SAMRÅDSHANDLINGAR. Detaljplan för kvarteret Gulsippan m.fl. inom Södergårdsområdet i Gislaved. Gislaveds kommun, Jönköpings län

Transkript

1 laes beteckig - Atage av F - Vuit Laga krat - Geomöradetide slut - Detaljpla ör kvarteret Gulsippa m.l. iom Södergårdsområdet i Gislaved Gislaveds kommu, ököpigs lä SAMRÅDSHANDLINGAR tökat örarade la- och bygglage (SFS 00:00) maj 0

2 SÅ HÄR GÖRS EN DETALLAN HÄR ÄR VI N! DRAG SAMRÅDS- REMISS Framtagadet av detaljplaer regleras i pla- och bygglage. å asöka rå t.ex. astighetsägare eller beställig rå tekiska kotoret beslutar bygg- och miljöämde att detaljpla skall arbetas ram. De örsta plaskisse utarbetas. De säds till berörda astighetsägare, lässtyrelse, kommuala mydigheter och sammaslutigar som har väsetligt itresse av örslaget. Aoserig sker i lokala dagstidigar. Förslaget ställs ut i kommuhuset och lokalt på t.ex. Bibliotek. Ett samrådsmöte aordas. SAMRÅDS- REDOGÖRELSE De sypukter som ramörts sammaställs i e samrådsredogörelse. Förslaget bearbetas med utgågspukt rå remissvare. GRANSNING Det ya örslaget ställs ut ör graskig. Aoserig sker i lokala dagstidigar. Berörda uderrättas med brev. Graskigstide är ormalt veckor. der tide ka amärkigar ramöras skritlige till Gislaveds kommu, 0 Gislaved. Dessa redovisas i ett utlåtade som eter graskigstide skickas till de som ite ått sia amärkigar tillgodosedda. ANTAGANDE laörslaget atas av kommuullmäktige eller av bygg- och miljöämde. ÖVERLAGANDE Atagadet aslås på kommues aslagstavla. De som seast uder graskigstide lämat skritliga sypukter som ite har blivit tillgodosedda uderrättas med brev. Dessa har tre veckor på sig att överklaga kommues beslut till Mark- och miljödomstole vid Växjö tigsrätt. Överklaga skickas till Gislaveds kommu, 0 Gislaved. LAGA RAFT Beslutet om atagade vier laga krat är tide ör överklagade har gått ut och ige valt att överklaga plae. Lässtyrelse ka på eget iitiativ pröva och upphäva beslutet. Om plae överprövas vier plae laga krat örst då äredea är avgjorda och plae godkäd. Se mer på Boverkets hemsida:

3 INNEHÅLLSFÖRTECNING. Hadligar. Sammaattig. labeskrivig. laes syte och huvuddrag. ladata. Markägoörhållade. Tidigare ställigstagade.. Översiktsplaer.. Detaljplaer 0. Förutsättigar, örädrigar och kosekveser.. Natur.. Geotekiska örhållade.. Föroread mark.. Forlämigar och kulturmie.. Bebyggelse..6 Gator och traik.. Tekisk örsörjig 0.6 Miljö, hälsa och säkerhet.6. Miljökvalitetsormer.6. Rekreativ och social aspekt.6. Barperspektiv.6. Brad- och explosiosrisk.6. Översvämig. lakarta och plabeskrivig.. Allmäa platser.. vartersmark.. Egeskapsbestämmelser 6. Geomöraderågor.. Orgaisatoriska rågor.. Ekoomiska rågor.. Tekiska rågor.. Fastighetsrättsliga rågor. Medverkade tjästemä 0. Behovsbedömig. latses örutsättigar. laes styrade egeskaper. laes täkbara eekter. Bedömig. Bilagor Checklista behovsbedömig 6 ()

4 " " " ". HANDLINGAR labeskrivig lakarta med grudkarta och bestämmelser Gislaveds kommu Norr ököpig Halmstad Väg 6 Nissa " " " " " " " " " " " " " ()

5 Sörgårdes örskola Daska väge Sörgårdsrodelle. SAMMANFATTNING Flygoto över plaområdet rå ordväst geärlig plaområdesgräs. laområdet är belagt i södra Gislaved söder om Daska väge blad villabebyggelse i Södergårdsområdet. Vid ramtagadet av detaljpla is iom plaområdet e örskola, moské, återviigsstatioer samt e allmäa parkerigar. laområdets area är på cirka, hektar och ägs till största del av Gislaveds kommu. Gislaveds kommu har som avsikt att pröva markes lämplighet ör verksamhetslokaler med tillhörade ytor och uktioer åt bar och utbildigsörvaltige. laes syte är att blad aat ädra markavädig på utpekade område av astighete Gislaved : och Gislaved : rå allmä plats till kvartersmark. Detaljplae strävar äve att säkerställa ädamålet ör astighete Gulsippa och Gulsippa till rådade örhållade, skol- respektive cetrumädamål. Gällade detaljplaer rå tidigt 0-tal pekar ut kvarteret Gulsippa som Ch - område ör cetrumbebyggelse. Fastighete Gulsippa är begräsat till både yta och ädamål ör att möjliggöra örskolas utvecklig. Av de aledige behöver allmä platsmark tas i aspråk. Gislaveds kommu har tidigare beviljat bygglov ör återviigsstatioer och vid prövig av y detaljpla ska aläggige säkerställas på e lämplig plats. Återviigsstatioera kommer att placeras på aa mark utaör plaområde. arkerigsområdet upphör som allmä plats och plaläggs som kvartersmark - parkerig. Detaljplae öreslår att verksamheter som ryms iom ädamåle skola, cetrum samt parkerig tillåts iom området. ()

6 6 ASSGATAN DANSA VÄGEN 0 : Samrådshadligar - Detaljpla ör kvarteret Gulsippa m.l. iom Södergårdsområdet i Gislaved LOTET 6 0 s arkerig : ÄGLAN 6 STGATAN AN LILLEGÅRDSGATAN 6 ROSEN ROSGRÄND 6 GLSIAN Förskola arkerig Förskola 6 0 Återviigsstatioer : STAVGATAN STAVGA 0 RIBBAN 6 0 ANGRÄND SGATAN 0 LILEGRÄND 6 LILEGRÄND 0 6 LILAN DANSA VÄGEN 6 LILAN 6 FÖRE 6 Beitlig markavädig 6 0 ROSGRÄND SÖRGÅRDSVÄGEN ga: 6 ga: SÖRGÅRDSVÄGEN Moské - BLÅ- SIAN EFTER Illustratio ör möjlig ramtida markavädig. 0 ROSEN : 6 arkerig ga: - BLÅ- SIAN 0 GLSIAN Moské : : arkerig : ÄGLAN Förskola Lek/ temiljö 6 () 0 Bollpla OMASSGATAN STAVGATAN STAVGATAN Bollpla LREN 6 00 LOTET 6 0 arkerig 6 : : 0 LREN STGATAN DANSA VÄGEN 0 GRÄND : DANSA VÄGEN LERGÖEN RIBBAN 6 LAN L OMASS S :

