LJUS p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna, Sigtuna och Sundbyberg. Farkostens förskola

Transkript

1 LJUS p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna, Sigtuna och Sundbyberg Farkostens förskola Rapport Mars 2010

2 Innehållsförteckning Inledning Utvärderingens genomförande Utvärderingsgrupp Genomförande Definitioner Iakttagelser Kunskaper, utveckling och lärande Arbetsmiljö och delaktighet Pedagogisk verksamhet Styrning, ledning och kvalitetsarbete Analys Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer Lärande exempel

3 Inledning LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna, Sigtuna och Sundbyberg. Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera till en aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvaliteten kan utvecklas i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att bidra till att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar. För ytterligare information hänvisas till Farkostens förskola är en av fyra förskolor i Bodals skolområde som också innefattar två grundskolor. Skolområdet leds av en områdeschef som har sin placering i Bodals skola. Förskolan startade 2005 i tidigare Baggeby skolans lokaler och verksamheten bedrivs i två byggnader. Den omgivande miljön består dels av bostadsområde med övervägande flerbostadshus, dels av natur med skog och utsikt mot vatten. Förskolan har 90 barn uppdelade i fem grupper. Luftballongen har 14 barn upp till två år, Helikoptern har 16 barn som är två till tre år, Raketen har 18 tre- och fyraåringar samt Flygande mattan och Draken har 21 barn vardera som är fyra till fem år. Det är totalt 24 anställda på förskolan. Utvärderingens genomförande 1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av utvärderarna Anna Conradsson, arbetsplatschef förskola, Solna och Petra Fredlund-Hildenborg, rektor förskola, Sigtuna samt utvärderingsledare Marie Lindblom, utvärderare på utbildningsförvaltningen Lidingö stad och ansvarig för rapporten. 1.2 Genomförande Utvärderingen inleddes med att ett urval av dokument och verksamhetens webbsida studerades. Förskolan besöktes av utvärderingsgruppen den 9 och 10 mars Under besöket genomfördes planerade samtal med förskolechef, pedagoger och föräldrar. Totalt deltog sju pedagoger i samtalen, dels en grupp på fem som är pedagogisk ansvarig på respektive avdelning, dels enskilda samtal med pedagogista och ateljerista. Fyra föräldrar medverkade i ett gruppsamtal och de representerade tre av avdelningarna på förskolan. Vidare har utvärderingsgruppen varit närvarande i den dagliga verksamheten där iakttagelser och spontana samtal med personal och barn ägt rum. En muntlig återrapportering genomfördes den 6 maj Vid denna deltog, förutom utvärderingsgruppen, förskolechef Stina Sundholm och förskollärarna Eva Norling, Susanna Norén och Lindy Almquist. 1.3 Definitioner I denna rapport avser begreppet pedagoger både förskollärare och barnskötare. Undantag är när begreppet pedagogiskt ansvarig förekommer vilket avser endast förskollärare. 3

4 2. Iakttagelser I det följande presenteras varje utvärderingsområde för sig. Under varje rubrik följer inledningsvis en introduktion av utvärderingsområdet och därefter utvärderingsgruppens sammanfattande iakttagelser. 2.1 Kunskaper, utveckling och lärande Utvärderingen innefattar utveckling och lärande i relation till läroplanens strävansmål och riktlinjer samt kommunens och förskolans egna mål och verksamhetens förutsättningar och måluppfyllelse. Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Farkostens verksamhetsplan är tydligt kopplad till Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) Bodals skolområde har en gemensam vision som lyder: Vi kan, vi vill, vi vågar vara Lidingös goda val Skolområdet har även fyra gemensamma målområden för åren : lärandet, värdegrunden, hälsa, föräldrasamverkan Dessa målområden ska bidra till ett gemensamt förhållningssätt till barn och elever i skolområdet från ett till sexton år, en röd tråd i barnens och elevernas utveckling 2.2 Arbetsmiljö och delaktighet Utvärderingsområdet innefattar värdegrundsarbete, miljö för lek och lärande, barns inflytande, samverkan med vårdnadshavare/föräldrar och samverkan och öppenhet inom enheten. Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Förskolans lokaler är funktionella och ändamålsenliga beträffande rumstorlek, antal rum och ljusinsläpp Verksamheten bedrivs i två angränsande byggnader, tre avdelningar i en och två avdelningar i den andra Förskolan ger ett välkomnande intryck med god ordning och städade lokaler Till förskolans lokaler hör en gymnastiksal som utnyttjas minst en gång i veckan av samtliga avdelningar Det framgår av utformningen av miljön att förskolan är inspirerad av Reggio Emilia filosofin Avdelningarna är inredda med olika hörnor, rum i rummet, för olika aktiviteter De olika avdelningarna är inredda på ett likartat sätt Pedagogernas observationer av vad barnen befinner sig och aktiverar sig med styr utformningen av miljön Det pedagogiska materialet är tillgängligt för barnen, mängden material skiljer sig dock åt mellan avdelningarna men finns generellt i begränsad omfattning Även tillgången på böcker är begränsad och exponeringen varierar mellan avdelningarna Förskolan arbetar med projektet Bygg & konstruktion Byggleken är prioriterad med ett speciellt rum eller utrymme på varje avdelning 4

