Kvalitetsplan för Samhällsvetenskapsprogrammet på Karolinska skolan 2014 med plan för Samhällsvetensk apsprogrammet Karolinska skolan

Transkript

1 valitetsplan för Samhällsvetenskapsprogrammet på arolinska skolan 2014 med plan för Samhällsvetensk apsprogrammet arolinska skolan

2 VALITETSPLAN FÖR SAHÄLLSVETENSAPSPROGRAET PÅAROLINSA SOLAN 2 1 Uppdrag Gymnasieskolorna har både ett statligt och ett kommunalt uppdrag som regleras i skollag, läroplan, gymnasieförordningen och andra statliga styrdokument samt i Örebro kommuns styrdokument. Gymnasieskolornas huvuduppdrag är att alla elever ska ges förutsättningar att nå målen för utbildningen och vara väl förberedda för framtida arbete och/eller vidare studier. Alla ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Gymnasieskolorna ska också bidra till utveckling av kommunens strategiska utvecklingsområden som framgår av Gymnasienämndens Verksamhetsplan med budget. 2 Förutsättningar Samhällsvetenskaps-/Humanistiska programmet på arolinska gymnasiet omfattar 11 klasser med tre paralleller i åk 1 och fyra i åk 2 och 3. Det finns i dagsläget 21 personal som förutom undervisningen på SAHU även undervisar moderna språk, religion, psykologi och filosofi på andra program på skolan. arolinska gymnasiet är en certifierad FN-skola. Varje år arrangerar elever i åk 2 ett FN-rollspel. I kontakten med Svenska FN-förbundet finns även stöd till lärare och elever att utveckla arbetet med internationella relationer. Under förra läsåret var en delegation från arolinska skolan med på SWEUN och blev utsedda av presidiet för rollspelet till bästa delegation. Samma grupp av elever har ansökt om att få delta i det globala FN-rollspelet i Sydkorea. I årskurs tre erbjuds tre programfördjupningar Individen i det mångkulturella samhället. I paketet jobbar eleverna bland annat med frågor kring migration, ungdomskulturer, genus samt sexualitet. Lag och rätt. ombinerar studier i rättskunskap med filosofi och psykologi. Internationella relationer. Här utvecklas arbetet med FN-förbundet, konfliktområden i världen och utvecklingsfrågor. I samtliga fördjupningar ingår 300 poäng och kurserna SH3 och gymnasiearbete ingår som gör att fördjupningen motsvarar 500 poängs studier. Programfördjupningen läser integrerat och i långa pass för att möjliggöra olika arbetssätt och efterlikna kommande högre studier. Under hösten 14 initierade vi ett tvärvetenskapligt arbetssätt i åk 1. Eleverna samläser Historia, Samhällskunskap och delar av svenskan i tematiska block. I årskurs två kopplas även geografi och naturkunskap in i temat. Förhoppningen med detta arbetssätt är att det ska öka helhetssynen på utbildningen och lärandet och att elever och personal ska få en minskad stress när fler ämnen tar fram uppgifter och jobbar med sambedömning. För att skapa en långsiktig stabilitet för personal och elever ser jag en organisation om 4 paralleller, total 12 klasser. Det säkerställer att eleverna kan få sina förstahandsval i moderna språk, programfördjupningar. Det skapar även ett stabilt underlag för tjänster och två arbetslag, det ena inriktat mot Internationella relationer och Humanistiska programmet, det andra mot sociologi/kriminologi.

3 VALITETSPLAN FÖR SAHÄLLSVETENSAPSPROGRAET PÅAROLINSA SOLAN 3 2 valitet Vi arbetar inom gymnasieskolan med tre huvudområden för att våra ungdomar skall lyckas. LÄRANDE BEÖTANDE FRATIDS- OPETENS Vi definierar att kvalitet i skolan är när eleverna ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. De skall ges stöd och stimulans så att de når så långt som möjligt i sitt lärande och i sin sociala utveckling. Elevernas lärande och personliga utveckling, Skollagen 3 kap 3 Ledningsgruppen för gymnasiet har tillsammans med rektorerna definierat fyra huvudprocesser för verksamheten att jobba med för att öka resultatet och likvärdigheten för eleverna. Det handlar om att: Utveckla det pedagogiska ledarskapet. Genomföra mentors uppdrag. valitetssäkra bedömning för och av lärande Säkra en god arbetsmiljö för elever, lärare, övriga medarbetare och rektorer.

