Detaljplan för Nordinområdet, fastigheten Åtterås 2:26 och del av fastigheten Åtterås 19:42 i Smålandsstenar

Transkript

1 laes beteckig SM 0 Atage av Kf Vuit Laga kraft Geomföradetide slut Detaljpla för Nordiområdet, fastighete Åtterås 2:26 och del av fastighete Åtterås 1:42 i Småladsstear Gislaveds kommu, Jököpigs lä Normalt plaförfarade la- och bygglage (SFS 2010:00) jui 2016

2 SÅ HÄR GÖRS EN DETALJLAN Normalt plaförfarade UDRAG Framtagadet av detaljplaer regleras i pla- och bygglage. å asöka frå t.ex. fastighetsägare eller beställig frå kommustyrelse beslutar bygg- och miljöämde att detaljpla skall arbetas fram. SAMRÅDS- REMISS Det första förslaget på plakarta samt tillhörade hadligar utarbetas. Materialet säds till berörda fastighetsägare, lässtyrelse, kommuala mydigheter och sammaslutigar som har väsetligt itresse av förslaget. Aoserig sker i lokala dagstidigar. Förslaget ställs ut i kommuhuset och lokalt på t.ex. bibliotek. Ett samrådsmöte aordas. SAMRÅDS- REDOGÖRELSE GRANSKNING De sypukter som framförts sammaställs i e samrådsredogörelse. Förslaget bearbetas med utgågspukt frå remissvare. Det ya förslaget ställs ut för graskig. Aoserig sker i lokala dagstidigar. Berörda uderrättas med brev. Graskigstide är ormalt 3 veckor. Uder tide ka amärkigar framföras skriftlige till GISLAVEDS KOMMUN, BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN GISLAVED. Dessa redovisas i ett utlåtade som efter graskigstide skickas till de som ite fått sia amärkigar tillgodosedda. ANTAGANDE laförslaget atas av kommufullmäktige eller av bygg- och miljöämde. ÖVERKLAGANDE Atagadet aslås på kommues aslagstavla. De som seast uder graskigstide lämat skriftliga sypukter som ite har blivit tillgodosedda uderrättas med brev. Dessa har tre veckor på sig att överklaga kommues beslut till Lässtyrelse. Överklaga skickas till Gislaveds kommu, bygg- och miljöämde Gislaved. LAGA KRAFT Beslutet om atagade vier laga kraft är tide för överklagade har gått ut och ige valt att överklaga plae. Lässtyrelse ka på eget iitiativ pröva och upphäva beslutet. Om plae överprövas vier plae laga kraft först då äredea är avgjorda och plae godkäd. Se mer på Boverkets hemsida:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hadligar 4 Sammafattig 5 labeskrivig 8 laes syfte och huvuddrag 8 ladata 8 Tidigare ställigstagade Förutsättigar, förädrigar och kosekveser 11 Miljö, hälsa och säkerhet 15 Admiistrativa frågor 16 Ekoomiska frågor 17 Tekiska frågor 18 Fastighetsrättsliga frågor 18 Medverkade tjästemä 18 Behövsbedömig 1 Bilaga Checklista behovsbedömig 21 Namförslag, y lokalgata 23 3 (23)

4 HANDLINGAR labeskrivig Behovsbedömig Namförslag y gata, Aveboksgata lakarta med grudkarta och bestämmelser Norr SMÅLANDSSTENAR Gislaveds kommu 4 (23)

5 SAMMANFATTNING Området är beläget i cetrala Småladsstear. Iom området fis idag skola, idrottsaläggig samt idrottsplats och aturmark. lae omfattar cirka 5 ha och all mark ägs av Gislaveds kommu. Syftet med detaljplae är att ädra det tidigare allmäa ädamålet till skola och att möjliggöra för fler bostäder i området. I de fördjupade översiktsplae för Småladsstear (FÖ:e), atage 18, beskrivs ett flertal möjligheter att förtäta bebyggelse i cetrala Småladsstear. Vidare beskrivs vikte av utemiljö krig och i direkt aslutig till skolora vilket ska öka attraktivitete och bidra till e stimulerade skola. Nuvarade skollokaler ska utvecklas för att klara skolas pedagogiska mål. Uder plaarbetets gåg har förutsättigara för detaljplae förädrats. Dels geom att kommue i jauari 2016 la er simhalle, dels geom de idéer som e lokal grupp i Småladsstear arbetade fram till följd av edläggige av simhalle. Idéera iebär behov av omarbetig av detaljplaes ordöstra del och väster om uvarade sporthall. E omarbetig som ite ryms iom det förslag till detaljpla som var ute på samråd. Detta har påverkat arbetet med detaljplae på så vis att de ordöstra dele av detaljplae mella Liegata och Burserydsväge som kräver omarbetig har plockats ur graskigskedet. De ordöstra dele av Nordiområdet mella Liegata och Burserydsväge kommer att bli föremål för e detaljplaeprocess som skall pröva lämplighete för e lokaliserig av ya byggrätter för idrottsädamål. Detaljplae tillåter verksamheter som ryms i ädamålet skola, kultur och fritid samt bostäder. Ett atal tekiska aläggig fis utpekade i form av trasformatorstatioer samt ett parum. Byggader på skol- och kultur och fritidsområdet får ha e byggadshöjd på 12 meter. För bostäder är byggadshöjd 6 respektive meter för ett område där exempelvis radhus eller pukthus med lägeheter ka byggas. Totalt ka 13 ya villatomter avstyckas om ca 1200 m², alterativt åtta ya villatomter om 1200 m² och maximalt 36 lägeheter i pukthus byggas. Gåg- och cykelsystemet kommer att förstärkas och byggas ut för att öka säkerhete och möjlighete att röra sig geom området. Så stor del som möjligt av områdets befitliga gröytor och skogspartier kommer bevaras. Tillsammas med y utemiljö för skola skapas på så vis ett attraktivt område för orte. Nya bostäder som villor, radhus eller pukthus samt y gata. Allmä platsmark görs delvis om till kvartersmark Nya villor. Skolbyggader rivs Skolädamål Sedbild över plaområdet frå öster 5 (23)