5 På förskolan finns kreativa exempel på hur byggmaterial kan användas; byggplattor fastskruvade på baksidan av skåp skapar möjlighet att bygga i olika dimensioner Barnen äter i särskilda matsalar som delas av två avdelningar, förutom småbarnsavdelningen som har egen matsal Matsalarna är enkelt inredda och väggarna kala utan utsmyckning Maten levereras från tillagningskök Utemiljön består av olika gårdar med lekredskap och är gemensam för samtliga avdelningar och erbjuder möjlighet till lek och samspel Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns Exempel på värdegrundsarbete med de äldre barnen på förskolan är kompissolen På förskolan finns jämställdhetsombud som ingår i nätverk på Lidingö Det förekommer inte något gemensamt medvetet genusarbete på förskolan Förälder ställer sig frågande till indelning i pojkgrupp med aktivitet ute och flickgrupp med inneaktivitet Föräldrarna framförde att gården behöver förbättras liksom kvaliteten på maten Föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen och anser att det är värdefullt med förberedande frågor Föräldramöten sker avdelningsvis en till två gånger per år Förskolan har ett föräldraråd som träffas en gång per termin I skolområdet finns en föräldrasamverkansplan På förskolans finns en arbetsmiljöpolicy och en kommunikationspolicy för personalen På förskolan finns detaljerade trivsel/ordningsregler för personalen 2.3 Pedagogisk verksamhet Utvärderingsområdet innefattar organisation av pedagogisk verksamhet arbetsorganisation, tidsanvändning och arbetssätt. Vidare behandlar utvärderingsområdet verksamhetens pedagogiska innehåll, individanpassning och stöd, utveckling och lärande på individ- och gruppnivå samt uppföljning, pedagogisk dokumentation och utvärdering av lärandet. Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: På Farkostens förskola finns fem barngrupper Förskolan har god personaltäthet Det finns personal som arbetar som pedagoger som saknar pedagogisk utbildning På förskolan finns en pedagogista på 20 % och en ateljerista på 75 % Samverkan mellan avdelningarna sker framförallt vid utevistelse på förskolans gård Öppning och stängning sker gemensamt på en av förskolans avdelningar Det finns utarbetade rutiner för samverkan med skolorna i Bodals skolområde vid övergång till skola/fritidshem Arbetsplatsmöte och pedagogiskt möte äger rum varannan månad Avdelningsmöte äger rum en gång i månaden Informationsmöte sker en gång i veckan De pedagogiskt ansvariga - en representant från varje avdelning - har tillsammans med förskolechefen möte två gånger i månaden samt en heldag per termin Projektansvariga - en representant från varje avdelning - har tillsammans med pedagogistan och ateljeristan möte en gång i månaden 5

6 Arbetslagen har reflektionsmöten en timme i veckan Förskolan har två gemensamma utvecklingsdagar per termin för fortbildning, reflektion och diskussion kring verksamheten Därtill förekommer möten i olika grupper och nätverk Förskollärare har två planeringstimmar i veckan i form av förtroendetid samt en heldag/termin och barnskötare har, vid behov, en planeringstimme i veckan Förskolan serverar frukost istället för eftermiddagens mellanmål och därför har lunchen förskjutits till mellan På förskolan finns så kallat lunchstöd för att stötta/hjälpa personalen Förskolans verksamhet är inspirerad av Reggio Emilia filosofin Pedagogerna betonar vikten av observation, dokumentation och reflektion för uppföljning av barnens utveckling och inflytande Dokumentationen består framför allt av färdiga produkter och foton och är inte genomgående placerad i barnens höjd Dokumentationen är sällan kopplad till styrdokument eller till barnens egna berättelser Förskolan använder pärmar för att dokumentera barnens utveckling och lärande All personal går utbildning i pedagogisk dokumentation Barngruppen delas ibland/ofta i mindre grupper vid aktiviteter Miljöarbetet består av pappersåtervinning På förskolan finns rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd Kunskap i teckenkommunikation finns på förskolan 2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Utvärderingsområdet innefattar organisation, ansvarsfördelning och beslutsordning, enhetschefens åtagande, befogenheter och pedagogiska ledarskap samt kvalitetsarbete. Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Ledningsgruppen i Bodals skolområde träffas två gånger i månaden och består av områdeschef, två rektorer och tre förskolechefer Förskolechefen arbetar halvtid på Farkostens förskola och har också ledningsansvaret för ytterligare en förskola På förskolan är en förskollärare stödjare till förskolechefen På förskolan arbetar en administratör 25 % Vid samtalen med pedagogerna framkom att mandatet för roller/befattningar är otydligt Förskolan har utarbetat arbetsbeskrivningar för förskollärare respektive barnskötare, en detaljerad redogörelse av vilka arbetsuppgifter som ingår i de olika befattningarna Personalen är delaktig i kvalitetsredovisningsarbetet Föräldrarna är ej direkt delaktiga i kvalitetsredovisningsarbetet En gemensam enkätundersökning i skolområdet genomförs som föräldrar, personal samt barn tillsammans med förälder besvarar 6