4 VALITETSPLAN FÖR SAHÄLLSVETENSAPSPROGRAET PÅAROLINSA SOLAN 4 3 Övergripande tänk och mål för samhällsvetenskapsprogrammet Elevernas kunskapsresultat Skolverket fastslår att Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling. Utbildningen ska också ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. För att nå en konsekvent och långsiktigt arbete med kunskapsresultatet ska arbetet på Samhällsvetenskapsprogrammet bestå av följande steg: 1. Övergripande målformulering inom ämnet. Här kommer även de förmågor som programmet syftar till att vägas in. 2. Självskattning och kamratbedömning. En metod för att utveckla elevens insikt i arbetet, kraven och uppgiftens komplexitet. Det är även ett sätt att utvärdera resultat, insatser och de mål som ska uppfyllas. 3. Strategier. Genom att ge eleven en verktygslåda av möjligheter tränas eleven i att välja arbetssätt, metoder och procedurförmågor 4. Bedömningsaktivitet: Den avslutande delen av ett arbetsområde. Aktiviteten ska vara anpassad till de mål som ska prövas. På samhällsvetenskapsprogrammet når 89 % av eleverna examen. En av framgångarna i det resultatet är att Gymnasiearbetet ges som egen kurs i fördjupningen. Handledare och elever har en längre tid att samarbete och det är lätt att följa processen. ålet och kravet är naturligtvis 100 %. Den enskilt besvärligaste kursen för eleverna är matematik 2b, se vidare nedan Bedömning för och av lärande Samhällsvetenskapsprogrammets förstelärare har arbetat fram följande bedömningspolicy, som ska utvecklas och förankras bland personal och elever. Den kompletteras med enhetlig referens kring hantering av matriser. Av policyn framgår bland annat Vi utgår från elevernas mål med studierna utifrån kunskapskraven i kursen. (I början av kursen kommunicerar vi, ett samtal med skriftligt dokumentation, med eleverna kring deras mål (vilka förmågor som de vill utveckla, vilka kunskapskrav de vill nå) inom kursen. I samtal med mentorn tas mål med studierna som helhet fram. Vid varje större bedömning av elevers arbeten så görs en självbedömning utifrån kunskapskraven, sedan kommunicerar läraren med eleven om bedömningen.

5 VALITETSPLAN FÖR SAHÄLLSVETENSAPSPROGRAET PÅAROLINSA SOLAN 5 Vid kommunikationen använder vi oss av professionella uttryck (relaterar till kunskapskraven i kursen). Vi undviker uttryck som det var bra eller det var inte så dåligt. Vid skriftliga kommentarer i elevarbeten använder vi inte red-penprincipen. Vid prov görs helhetsbedömningar och kommentarer utifrån kunskapskraven. Vi sätter inte poäng. Vi kommunicerar tydligt vilka kunskapskrav som berörs vid varje större moment. Vi har redovisning vid överenskommet redovisningstillfälle. Vi tillämpar inte om inte inlämnas, så inte högre än E. Däremot: Nu redovisar vi, vi har ingen sen inlämning. I stället komplettering vid senare tillfälle. (= vi arbetar med varje kunskapskrav vid minst två tillfällen) Vi är öppna för olika former av kamratbedömningar av varandra, t ex anonyma eller gruppbedömningar. I inledningen av kursen och/eller inför uppgifter visar vi på olika kvalitet av förmågorna. Efter att halva kursen är genomförd ska alla elever kunna få en prognos om vilket betyg som den ser ut att uppnå efter avslutad kurs. Policyn kompletteras med ett enhetligt språk kring bedömning och matrisskrivande Pedagogiska utvecklingen med teknik (1-1) För att uppnå en pedagogisk långsiktig utveckling kring 1:1-arbetet måste arbetssättet på skolan ändras och inte ansvaret läggas på enskilda lärare. Vi arbetar därför med att skapa en kollaborativ kultur, där goda exempel delas och anpassas för olika ämnen. Flera av lärarna på SA har engagerat sig som lärspridare i Caperios/Tänk Oms utbildningssatsning. Förändringar måste även göras i andra hänseenden, översyn av lektionstid, arbetspass och uppgifter. Ett tydligt exempel på detta är långa arbetspass i fördjupningen i åk 3 och i temapassen i åk 1. Ett framgångsrikt 1:1-arbete är inte baserat på teknik, utan är mera kopplat till arbetssätt och bedömning för lärande Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (trygghetsplan) Likabehandlingsplanen utgå från kommunfullmäktiges vision från 2002 Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar. Sedan 1 januari 2009 regleras trygghetsarbetet i två regelverk, 6 kap. Skollagen (2010:800) och 1-3 kap. Diskrimineringslagen (2008:567).