6 FÖRE 1:42 ÅTTERÅS Ortofoto över plaområdet Nya bostäder som villor, radhus eller pukthus samt y gata. Allmä platsmark görs delvis om till kvartersmark Nya villor. Skolbyggader rivs Skolädamål Sedbild över plaområdet frå öster 6 (23)

7 EFTER Aveboksgata Illustratioskiss över plaområdet. Alterativ med ca 13 villatomter. GC GC Tomt 1 Sop Tomt 1 ukthus lgh 3 2 Aveboksgata Sop Radhus 10 lgh 3 2 Aveboksgata Sop Sop ukthus lgh 5 4 Radhus 10 lgh Dike 5 4 ukthus lgh Dike Vädpla Vädpla 6 GC Alterativ med åtta villatomter och ca 20 lägeheter i 2-plas radhus. D d 6 GC Alterativ med åtta villatomter och ca lägeheter i 3-plas pukthus D d 7 (23)

8 18:12 13:1 18:8 18:10 18:6 3:144 18:4 18:2 13:26 13:24 13:20 13:22 13:18 18:13 3:141 18: 18:11 18:5 18:7 3:85 1:42 18:3 3:84 13:8 13: 13:7 3:120 18:16 18:17 18:1 13:5 13:6 3:81 18:18 18:15 18:14 13:4 13:10 13:11 3:135 3:67 3:134 3:128 13:14 13:15 13:2 13:12 3:63 3:54 3:127 13:13 2:26 2:108 3:113 3:112 2:125 2:124 3:1 2:130 3:114 2:126 3:0 3:115 3:8 2:127 2:111 2:42 3:117 3:87 TÄT SKOG 2:112 3:104 2:12 3:53 3:88 3:6 2:116 3:68 3:44 2 2:135 TÄT SKOG 3 3:56 2:105 3:6 12:6 2:104 12:5 3:103 4:6 2:102 12:4 12:3 2:6 2:103 2:107 2:123 2:5 2 2:15 2:8 2:4 3 3:6 1 2: 2:3 2:100 2:87 2:15 2:15 2:101 2:2 2:1 2:0 2:76 1:104 1:16 2:43 2:15 2:77 2:44 2:78 2:86 2:85 3:76 2:15 2:80 2:7 2:84 3:7 2:83 1:1 3:64 2:81 2:45 2:46 2:82 3:6 2:15 3:86 3:75 2:8 2:37 3:80 3:74 2:52 3:72 3:131 3:73 2:15 Detaljpla för Nordiområdet, fastighete Åtterås 2:26 och del av fastighete Åtterås 1:42 i Småladsstear Gislaveds kommu, Jököpigs lä LANBESKRIVNING LANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplae är att ädra det tidigare allmäa ädamålet till skola och att möjliggöra för fler bostäder i området. Nordiskola i Småladsstear har uder seaste åre geomgått omfattar om-och tillbyggatio. E del befitliga skolbyggader kommer att rivas för att ge plats åt skolgård och idrottsplats. Det fis behov av att tillskapa ya bostadsfastigheter i Småladsstear och Nordiområdet ligger cetralt, viss kommualtekisk ifrastruktur är reda utbyggt. 32 BURSERYDSVÄGEN ENEGATAN 3:82 1: LANDATA Läge och areal Området är beläget i Småladsstear och omfattar fastighetera Åtterås 2:26 och del av Åtterås 1:42. lae omfattar cirka 5 ha. EKGATAN e SOLBACKSGATAN Markägoförhållade 1:42 3:70 Gislaveds kommu äger de två fastighetera Åtterås 2:26 och Åtterås 1:42 som igår i plaområdet A B ÅTTERÅS Lr 1 Lr laområdet Kommuägd mark markerad med gul färg S KYRKOGATAN 1 1 Y A - E (23) BURSERYDSVÄGEN TALLGATAN ÅTTERÅS 5 TEGNÉRSGATAN VILLSTADS-HAGHULT SKOLGATAN B e Serv A 10 ÅTTERÅS

9 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplaer I de fördjupade översiktsplae för Småladsstear (FÖ:e) atage 18 beskrivs ett flertal möjligheter att förtäta bebyggelse i cetrala Småladsstear. Detta är de största bostadsreserve i cetrala Småladsstear. Här fis plats för olika typer av bostäder som tillfredsställer olika behov och åldersgrupper. Utemiljö krig och i direkt aslutig till skolora ska öka attraktivitete och bidra till e stimulerade skola. Nuvarade skollokaler ska utvecklas för att klara skolas pedagogiska mål. Trafiksäkerhete i korsigspuktera till skolora ska öka. Fritidsverksamhete ska bidra till bättre folkhälsa, social kotakt och meigsfull fritidssysselsättig. Kopplige till service i Småladsstear ska stärkas med hjälp av bl.a. tydliga gåg- och cykelvägar. Detaljplaes syfte överesstämmer således väl med översiktsplaes itetioer. Kyrkogård Idustri Utdrag ur FÖ Småladsstear/Skeppshult 18 Skyddsobjekt fis utpekade. I Småladsstear samhälle fis ett atal objekt där så mycket mäiskor vistas att åtskilliga ka skadas eller omkomma vid e olycka. Dit hör Hagagårde, Mariagårde, simhalle, Torghuset, Villstads-, Åtterås- och Nordiskola, övriga samligslokaler samt de större affärera. Riskobjekt Det fis verksamhet som medför risker för omgivige. Trafik med farligt gods på väg 26, väg 153 och väg 576 (Burserydsväge) medför risk för allvarlig olycka, där de persoella och/eller materiella förlustera ka bli stora.väg 576 går precis orr om plaområdet. I simhalle avädes förr klorgas vid reige av vattet vilket kude medföra risk för skada vid läckage. I jauari 2016 lades simhalle er och ige mer simhallsverksamhet kommer att bedrivas i lokalera. (23)