7 3. Analys Utvärderingsgruppens analyser grundar sig på förberedande dokumentstudier samt samtal och iakttagelser som ägt rum vid två utvärderingsdagar på Farkostens förskola. Farkostens förskola ger ett välkomnande intryck med trevlig atmosfär och god ordning. Bakom detta ligger ett medvetet arbete med utgångspunkt i skolområdets gemensamma föräldrasamverkansplan - där målet är att få nöjda föräldrar. Detta arbete har bland annat bidragit till bättre ordning i förskolans hallar och därmed ett mer välkomnande intryck. I föräldrasamverkansplanen har även ingått att alla verksamheter ska utarbeta underlag till utvecklingssamtal. De dokument som används på Farkostens förskola i samband med samtalen är gemensamma för förskolan. Underlagen används som en förberedelse dels för förskollärarna, dels för föräldrar och barn. Föräldrarna är nöjda med samtalen och anser att det är värdefullt med förberedande frågor. Utvärderingsgruppen kan konstatera att användandet av gemensamma dokument för samtliga förskollärare på förskolan är ett professionellt tillvägagångssätt och att det bidrar till att kvalitetssäkra utvecklingssamtalen, att samtalen är likvärdiga oberoende av person. Det är också positivt att de förberedande underlagen för förskollärarna så tydligt är kopplade till målen i läroplanen. Farkostens lokaler är ljusa och ändamålsenliga. Både inomhus- och utomhusmiljön är tydligt utformad för barn och barns lärande och utveckling. Förskolans verksamhet är inspirerad av Reggio Emilia filosofin. Detta framkommer både i förskolans verksamhetsidé, arbetssätt och i samtalen med pedagogerna som betonar vikten av observation, dokumentation och reflektion för uppföljning av barnens utveckling och för utformningen av miljön. Lokalerna på avdelningarna är inredda med olika hörnor - rum i rummet - för olika aktiviteter och det pedagogiska materialet är tillgängligt för barnen. Det som kan vara intressant i detta sammanhang är att definiera vad som egentligen menas med att vara en Reggio Emilia inspirerad förskola och om det finns kriterier som ska vara uppfyllda. Handlar det om utformningen av miljön, den pedagogiska dokumentationen eller handlar det om ett pedagogiskt förhållningssätt? Det framgår tydligt att strävan är att skapa en likvärdighet mellan avdelningarna i möblering, materialutbud och materialets tillgänglighet, en röd tråd i förskolans verksamhet. I detta sammanhang är det dock viktigt att även ta hänsyn till och utgå från barngruppernas olika förutsättningar, exempelvis att anpassa materialet till barnens ålder. Utvärderingsgruppen anser vidare att material generellt finns i begränsad omfattning och bör utökas. Detta gäller även tillgången på och exponeringen av böcker, vilket kan tyckas anmärkningsvärt framför allt eftersom läs och skriv varit ett prioriterat område inom förskolan i kommunen de senaste åren. Att förskolan arbetar med projektet Bygg & konstruktion syns i hur lokalerna används. Byggleken är prioriterad med ett speciellt rum eller utrymme på varje avdelning. Det material som framför allt används - och som är detsamma på alla avdelningar - är byggklossar. Det utvärderingsgruppen diskuterat är valet av projektområde i relation till barnens inflytande och delaktighet. Har hänsyn tagits till barngruppernas förutsättningar och behov eller är det andra faktorer som varit avgörande? Utvärderingsgruppen uppfattar även att syftet och målet med projektet är diffust och att projektet inte genomsyrar verksamheten på avdelningarna. 7