7 Detaljpla ör kvarteret Gulsippa m.l. iom Södergårdsområdet I Gislaved Gislaveds kommu, ököpigs lä. LANBESRIVNING. LANENS SYFTE OCH HVDDRAG Det is behov av ler örskoleplatser i Gislaved och ör att tillgodose behovet udersöks möjlighete att utveckla de reda etablerade Sörgårdes örskola. Fastighete Gulsippa sakar stöd i detaljpla S ör e utvecklig av verksamhete. Istället utreds möjlighete att utveckla skolverksamhet på ärliggade astigheter. Beställig av e y detaljpla har ikommit rå tekiska örvaltige till bygg- och miljöämde där ma öskar pröva skolädamål ör astighete Gulsippa och e del av astighete Gislaved :. Bygg- och miljöämde beslutat att de augusti 0 gett bygg- och miljöörvaltige detta uppdrag. Bar- och utbildigsörvaltige har som avsikt att öka Sörgårdes örskola rå beitliga yra till totalt åtta avdeligar med e kapacitet ör cirka 0 bar. Byggade uppörs och örvaltas av astighet- och serviceörvaltige. Sytet med detaljplae är att möjliggöra uppöradet av e örskola med tillhörade ytor och uktioer geom att ädra delar av astighet Gislaved : markavädig rå allmä plats med kommualt huvudmaskap till kvartersmark. Fastighetsägare av Gulsippa har ett avtal med Gislaveds kommu om yttjaderätt på marke söder om si astighet och öskar å köpa marke ma yttjar. ommue ställer sig positiva till e örsäljig me ör att möjliggöra detta måste marke som tas i aspråk plaläggas till kvartersmark. Iom plaområdet is det äve återviigsstatioer som ska säkerställas på e lämplig plats. För att möjliggöra e gysam utvecklig av örskola med tillhörade ytor och uktioer behöver återviigsstatioera placeras utaör plaområdet. Återviigsstatioeras ya placerige blir på astighete Äge söder om Gräthultsväge. Detaljplae öreslår e ädrig av de allmäa parkerige mella Daska väge och Rosgräd som ligger på astighetera Gislaved : och Gislaved : till kvartersmark parkerig. Ädrige till kvartersmark möjliggör att kommue ka hyra ut parkerigsplatser, parkerige ka ägs privat samt att det is e byggrätt på parkerigsyta.. LANDATA laområdet ligger i de södra delara av Gislaved. Söder om plaområdet ligger bostadsområdet Södergårde och orr om ligger bostadsområdet Ludåkra. laområdet gräsar till villaområde på samtliga sidor med udatag ordväst där plaområdet gräsar till kvarteret Liea som är ett hadelsområde. laområdet har e yta på cirka, hektar.. MARÄGOFÖRHÅLLANDEN Gislaveds kommu äger astighete Gislaved :, Gislaved : och astighete Gulsippa. Fastighete Gulsippa ägs privat. Bilde på ästa sida visar de mark som kommue har örogaderätt över. Blåmarkerade ytor på bilde visar yttjaderätter som avtalats mella kommue och yttjare ör att möjliggöra ör yttjare att bedriva ett bestämt ädamål på kommual mark. Nyttjaderätte öster om Gulsippa har teckats med Materialbolage och Sveska Förpackigs och Tidigsisamlige AB där ma ått bygglov ör att uppöra ()

8 återviigsstatioer. Nyttjaderätte söder om Gulsippa har teckats med Bosiska Islamiska Föreige där öreige år yttja ca 00 m kommual mark till eget ädamål. ommue erhåller ige ersättig ör yttjaderättera. teckades ett avtal mella kommue och Alliasörsamlige (tidigare ägare av astighete Gulsippa ) om att Alliasörsamlige ska tillhadahållas parkerigsplatser på de allmäa parkerigsplatse mella Rosegräd och Daska väge. Avtalet har överlåtits till uvarade astighetsägare ör Gulsippa. o Norr Gislaved : Gulsippa Gulsippa Gislaved : laområde Fastighetsgräs ommuägd mark Nyttjaderätt ()

9 . TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN.. ÖVERSITSLANER De ördjupade översiktsplae (FÖ) ör Gislaved som är atage av kommuullmäktige 0 pekar ut astighete Gulsippa och som skolområde och astighete Rose som bostadsområde. Resterade mark iom plaområdet pekas ut som gröområde. I detaljpla regleras astighete Gulsippa till cetrumädamål och astighete Rose plaläggs rå bostadsområde till allmä platsmark, park. Delar av astighetera Gislaved : och Gislaved :, öst om kvarteret Gulsippa, plaläggs till kvartersmark skola. Gröområdet söder om Gulsippa som avgräsas av astighete och gåg- och cykelväge plaläggs till kvartersmark cetrum. Gröområdet på astighetera Gislaved : (G :) och Gislaved : (G :), väst om Gulsippa, plaläggs till kvartersmark parkerig. Avvikelser rå FÖ:e:. Fastighete Rose plaläggs till allmä platsmark, park.. Fastighete Gulsippa plaläggs till cetrumädamål.. Delar av astighetera Gislaved : och Gislaved : plaläggs till kvartersmark, skola.. Del av astighete Gislaved : plaläggs till kvartersmark, cetrum.. Delar av astighetera Gislaved : och Gislaved : plaläggs till kvartersmark parkerig. G : G : Daskaväge Gulsippa Rose Gulsippa artutdrag ur FÖ 0. laområdesgräs Huvudväg tredig y örbidelse Gåg- cykelväg Skolområde Detaljplaelagt gröområde Beitlig bostadsområde Hadelsområde Beitlig idustriområde Detaljplaelagd ej utbyggt bostadsområder ()

10 Då örslaget till detaljpla ite är i elighet med FÖ:e upprättas detaljplae med utökat plaörarade där kommuullmäktige tar beslut om atagade. Bortsett ovaämda avvikelse strävar detaljplae eter att uppylla FÖ:es adra beslutade målsättigar. tdrag ur de ördjupade översiktsplae ör Gislaved: Gislaved är kommues cetralort. Tätortera ska utvecklas eter sia särdrag. Tätortera ska i örsta had utvecklas geom örtätig. Tätortera ska byggas iirå och ut och outyttjad mark ska avädas ör bostadsbebyggelse samt service. Bebyggelsemiljöer ska hålla e hög stadard med god arkitektur och med häsy till ekologisk och social hållbarhet. Eergirågora ska särskilt beaktas. Mark och plalagda område ska ias ör olika typer av verksamheter och olika boedeormer Nya verksamheters speciella krav på lokaliserigar ska beaktas. Vattet i tätortera ska lytas ram. Mötesplatser ör mäiskor ska prioriteras. E mågald av bostadsområde, upplåtelseormer och bostadstyper ska tillskapas. Tätorteras ärströvområde ska beaktas i ördjupigara. Område ör ya och ramtida idrottsaläggigar ska udersökas. 0 ()

11 .. DETALLANER laområdesgräse överskrider tre detaljplaer; S0, S6 och S. I Samtliga detaljplaer togs speciika geograiska ytor i aspråk som asågs vara ödvädiga ör geomöradet av detaljplaes syte. I de övriga oberörda ytora i detaljplaera S0, S6 och S örblir bestämmelsera oörädrade. ommue bedömde att plaarbetet hade varit ör omattade och ite elig med detaljplaes syte om samtliga tre detaljplaer ikluderats i plaörslaget. Nordvästra dele av detaljplae S0 tas med i plaområde ör att kua möjliggöra e hållbar agörig till de plaerade verksamhetslokalera samt säkerställa aturmarke. Nordöstra dele av detaljpla S6, som plalagdes ör allmä plats, ikluderas ör att säkerställa parkerigsplatser och aturmark. I orra dele i detaljpla S möjliggörs cetrumädamål ör kvarteret Gulsippa som beteckas med Ch på plakarta. Bestämmelse var e geerell bestämmelse som möjliggjorde ett kommersiellt, socialt eller kulturellt ädamål. I detaljpla S plalades kvarteret Gulsippa ör verksamheter som kyrka, daghem, livsmedelsbutik och olktadvård. Bestämmelse Ch har utgått som bestämmelse och i detaljplae ersatts Ch med bestämmelse C cetrum ör astighete Gulsippa. Ädamålet cetrum är e geerell avädigsbestämmelse som tillämpas ör område som är avsedda ör hadel, service, samligslokaler och adra verksamheter som ligger cetralt. ommue bedömer att de ädamål som ryms iom cetrum ite är lämpliga ör platse och e preciserig som begräsar avädigsområdet tillämpas. S S 6 S S 0 Ny detaljplas plaområdesgräs Beitliga detaljplaers plaområdesgräser ()

12 . FÖRTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH ONSEVENSER.. NATR Iom plaområdet rådet det små höjdskillader med e svag lutig mot öster. Större dele av aturområdet är bevuxe med riväxade lövträd mestadels björk och två sälgar. De två sälgara skyddas i pla på grud av deras åtalighet på platse och som miljövårdsträd ör de biologiska mågalde. Sälge blommar tidigt och ger öda åt pollierade isekter är iget aat is att äta. Iom plaområdet is äve e ek (eda ädellövet iom plaområdet) på ramsida av örskola, lägst med Sörgårdsväge, och islag av tall på astighete Gulsippa. Björkara utmed bägge sidor om Daska väge utormar e allé som är betydade i hur gaturummet upplevs. När dessa blir dåliga byts de ut alltetersom ör att bevara platses karaktär. De riväxade träde i och ärmast skolområdet har e mycket viktig roll i att skydda bares vistelseytor geom beskuggig me utgör äve e rolig och kreativ utomhusmiljö ör örskola. Träde i både skolas vistelseytor och moskés gröytor är karaktäristiska ör området och hur platse upplevs. Av de aledige skyddas dessa träd i pla och år edast ällas om de är sjuka eller utgör e säkerhetsrisk. Iom området is yra öppa dike som har uktioe att omhäderta vatte som ite sjuker er i marke och leda det till de kommuala dagvatteledige. Söder om plaområdet i södergåede riktig och bortom Gislaveds tätort sträcker sig aturmark som har e cetral roll ör både omhädertagade av dagvatte me ramörallt ör de biologiska mågalde ör Södergårdsområdet. Förskolas plaerade tillväxt resulterar i att aturmark på cirka 000 m plaläggas som kvartersmark (rödmarkerad område SOLA i bilde eda). Av dessa är e yta på cirka 00 m avsedd ör vegetatio där ige parkerig eller upplag år aläggas. Iom e yta på cirka 00 m av 000 m år träd edas ällas om de är sjuka eller e säkerhetsrisk. Med dessa bestämmelser säkerställs att det tillkoma kvartersmarket till största del örblir gröt. Gröområdet väst om Sörgårdsväge (gulmarkerad område) plaläggs till atur vilket blir ett tillskott med gröyta på cirka 00 m. I tidigare detaljpla utpekades platse som cetrumädamål med byggrätt. NATR SÖRGÅRDSVÄGEN SOLA DANSA VÄGEN BÖRSOGEN ()