10 Gällade detaljplaer Iom plaområdet gäller två byggadsplaer, SM 3 - Byggadsplae för området vid kyrka i Småladsstear som atogs 175 och SM 15 - Byggadspla för Åtterås 12:1 m.fl. i Småladsstears Statiossamhälle som atogs 166. SM 3 gäller i de orra dele av plaområdet meda SM 15 gäller i de södra och största dele av plaområdet. I aktuell del av SM 3 är mark iaspråktage för allmä plats, väg och park samt byggadsmark för allmät ädamål (II våigar). I SM 15 är marke iom plaområdet iaspråktage som område för allmät ädamål (II våigar). Gällade detaljpla, utdrag frå SM15 Gällade detaljpla, utdrag frå SM3 10 (23)

11 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur Marke iom plaområdet är delvis bebyggd med skolbyggader, sportaläggigar och idrottsplats samt består delvis av skogsmark. Med de ya detaljplae kommer e större del av skogsmarke att bebyggas med bostäder och e kommual gata. I området väster om skolområdet som tas i aspråk för bostäder har ature ett visst bevaradevärde i bryområdet. E midre del av aturmarke sparas och blir allmä platsmark med avädigsädamålet atur. Naturområdet som sparas mella skolområdet och de ya bostädera är ca 40 meter brett. Mella aturområdet och de befitliga G/C-väge aläggs ett svackdike med meters djup och slätlutig 1:3. Svackdiket skall fördröja dagvatte frå det plaerade bostadsområdet och de bostäder som idag har sitt dagvatte kopplat till dikessytem orr om plaområdet. E fördröjigsdamm aläggs på aturmarke i de södra dele av plaområdet. Damme kommer fördröja dagvattet ia vidare trasport i det befitliga systemet. Vid skyfall eller stora regmägder kommer vattespegel bildas som successivt sjuker uda och dustar. å så vis fyller damme äve ett pedagogiskt syfte. Damme beräkas behöva ett djup om ca 1m och volym på 180m³. Iveterig av aturvärde och gröstruktur geomförd visar på ett atal träd som med tide ka få höga arutvärde. Dessa träd har skyddats i plakarta med plabestämmelser om att de ite får fällas eller ska ersättas med likvärdiga träd. Iveterige beskriver att skolområdet omges av skogsdugar med varierade ålders- och trädslagsfördelig. Det västra området utgörs av ett gallrat björkbeståd med vissa islag av adra trädslag. I orra dele av detta område fis öppa dike. Merparte av resterade skog är tätare och har ett större islag av gra och tall. Område som dessa har stor betydelse för tätortes gröa ifrastruktur som helhet och levererar viktiga ekosystemtjäster såsom livsmiljö för blad aat småfåglar, rear luft, dämpar buller, haterar dagvatte och aväds som späade lekplats. I området fis dessutom flera midre träd som är värdefulla som efterföljare. Det fis e stor variatio av trädslag i området vilket är itressat ur biologisk, estetisk och pedagogisk syvikel. Geotekiska förhållade laområdet sluttar uppåt frå öster till väster. Som högst är det 158,3 möh. Lägst är det vid parkerige öster om simhalle med e höjd på 147,7 möh Öster om parkerige stiger markhöjde åter ågot. Grudförhålladea vid platse för de två tidigast uppförda skolbyggadera samt pahuset är likartade. Här är avstådet frå markyta till berg eller block litet och varierar mella 1 och 3 meter. De överlagrade lösa jordara består överst av ett ca 0,5 meter orgaiskt material, till största dele dytorv, däruder följer sad och mo med islag av grus och mjäla. I sydöstra dele av plaområdet fis ett mäktigare, upp till 1,5 meter tjockt lager, med dytorv och lös mossa. De lösa jordara iehåller rikligt med ste och block. Vid platse för idrottshalle påträffades iget berg ed till 6 meter uder markyta. Där består de lösa jordara frå markyta räkat av ca 0,5 meter orgaiskt material, dytorv, varuder följer huvudsaklige sad och mo, i ett par fall med islag av mjäla. Materialet är i huvudsak fritt frå ste och block. Vid översiktlig geotekisk udersökig för Nordiskola gjord av Sweco påträffades ste eller block i västra dele av plaområdet där marke är plaerad för bostäder samt vid aturmarke i sydöstra dele. Udersökige visar ett bergfritt djup om mist 1,7-4,0 meter uder markyta. Grudvattestådet var högt vid mätigara som föregicks av sösmältig och riklig ederbörd, grudvatteytora ases därför vara de högsta täkbara vid grududersökige gjord i juli 168. I området som plaeras för bostäder består marke eligt udersökige av ett lager av mulljord som uderlagras av ett skikt med högförmultad torv. I de sydligaste dele av området är torve det översta lagret. Däruder följer ett lager med sad som på e del platser är mullhaltigt och grusigt. De övre lagre följs av ett lager med steig grusig sad eller sadig morä mark frå ca 1,0-1,7 meter uder markyta och fortsätter mot djupet. Eligt udersökige bedöms de geotekiska förhålladea vara sådaa att de ej hidrar eller ger allvarliga restriktioer för geomföradet av förslag på exploaterig iom området. Källare är emellertid ej lämpligt iom udersökta område. De höga grudvatteivå gör att grudläggigsivå bör ligga över uvarade markivå. 11 (23)