6 VALITETSPLAN FÖR SAHÄLLSVETENSAPSPROGRAET PÅAROLINSA SOLAN 6 Arbetet organiseras utifrån visionen På arolinska skolan respekteras allas lika värde. Elever och personal på arolinska skolan känner ett gemensamt ansvar att sträva efter en skolmiljö, som präglas av trygghet, ett tillåtande klimat och respekt inför sina medmänniskor. Under läsåret 13/14 planerades och genomfördes följande aktiviteter för att stärka gemenskapen och skapa en bra arbetsmiljö på Samhällsvetenskapliga och Humanistiska programmet. Aktivitet och Syfte Tidpunkt Ansvarig Skolstarten, första dagen information om skolans regler och om hur vi beter oss mot varandra på skolan åk 1 Övningar i klassen för att lära känna varandra och stärka gemenskapen åk 1 19/8-13 Första skoldagen entorer 20/8-13 Andra skoldagen entorer lassdag. entorer och elever genomför en gemensam dag för att lära känna varandra och stärka gemenskapen mellan eleverna i klassen åk /9-13 Heldag Rektor/entorer Information från knuffen. åk 1 9/ EHT Programråd. Elevrepresentanter från alla klasser träffas och diskuterar angelägenheter på skolan och programmet. Åk 1-3. Sex tillfällen per läsår Rektor FN-dag. Svenska FN-förbundet håller temadag kring mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Eleverna deltar i workshops och värderingsövningar. Åk 1 10/9-13 Heldag Ingela Österberg/Per Johansson Utvecklingssamtal åk 1-2. Föräldrar bjuds in för att delta. Samtalet handlar om elevens skolsituation. 12/11-13 pågår under dagen. entorer

7 VALITETSPLAN FÖR SAHÄLLSVETENSAPSPROGRAET PÅAROLINSA SOLAN 7 FN-rollspel Åk 2. Behandlar frågor kring mänskliga rättigheter. Vecka 10, 2014 Undervisande lärare i åk 2: Ingela Österberg/ Jörgen Ericsson/ Anders Hallman Utvecklingssamtal åk 1. Föräldrar bjuds in för att delta. Samtalet handlar om elevens skolsituation. Vårterminen 2014 entorer Utvecklingssamtal åk 3. Föräldrar bjuds in för att delta. Samtalet handlar om elevens skolsituation. Höstterminen 2013 entorer entorssamtal Samtalet handlar om elevens skolsituation. Åk 1-3. ca 4 tillfällen per läsår entorer lassråd Eleverna diskuterar situationen i klassen och lär sig hur en formell demokratisk mötesordning fungerar Varje vecka lassföreståndare Religionsdag åk 3 övergripande frågeställning: Hur kan en ma nniskas identitet formas i relation till religion? Hur kan religion uttrycka sig i fo rha llande till olika perspektiv (ko n, sexualitet, etnicitet, socioekonomisk bakgrund)? En dag10/12-13 Anders Hallman Sara Granberg Johan Falström Lisa Härdne

8 VALITETSPLAN FÖR SAHÄLLSVETENSAPSPROGRAET PÅAROLINSA SOLAN Undervisning och lärande Betyg, stimulans, arbetsro mm Resultat GY 2013 Resultat på program Resultat 2014 Resultat på program Analys & förbättringsförslag Procent 1. Andel elever som avslutat sina studier med en yrkesexamen 2. Andel elever som avslutat sina studier med högskoleförber edande examen 3. Antal elever med lägst betyget E i a 2b. 4. Andel elever som stimuleras till utveckling och lärande. 5. Andel elever lärarna förklarar på vilka grunder de sätter betyg. 6. Andel elever det är arbetsro på lektionerna. 7. Jag får fortlöpande information om hur det går för mig i skolarbetet Ej mätt Ej mätt Tot Tot av 59 bety g Tot Tot Tot Tot Tot av 122 elever Tot Tot Tot Använd utrymme under tabell för analys och förbättring. Prioriterade områden, analys av dessa med aktiviteter och uppföljning. 1. Inte relevant

9 VALITETSPLAN FÖR SAHÄLLSVETENSAPSPROGRAET PÅAROLINSA SOLAN 9 2. Av de elever som gick ut utan examen läser fyra elever en 7:e termin och kommer att slutföra sina studier med examen innevarande termin. En elev var utbytesstudent och kan inte få examen men är med i underlaget. Det gör att andelen elever kommer upp i 90 %. En elev har läst reducerat program med anledning av svårt medfödd och kronisk sjukdom. Inför läsåret 14/15 är målet 100 % behörighet. Detta är första kull elever som går ut GY-11 och tidigare resultat är inte jämförbara då många elever läste specialutformat program sedan de tagit bort ab och ersatt det med en annan kurs. I och med GY-11 är detta inte möjligt och utifrån detta är det en bra utgångspunkt. 3. ursen atematik 2b är en stor utmaning för elever och lärare på Samhällsvetenskapliga programmet. Eleverna erbjuds att läsa kursen i olika spår, bl.a. två eller tre terminer i större eller mindre grupp. Även timtiden i kursen är förlängd för att ge möjlighet till stöd i egen grupp. Under innevarande läsår deltar samtliga lärare på SA/HU i atematiklyftet. Utbildningen är baserad på kollegialt lärande utifrån moduler med uppgifter och lektioner med gemensam planering och diskussion kring modulerna. I utbildningen deltar även rektor genom en särskild fortbildning. Av resultat kring betyg framgår att 57 elever fick lägst betyget E 2 fick F och övriga 30 elever fortsatte läsa kursen i åk 3 och finns med bland de 122 betyg som sattes vt14. Här fortsätter ett intensivt arbete med att utveckla undervisningen och stöd för eleverna. 4. Se punkt 7 5. Se punkt 7 6. Att elevernas upplevelse av arbetsro har minskat kan härröras till antalet elever i klasserna var det i snitt 29,3 elever i klasserna medan det under 2014 som mest var 33,5 elever per klass. Detta är nu nere i 32,25. Naturligtvis påverkas den pedagogiska arbetsmiljön av ett överintag om 2 elever per klass. Här fortsätter arbetet med att inte ha överintag på programmet. Under läsåret 14/15 kommer elevernas arbetsmiljö att följas och inga grupper kommer att överstiga Gemensamt för punkterna 4-5,7 är att de måste utgå från arbetet med bedömningspolicy. Här har vi inte lyckats arbeta utifrån intentionerna. Under läsåret 14/15 ska policyn befästas bland lärare och elever. Vid mätningen 2015 ska andelen elever som stimuleras till lärande och utveckling ökat med 10 %, att lärarna förklarar grunder för betyg ökat med 15 % och andelen elever som får fortlöpande information kring skolarbetet ökat med 20 %. Aktiviteter för detta kommer att utgå från bedömningspolicyn, arbetet med att utveckla ett mera enhetligt språk för att diskutera bedömning med elever och en gemensam färgkod för matriser.

10 VALITETSPLAN FÖR SAHÄLLSVETENSAPSPROGRAET PÅAROLINSA SOLAN Normer och värden Likabehandling, ordningsregler, respekt, kränkande behandling, värdegrunds- och demokratiarbete Resultat GY 2013 Resultat på program Resultat 2014 Resultat på program Analys & förbättringsförslag 1. Andel elever som känner till likabehandlings planen 2. Andel elever som känner till skolans ordningsregler 3. Andel elever lärarna bemöter dem med respekt. 4. Andel elever som blivit utsatta för kränkande behandling. 5. Andel elever skolan arbetar aktivt med värdegrundsfrå gor. 6. Andel elever skolan arbetar aktivt med demokratifrågo r. 7. Egna mål utifrån normer och värden Se punkt Ej redovisat Tot5 3 Tot Tot Tot Tot Tot Tot 95 Tot 7 Tot 4. Tot Tot Tot Tot Använd utrymme under tabell för analys och förbättring. Prioriterade områden, analys av dessa med aktiviteter och uppföljning. Här kan ni också ta in ert arbete för likabehandling och mot kränkande behandling. 1. Under läsåret13/14 arbetade SAHU igenom en likabehandlingsplan med elevinflytande i klassråd och programråd. Dessa regler gäller endast SAHU och därför blir det otydligt utifrån ett elevperspektiv. Under det kommande läsåret fortsätter arbetet med att informera om likabehandling/kränkande särbehandling