13 .. GEOTENISA FÖRHÅLLANDEN År 6 gjordes e grududersökig ör området av VIA AB. dersökige visade att marke öst om kvarteret Gulsippa består av torv och dy som i regel har dålig bärighet. Geom borrprove som gjordes på e större geograisk yta visar resultate att marke öst om kvarteret Gulsippa består av torv och dy på ett djup mella 0, till meter. Torv i regel bör ite vara ett hider ör byggatio me markuderlaget behöver schaktas bort och ersättas med material som har lämplig bärighet. Grududersökig bedöms vara tillräcklig ör detaljplaes syte. Bilde eda visar kvarteret Gulsippa med beitlig bebyggelse. laerad exploaterig behöver ta häsy till geomörd grududersökige som visar att markuderlaget består av torv och dy. laområdesgräs varteret Gulsippa Beitlig bebyggelse laerad exploaterig 0, -,0 m torv och dy,0 -,0 m torv och dy Löst - halvast mjäla, mo och sad Bilde till höger visar e terrägskuggig ör plaområdet. latse är ett tätt trädtäckt myrmarksområde som dräerats ia eller uder 60 talet. Bilde visar hur torv ersätts med bärigt uderlag uder beitlig bebyggelse. å grud av markes ursprug säkerställs dräerige/dagvatte i detaljpla. RADON Rado är e ädelgas som bildas är det radioaktiva grudämet radium söderaller. Vid söderallet säds strålig ut vilket ka skada cellera i lutvägar och lugor. Rado ka ias i berggruder, grudvatte och byggmaterial. E radomätig utärdades de 6 mars 0 av BG AB iom plaområdet där örskola ska byggas. Mätigara utärdades med direktavläsade markradomätare på tre pukter där med öljade resultat:. kbq/m. 0 kbq/m. kbq/m Resultatet av mätigara visar på låg- och ormalradomark. Byggatio rekommederas apassas till ormalradomark vilket iebär att åtgärdskrav är radoskyddad utörade. För mer ()

14 iormatio gällade rekommederade byggatios apassigar se separat dokumet... FÖRORENAD MAR 6 söktes det bygglov ör daghem, tadpolikliik och butik i de två beitliga byggadera på astighete Gulsippa. geär 0 år seare söktes bygglov ör ombyggad av örre detta olktadvårdslokale (byggade ärmast Daska väge) till ritidshem och öreigslokal. Att det tidigare har uits e tadvårdskliik i byggade medör risk ör att kvicksilver is kvar i avloppsledigar. Då det ite is ågo dokumetatio om att saerig av kvicksilver utördes i sambad med att tadvårdskliike lades er behöver byggade rivas med örsiktighet. Det ka ias golvbruar och avloppsrör som är öroreade med kvicksilver. Det ka också ias tidigare golvbruar (och därmed avloppsrör) som vid ombyggade till ritidshem täcktes över och ite lägre är syliga. Riske ka äve ias att gamla avloppsledigar har spruckit och läckage av kvicksilverhaltigt vatte har skett till omgivade mark uder byggade. vicksilver är e gitig metall och ett valigt miljögit. Därör ska spridig av ämet i möjligaste må udvikas. Ia rivig av byggade där tadvårdskliike har legat bör e amäla om saerig eligt miljöbalke göras. Farliga äme som kommer ut i miljö blir otast kvar, om iga åtgärder tas a riskerar äme sippra ut i grudvatte och vattedrag och örorea sedimet. Spridig påverkas av ederbörd, grudvatterörelser, biologiska processer och mäskliga aktiviteter... FORNLÄMNINGAR OCH LTRMINNEN Byggade på astighete Gulsippa, tidigare Alliaskyrka, är ritad av arkitekte er Rudestam på 0-talet. Byggade ritades som kyrka med tillhörade lokaler åt Alliaskyrka i Gislaved. 0 övertog Bosiska Islamiska öreige byggade och de omvadlades till moské och ia dess har både musik- och riskola bedrivits i byggade. Byggades historiska och kulturhistoriska karaktärsdrag år ite örvaskas ( kap BL). Byggade år ite rivas. Evetuella örädras ska göras med varsamhet och vid om- och tillbyggad ska ursprugligt utörade, materialval och ärgsättig vara vägledade. Byggades karaktär med vit träasad och utormig ska bevaras. Det påtagliga och karaktärtypiska säteritaket och kopparklädda spira ska bevaras i både utormig och material. Äve byggades östersättig ska bevaras. Vid om- och tillbyggad ka beitligt asad- och taktäckigsmaterial bytas ut me då till ett likvärdigt material med samma egeskaper och kvalité. Föster/österöppigar och dörrar/dörröppigar ska vid ombyggad till orm, idelig och proportioer vara lika ursprugligt utörade. Iom plaområdet is iga käda orlämigar och iga ytterligare utredigar behöver geomöras. Däremot is eligt kap 0 i ulturmiljölage skyldighet ör arbetsöretagare att omedelbart avbryta arbetet och amäla till Lässtyrelse om orlämig skulle påträas uder arbetet. ()

15 .. BEBYGGELSE Vid ramtagadet av detaljplae as tre byggader iom plaområdet. Byggadera ärdigställdes mella mitte av 0- och börja av 0-talet. Byggadera på astighete Gulsippa uppördes ör ädamål som tadvårdskliik, matbutik och daghemsverksamhet. För att tillgodose parkerigsbehovet ör dessa cetrumädamål tillkom parkerigsplatse vid Rosgräd. Seda mitte av 0-talet har det på astighete drivits örskoleverksamhet och itilliggade parkerig, allmä parkerig, har servat örskola och agräsade astigheter med parkerigsplatser. Tredje byggade, mer käd som Alliaskyrka, på astighete Gulsippa uppördes av Alliasörsamlige ör religiösa ädamål. Ä idag aväds byggade ör detta ädamål. Byggade skyddas i pla ör dess kulturhistorisk värde ör området samt ör sia karaktärsdrag. der tidsperiode 60-0-talet som bostadsområde växte ram i områdea Ludåkra och Södergårde som ligger orr respektive söder om plaområdet. Bebyggelse i dessa två bostadsområde präglas av variatio och mågald; byggadshöjder (allt rå e till två våigar), asadmaterial (trä, tegel och i viss må puts) och uktioer (riståede-, par- och kedjehus) varierar. Ludåkraområdet består rämst av villabebyggelse och grupphusbebyggelse rå 60- och 0-tale. Typiska material är trä, tegel och mexitegel. Stora delar av området plaerades på 0-talet eter SCAFT (Stadsbyggad, Chalmers, Arbetsgrupp För Traiksäkerhet), där sytet var att separera traikslag. Södergårdsområdet har e villabebyggelse rå 0-talet med typiska material som mexitegel och mörkt målat trä och karaktärsdrag med mycket buskar, häckar och staket. Geerellt har huse e till e och halv pla med sadeltak eller e pla med källare och valmat tak. Området är väldigt tidstypiskt och å hus har byggts om. Det är ature och topograi som särskiljer Södergårdsområdet rå adra bostadsområde. Väst om plaområdet is etablerad hadel i orm av blomhadlare och besimack. geär 00 meter östlig riktig lägs med Daska väge is Sörgårdsskola. Gisle som är kommues populäraste rekreatios område där ma ier simhall, gym, idrottshallar med olika SÖDERGÅRD LNDÅRA Sörgårdsskola Flygoto över plaområdet rå öster, 0. ()

16 sporter att utöva samt aturområde is på e räckvidd på 00 meter orr om plaområdet. Fortsatt ordlig riktig cirka 600 meter rå plaområdet is Gislaveds cetrum. TILLGÄNGLIGHET E y byggad ska eligt lag utormas så att de är tillgäglig och avädbar ör persoer med edsatt rörelse- och orieterigsörmåga. Tillgäglighete ska prövas vid bygglov och tekiskt samråd. Tillbyggader eller ädrigar i beitliga byggader ska eligt lag utormas så att de är tillgägliga och avädbara ör persoer med edsatt rörelse- eller orieterigsörmåga. Vid prövig ska häsy tas till beitliga örutsättigar. Nivåskillader iom plaområdet behöver has i åtake. TRYGGHET OCH SÄERHET Otrygghete ska så lågt som möjligt byggas bort, geom att till exempel udaskymda platser och siktskymmade vegetatio tas bort samt att bra belysig is i området. Evetuell bebyggelser bör utormas ör att örsvåra klotter och aa skadegörelse. 6 ()

17 ROSGRÄND ga: : 6 ga: SÖRGÅRDSVÄGEN -..6 GATOR OCH TRAFI GATNÄT OCH ANGÖRING Daska väge är plalagd som allmä platsmark - gata. Detta iebär att kommue är huvudma och bekostar drit och uderhåll av gata. De högst tillåta hastighete på väge är 0 km/h. tirå möjliga ställigstagade gällade placerig av y örskolebyggad samt begräsad aturmark som år tas i aspråk ör exploaterig kvarstår å möjligheter ör parkerig- och agörigslösigar ör skolverksamhete. Beroede på placerige av örskolebyggad ka två separata parkerigsytor möjliggöras; e yta ör besökare och e ör persoal och varutrasport. Säkerhetsaktor ökar med två separata parkerigsytor då besökare ite kommer i kotakt med trasportordo. Detta är e av lertal lösigara som detaljplae möjliggör. Detaljpla pekar ite ut e speciik plats ör parkerigar eller hur dessa ska arrageras uta istället möjliggör att astighetsägare löser situatioe på ege kvartersmark. Dock reglerar detaljplae var i- och utart år aordas. Avsikte med dea reglerig är att kommue har örogade över utarteras placerig ör att upprätthålla traiksäkerhete på Daska väge. E aktor som ytterligare ka örbättra traiksäkerhete och lödet igeom besöksparkerig är att arragera två separata agörigsmöjligheter. Västra agörigsplatse (eligt illustratioe) till besöksparkerige möjliggör edast iart meda de östra agörige möjliggör utart. Dea lösig iebär att 6 biltraike ebart år köra i ekelriktig (väst till 0öst). Beitlig : örskolebyggad, byggade ärmast Daska väge, avses rivas i sambad med att e y LOTET bebyggelse ärdigställs. Markyta som byggade rigör möjliggör persoalparkerig samt godsmottagig. För att bidra till e säkrare vistelsemiljö är det lämpligt att särskilja bar och besökare rå tygre trasportordo. Skolverksamhete bör ölja kommues parkerigsorm 0 STET och ska lösa parkerigsbehovet iom ega astighete vilket seda behadlas i bygglovsskedet. BLÅ- SIAN GLSIAN Beitlig Förskola LILLEGÅRDSGATAN 0 6 : DANSA VÄGEN LILEGRÄND LILAN ÄGLAN STAVGATAN STAVGATAN M Bollpla d LOTET () 6 ROSGRÄND 6 0 Beitlig agörig SÖRGÅRDSVÄGEN : 0 STGATAN DANSA VÄGEN OMASSGATAN LREN LREN 0 RIBBAN 6 LAN 6 0 STAVGATAN Möjlig agörigslösig 0 Ädamåle som detaljplae medger, skol- och cetrumädamål (samligslokal) är ädamål 6 ARERING 6 : hämtig av bar. Samligslokale är mest besökt uder religiösa högtider. arkerigsbehovet : 0 ga: - tryck på parkerigsplatser vid speciika tillälle och då är det viktigt att behovet av parkerig möts upp. BLÅ- LERGÖEN SIAN ROSEN : 6 GLSIAN : ÄGLAN ersoalparkerig & Varuleveras Ny Förskola Bollpla OMASSGATAN Besöksparkerig med rekveta besök uder speciika tidpukter. Skola har mest besökare vid lämig och ör ädamåle iom plaområdet sett över e vecka ases ite vara högt. Däremot is ett högt 00 6 : : 0 STGATAN DANSA VÄ 0 RIB 0 0

18 I tidigare detaljpla utpekades parkerige vid Rosgräd som allmä parkerig. arkerige sytade i att örsörja matbutike, tadvårdskliike, daghemmet och alliaskyrka med ästa 60 parkerigsplatser. Seda 0-talet har örutsättigara örädrats och parkerige ases ite lägre uppylla ett allmäyttigt ädamål. Matbutike samt tadvårdskliike har seda mitte 0-talet upphört på platse. ommue bedömer ite att parkerige lägre yller e allmä uktio då parkerige aväds ebart av skola, samligslokale (som har ett avtal med kommue på parkerigsplatser) och boede iom området. Skola samt samligslokale bör rämst lösa sitt parkerigsbehov på ege kvartersmark. Istället öreslås parkerige på allmä plats plaläggs till kvartersmark - parkerig. Sytet kvarstår me istället ka platse ägas och drivas privat samt att e byggrätt möjliggöras. ommues avsikt är att kvarstå som huvudma. Vid behov ka kommue hyra ut parkerigsplatser till behövade. BILTRAFI E traikmätig ör Daska väge gjordes uder åtta dagar (00-0) och visade på e årsdygstraike på cirka 0 ordo/dyg. tav dessa var, % tug traik. I valiga all ases tug traik vara ordo som är tygre ä, to. Mätige ka vara e aig missvisade då tekike som mäter traiklödet edast mäter lägde på ordo och ite vikte. å Daska väge is äve arthider placerad på två platser med ära aslutig till skolområdet vilket medverkar i säkta hastigheter. Det är möjligt att åta ler åtgärde ör att äu mer säka hastighete om detta bedöms ödvädigt. tökige av örskola ases ite påverka biltraikmägde mer ä margiellt på Daska väge. OLLETIVTRAFI Närmaste busshållplatse is cirka 0 meter rå plaområdet på Södra Storgata strax orr om Sörgårdsrodelle. Resecetrum ligger ugeär km rå plaområdet med örbidelser till blad aat ököpig och Väramo. RISINTRESSEN Iom plaområdet is iga riksitresse. De ärmast liggade riksitressea är riksväg 6 som ligger ca 0 meter rå plaområdet och Gräthultsväge (södra iarte) som ligger kappt 00 meter rå plaområdet. lae bedöms ite ha e egativ påverka på dessa riksitresse. GÅNG- OCH CYELVÄGAR 0 togs ett hadligsprogram ram ör utbyggad av gåg- och cykelvägar (GC-väg) ör Gislaved kommu. Åtgärdera sytar till att bygga ut och örbättra GC-vägätet i kommue, öka örutsättigara ör e trevlig och säker upplevelse samt att motivera ler ivåare till att cykla och gå. Med de plaerade tillväxte av örskola blir beitliga GC-vägar betydade ör e bra och hållbar utvecklig av området. Att välja cykel som trasportmedel ska vara ekelt och säkert. Blå lije i illustratioe (se ästa sida) visar plaerad utbyggad av gåg- och cykelvägar uder år 0-0. Eter att hadligsprogrammet atagits har kommue studerat och kommit ram till att plaerad cykelväg lägs med södra sida av Daska väge ite bedöms vara ödvädig då det is e beitlig GC-väg lägs med orra sida av gata. GC-väge i ordlig riktig rå plaområdet i riktig mot Gisle plaeras byggas ut. Att det is tillgåg till GC-vägar är e örutsättig som kommue strävar upprätthålla. ommue aser att GC-vägar ska is till och rå plaområdet me äve iom plaområdet. Däremot astställs ite beitliga eller plaerade GC-vägar i detaljpla av de aledige att ite örsvåra e evetuell lytt av GC-väg. Istället ska plae vara möjliggörade vid behov av omplacerig eller plaerig av ya vägar iom området. å allmäplats atur och gata ka kommue alägga GC-vägar. ()