12 Grudvatte Grudvatteyta vid befitlig sporthall var vid mätig ca 1, meter uder markyta. Vid övriga pukter var grudvatteyta mella 0,4-0, meter uder markyta. Eftersom grudvattet är högt ska edast källarlösa hus tillåts och de ya lokalgata, Aveboksgata, höjdsätts till 156 m.ö.h. Rado Rado är e ädelgas som bildas är det radioaktiva grudämet radium söderfaller. Vid söderfallet säder de ut strålig som ka skada cellera i luftvägar och lugor. Rado ka fias i berggruder, grudvatte och byggmaterial. laområdet ligger eligt kommues översiktliga karterig frå 10 i ormalriskområde för markrado. Geotekisk udersökig utförd 2012 av AD Markkosult i sambad med tillbyggad av Nordiskola uppmätte e radohalt om 15,8 respektive 28,2 kb/kubikmeter i två olika pukter. Uppmätta ivåer motsvarar ormalradomark som omfattar halter mella kb/m 3. Vid plats som i plae är utpekad som bostäder har ite ågra ya mätigar kuat geomföras då grudvattet är för högt. Byggader iom plaområdet ska därför uppföras med häsy till radoriske. Föroread mark Marke som plaeras att tas i aspråk för bostadsädamål har ite varit bebyggd i moder tid. Baserat på historie om platse bedöms riske för markföroreigar vara lite och iga vidare utredigar har gjorts. Forlämigar och kulturmie Lässtyrelse utförde uder höste 2015 e arkeologisk utredig iom plaområdet. Utredige utfördes med aledig av att det strax orr om området fis e plats för e borttage hällkista. Fydet gjordes är Burserydsväge breddades. Hällkista är umera flyttad. Detta tillsammas med det topografiska läget på höjdivåer om m.ö.h. idikerade att ytterligare lämigar frå steålder kude fias på platse. Utredige omfattade kart- och arkivstudier, iveterig i fält och upptagade av sökschakt med e sammalagd yta av 120 m 2 för att utreda om uder mark dolda forlämigar fas iom området. Iga förhistoriska aläggigar påträffades uder arbetet och Lässtyrelse bedömer att iga ytterligare atikvariska åtgärder krävs iom plaområdet. Bebyggelse Iom plaområdet fis idag skolverksamhet. I direkt aslutig till plaområdet fis e idrottsaläggig som äve irymmer skolmatsal samt gymastiksal. Skola fis u i ya lokaler vilket lämar två byggader i söder tomma. De tomma byggadera kommer att rivas för att ge plats åt y skolgård och fotbollspla, löparbaor med mera. Detaljplae tillåter avädigara Skola (S), Kultur och fritid (R) samt Bostäder (B). I avädige skola igår till exempel skolor och förskolor. Alla slag av skolor och adra udervisigs och forskigslokaler hör hit. Äve förskolor och fritidshem räkas som skolor. I avädige Kultur och fritid igår verksamheter som riktar sig till besökare som till exempel museum, öjesparker och idrottsaläggigar. Idrotts och sportaläggigar av alla slag med tillhörade byggader igår. Midre butiker, restaurager och verkstäder för deltagaras och publikes behov ka irymmas om det är lämpligt på platse. I dele för skola samt kultur och fritid i de ya plae tillåts bebyggelse i tre våigar med e byggadshöjd på högst 12 meter. Detaljplae möjliggör äve för ya bostäder. För ädamålet bostäder är det boedet som ska vara huvudsyfte och det ska ha varaktig karaktär. Med avädige bostäder eller bostadsädamål meas äve bostadskomplemet av olika slag. Boedet är verksamhetes huvudsyfte och ska vara av varaktig karaktär. De tillåta byggadshöjde lägst i väst är 6 meter, vilket ases vara e lämplig höjd för att byggader ska apassas till de befitliga byggda miljö. Exploaterigsgrade är 30 % och här skulle sex ya villa tomter om ca 1200 m² kua avstyckas. Öster om de ya lokalgata tillåts e exploaterigsgrad om 40 procet av fastighetsarea och e byggadshöjd på meter. Detta område ka till exempel upplåtas för byggader eller 12 (23)

13 pukthus om max tre våigar. Marke här ka också styckas av för villatomter. Bostadsdele lägst i söder har e exploaterigsgrad om 30 % och tillåter 6m byggadshöjd. Marke ka exempelvis styckas upp för två villatomter om ca 1200 m². Eftersom grudvattet är högt i området tillåts edast källarlösa hus. Därför höjdsätts äve gata samt lägsta höjd för byggadera (se grududersökig & dagvatteutredig). Byggatio iom de västra dele av plaområdet av 1-2 våigshus uta källare bedöms kua utföras med platta på mark i befitligt sadig morä alterativt på packad fyllig med förutsättig att orgaiskt material er till ca 0,6 meter uder markyta schaktas ur och återfyllig sker med bärkraftigt friktiosmaterial. De höga grudvatteytora gör att grudläggigsivå bör ligga över uvarade markivå. uktprickad mark är mark som ite får bebyggas och aledige till det ka vara olika. Marke får ite bebyggas ärmast fastighetsgräs på grud av riske att komma för ära evetuella byggader på agräsade fastigheter och riskera bradsäkerhete. Lägs med gata får ite marke bebyggas på grud av trafiksäkerhete och av samma aledig regleras möjlighete till utfarter med utfartsförbud. Gator och trafik Det föreslaga gatuamet för de ya lokalgata som ska trafikförsörja det ya bostadsområdet är Aveboksgata. Lokalgata kopplas ite samma med Tallgata, som löper söder om plaområdet, då det skulle iebära mer trafik framför skola. Syftet med flera av de plaerade gåg- och cykelvägara är att öka framkomlighete och säkerhete. Att då leda mer trafik på Tallgata skulle ha e motverkade effekt. De ya lokalgata avslutas istället med e vädpla. Trafikverket är väghållare för Burserydsväge och kommue är huvudma för gator iom detaljplaelagt område. De ya lokalgata Avebokgata kommer att byggas först för att möjliggöra försäljig av mark till bostäder. Gåg- och cykelvägar De gällade gåg- och cykelvägsplae atogs 2014 och i de fis e befitlig gåg- och cykelväg geom plaområdet markerad. Gåg- och cykelbaa går frå Eegata geom skolområdets orra del och vidare till gåg- och cykeltuel uder Burserydsväge mot Villstadskola. Frå korsige Ekgata/Tallgata kommer e gåg- och cykelväg att gå i ordlig riktig mot de i gåg- och cykelplae markerade befitliga gåg- och cykelväge, dragige fis reda i dagsläget, me behöver förstärkas och breddas. Det är äve möjligt att ta sig med cykel frå sydväst om plaområdet till ordöst om plaområdet via Tallgata för att seda passera geom plaområdet i ordöstlig riktig frå Liégata mot gåg- och cykeltuel uder Burserydsväge. E ya GC-väg frå de västra bostadsområdea som kopplas samma med befitligt GC-ät ka behövas då området är bebyggt. De ya GC-väge ka med fördel dras geom aturområdet söder om vädplae som aslutar Aveboksgata se ideskiss på sida 7. arkerig arkerig för Nordiskolas verksamhet fis utaför plaområdet i områdets ordöstra del mella sporthalle och Burserydsväge. E midre parkerig fis också precis väster om sporthalle. arkerigar för fuktioshidrade fis i ärhet av sporthalles huvudetré samt till skolas huvudetré. arkerigsbehovet bedöms dagtid vara tillräckligt för de dagliga verksamhete. Vid vissa tillfälle som det hålls aktiviteter i sport- och simhalle uppstår iblad problem med parkerigskapacitete och parkerig sker då på omgivade gator. arkerigssituatioe måste ses över i de framtida plaprocesse för det ordöstra området och häsy skall tas till hela områdets behov av persoal- och besöksparkerigar. arkerig för bostadsädamål sker iom kvartersmark. 13 (23)

