Majgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Transkript

1 Majgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Annika Proos och biträdande förskolechef Anita Kiuttu. Likabehandlingsrepresentanter: Samantha Fa och Sona Karapetyan. Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterad för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, sexuell läggning,funktionsnedsättning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Vi intervjuar barnen och för dagliga samtal i verksamheten. Observationer på samtliga avdelningar. Pedagogiska dokumentationer med barnens reflektioner. Vårdnadshavarnas delaktighet - Föräldraenkät - Dagliga samtal - Kontaktböcker (på vår resursavdelning) - Planen mot diskriminering och kränkande behandling läggs upp på hemsidan så att vårdnadshavare kan ta del av den. Den finns även tillgänglig i hallen på alla avdelningar. - Vid utvecklingssamtal delges föräldrar och vårdnadshavare innehåll ur förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling samt handlingsplan. - Introduktionssamtal av biträdande förskolechef till vårdnadshavare och föräldrar under inskolningsperioden. Personalens delaktighet - Observationer - Analyser och självanalyser utifrån kartläggningar - Värderingsövningar - Litteratur, till exempel "Hissad och dissad" av Margareta Öhman - Artiklar med fokus på värdegrundsfrågor - Diskussioner och reflektioner på verksamhetsplaneringar - Personalen genomför kartläggningar och är delaktiga i utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling

3 Förankring av planen - Personalen för gemensamma diskussioner och har värderingsövningar på bestämda verksamhetsplaneringar utifrån de 7 diskrimineringsgrunderna. Detta för att planen ska hållas levande och aktuell i verksamheten - Vid inskolning av nya barn och vid föräldramöten hänvisar vi till vår plan mot diskriminering och kränkande behandling - På förskolans hemsida finns planen att ta del av - Personalen följer upp planen på sina verksamhetsuppföljningar

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi pedagoger har tillsammans gått igenom planens främjande insatser på ett gemensamt möte. Alla pedagoger läste, reflekterade och utvärderade tillsammans. De förebyggande åtgärderna fick personalen läsa avdelningsvis. De fick reflektera tillsammans och lämnade sedan in sin utvärdering till likabehandlingspiloterna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna på förskolan och biträdande förskolechef Anita Kiuttu. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan - Verksamheten behöver erbjuda mer barnlitteratur om genus för att normalisera olikheter. - Utifrån ett könsneutral perspektiv har vi pedagoger fått en ökad medvetenhet om verksamhetens miljö och material. - Det behövs fler tillfällen till uppföljning efter avslutade kartläggningar. - Vi pedagoger fortsätter att arbeta med boken "Hissad och dissad". - Vi har sett en positiv utveckling inom leken då pojkar och flickor leker mer med varandra. Kränkande behandling: - Personalen använder sig av uttrycket "STOPP" på alla avdelningar, och uppmuntrar barnen att göra detsamma. De flesta barn har tagit det till sig och använder sig av STOPP-tecknet när de upplever att något är eller känns fel. Barnen har blivit bättre på att lyssna när ett annat barn säger STOPP. Under utvärderingen framkom önskemål om att gemensamt gå igenom och repetera hur vi ska fortsätta att arbeta med uttrycket "STOPP". Funktionsnedsättning: - Möten mellan förskolans alla barn, där en avdelning är en resursavdelning har skett regelbundet på förskolans gård utifrån barnens förutsättningar, erfarenheter och förmågor. Detta har gett ökad erfarenhet och förståelse för varandra. - Utöver möten på gården ska inkluderingen öka i form av att barn från anda avdelningar ibland kommer in och är delaktiga i resursavdelningens verksamhet. Kön: - Utifrån observationerna av miljö och material både utomhus och inomhus framkom att de flesta barn leker med det material som finns tillgängligt. Ingen större skillnad uppmärksammades mellan vad de olika könen valde att leka med under de dagar som kartläggningen utfördes. - Personalen har fått ökad medvetenhet om hur vi talar med och till barnen. Till exempel att inte säga "kom nu pojkar/flickor så går vi ut", utan istället säga "kom nu barn så går vi ut". Sexuell läggning:

5 - Barnböcker har blivit lånade och lästa tillsammans med barnen. Samtal med barnen har uppkommit i samband med läsning vilket har lett till att barnen blivit mer medvetna om att alla är olika. Och att det finns många olika familjekonstellationer. - Personalen har blivit bättre på att föra diskussioner angående om lekmaterialet som vi erbjuder är könsneutralt eller inte. Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck: - Mer litteratur behövs. Etnisk tillhörighet: - Vi har hälsat välkommen via text på olika språk. Världskartor finns uppsatta på de flesta avdelningarna. Flera kartor ska beställas. - Vissa maträtter som har serverats är inspirerade från andra länder. - Fler insatser behövs och kommer att tilläggas, bland annat barnens namn på modersmål + svenska, samt alfabeten på olika språk. Religion och annan trosuppfattning: - Utvärderingen visar att förskolan behöver bli bättre på att använda den mångkulturella almanackan inom ramen för våra styrdokument. Almanackan kan till exempel användas under samtal med föräldrar och vårdnadshavare där de får visa vilka högtider de vill att förskolan uppmärksammar. - Språkinventeringsenkät där önskemål om uppmärksammande och firande av högtider har använts vid inskolning. - Under utvärderingen framkom att personalen bör diskutera hur vi ska uppmärksamma olika högtider. Ålder: - På förskolan finns avdelningar för äldre och yngre barn. Vid vissa gruppaktiviteter delades barnen in efter förmågor och intressen. Och vid andra aktiviteter efter ålder. - Under utvärderingen framkom att barnen inte nödvändigtvis behöver delas in i mindre grupper utifrån ålder, utan istället utifrån behov, intressen och förutsättningar. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer att utvärdera planen mot diskriminering och kränkande behandling senast under april för att årets plan utvärderas Biträdande förskolechef Kristina Larspers

6 Främjande insatser Främjande insatser mot kränkande behandling Kränkande behandling All personal på förskolan ska bemöta varje barn med respekt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde. Uppföljning sker hösten 2017 på Verksamhetsuppföljningen Personalen ska vara närvarande, engagerade och uppmärksamma på hur vuxna och barn förhåller sig till varandra. Genom att regelbundet diskutera rutiner, regler och förhållningssätt utifrån diskrimineringsgrunderna. Personalen ska förhålla sig till det gemensamma beslutsunderlaget om vad en närvarande pedagog innebär till exempel delaktig i lek, vara fysiskt där barnen är och ha strategier vid konflikter. All personal ska använda uttrycket STOPP då något känns, syns eller upplevs negativt. Vi uppmanar barnen till att använda stopptecknet på samma sätt. Under terminen 2017/18 kommer personalen arbeta mer med "STOPP min KROPP". Detta för att vidareutveckla arbetet och för att ge barnen möjlighet till ökad medvetenhet. Främjande likabehandling oavsett kön Kön "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller" Lpfö 98/16 sid 5

7 För att utveckla barnens språkförståelse och för att få syn på eventuella skillnader hos de båda könen gällande engagemang och språkmöjligheter kommer vi pedagoger att utföra både videoinspelningar och ljudupptagningar. Detta för att se hur mycket vi pedagoger erbjuder de båda könen i forma av språkutveckling. Gör vi någon skillnad när vi frågar om flickor/pojkar behöver hjälp? Erbjuder vi pedagoger båda könen att vara lika delaktiga vid högläsningssituationer eller finns det skillnader? Är något av könen mer engagerat när vi läser högt tillsammans med barnen? Främjande likabehandling oavsett könsidentitet eller könsyttryck Könsidentitet eller könsuttryck Få ökad kompetens och medvetenhet hos personalen för att kunna möta upp barnens funderingar och tankar kring könsidentitet och könsuttryck ännu mer. Vi pedagoger arbetar med att stärka alla barns identitet genom leken, till exempel att ge dem möjligheter till att prova olika kläder och accessoarer så som brandman, polis, prinsessa med mera. Vi pedagoger ger alla barn, oavsett könsidentitet eller könsuttryck möjlighet till att leka med och utforska allt material. Vi pedagoger arbetar med att se barnet utan att lägga någon värdering på barnets könsuttryck, så som till exempel kläder eller färgval på kläder. Vi samtalar med barnen om klädsel och färger och påvisar att alla får ha de kläder och färger de vill. Främjande likabehandling oavsett etnisk tillhörighet