19 Gisleparke gata Ishall GISLE Daska Skogs- kyrkogård väge SÖDERGÅRD äge tdrag ur GC-plae rå 0. Nissa laområde Beitlig gåg- och cykelväg rioritet (0-0) Visio Statlig väghållare Idrottsplatser/aläggig Elljusspår Gislaveds våtmark appeled Till Till Retele ()

20 Växthus Växthus ³ ³ ³ ³ Bollpla Bollpla Ø ³ ³ 6 ³.. TENIS FÖRSÖRNING VATTEN OCH AVLO ommuala ledigar ör vatte och avlopp is i Daska väge, Rosgräd och på östra sida av kvarteret Gulsippa. Ledigar går äve geom astighete Gulsippa. Fastighetera är idag asluta till beitliga ledigar. Det is möjlighet ör ya aslutigar. Vid evetuella lytt av kommuala ledigar bekostas av exploatöre. DAGVATTEN ommues tekiska kotor har gjort e beräkig på hur mycket dagvatte som ska omhädertas på de ega astighete ör att ite belasta de kommuala ledigara mer ä dages belastig. Beräkige gällar skolas expasio samt de dagvatte de geererar. I uträkige har ma utgått rå att 0, hektar blir hårdgjort ör exempelvis parkerig, huskroppar och vägar. Resultatet av dea räkig visar på att m dagvatte (iklusive klimataktor på %) ska kua omhädertas lokalt. Dagvatte ka omhädertas geom magasi, öppet dike eller ikorporera i örskolas ri-/ lekytor. Fastighetsägare är skyldig att redovisa vid bygglovs prövige hur ma löser dagvattet. laområdesgräs Vatte ledig Spillvatteledig : laområdesgräslilan 0 Lr Gislaveds Eergi,,0 0, 0, 0, 0,6 0, 0, : 6, 0,0 LINNEAN TLANGRÄND LILLEGÅRDSGATAN 6 0 LINNEAN 0 6 6, 0 6,6, LILEGRÄND LILAN 6, 66, 6, G 6 LILLEGÅRDSGATAN 6 6, Dagvatteledig Telia Skaova Bigget 0 6, DANSA VÄGEN 6, 6, 6, 6 6 6, 6, 66, 6, 6, 6 66, DANSA VÄGEN 6, 6, 6, 6, LILEGRÄND 6 ««66, , 6, 6, 6, 6, , ROSEN 6 ROSGRÄND ga: 6 6 : 6 6,66, 6, 6 6, ROSEN 6, 6, 6 ROSGRÄND 6,6 6, 6, 6, 6 : 6 6,66, 6, 6, 6,6 ga: 6 ga: SÖRGÅRDSVÄGEN 6, 6,6 6,0 6 SÖRGÅRDSVÄGEN 6, 6, 6, 6, 6, 6, 6, 6, 6,6 6, 6, 6, 6, () 6 Rör0 6, 6, p 6, 6 xv V0 HASSELGATAN p 6, 6 6 GLSIAN 6 FLÄDERN 6 A6 60, : 60 : 6, 6, 60,6, 6, Sörgårdsrodelle BLÅ- SIAN BLÅ- SIAN 6, GLSIAN 6 6, 6, 6 6, 60, : 6 60 : 6, 6, 60,6, 6, 6, 6, 6, 6, V xv «60, ÄGLAN M,, 60, 60 ÄGLAN M M, d d d p M 0 d d M M d d M OMASSGATAN STAVGATAN STAVGATAN LOTET 6 Rör00 60 LREN OMASSEN : 6, 6,6 GRÄND : 0 STGATAN DANSA VÄGEN 60, 60,,6,,,,,, M,,, M STAVGATAN STAVGATAN LOTET 60, 60,,6,,,,,,,,,,,,,, d d,,, M, 60,,, :,, 60,, : 0 6 STGATAN 6,6, 60,,,, 0 RIBBAN DANSA VÄGEN 0 RIBBAN 6 6 LERGÖEN LAN 6 0,,0 6,, 6, 6 LERGÖEN 6 LAN 6 0,,0,, 6, 6, 6, OMASSGATAN STET 6,, 6, 60, OMASSGATAN 6 STET 6,,,, 6, 6,,,, 6 6, 6 : :,6, 6,6 6, 6, 6, 6,6,0 6, 6, 6, 6,,6, 6, 6,6,0 6, 6, 6,

21 LEDNINGAR VA-ledigara öst om beitlig byggad (översta byggade på astighete Gulsippa ) iom plaområdet kommer vid e exploaterig lyttas. Istället leds beitliga ledigar mella huskroppara i östlig riktig (utyttjas markes lutig) som seda asluter till beitliga ledigar vid Daska väge (se plakarta: u-område). Iom plaområdet, i Daska väge, Rosgräd samt Södergårdsväge, is teleledigar tillhörade Telia Skaova och Sveska stadsät Bigget AB. Gislaveds Eergi ABs elledigar is bladaat i Rosgräd samt Södergårdsväge. Bildera på öregåede sida visar beitliga ledigar iom plaområdet. Byggadera iom plaområdet är idag aslute till vatte-, avlopp-, dagvatte-, el- och teleledigar. Evetuella ledigar som behöver lyttas bekostas av exploatöre. TRANSFORMATORSTATION Fis ige trasormatorstatio iom plaområdet. ENERGI ommue atog 0 Eergistrategi 0-00 där e del av arbetet går ut på att ersätta de ossila bräslea med olika typer av öryelsebara eergikällor som exempelvis vidkrat, vattekrat, biobräsle, soleergi och järrvärme. ÅTERVINNINGSSTATIONER E uppställig av återviigsstatioer ör isamlig av kartog, metall, plast, tidigar och glas på 6 cotairar tar e yta mella 0-60 m, ikluderat agörig. De stora skillade i yta som tas i aspråk ör samma atal cotairar har att göra med platses örutsättigar och tillgäglighete ör lastbilar. Det är Förpackigs- och Tidigsisamlige (FTI) som har i uppdrag att se till att örpackigar och tidigar samlas i och återvis. För att tillgodose de ökade behovet av ler örskoleplatser ör cetrala och södra Gislaved behöver atalet platser på Sörgårdes örskola utökas. Detta iebär att beitliga återviigsstatioer iom plaområdet behöver omplaceras. ommues utgågsläge var att lösa omplacerige iom plaområdet. Möjliga placerigar som studerades var parkerigsplatse vid Rosgräd och placerig på aturmark (öst om plaerad kvartersmark skola). ommue bedömde att iget av alterative iebar e god lågsiktig lösig. Som tidigare ämts behöver återviigsstatioera e yta på mella 0-60 m vilket iebar att mer ä hälte av parkerigsplatsera ick utgå eller att ytterligare aturmark ick hårdgöras. Med iöradet av astighetsära isamlig ka behovet av återviigsstatioera i villaområde miska successivt. Istället studerades e omplacerig utaör plaområde på astighete Äge vid Södra iarte, kappt 00 meter rå beitlig placerig. Strax orr om astighete går Gräthultsväge, med state som väghållare, där traik asluter till södra Gislaved rå väg 6. Väst om astighete is Terrassväge, med kommue som väghållare, som leder i till ett idustriområde. Fastighete är plalagd ör ädamåle idustri, hadel med skrymmade varor (ej livsmedel) och bilservice. Detaljplae har vuit laga krat med e geomöradetid på 0 år. Eligt detaljpla har återviigsstatioera ite stöd i pla me etersom geomörade tide löpt ut gäller la och bygglage, kap. c, vilket möjliggör e placerig på astighete Äge. lacerige bedöms vara strategisk ur lera aspekter. Återviigsstatioera lyttas kappt 00 meter rå beitlig placerig med ortsatt ärhet till bostäder. Avstådet bedöms vara tillräckligt ör att buller och adra omstädigheter som geereras rå återviigsstatioera ite kommer upplevas störade av ärboede. Med iöradet av FNI örvätas besökare rämst vara bilister med större avall (sett till storlek och atal) som besöker återviigsstatioera. E placerig på Äge gör återviigsstatioera mer tillgägliga ramörallt med ärhet till väg 6. Atalet tuga ordo och viss må biltraik på Daska väge ka komma att miska till öljd av omplacerige. ()

22 .6 MILÖ, HÄLSA OCH SÄERHET.6. MILÖVALITETSNORMER Miljökvalitetsormer (MN) är ett styrmedel i svesk lagstitig seda ör att kotrollera miljöpåverka och berör rämst lut, vatte och buller. MN reglerar krav på miljökvalitet som kommuer och mydigheter ska ölja vid plaerig och plaläggig ör att i huvudsak skydda mäiskors hälsa och aturmiljö. LFT å platse is iga mätigar gjorda på lutkvalitete, me de äme som bidrar till örsämrad lutkvalitet mest i läets tätorter är kvävedioxid och partiklar (M0) som skapas av ordostraike. Dages ordostraik på Daska väge är sammalagt cirka 0 ordo/ dyg. å e öppe väg krävs ordostraik på cirka ordo ör att det ska vara aktuellt att göra e ärmare värderig. De ökade traikmägde geererad av örskola iom plaområdet bedöms ite komma upp i ordosmägder som gör att det is risk att överskrida lutkvalitetsorme. VATTEN Detaljplae bedöms ite påverka miljökvalitetsorme ör vatte. BLLER - TRAFIBLLER Buller ka deiieras som ett oöskat ljud. pplevelse av dea störig är därör i hög grad idividuell. Vi ka också vara olika käsliga i olika miljöer. Störigar i orm av traikbuller och vibratioer kommer rämst rå Daska väge. Boverket tillsammas med Sveriges ommuer och Ladstig (SL) har tagit ram e översiktlig beräkigsmetod ör att beräka eklare bullerivåer. Geom iormatio om traikmägd, hastighet och avståd ka e ugeärlig ekvivalet, det vill säga e geomsittlig bullerivå utläsas. Eligt Naturvårdsverkets riktvärde bör ite de ekvivaleta ljudivå överstiga 0 dba på skolors riytor, det vill säga ytor som är avsedda ör lek och utevistelser. ordo/dyg ägd, raikm T Tabell Diagram Skyltad hastighet, km/h Avståd till vägmitt i meter < _ A db Dygsekvivalet ljudivå, SL:s metod visar uträkig av ekvivalet bullerivå på Sörgårdes örskola med ett värde på 0 uder 0 dba (röd 000 lije 000 i tabelle) De ramtaga bullervärdet grudas i dages örutsättigar där data rå traikmägde ( 0 ordo/dyg), hastighete (0 km/h) och avståd (0 meter) har resulterat i ett bullervärde på uder 0 dba. Beräkigara ör buller rå vägtraike har utgått 6 rå traiklöde 00 00uder 0 00 som 00 erhållits av Gislaved kommus tekiska kotor. Eligt tabelle klarar riyta de rekommederade värdea. ordo/dyg ägd, raikm T För att säkerställa e hållbar och trivsam miljö görs beräkigar ör e ramtid progostiserat traikökig ram till år 0. E traikökig på, % per år geererar e traikmägd på cirka ordo/dyg 0 00 år 0. I beräkige har ordostalet avrudats till 00, det vill säga att ytterligare ordo lagts till i beräkige. Blå lije i tabelle ova visar att äve med de () 60 0 Dygsekvivalet ljudivå, db A

23 ramtida progostiserade traikökige bör ite de ekvivaleta bullerivå mot riytor överskrida 0 dba. laerad byggatioe kommer bidra till dämpig av buller vid riyta samt avskärmig rå Daska väge. Buller upplevts ite som ett problem på de beitliga riyta och med tillkomste av plaerad byggatio bör de ha e positiv iverka på beitlig riyta. ommue bedömer att det ite är aktuellt med e bullerutredig då sirora är uder riktvärdea. Evetuella bulleråtgärder som tillexempel bullerskärm eller säkig av hastighete ka vidtas ör att ytterligare dämpa bullerivåera..6. REREATIV OCH SOCIAL ASET Iom plaområdet is viktiga uktioer som har e påverka på de sociala aspekte. Gåg och cykelväge aväds ör cykelturer, promeader och rastig av hudar och är e viktig rörelse- och geomarts stråk. Tillgåge till goda GC-vägar och gröområde bidrar till spotaa aktiviteter som lek och rekreatio ör mäiskor i alla åldrar. För att gröområde ska uppylla si uktio behöver de vara lättillgägliga och ramkomliga..6. BARNERSETIV Lekytora på Sörgårdes örskola är öppa ör allmähete att vistas på kvällar och helger. Det är viktigt att det ortsätter vara öppet och lättillgägliga ör att ge bar e möjlighet att leka i mer säkra miljöer. De ihägade skolgårde är utrustad med lekställigar av olika slag. Iom plaområdet is äve e lättillgäglig bollpla iom aturområdet. Nature med dess träd och gröa ytor iom plaområdet yller e mycket viktig uktio då det bjuder till lek och rekreatio..6. BRAND- OCH ELOSIONSRIS Nordväst om plaområdet på ett avståd på cirka 60 meter på Södra Storgata is Recticel AB som är Sevesoklassad eligt högsta kravivå. Detta då verksamhete arbetar och har e lagrigskapacitet ör över 00 to toluediisocyaat (TDI). Ämet i si lyttade orm är ite lättatädligt me vid e evetuell brad är gaser och åga som uppkommer mycket arliga vid iadig och det är äve i si rökorm TDI ka påverka lest mäiskor. TDI är äve väldigt gitigt och skadligt vid kotakt med hud (lytade orm). Ämet aväds vid tillverkig av Recticels måga produkter. De största riske ör utsläpp av TDI är vid lossig och trasport. För att göra dessa momet säkrare trasporteras ämet i bulkcotaier som ska klara evetuell vältig. Lossigsplatse är ibyggd och vid e olycka isoleras ämet på plats. Ett värsta sceario hade varit e olycka som sker utaör de säkrade lossigsplatsera och att ämet skulle atädas och e stor brad skulle bildas. De gitiga röke som bildas skulle kua å ett avståd på 00 meter på 60 miuter. Nästa all arliggodstrasport till och rå Recticel går geom cirkulatiosplatse Sörgårdesrodelle. Cirkulatiosplatse är belagd på e höjdivå på ca +6 meter (höjd över havet) meda plaområdet på ca +60 meter. Det är ästa e höjdskillad på 0 meter rå cirkulatiosplatse er till plaområdet med ett avståd på cirka 00 meter. Vid e olycka ka arlig gods löda eråt mot bostadsområde och örskola om ite ämet säkras upp vid olyckstillället. Recticel arbetar städigt örebyggade me skulle e olycka vara ramme is e isatspla och resurser ör att miska kosekvesera. Räddigstjäste Gislaved Gosjö är örberedd på att hatera olyckor vid Sevesoaläggigar och örsta räddigsstyrka är ormalt på plats iom 0 miuter rå larm. Bedömer Räddigstjäste att allmähete i Gislaveds tätort behöver varas aktiveras Viktig meddelade till allmähete (VMA) som är ett utomhuslarm samt att ma tar till olika medier ör att sprida iormatioe. För mer iormatio om olycka är ramme hävisas ma till Räddigstjäste Gislaved Gosjö. ()

24 .6. ÖVERSVÄMNING laområdet berörs ite av ågo översvämigsrisk eligt Gislaveds kommu översvämigskarterig. ()

25 . LANARTA OCH LANBESTÄMMELSER ANVÄNDNING AV MAR OCH VATTEN E detaljpla är ett juridiskt dokumet som ger rätt att bygga i elighet med plae samt medör rättigheter och skyldigheter. I e detaljpla ka kommue reglera avädig av mark och vatte geom att pröva ett områdes lämplighet ör ett eller lera ädamål. ommue redovisar allmäa platser, kvartersmark, vatteområde samt gräsera ör dessa. Med egeskapsbestämmelser regleras utormige av området... ALLMÄNNA LATSER De agiva områdea i detaljpla; gata, atur och park, är allmäa platser och är avsedda ör gemesamma behov. Med allmä plats i detaljpla så garateras miljö i pla samt att det ger e utgågspukt ör att beräka kostader ör aläggig och drit av allmä platsmark. ommue som huvudma asvarar ör de skötsel och det uderhåll som krävs. GATA Avädigsområdet beteckas med GATA på plakarta och är avsedd ör ordostraik och gåg- och cykeltraik. ommue har asvar ör aläggig och drit. I avädige igår de valiga arragemage av traikordige, trottoarer, platerigar, gräsytor, hållplatsskydd, kiosker och äve byggader som behövs gör gatas skötsel och bruk. NATR Avädigsområdet beteckas med NATR på plakarta och är avsedd ör mark med riväxade grö- och skogsområde med kommualt huvudmaskap. Omhädertagade av dagvatte år utrymmas iom avädige samt midre park-, vatte- och rilutsaläggigar som exempelvis bollpla. omplemet som gågstigar, motiossligor, gåg- och cykelvägar år aläggas. Beitlig växtlighet ska i största möjliga utsträckig bevaras då det bidrar till ett gott lokalklimat. AR Avädigsområdet beteckas med AR på plakarta och är avsedd ör gröområde. Iom avädige igår alla typer av parker och gröområde som helt eller delvis är alagda. De eda bebyggelse som tillåts iom avädige är komplemet så som örvarigsmöjligheter, platerig, lekpark, som är ödvädigt ör platses skötsel och avädig. Iom park år äve gåg- och cykelvägar aläggas... VARTERSMAR vartersmark är avsedd ör bebyggelse med e speciik avädig ör att avgräsa vilka verksamheter som tillåts på platse, tillexempel skol- och cetrumädamål. vartersmark är ite allmä plats och är avsedd ör bebyggelse ör eskilt eller allmät ädamål. SOLA, S Avädige skola beteckas med S på plakarta och med e preciserig på örskola (S ). I avädige igår udervisigslokal, idrottshall, matsal, bibliotek, persoalkotor, örskolegård, uthus, avallssorterig, agörigsytor och parkerig till skolverksamhete. För att driva örskoleverksamheter ställs det krav på riytor som behadlas i bygglovsskedet. CENTRM, C Avädige C - cetrum ieattar verksamheter som bör ligga cetralt där sytet är att ()

26 det ska ias e bladig av verksamheter. Gulsippa var i tidigare detaljpla plalagd som Ch - område ör cetrumbebyggelse. Avädige möjliggjorde kommersiella, sociala och kulturella ädamål som bedöms ligga i cetrum tillexempel butiker, restaurager, kotor, biograer, bibliotek, teatrar, museum med mera. Här möjliggjordes äve byggader ör religiösa ädamål, öreigslokaler och samligslokaler. Bestämmelse Ch har upphört gälla som bestämmelse och ersatts med C. ommue bedömer att e bred avädig av cetrum ite är lämpligt iom området då astighete Gulsippa som agräsar både örskola och bostäder. Avädigsområdet preciseras till samligslokaler (C ) eter rådade örhållade. ARERING, Iom avädige parkerig, beteckas med på plakarta, år parkerigsaläggig utöras. För skötsel och bruk av avädigsområdet is äve e byggrätt. Byggrätte möjliggör att det iom avädigsområdet parkerig år uppöras garage eller parkerigsdäck... EGENSASBESTÄMMELSER Geom egeskapsbestämmelser ör kvartersmark ka kommue precisera och avgräsa bebyggadets omattig, placerig, utormig, utörade, markes aordade och vegetatio, utart, skydd av kulturvärde, rivigsörbud med mera. Varje egeskapsbestämmelse ska ha stöd av och kua hävisas till e paragra i pla- och bygglage, BL. HÖGSTA BYGGNADSHÖD Bestämmelse om högsta byggadshöjd beteckas på plakara med romb där höjde ages i meter och har stöd i kap örsta stycket eller kap 6 örsta stycket i BL. Iom avädigsområdet skola och cetrum regleras högsta byggadshöjde ör ytillkomme bebyggelse iom egeskapsområdet till sex meter. I praktike möjliggör byggadshöjde e byggad i två pla. Geom e byggadshöjd på sex meter bevaras platses upplevelse samt att y byggatio smälter i i omgivige geom att begräsa byggades omattig och utormig. Iom avädigsområdet skola is äve e byggadshöjd på yra meter iom korsprickat mark. Dea bestämmelse reglerar byggadshöjde ör komplemetbyggader iom örskolas riytor. HÖGSTA TOTALHÖD Bestämmelse om högsta totalhöjd beteckas på plakarta med e dubbel romb där höjde ages i meter och har stöd i kap örsta stycket eller kap 6 örsta stycket i BL. Dea egeskapsbestämmelse is på astighete Gulsippa med e egeskapsområde rut beitlig byggad. De högsta byggadshöjde är meter vilket är strax över beitlig byggads höjd. Vid e evetuell brad ska byggade kua uppöras i beitlig höjd. Bestämmelse gällade högsta total höjd is äve på kvartersmark parkerig. Bestämmelse gör det örutsägbart vad gäller evetuell bebyggelse. De högsta totalhöjde är, meter vilket i praktike möjliggör ett parkerigsdäck eller garage. TNYTTANDEGRAD Geom bestämmelse om utyttjadegrad regleras hur stor del av området som år bebyggas och beteckas med ett e och har stöd i kap örsta stycket i BL. Iom kvartersmark skola respektive cetrum är största byggadsarea 0 % respektive 0 % av astighetsarea iom avädigsområdet. TAVINEL Bestämmelse reglerar takets lutig i grader och beteckas med e symbol i orm av e vikel 6 ()

27 och har stöd i kap örsta stycket eller kap 6 örsta stycket i BL. Sytet till dea egeskapsbestämmelse är att bevara stadsbilde iom området samt att sadeltak hidrar att vatte och sö samlas på taket. Mista takvikel är 0 grader. BEGRÄNSNING AV MARENS TNYTTANDE (prickmark och korsprickad mark) Geom egeskapsbestämmelse som prickamark regleras de mark som ite år örses med byggad. Bestämmelsera har stöd i kap örsta stycket eller kap 6 örsta stycket i BL. I detaljpla aväds prickmark ör att hålla ett bestämt avståd till gata och gåg- och cykelvägar. Sytet är att erhålla säkerhetsaspekter som traik, tillgäglighet och brad. Dea egeskapsbestämmelse is iom kvartersmark skola och cetrum och beteckas med prickmark på plakarta. Iom korsprickad mark år edas komplemetbyggader uppöras. orsprickad mark is edast iom kvartersmark skola. Egeskapsbestämmelse ska skydda beitlig lekyta rå bebyggelse och edast möjliggöra komplemetbyggader och beteckas med korsmark på plakarta. MARS ANORDNING OCH VEGETATION Geom dea egeskapsbestämmelse regleras bladaat vegetatio och parkerig och beteckas med ett på plakarta. och bestämmelse vad örbud mot parkerig har stöd kap 0 i BL. å östra dele av astighete Gulsippa växer det björkar och tallar. Dessa träd ska bevaras ör att skapa goda vistelse kvaliteter geom att skugga utemiljöer samt avädas till rekreatioer ör örskolegårde. Väst och söder om moské på astighete Gulsippa växer det äve här björkar, tallar me äve e gra och e hägg som ska bevaras ör att behålla områdets karaktär. Träd iom astighetera Gulsippa och är skyddsvärda och ska hateras med lovplikt vilket iebär att de ite år ällas uta beviljad marklov. Beteckas med på plakarta och har stöd i kap 0 i BL. I detaljpla is äve egeskapsbestämmelse som reglerar vegetatio och parkerig och beteckas med på plakarta. Bestämmelse is ör att säkerställa vegetatio iom utpekade egeskapsområde och att ige parkerig eller upplaga år aläggas. Dessa område blir äve viktiga i de byggda miljö och upplevelse av platse. Egeskapsbestämmelse har stöd i kap i BL. RIVNINGSFÖRBD OCH VARSAMHET Byggade på astighete Gulsippa är av kulturvärde och skyddas i detaljpla geom rivigsörbud (beteckas på plakarta med r ) och varsamhetsbestämmelser gällade asad, tak, öster och dörrar (beteckas på plakarta med k ). För mer iormatio läs avsittet Forlämigar och kulturmie. TFART örbar örbidelse (örbud mot i- och utart) is lägstmed orra och västra delara av kvartersmark skola som agräsar gata. Bestämmelse aväds rämst ör säkerhetsskäl och beteckas med oyllda cirklar över avädigsgräse. Egeskapsbestämmelse har stöd i kap i BL. MARRESERVAT FÖR ALLMÄNNYTTIGA ÄNDAMÅL Egeskapsbestämmelse är ör markreservat av allmäyttiga ädamål och har stöd i kap 6 i BL. I dettaljpla är det VA-ledigar som skyddas på kvartersmark och beteckas med u (allmäyttiga uderjordiska ledigar) på plakarta. å detta egeskapsområde år ige byggatio uppöras då ledigara ska vara lättillgägliga vid e evetuell reperatio. ()