14 156 TÄT SKOG TÄT SKOG Tekisk försörjig Vatte och avlopp Kommuala ledigar för vatte och avlopp fis lägs med Tallgata. Skola är idag aslute till dessa och det fis möjlighet för fler aslutigar om detta skulle behövas för mer iformatio se kapitlet om Tekiska frågor. De ya bostädera skall kopplas på befitligt VA i Tallgatas förlägig. Dagvatte Kommual dagvatteledig fis i Tallgata. I och med att området exploateras och ifiltratios möjlighetera miskar ökar dagvatteavriige i området där bostäder plaeras. Därför plaeras ett svackdike utmed cykelväge öster om det ya bostadsområdet i västra dele av plaområdet. Svackdiket leder till e fördröjigsdamm öster om cykelväge söder om skolas aktivitetsyta. Taket och de hårdgjorda ytora med rästesbruar krig Nordiskola avvattas till befitlig ledig som går i aslutig till skolbyggade. Dagvatte frå bostadsområde är i allmähet ite föroreade och kräver ite särsklida reigsåtgärder. Nissa utgör recipiet för dagvattet iom detaljplaområdet. Beräkigar gjorda av Sweco (M Dagvatteutredig ) visar att det krävs e utjämigsvolym på ca 240 kubikmeter för att å målet att ite belasta systemet mer ä idag vid ett reg med 20-års återkomsttid. Utredige rekommederar vidare att krav på höjdsättig på byggader ska göras för att miimera skador vid extrema flöde. Höjdsättig av gatuivåer ska ske på ett sådat sätt att vatte vid extrema flöde följer gator och cykelvägar och ite riskerar att skada byggader. De plaerade damme samt svackdiket iebär att de rekommederade utjämigsvolymera kommer att uppfyllas. Ledigar Kommuala ledigar för avlopp, vatte och dagvatte fis i Tallgata. Här fis äve Gislaveds Eergis ledigar, E.ON Eläts distributiosledigar och Skaovas teleledigar. Gislaveds eergi har äve ledigar lägs gågoch cykelbaa i orra dele av plaområdet ENEGATAN e ,3 15,0 158,6 33 Ledigskarta 158, :8 13:7 18:16 18:17 18:1 13:5 13: : :15 18: : ÅTTERÅS B e1 30% b1 2:26 )6,0. B ),0 u u u 13:10 3: LOKAL GATA e EKGATAN d e1 40% b d d E d d 156 NATUR NATUR d 154 GC-VÄG e 158,3 157,0 155,6 154,3 13: , 13:14 13:12 2B ,5 13: ,3 8 13: ,2 2: : ,8 2 2:125 2: ,0 154,4 154,1 Lr 27 3:114 GC-VÄG 1 G G G G G NATUR NATUR f NATUR p GC-VÄG NATUR B.. e1 30% b1... p... )6, :42 2:126 3: , d 153,4 153, :127 3: G ,1 151, :12 1 3: ,1 NATUR 14,0 G G G E G G 706 G G G GGG 0101 G 707 G SR G 1G )12,0 b1 G G 1 G G 1 G G G p :44 152,4 150,6 14,8 150,3 153,6 151,0 150,5 152,4 152,6 152,4 150,8 154,7 151, 150,7 150,2 150,1 150,2 153,8 150, ,6 150,0 14,5 150,0 14,4 153,6 151,0 151, Y , 2:135 p : : , ,5 148,6 148,7 12:6 2: , ,7 12: ,6 147, ,3 4:6 2: ,3 148,7 12: :3 148,5 148,5 BURSERYDSVÄGEN 14,1 2: TALLGATAN 2: :107 G G ,5 2: :5 G 148,7 148,1 147,8 148, ,7 2 G G ÅTTERÅS 147, 147,7 LINNEGATAN 2:15 14,2 5 2:8 TEGNÉRSGATAN 147, e 2: :15 2:77 Bigget Ledigar 30 3:6 2:101 Spillvatteledig 3 1 2:100 2:15 E.O 2: 2:2 2 2: , , ,0 147,6148,0 147,7 147, 148,1 2: , 2:0 151,0 25 2:76 147,6 147, ,6 2:43 14,0 14,7 150,7 Gislaved Eergi Gas 2:15 Dagvatteledig ,8 147,8 152, ,2 147,4 21 2:44 151,5 2:78 2:86 14 (23)