8 Etnisk tillhörighet Förskolan ska sträva efter att varje barn och alla pedagoger respekterar andra kulturer och uppmuntrar barnen till att känna sig stolta över sig själva och sitt ursprung. Det ska synas mer i verksamheten att vi har barn från olika kulturer, till exempel genom: - Att ha en världskarta uppsatt på avdelningen - Att hälsa välkommen på olika språk via text synligt uppsatt på våra avdelningar - Att skriva barnens namn på både modermål och svenska på deras hyllor - Att sätta upp alfabetet på olika språk - Att erbjuda barnlitteratur på andra språk och använda oss av "Utbildnings Radion" som erbjuder sagor på olika språk. - Att servera maträtter som är inspirerade från andra länder. Främjande likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Förskolan ska behandla alla lika oavsett religion eller annan trosuppfattning och ta hänsyn till speciella önskemål som är väsentliga för familjens egen tro i enlighet med styrdokumenten. - Med hjälp av den mångkulturella almanackan tar vi under föräldrasamtal reda på varje familjs önskemål av att uppmärksamma olika högtider i enlighet med våra styrdokument - Pedagoger delger varandra om sina kunskaper och erfarenheter av att arbeta interkulturellt på till exempel verksamhetsplaneringar - Personlen har diskussioner och värderingsövningar som berör religion och annan trosuppfattning på verksamhetsplaneringar och arbetsplatsträffar

9 Främjande likabehandling oavsett funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Då en av förskolans fem avdelningar är en resursavdelning för barn i behov av särskilt stöd, ska verksamheten ta hänsyn till alla barns olika förutsättningar. Miljön ska utformas så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar och förmågor. Möten mellan förskolans alla barn sker regelbundet ute på vår gård och även inomhus. För att öka mötena mellan barnen inomhus kommer personalen schemalägga när det passar verksamheten att inkluderingen sker. Detta innebär att alla avdelningar ska inkluderas i varandras miljöer. Diskussioner förs på verksamhetsplanering om ytterligare utveckling kring samarbetet mellan förskolans avdelningar. Resultat av diskussionerna ska skrivas in i vår handlingsplan. Främjande likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Personalen skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar angående sexuell läggning. Personalen välkomnar och bemöter alla vårdnadshavare likvärdigt. Vi pedagoger kommer att läsa barnböcker som berör olika familjekonstellationer. Vi utför bokanalyser och diskuterar om den litteratur vi erbjuder barnen motverkar stereotypa könsmönster.

10 Bilder som föreställer olika familjekonstellationer ska sättas upp på förskolans avdelningar. Främjande likabehandling oavsett ålder Ålder Personalen skapar förutsättningar och möjligheter för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Vi fortsätter med gruppaktiviteter baserade på förmågor, behov och intressen hos barnen. På förskolan finns avdelningar med yngre och äldre barn. Materialet på avdelningarna kommer att ses över och mer material kommer att beställas.

11 Kartläggning Kartläggningsmetoder Under veckorna fick pedagogerna ett självskattningsformulär där de bl.a. Fick fylla i hur många gånger under en dag vi har haft högläsning för barnen samt hur många gånger under en dag vi gett barnen utrymme till samtal och berättande i samspel med andra barn och vuxna. - Under vecka 35 kommer vi pedagoger göra en bokanalys av verksamhetens barnlitteratur. Vi kommer då utgå från "Normkreativitet i förskolan" och kommer använda oss av den checklista som finns att hitta i boken. - Vi pedagoger ska genomföra tre videoinspelningar av tre olika högläsningssituationer i november. Därefter får pedagogerna genomföra en självanalys utifrån ett färdigställt frågeformulär. Detta för att få syn på om det skiljer sig i aktivitet under högläsning utifrån kön. (t.ex. Är något kön mer eller mindre delaktig under högläsningssituationer? Ger vi pedagoger mer talutrymme till något av könen)? - Videoinspelning/ljudupptagning i hallen. På och avklädning, hur går det till? Vem/vilka får mest hjälp och hur talar vi till barnen under stressade situationer? Erbjuder vi mer eller mindre hjälp till något av könen? Ställer vi ja och nej frågor till något av könen? - Utifrån videoinspelningar och ljudupptagningar kommer vi pedagoger ha gruppdiskussioner utifrån resultaten. Områden som berörs i kartläggningen Kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barn och föräldrar har ej involverats. Hur personalen har involverats i kartläggningen Efter att kartläggningsmetoderna beslutats informerades personalen om kommande kartläggningar. Resultat och analys Resultatet från självskattningen påvisade att vi pedagoger behöver ha fler högläsningssituationer tillsammans med barnen. Utifrån detta har vi valt våra kartläggningsmetoder.

12 Förebyggande åtgärder Barnens språkutveckling utifrån ett könsperspektiv Områden som berörs av åtgärden Kön "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller" Lpfö 98/16 sid. 5 Alla barn ska ges lika möjligheter oavsett kön och utan att bli begränsade av traditionella könsmönster eller stereotypa tankar om kön. Uppföljningar sker kontinuerligt genom handlingsplanens verksamhetsuppföljningar, observationer samt gruppdiskussioner. Åtgärd - Likabehandlingspiloterna kommer tillsammans med X5000 representanterna se över den litteratur som verksamheten erbjuder barnen. Litteraturen ska vara ett hjälpande verktyg för oss pedagoger att motverka traditionella föreställningar om könsroller och stereotyper. - Vi pedagoger kommer göra en bokanalys av verksamhetens barnlitteratur. Vi kommer då utgå från "Normkreativitet i förskolan" och kommer använda oss av den checklista som finns att hitta i boken. - Vi pedagoger ska genomföra tre videoinspelningar av tre olika högläsningssituationer i november. Därefter får pedagogerna genomföra en självanalys utifrån ett färdigställt frågeformulär. Detta för att få syn på om det skiljer sig i aktivitet under högläsning utifrån kön. (t.ex. Är något kön mer eller mindre delaktig under högläsningssituationer? Ger vi pedagoger mer talutrymme till något av könen)? - Videoinspelning/ljudupptagning i hallen. På och avklädning, hur går det till? Vem/vilka får mest hjälp och hur talar vi till barnen under stressade situationer? Erbjuder vi mer eller mindre hjälp till något av könen? Ställer vi ja och nej frågor till något av könen? - Utifrån videoinspelningar och ljudupptagningar kommer vi pedagoger ha gruppdiskussioner utifrån resultaten. - All personal kommer fortsätta att läsa boken "Hissad och dissad - om relationsarbete i förskolan". Motivera åtgärd Utifrån kartläggningen (självskattningen) framkom det att mer fokus behöver läggas på högläsning. Med hjälp av litteratur får vi bättre förutsättningar att utforska både oss själva och andra, genom t.ex. Reflekterande samtal och drama. Eftersom högläsning är en del av förskolans verksamhet vill vi genom bokanalyser få en bättre uppfattning om vilken litteratur vi lånar och därmed erbjuder barnen. Vad är det vi läser, vad framkommer genom böckerna? Hjälper eller stjälper det att motverka tankar om stereotypa könmönster?

13 Samnatha Fa, Sona Karapetyan samt all personal

14 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter, biträdande förskolechef Christina Larspers telenummer XXXXXXXXXXXX. Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef. 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande

15 behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Christina Larspers ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Annika Proos har det övergripande ansvaret