28 . GENOMFÖRANDEFRÅGOR Här redovisas de orgaisatoriska, ekoomiska, tekiska och astighetsrättsliga åtgärder som erordras ör ett samordat och ädamålseligt geomörade av detaljplae. Geomöradebeskrivige har ige rättsverka me ska vara vägledade vid geomöradet av detaljpla... ORGANISATORISA FRÅGOR Beställig av detaljpla har ikommit rå kommues tekiska örvaltig. Ma har som avsikt har att expadera örskoleverksamhete. Då detta sakar stöd i tidigare detaljpla prövas markes lämplighet geom detaljpla. lae sytar äve att säkerställa aa kvartersmark och allmäplats mark. Iom plaområdet is äve återviigsstatioer som kommue kommer att lytta till e aa placerig utaör området. TIDSLAN lae hateras med utökat örarade då plae ite är i elighet med FÖ och ska eter samråd och graskig godkäas av bygg- och miljöämde och seda atas av kommuullmäktige. RELIMINÄR TIDSLAN Beslut om samråd bygg- och miljöämde: maj 0 Beslut om graskig bygg- och miljöämde: september 0 Beslut om godkäade bygg- och miljöämde: december 0 Beslut om atagade kommuullmäktige: ebruari 00 Detaljplae vier laga krat tre veckor eter att de atas i bygg- och miljöämde om de ite överklagas. GENOMFÖRANDETID Geomöradetide är em år och räkas rå de dage plae vuit laga krat. der geomöradetide har astighetsägare e garaterad byggrätt i elighet med detaljplae. Om detaljplae ersätts med e y, ädras eller upphävs ia geomöradetide har gått ut har astighetsägare rätt till ersättig av kommue ör de skada de lider. Eter geomöradetides utgåg ortsätter plae att gälla me ka då ersättas, ädras eller upphävas uta att astighetsägare har rätt till ersättig. HVDMANNASA Gislaveds kommu är huvudma ör allmä plats och asvarar ör utbyggad och uderhåll av dessa. Fastighetsägare asvarar ör samtliga åtgärder iom kvartersmark. AVTAL ommue har som avsikt att sälja plalagd kvartersmark med beteckige cetrum. Ett avtal upprättas av kommues mark och exploaterigsavdelig... EONOMISA FRÅGOR OSTNADER ostader som området geererar är arbetet med detaljplae iklusive utredigar och bekostas av astighetsägare i elighet med upprättat plakostadsavtal. Detaljerade udersökigar avseede geologi, markes bärighet, översvämigsrisk med mera som ka krävas vid byggatio iom aktuellt plaområde bekostas av berörd markägare. ()

29 INTÄTER ommues eda itäkt kommer rå örsäljige av kvartersmark, cetrum, på cirka 00 m. LANEONOMI För att bygga ut området kommer kommue att ha utgiter ör detaljpla, aläggig av VA-ledigar, lytt av återviigsstatioer, byggatio av y örskola samt admiistratio med mera... TENISA FRÅGOR GATOR Gatas utormig ka direkt påverka hastighete och säkerhete ör platse. Gatas bredd, separerig eller sammaörig av traikslag, belägg, arthider, platerig med mera är alla tekiska utormigar som påverkar hur gata aväds. Detaljplae reglera dessa utormigar med egeskapsbestämmelser me istället lämar råga till kommues experter iom traik och säkerhet att utorma gatora ör att på bästa sätt passa platses behov. Däremot bedömer kommue att det är viktigt med reglerig av i och utart på Daska väge rå kvartersmark skola. LEDNINGAR Byggade iom plaområdet är idag aslute till vatte-, avlopp-, dagvatte- och elledigar. Exploatöre ska stå ör kostadera ör evetuell lytt av beitliga korsade kommuala ledigar. Här is äve Gislaveds Eergi eläts ledigar, Skaovas och Sveska stadsät bigget AB teleledigar. DAGVATTEN Fastighetera är i dag asluta till kommualt omhädertagade av dagvatte. Eligt dagvatte utredig ska astighetsägare av kvartersmark skola lokalt ördröja m dagvatte. TRANSFORMATORSTATION Fis ige trasormatorstatio iom plaområdet. ÅTERVINNINGSSTATIONER Omplacerige av återviigsstatioera behöver ske ia y byggatio tillåts iom plaområdet... FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR FASTIGHETSBILDNING Ett led i geomöradet av e detaljpla är astighetsbildige. Med astighetsbildig avses bl.a. marköverörigar, säkerställade av rätt till utart, bildadet av gemesam parkerigsaläggigar med mera. Fastighetsbildigsrågor upptas till prövig av latmäterimydighete eter asöka rå astighetsägare, ledigsiehavare eller i vissa all bygg- och miljöämde. Allmä platsmark på astighete Gislaved : och : som plaläggs till kvartersmark skola och parkerig kommer kommue kvarstå som huvudma ör. Allmä platsmark på astighete Gislaved : som plaläggs till cetrumädamål är avsikte att säljas till astighetsägare av Gulsippa. Allmä platsmark iom plaområdet ska äve i ortsättige tillhöra kommue. ()

30 SERVITT OCH LEDNINGSRÄTT Servitut och adra särskilda rättigheter is upptaga i astighetsörteckige. Asvaret ör att trygga rättighete ör el- och teleledigar åvilar respektive ledigsiehavare. Detta ka ske atige geom ledigsrätt eller servitut. Flytt av ledigar och trasormatorstatio ska bekostas av exploatöre.. MEDVERANDE TÄNSTEERSONER Asvarig hadläggare ör detaljplae är Viga Oruci, bygg- och miljöörvaltige, Gislaveds kommu. I arbetet har dessutom stadsarkitekt Sve Hedlud, bar- och utbildigsche Ageta Åhsberg, traikutredare Christia etersso, tekiker Zora Skoric, miljö- och hälsoskyddsispektör Camilla Niklasso, kultursekreterare Aika Blixt, utveckligsledare lara Lidegre och oy Sveigsso. Gislaveds kommu, maj 0 Viga Oruci laarkitekt Sve Hedlud Stadsarkitekt 0 ()

31 " " " " Detaljpla ör kvarteret Gulsippa m.l. iom Södergårdsområdet I Gislaved Gislaveds kommu, ököpigs lä. BEHOVSBEDÖMING Gislaveds kommu Om geomöradet av e detaljpla atas medöra betydade miljöpåverka ska e miljökosekvesbeskrivig (MB) upprättas eligt kap i la- och bygglage (SFS 00:00) och eligt 6 kap Miljöbalke (SFS :0). Behovsbedömige görs ör att utreda om geomöradet av e detaljpla atas medöra betydade miljöpåverka ör vissa utpekade ädamål. Norr ököpig Halmstad Väg 6 Nissa " " " " " " " " " " " " " ()

32 Sörgårdes örskola Daska väge Sörgårdsrodelle Flygoto över plaområdet rå ordväst geärlig plaområdesgräs.. LATSENS FÖRTSÄTTNINGAR laområdet är belagt i södra Gislaved söder om Daska väge blad villabebyggelse i Södergårdsområdet. Iom plaområdet is idag e örskola, moské, återviigsstatioer samt e allmäa parkerigar. laområdets area är på cirka, hektar och ägs till största del av Gislaveds kommu. Gislaveds kommu har som avsikt att pröva makes lämplighet ör verksamhetslokaler med tillhörade ytor och uktioer åt bar och utbildigsörvaltige. laes syte är att blad aat ädra markavädig på utpekade område av astighete Gislaved : och Gislaved : rå allmä plats till kvartersmark. Detaljplae strävar äve att säkerställa ädamålet ör astighete Gulsippa och Gulsippa till rådade örhållade, skol- respektive cetrumädamål. Återviigsstatioera År 6 gjordes e grududersökig ör området av VIA AB. dersökige visade att marke öst om kvarteret Gulsippa består av torv och dy som i regel har dålig bärighet. Geom borrprove som gjordes på e större geograisk yta visar resultate att marke öst om kvarteret Gulsippa består av torv och dy på ett djup mella 0, till meter. Torv i regel bör ite vara ett hider ör byggatio me markuderlaget behöver schaktas bort och ersättas med material som har lämplig bärighet. Grududersökig bedöms vara tillräcklig ör detaljplaes syte. Det bedöms ite ias ågo översvämigsrisk iom området. Störigar i orm av traikbuller och vibratioer kommer rämst rå Daska väge. Boverket tillsammas med Sveriges ommuer och Ladstig (SL) har tagit ram e översiktlig beräkigsmetod ör att beräka eklare bullerivåer. Geom iormatio om traikmägd, hastighet och avståd ka e ugeärlig ekvivalet, det vill säga e geomsittlig bullerivå utläsas. Eligt Naturvårdsverkets riktvärde bör ite de ekvivaleta ljudivå överstiga ()