8 Ett centralt område på förskolan, och i Reggio Emilia filosofin, är den pedagogiska dokumentationen. Den dokumentation som utvärderingsgruppen tar del av består mestadels av färdiga produkter och foton och är sällan kopplad till styrdokument eller till processen barnens tankar, frågor och berättelser. Barnens delaktighet och inflytande saknas eller synliggörs ej. Placeringen av dokumentationen är också viktigt i detta sammanhang och utvärderingsgruppen såg flertal exempel på dokumentation som barnen inte kunde ta del av på grund av att den ej var placerad i barnens höjd. Förskolan dokumenterar även barnens läroprocesser och utveckling i form av samlade dokument av observationer, projektarbeten, målningar och bilder i pärmar. Dokumentationen är dock inte alltid uppdaterade och tillgången till material är ojämn. Dessa pärmar är tillgängliga för barn och föräldrar på avdelningarna. Utvärderingsgruppen kan utifrån samtalen med förskollärarna konstatera att det finns en samsyn på förskolan om att den pedagogiska dokumentationen är ett område som behöver utvecklas och att förskolan för närvarande är i början av den processen. Att detta område prioriteras visar även den utbildningssatsning som förskolan gör genom att all personal utbildas i pedagogisk dokumentation. Förskolans tillgång till både pedagogista och ateljerista bör ytterligare öka förutsättningarna för utvecklingsarbetet av den pedagogiska dokumentationen. Barnen äter i speciella matsalar som delas av två avdelningar, förutom småbarnsavdelningen som har egen matsal. Eftersom pedagogerna anser att lunchbestyren är tidskrävande har avdelningarna lunchstöd i form av en person som hämtar maten, dukar och dukar av samt torkar borden. Pedagogerna får därmed tid för andra aktiviteter. Utvärderingsgruppen ställer sig frågande till att måltiden som pedagogisk verksamhet prioriteras bort till förmån för andra aktiviteter för pedagogerna. En måltid innehåller många värdefulla tillfällen till utveckling och lärande, inflytande och delaktighet och inte minst social samvaro där områden inom normer och värden aktualiseras, som bör tillvaratas. För övrigt är matsalarna enkelt inredda med bord och stolar och kala väggar. Det är en miljö som utvärderingsgruppen anser kan utnyttjas bättre och utvecklas. Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns och innefattar mål, konkreta arbetssätt mot kränkande behandling, förebyggande arbete och åtgärdsplan. Den tar dock inte upp alla diskrimineringsgrunder samt saknar bland annat nulägesbeskrivning och behöver därför kompletteras. All personal har genom diskussioner varit delaktig i framtagandet av planen. Förskolechefen anser inte att likabehandlingsplanen är förankrad hos personalen men att förskolan arbetar för att åstadkomma detta. Bland föräldrarna finns ett intresse för dessa frågor och likabehandlingsplanen har presenterats på ett föräldramöte. De har dock inte varit delaktiga i arbetet med den. Att hitta fungerande samverkansformer med föräldrar inom detta område är viktigt, inte minst för att planen ska vara förankrade hos samtliga parter. Vid samtalen med förskollärarna framkom att det inte förekommer något gemensamt medvetet genusarbete på förskolan. Deras erfarenhet av projektet Bygg & konstruktion är att det mest tilltalar pojkar och en avdelning har försökt locka in flickorna i verksamheten genom att använda alternativa material och färger. En annan avdelning har plockat bort bilar till förmån för tåg och djur. I föräldrasamtalen framkom att barnen på en avdelning delats i pojkgrupp med aktivitet ute och flickgrupp med inneaktivitet. Utifrån dessa exempel konstaterar utvärderingsgruppen att jämställdhetsarbetet är ett område att diskutera och utveckla på förskolan. Det finns en risk att pojkar och flickor i olika sammanhang hamnar i 8