11 VALITETSPLAN FÖR SAHÄLLSVETENSAPSPROGRAET PÅAROLINSA SOLAN 11 och ordningsregler. 2. Se arbetet ovan 3. Detta visar på det goda arbete som pedagogerna på programmet arbetar efter och är ett resultat som vi ska vårda. 4. På hela arolinska skolan har 4 elever upplevt att de utsatts för kränkande behandling. Det har funnits ett dokumenterat fall på SAHU, gällande elev-elev, vilket har hanterats enligt förvaltningens rutiner. Det är glädjande att notera att aroliska gymnasiet har få elever som upplever att de blivit utsatta för kränkande behandling, samtidigt som kränkningar inte får förbigås. 5. Under förra läsåret initierades en satsning gällande värdegrund. Under programråd ägnades mycket tid till att diskutera ordningsregler och likabehandlingsplanen. I undervisningen knöts värdegrundsfrågorna tydligare till undervisningen och eleverna blev mer medvetandegjorda kring arbetet med värdegrund och demokrati, utan att undervisningen förändrades i grunden. 6. Här gjordes en medveten satsning på området. Under föra läsåret genomfördes utifrån vår roll som FN-skola en temadag med fokus på mänskliga rättigheter riktat mot åk 1. Elever från årskurs ett har deltagit i ett Erasmusprojekt, gällande integration. Under läsåret 14/15 är målet att 75 % av eleverna upplever att SA arbetar aktivt med mänskliga rättigheter. I åk 2 genomfördes ett sedvanligt FN-rollspel, eleverna besökte forum för levande historia och under vårterminen tolkade och gestaltade eleverna en mänsklig rättighet, detta i samband med Raoul Walleberg Academy och kub-projektet. I årskurs tre var genomfördes en temadag inom ämnet religion kring religion och identitet. Under våren förberedde klasserna EU-valet frågor på klassråd och det utgjorde underlag i de debatter och presentationer som hölls. Skolan genomförde även ett skolval. Under kommande läsår kommer arbetet som FN-skola att förstärkas 7. Det viktigaste målet är att öka andelen elever som känner till skolans likabehandlingsplan. Under läsåret 14/15 ska 100 % av eleverna på SA/HU känna till likabehandlingsplanen.

12 VALITETSPLAN FÖR SAHÄLLSVETENSAPSPROGRAET PÅAROLINSA SOLAN Elevernas inflytande, delaktighet och ansvar Påverkan, inflytande och ansvar Resultat GY 2013 Resultat på program Resultat 2014 Resultat på program Analys & förbättringsförslag 1. Andel elever de kan påverka undervisningen s planering, genomförande och uppföljning 2. Andel elever de kan påverka arbetssätt och arbetsformer. 3. Andel elever de kan påverkan skolans arbetsmiljö. 4. Jag kan påverka skolans arbetsmiljö via exempelvis klassråd, programråd eller andra forum Tot Tot Tot Tot69 Tot72 Tot53 Siffror kommer från Eva Tot Tot Tot Tot Tot Tot 53 Tot Använd utrymme under tabell för analys och förbättring. Prioriterade områden, analys av dessa med aktiviteter och uppföljning. 1. Varje vecka genomförs schemalagda klassråd. Vid klassråden diskuteras ärenden som ska ta med till programråd och tvärsom. Vid programråd medverkar rektor och programledare. Eleverna delges och får möjlighet att påverka planeringen, genomförande och redovisning av de kunskapskrav som ska ligga till grund för bedömning. Ett fortsatt utvecklingsarbete är att koppla samman detta resultat med tidigare indikator kring lärares betygsättning. 2. Att fortsätta arbetet med bedömningspolicyn och inkludera elevernas delaktighet i arbetssätt i policyn ska göras under ålet för 2015 är att 80 % av eleverna upplever delaktighet.

13 VALITETSPLAN FÖR SAHÄLLSVETENSAPSPROGRAET PÅAROLINSA SOLAN Under de rådande omständigheterna har det varit svårt för eleverna att känna sig delaktiga i de processer som varit sedan mars Fokus måste vara att öka möjligheten att påverka men under innevarande läsår är det inget prioriterat område. 4. Ett aktivt arbete med elevdemokrati och påverkansmöjligheter är en given del av ett samhällsvetenskapligt program. Redan nu är klass- och programråd. Deltagandet i dessa råd har ökat under läsåret 13/14 genom ett aktivt arbete med de ärenden som tas upp och möjligheten att lämna synpunkter och förslag. Under kommande läsår ska likabehandlingsplanen revideras med åtgärder, bedömningspolicyn initieras och utvärderingar kring arbetssätt och fördjupningar genomföras. Genom att på ett tidigt skede informera och ge möjlighet att påverka arbetet ska andelen elever som upplever detta öka till 70 % av eleverna. Rektor Datum Reviderad