15 Eergi Kommue atog 2011 Eergistrategi där e del av arbetet går ut på att ersätta de fossila bräslea med olika typer av föryelsebar eergikällor som vidkraft, vattekraft, biobräsle, soleergi och fjärrvärme. Iom plaområdet fis idag e aturgasledig, E.ON Gas, som går lägs med G/C-väge strax väster om de befitliga parkerige. Ledige korsar G/C-väge och leder till pacetrale. Ledige sakar servitut och föraleder ite U-område (marke ska vara tillgäglig för allmäyttiga uderjordiska ledigar). Aledig till att U-område ite pekas ut i det aktuella fallet är att platse ite ases vara lämplig för det ädamålet. Skola och idrottsaläggige försörjs idag av blad aat fjärrvärme i befitliga ledigsät. Avfall Det bostadsområde som har e högre exploaterigsgrad och tillåter radhus eller likade har ite ågo plats avisad för tekisk aläggig (E) för e miljöstatio eller återviigsstatio. Dea löses iom gällade byggrätt vid bygglov provige. Närmaste återviigsstatio för bostadsområdea fis idagsläget på Hasselgata. Återviigscetrale i Småladsstear fis på Balkväge 10. Miljö, hälsa och säkerhet Miljökvalitetsormer Miljökvalitetsormer är ett styrmedel för att kotrollera miljöpåverka och berör främst luft, vatte och buller. Luft å platse fis iga mätigar gjorda på luftkvalitete, me de äme som bidrar mest till försämrad luftkvalitet i läets tätorter är kvävedioxid och partiklar (M10) som skapas av fordostrafike. Fordostrafike på väg 576 (Bureserydsväge) är cirka 3330 Ådt eligt Trafikverkets trafikflödeskarta med teoretiskt medeldygsflöde. Av dessa 3300 fordo är ca 10 % tugtrafik. å e öppe väg krävs fordostrafik på cirka fordo för att det ska vara aktuellt att göra e ärmare värderig av luftkvalite. De ökade trafikmägde som e utbyggad av bostadsområdet iom plaområdet medför kommer ite upp i fordosmägder som gör att det fis risk att överskrida luftkvalitetsorme. Vatte Det fis iget ytvatte i området, me grudvatteivå är relativt högt. Det är viktigt att iga föroreigar sprids till grudvattet, vilket regleras i miljöbalke. Detaljplae bedöms ite påverka vattekvalitetsorme. Buller Området påverkas till viss del av buller frå befitlig trafik på väg 576, Burserydsväge. Trafikbullret frå väg 576 är ugefär 46 dba på 75 meters avståd frå väge (ekvivalet ljudivå per dyg) vilket ite överskrider Naturvårdsverkets riktvärde för utomhusivåer vid bostäder på 55 dba. Beräkige är gjord med bakhöjde 0,0 meter samt i blivade y fastighetsgräs och uta de påverka som de reda befitliga huse mella väge och de blivade ya bostädera ger. Beräkige är översiktlig och gjord med bullerberäkigsprogram Buller VÄG versio 8.6, Trivector AB. Bostäder väster om plaområdet bedöms ite störas betydligt mer på grud av geomföradet av detaljplae, särskilt ite då de ya gata är e återvädsgata. Detaljplae bedöms därför ite påverka riktvärde för buller. 15 (23)

16 Brad och explosiosrisk Farligt godstrasporter å väg 576 är de tuga trafike cirka 10% av totalt 3300 fordo/dyg eligt Trafikverkets trafikflödeskarta ( Atalet fordo som trasporterat farligt gods bedöms vara så pass få att iga åtgärder krävs för att förhidra olyckor. Bradvatteförsörjige behöver beaktas i de framtida exploaterige. Bradposter och flöde ska uppfylla gällade VAV-bestämmelser. Eligt VAV 83 skall det maximala avstådet mella bradpostera uderstiga 150 m. Befitliga bradposter som riskerar blockeras av byggad eller parkerig flyttas i samråd med räddigstjäste. Översvämig Det fis iget ytvatte iom plaområdet, me grudvatteivå är hög. å grud av detta ka grudvatteivå behöva säkas uder byggader och dagvatte tas omhad på lämpligt sätt. Det fis möjlighet för bostadsfastighetera att asluta sig till de kommuala dagvatteledige. Eligt avriigskarterige för Småladsstear fis det risk för översvämig i de ordöstra dele av plaområdet. Fördröjigsdamm som ka ta had om vattet är det kommer större mägder behöver aläggas för att udvika översvämig, se avsittet om dagvatte. Vid projekterig av fördröjigsdamm skall samråd ske med Räddigstjäste för att udersöka möjlighet att omhäderta släckvatte i fördröjigsdamme. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tidspla lae hateras med ormalt plaförfarade och ska efter samråd och graskig atas av kommufullmäktige. relimiär tidspla Beslut om samråd, Bygg- och miljöämde jui 2015 Samråd juli - oktober 2015 Beslut om graskig, Bygg- och miljöämde april 2016 Beslut om atagade, kommufullmäktige september 2016 Detaljplae vier laga kraft tre veckor efter att de atas av ämde om de ite överklagas. Geomföradetid Geomföradetide är på fem år och räkas frå de dage plae vuit laga kraft. Detta iebär att detaljplae ite får ädras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares bestridade uder dea tid. Huvudmaaskap Gislaveds kommu är huvudma för allmä platsmark (gatumark) och asvarar för utbyggad och uderhåll av dessa. Fastighetsägare asvarar för kvartersmark. Asvarsfördelig Asvaret att geomföra plae fördelas eligt följade: Kommue - utbyggad av gata på allmä plats Avtal Kommue ska träffa avtal med exploatör eller fastighetsköpare. 16 (23)

17 EKONOMISKA FRÅGOR Kostader Kostader som detaljplae geererar är framställa av detaljpla, gata samt G/C-vägar med belysig. Vatte samt avlopp som skall byggas ut vid försäljig av bostadstomter. I detaljplae är mark plaerad för bostadsädamål på kvartersmark. E latmäteriförrättig där bostadsfastighetera styckas av behöver göras. Itäkter Kommues itäkter kommer frå markförsäljig. laekoomi För att bygga ut området kommer kommue att ha utgifter för detaljpla, markköp, gator, vatte-, avlopp- och dagvattesystem, admiistratio med mera. Ikomster kommer frå kommade tomtförsäljigar, samt aläggigsavgifter för vatte och avlopp. Fiasierige kommer att ske via kommues ivesterigsbudget. KOSTNADSBERÄKNING Itäkt Tomtförsäljig Kostad lakostader Ny gata Ny Gc 40+84m ark Gågbaa y parkerig Belysig Rivig av skolbyggader Total kostad VA kostad VA (fiasieras av VA-taxa) Dike + dammar (fiasieras av VA-taxa) 17 (23)

18 TEKNISKA FRÅGOR Gator m.m De ya lokalgata och y parkerig vid Nordiskola kommer att aläggas av kommue. Utbyggad av G/Cväg kommer att ske i etapper. Etapp1 Rivig av skolbyggader och aläggig av utemiljö krig skola. Etapp 2 Utbyggad av VA samt dagvattehaterig. Alägga damm och y lokalgata. Vid utformige av gata etc skall kommues tillgäglighetsstrategi beaktas. Då måga mäiskor vistas och rör sig på området dagtid, kvällar och helger är belysig och trafiksäkerhet viktiga aspekter vid detaljprojekterige och de slutliga utformige. Vatte, avlopp och dagvatte Dagvatte ska så lågt som möjligt ifiltreras iom fastighete. Fler aslutigar är möjliga till de befitliga vatteoch avloppsledigara i Tallgata. Uppföljig bör ske vid bygglovsskedet med hjälp av huvudma för VA. När ya ledigar ska byggas ut ka dessa förläggas i gatumark. Geotekik Vid de södra bostadsfastighetera bör torve tas bort och marke fyllas ige med aat material. Fastighetsrättsliga frågor Servitut och ledigsrätt Servitut och adra särskilda rättigheter fis upptaga i fastighetsförteckige. Asvaret för att trygga rättighete för el- och teleledigar åvilar respektive ledigsiehavare. Detta ka ske atige geom ledigsrätt eller servitut. Fastighetsbildig Detaljplae iebär bildadet av 13 bostadstomter ellet 8 bostadstomter och för flerbostadshus. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Asvarig hadläggare för detaljplae är Claudia Figueroa bygg- och miljöförvaltige. I arbetet har dessutom stadsarkitekt Sve Hedlud, plaarkitekt Ted Krasby, plaarkitekt Fredrik Igstorp,, miljö-och hälsoskyddsispektör Maria Theli, exploaterigschef Mali Larsso, VA-chef Atti Vähäkari, gatuigejör Mats Kidlud, utveckligsledare Ageta Åhsberg, förvaltare vid fastighetsförvaltige Kut Vehole, fritidskotoret Aldijaa uskar Imsirovic, stadsträdgårdsmästare Ulrika Frimodig Lust deltagit. Gislaveds kommu, jui 2016 Claudia Figueroa laarkitekt Sve Hedlud Stadsarkitekt 18 (23)

19 Detaljpla för Nordiområdet, fastighete Åtterås 2:26 och del av Åtterås 1:42 i Småladsstear Gislaveds kommu, Jököpigs lä Behovsbedömig Om geomföradet av e detaljpla atas medföra betydade miljöpåverka ska e miljökosekvesbeskrivig (MKB) upprättas eligt 4 kap 34 i la- och bygglage (SFS 2010:00) och eligt 6 kap 11 Miljöbalke (SFS 18:808). Behovsbedömige görs för att utreda om geomföradet av e detaljpla atas medföra betydade miljöpåverka för vissa utpekade ädamål. latses förutsättigar laområdet sluttar i stort sätt uppåt frå öster till väster med som högst 158,3. Lägst är det dock vid parkerige öster om simhalle med e höjd på 147,7 och öster om parkerige stiger markehöjde åter ågot. Grudförhålladea vid platse för de två tidigast uppförda skolbyggadera samt pahuset är likartade meda grudförhålladea vid platse för idrottshalle skiljer sig åt. Vid skolbyggadera och pahuset är avstådet frå markyta till berg eller block litet och varierar mella 1 och 3 meter. De överlagrade lösa jordara består överst av ett ca 0,5 meter orgaiskt material, till största dele dytorv, däruder följer sad och mo med islag av grus och mjäla. Vid platse för idrottshalle påträffades iget berg ed till 6 meter uder markyta. Där består de lösa jordara frå markyta räkat av ca 0,5 meter orgaiskt material, dytorv, varuder följer huvudsaklige sad och mo, i ett par fall med islag av mjäla. Materialet är i huvudsak fritt frå ste och block. Vid översiktlig geotekisk udersökig för Nordiskola gjord av Sweco påträffades ste eller block i västra dele av plaområdet där marke är plaerad för bostäder samt vid aturmarke i sydöstra dele. Udersökige visar ett bergfritt djup om mist 1,7-4,0 meter uder markyta. Utdrag frå SGUs brusarkiv visar på ett djup till berg varierade mella 4-13 meter uder markyta meter frå plaområdet. I området som plaeras för bostäder öster om lokalgata och väster om skolområdet består marke eligt udersökige av överst ett lager av mulljord som uderlagras av ett skikt med högförmultad torv. Vid marke plalagd för bostäder i de sydligaste dele av området är torve det översta lagret. Däruder följer ett lager med sad som på e del platser är mullhaltigt och grusigt. Förutom vid marke plalagd för bostäder i södra dele av plaområdet följer ett lager med steig grusig sad. Sadig morä uderlagras all udersökt mark frå ca 1,0-1,7 meter uder markyta och fortsätter mot djupet. Småladsstear 1 (23)

20 Nordiområdet augusti 26, :42 Credits ot available. ortofoto [m] 1:2 000 Baserat på historike av verksamhete och platse bedöms riske för markföroreigar vara lite och iga vidare utredigar har gjorts. laes styrade egeskaper Nordiskola i Småladsstear håller på att byggas om. E del befitliga skolbyggader kommer att rivas. Syftet med detaljplae är att precisera det allmäa ädamålet till skola och att möjliggöra bostäder i området samt att förstärka och tydliggöra etréera till skolområdet. Det fis behov av att tillskapa ya bostadsfastigheter i Småladsstear. Nordiområdet ligger cetralt och viss kommualtekisk ifrastruktur är reda utbyggt. Marke iom plaområdet är delvis bebyggd med skolbyggader, idrott samt sportaläggigar och består delvis av skogsmark. Med de ya detaljplae kommer e större del av skogsmarke att bebyggas med bostäder och e kommual gata. I området väster om skolområdet som tas i aspråk för bostäder har ature har ett visst bevaradevärde i bryområdet. E del av aturmarke sparas och blir allmä platsmark med avädigsädamålet atur. E fördröjigsdamm aläggs på aturmarke i de södra dele av plaområdet. Ett svackdike som ska fördröja dagvattet aläggs i aslutig till aturområdet i väster som äve kommer försörja damme med vatte. å bostadsmarke i de västra dele av plaområdet fis i bryområdet skyddsvärda träd, äve vissa träd på adra platser i plaområdet ases med tide kua höga aturvärde. Därför iförs plabestämmelser om att vissa träd ite får fällas och att fälla träd kräver marklov. laes täkbara effekter Marke iom plaområdet bedöms som lämplig att bebygga och plaes påverka på miljö som lite. Iga miljömål, miljökvalitetsormer eller riksitresse påverkas. lae bedöms ite medföra betydade miljöpåverka och därmed behövs ige miljökosekvesbeskrivig. Gislaveds kommu, jui 2015 Claudia Figueroa Bilaga Namförslag, y lokalgata 20 (23)

21 Detaljpla för Nordiområdet fastighete Åtterås 2:26 och del av Åtterås 1:42 i Småladsstear Gislaveds kommu, Jököpigs lä BILAGA: CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Negativ påverka ositiv påverka Ige Berörs Kommetarer Stor Måttlig Lite Lite Måttlig Stor påverka ej Miljö Miljökvalitetsormer Iga MKN bedöms överskridas Miljömål (regioala) Detaljplae bedöms ite iverka på kommues arbete att å miljömåle. Eergi och aturresurser Befitlig ifrastruktur laområdets läge är positivt då det ligger i aslutig till befitlig ifrastruktur och bebyggelse, me ädå ite störade för bostäder Mark Hushållige av mark ases vara god då området till största del reda är aspråkstage mark, de skogsmark som exploateras bedöms ite ha ågot stort bevaradevärde. Vatte laområdet berör iget ytvatte, me grudvatteivå i området är hög och iga föroreigar frå gatumark ska spridas till grudvattet. Riksitresse Naturvård Kulturmiljövård Ifrastruktur Friluftsliv Jordbruk Kulturmiljö och ladskapsbild Stads- och laområdet ligger cetralt ladskapsbild vid ett skolområde och gestaltige av området är viktig. Formie Iom plaområdet och i ärhete av området fis iga käda formie. Marke är till största del exploaterad. Kulturhistorisk miljö Natur Naturreservat Natura 2000 Växt- och djurliv Biotopskydd Områdes- och störigsskydd 21 (23)

22 åverka på vatte Stradskydd Dagvatte Grudvatte Föroreigar Föroread mark Negativ påverka ositiv påverka Ige Stor Måttlig Lite Lite Måttlig Stor påverka Berörs ej Kommetarer I och med att området exploateras och ifiltratiosmöjlighetera miskar ökar dagvatte-avriige. Kommual dagvatteledig fis i Tallgata. Grudvatteivå i området är hög och iga föroreigar frå gatumark ska spridas till detta. Baserat på historike på platse bedöms riske för markföroreigar vara lite och iga vidare utredigar har gjorts Avfallshaterig Hälsa (plaes påverka på mäiskor) Buller, trafik Buller, verksamheter Luftkvalitet Rado Avfallshaterige ska lösas iom fastighete. lae bedöms ite medföra e stor ökig av trafik som ka leda till buller Området befier sig i ormalriskområde, därför ska radosäker byggatio göras Strålig, vibratioer och ljus Säkerhet Trafik GC-vägar förbättras Brad Explosio Översvämig Ras och skred Farligt gods Trasporter av farligt gods är relativt få och bedöms ite påverka plaområdet laer och program Översiktsplaer laläggig går eligt de fördjupade översiktsplae Gällade detaljplaer Uppdaterig av gällade detaljpla ågåede plaläggig Mellakommuala itresse Kommues bedömig Geomföradet ger mycket lite miljöpåverka Geomföradet ger viss, me ej betydade miljöpåverka Geomföradet riskerar att medföra betydade miljöpåverka Adra lokaliserigsalterativ bör utredas Miljöbedömig behövs Miljöbedömig behövs ite Hadläggare: Claudia Figueroa Datum: jui (23)

23 Namval ya lokalgata, Aveboksgata Förslag på ytt gatuam Namberedigsgruppe har fått i uppdrag att läma förslag på ytt gatuam till lokalgata i sambad med framtagadet av y detaljpla för Nordiområdet i Småladsstear. Bakgrud-områdesam Det aktuella området ligger iom område där gatora har am som hör till kategori träd och buskar. Befitliga gatuam är bl a Bokväge, Ekgata, Eegata och Furugata. Det aturliga är att e y gata i i området får samma amtema som befitliga gator. Gata i i området föreslås få gatuamet Aveboksgata. Burserydsväge Norr Bokväge FurugataNordiskola Aveboksgata Furugata Eegata Ekgata Namberedigsgruppes förslag är: att Aveboksgata aväds som ytt gatuam frå Furugata i i plaområdet I arbetsgruppe för amberedig igår: Guel Johasso, bygg- och miljöförvaltige Iree Ljugskog, kommusyrelseförvaltige Aika Blixth, kulturförvalige 23 (23)