfattar kränkningar, skillnad på lärarens ålders betydelse av upplever och uppfattar kränkningar samt skillnad mellan hur olika skolor upplever och uppfattar kränkningar. Det går att använda resultaten i denna rapport för att göra en större enkätundersökning eller en större undersökning av detta slag för att få vidareutvecklad kunskap i ämnet. Hur allvarligt är egentligen detta problem? Fortsatt forskning kan också göras på eleven. Vilken sorts elev är det som kränker och varför gör den det? Den forskningen går att göra både utifrån eleven och lärarens perspektiv. Det går at forska på skillnaden mellan en kränkning mellan elever och en kränkning från elev till lärare. Slutligen går det att forska på hur personligheten, yrkesrollen och livssituationen påverkar kränkningar samt om det verkligen är där problemet ligger.

8 31 REFERENSLISTA Aarland, S O. (1988). Mobbning och våld hur du förebygger. Bokförlaget Natur och Kultur: Stockholm Afwedson, G & Afwedson, G. (1982). Arbete i lag och grupp om grupparbete, projekt och lärarlag i skola och undervisning. Liber Utbildnings Förlaget Stockholm Braw C. (1997). Att leda människor. Artis/Norma bokförlag, Skellefteå Coloroso, B. (2003). Mobbingen tre ansikten så bryter vi våldets onda cirkel. Malmö: Egmont Richer Engquist, A. (1997). Kommunikation på arbetsplatsen chefen * Medarbetaren * Gruppen. Prisma Bokförlag: Stockholm Eriksson, M m.fl. (2004). Att läkas i livet och arbetslivet Helhetsperspektiv vid förebyggande och rehabiliterande åtgärder mot stress och utbrändhet. Studentlitteratur Lund Fors, Z. (1995) Makt, maktlöshet, mobbing. Liber Utbildning: Stockholm Fränkel, D. (2004). Ledning handlar om människor Om chefen, ledarskapet och gruppen. Bokförlaget kommunlitteratur AB: Falköping Granér, R. (1991). Arbetsgruppen Den professionella gruppens psykologi. Studentlitteratur: Lund Hargreaves. A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Studentlitteratur: Lund. Hartman S, P Lundgren U, Hartman R-M. (2004). John Dewey Individ, skola och samhälle Utbildningsfilosofiska texter. Natur och Kultur: Stockholm. Haugaard, B. (2004). Praktisk vägledning i kommunikation för lärare i förskolan och skola. Liber AB: Stockholm Herlin, A & Munthe, B. (2005). En tryggare skola regler för förebyggande arbete mot våld och mobbing. Stockholm: Norstedts juridik Höiby, H. (2004). Mobbning kan stoppas! Helle Höiby och Kroghs Förlag A/S Juul, J & Jensen, H. (2005). Relationskompetens i pedagogernas värld. Runa förlag: Stockholm Ljungström, K & Segerberg, T. (1991). Konflikter på jobbet?: Om vardagslivets konflikter på arbetsplatsen. Uppsala: Konsultföretaget /Uppsala Publ. House

9 32 Patel, R & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur: Lund Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Kevli, A-M. (1998). Att vara lärare. Studentlitteratur:lund Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Studentlitteratur: Lund Magnusson, S. (2000). På jobbet ett utbildningsprojekt om arbetsmiljö och människa. Tuna Förlag Nilsson, E. (1998). Att leda sig själv och andra perspektiv på ledarskap. Förlagshuset Gothia AB: Göteborg O. Wahlström, G. (1996). Hantera konflikter men hur? Metodbok för pedagoger. Runa förlag AB: Stockholm O. Wahlström, G. (2005). Samspel och ledarskap en vardagsbok för pedagoger. Runa förlag AB: Stockholm Sjödén, S (1990). Spelar läraren någon roll? Legenda: Stockholm Sjödén, S. (1997) Visst är läraren viktig. Falun: Scandbook Their, S. (1998). Det pedagogiska ledarskapet. Mariehamn: Mermerus Thurén, T. (2004). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB: Stockholm W. Tamm, J & J. Luyet, R. (2006). Förtroendefullt samarbete att bygga långsiktiga relationer. Författarna och studentlitteratur. Rapporter Arbetsmiljöverket. (2002). Skolans arbetsmiljö resultat av enkätundersökning våren 2002, Arbetsmiljöverket Berger, A. (2003). Vad händer i klassrummet? Några lärares uppfattningar och upplevelser av problematiska situationer i klassrummet. Linköpings universitet Pervin, K. TURNER, A. (1998) A Study of Bullying of Teachers by Pupils in an Inner London School. Science and Technology Group, Institute of Education, University of London Svenska Kommunförbundet. (2000). Motverka mobbing Svenska Kommunförbundets konferens den 8 mars 2000 om åtgärder för att motverka mobbig i skolan. Konferensprotokoll. Internetsidor

10 33 Skolverket Arbetsmiljölagen Stockholm, SFS, 1977:1160 (1977). Stockholm Skollagen Stockholm, SFF, 1985/1100 (1985). Stockholm: Utbildningsdepartementet, Frizes Tidningar Lärarförbundet, (2008), Pedagogiska magasinet, nummer 4, svångrem och svängrum

11 Frågeställningar/Kategorierna BILAGA 1 Upplevelser och uppfattningar om kränkningar av lärare. Vad tänker du på när du hör kränkande behandling? Skillnader mellan kränkningar mot elev och lärare? Vanligaste kränkningen? Vilka kränkningar har du utsatts för? Vilka elever är det som kränker? Hur lärare agerar efter att ha blivit utsatt för en kränkning. Hur agerar en lärare som blivit kränkt? Påföljder vid en kränkning? Finns det någon att prata med? Hur är det att prata om kränkningar? Kan ämnets känslighet påverka på något sätt? Arbetslagets betydelse? Förändrat samhälle. Kan ni se några förändringar från dagens samhälle mot hur det var förr? Maktperspektivet? Relationen? Förebyggande arbete. Hur jobbar ni förebyggande? Har skolans miljö någon betydelse? Ledarskap? Diskuteras detta på skolan? Är det något du känner jag glömt, som du skulle vilja ta upp? Är det något du skulle vilja poängtera lite extra?