9 roller som blir begränsande utifrån olika krav, förväntningar och möjligheter. I jämställdhetsarbetet är det viktigt att medvetandegöra detta och istället arbeta för att vidga perspektiven för pojkar och flickor. Frågor som kan ställas är hur ett gemensamt medvetet arbete kan utformas och vad målet ska vara med arbetet; vilket förhållningssätt ska råda på förskolan, på vilket sätt kan förskolans jämställdhetsombud bidra med erfarenheter i detta arbete och finns goda exempel på hur genusarbete på förskola kan bedrivas? Miljöarbetet på förskolan består endast av pappersåtervinning. Det finns dock en ambition att utveckla arbetet inom området. Förskolans pedagoger har tillsammans med förskolechefen arbetat fram en arbetsmiljöpolicy och en kommunikationspolicy som stöd i rollen som goda vuxna förebilder. Ett speciellt arbetsmaterial har använts i detta arbete. Strävan är att arbetsklimatet ska präglas av glädje och policyn betonar det egna valet av arbete och arbetsplats, vilket medför ett ansvar i förhållningssätt till arbetet och kollegor. Detta arbete har förskolechefen prioriterat och arbetsgruppen lagt ner mycket tid och energi på. Utvärderingsgruppen anser att denna typ av arbete kan vara en god investering i en arbetsgrupp för att få en gemensam plattform att utgå ifrån och bygga vidare på. Därför kan de detaljerade trivsel/ordningsregler för personalen som förskolan också har tyckas stå i motsatts till policyn kring arbetsmiljö och kommunikation. På förskolan finns rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd och det finns även kompetens i teckenkommunikation. Utgångspunkten är att en förskollärare på den aktuella avdelningen är speciellt ansvarig för barnet/en och ansvarar även för att skriva handlingsplan som ligger till grund för resursansökan. Eventuell resurspersonal som ofta har mindre kompetens - tar förskollärarens plats i barngruppen. Utvärderingsgruppen konstaterar att det finns en otydlighet kring befattningar och roller, exempelvis när det gäller pedagogistans och de pedagogiskt ansvarigas mandat. En förklaring när det gäller pedagogistan och även ateljeristan är att denna utbildningssatsning i kommunen och skolområdet är relativ ny och att det tar tid att implementera nya uppdrag och arbetssätt. På förskolan finns två stödfunktioner i form av att en förskollärare är stödjare till förskolechefen samt lunchstöd för pedagogerna. Utvärderingsgruppen anser att det även för dessa kategorier råder en viss otydlighet kring ansvar och uppdrag. Stödjaren till förskolechefen har ingen avsatt tid för uppdraget och när det gäller lunchstödet kan frågan ställas om det i uppdraget även finns en pedagogisk uppgift eller om det enbart ska ses som praktisk hjälp. Det som också är diffust kring organisation och ledning är definitionen och benämningen av förskolans ledningsgrupp. Utvärderingsgruppen uppfattar att pedagogiskt ansvarig och styrgrupp är benämningar som används parallellt vilket skapar en otydlighet i vilka personer som ingår i gruppen. För övrigt finns flera exempel på parallella benämningar på uppdrag och funktioner på förskolan, till exempel stödjare/tf förskolechef/stand-in, lunchstöd/lunchhjälp, portfolio/pärm, verksamhetsplan/arbetsplan. Detta bidrar ytterligare till att organisationen uppfattas som otydlig. Utvärderingsgruppens samlade intryck är att det på Farkostens förskola finns pedagogisk kompetens, engagemang hos personalen och en vilja att förändra vilket utgör goda förutsättningar för ett fortsatt utvecklingsarbete. 9

10 Slutsatser och rekommendationer 4.1 Slutsatser Utvärderingsgruppen vill framhålla följande styrkor och förbättringsområden, möjligheter och svårigheter: Farkostens förskola ger ett välkomnande intryck med trevlig atmosfär och god ordning Förskolan använder ett professionellt tillvägagångssätt i samband med förberedelser inför utvecklingssamtalen Både inne- och utomhusmiljön är anpassad för barn och barns lärande och utveckling Verksamheten är inspirerad av Reggio Emilia vilket framgår av arbetssätt och utformning av miljön Förskolan arbetar med projektet Bygg & konstruktion Förskolans gemensamma policy kring arbetsmiljö och kommunikation innebär bra förutsättningar för ett gott arbetsklimat på förskolan Förskolan har utarbetade och genomtänkta rutiner för arbetet med barn med särskilda behov och kompetens i teckenkommunikation finns 4.2 Rekommendationer Utvärderingsgruppen rekommenderar Farkostens förskola att utveckla följande områden: Pedagogisk dokumentation inklusive barnens pärmar Byggprojektet - mål/syfte, barns inflytande Material tillgång och anpassning Genusarbetet Miljöarbetet Plan mot diskriminering och kränkande behandling Organisation kring måltiderna Miljön i matsalarna Förtydligad organisation - ledning, roller, uppdrag 10

11 5. Lärande exempel Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel på utvecklingsarbete som kan vara av särskilt intresse för andra enheter: Utvecklingssamtal gemensamma förberedande dokument Arbetsmiljöpolicy och kommunikationspolicy För ytterligare information kontakta: Förskolechef Stina Sundholm Telefon: