Utredning Lidköpings kommuns Barn- och skolförvaltning

Transkript

1 1 Utredning Lidköpings kommuns Barn- och skolförvaltning Utredare Kess Simmasgård Detta är en delutredning som behandlar de lokala elevhälsoorganisationerna samt delar av den centrala Stödenheten.

2 2 lokalt och centralt Bakgrund I dag arbetar rektor med lokal elevhälsa utifrån de lokala förutsättningar som finns samt utifrån rutiner och arbetssätt som är baserat på till stor del egna erfarenheter. Det har inte framkommit direkt kritik mot hur arbetet sköts i dag men däremot finns kritik mot de lokala arbetsförhållandena från framförallt anställda inom Stödenheten. Kritiken handlar om att personalen i teamen upplever en splittring ex flera befattningshavare inom yrkesgrupperna skolsköterska och skolkurator har fyra skolor med fyra elevhälsateam som de ska betjäna, antalet elever blir stort och antalet andra olika specialister som de ska samspela i de olika teamen blir onödigt många. Det är lätt att förstå att man önskar en annan ordning. Mer av dessa synpunkter finns längre fram i utredningen. Ny skollag med justeringar i begrepp och rutiner kring arbetet med barn i behov av särskilt stöd samt kommunens önskan om att strama upp rutiner och dokumentation i frågor som rör kränkande behandling, har lett fram till en öns kan om mer elevorienterad elevhälsa. Innehåll - Hur uppfattas dagens organisation - Utredarens förslag till principer - Resurser, några tabeller lite data - Resurser att forma nio lokala team - Hur fördelas resurserna - En remiss - Förslag Varför en delutredning Denna delutredning avser att sätta fokus på ett utredningsområde som kan tjäna på att uppfattas som relativt förankrat i organisationen innan resterande utredning görs klar. En orsak är att den centrala ns (Stödenhetens) bemanning och uppdrag avgörs till stor del av vilka befattningar och dess antal som ska finnas anställda lokalt och vilket förhållande som ska finnas mellan det centrala perspektivet och det lokala. De viktigaste frågeställningarna som denna delutredning sätter fokus på är inrättandet av lokala team med fast besättning och fast ansvarsområde. Hur uppfattas dagens organisation De olika yrkesgrupperna svarat på frågan Anser Du att det är en fungerande elevhälsa där Du arbetar? (fråga 12 i enkäten), så ser det ut på följande sätt: Tabell 1. Antal Yrkesgrupp Svar i ord Svar i siffra 25 Rektorer bra eller mycket bra 3,55 12 Stödenhetens centralt placerade personal tveksamt eller absolut inte 2,25 9 Skolkuratorer ganska bra eller lite grann 2,8 15 Specialpedagoger ganska bra eller lite grann 2,9 9 Skolsköterskor ganska bra eller lite grann 3,0

3 3 Konstateras att rektorerna är mest nöjda och att Stödenhetens personal är minst nöjda med dagen situation. Kommentarer från enkäten fråga Anser Du att Du har en välfungerande verksamhet EHT/BHT inom ditt ansvarsområde? Beskriv vad som är problematiskt/kan bli bättre. Rektorernas kommentarer - Bättre annan dokumentation krävs. - Kompetensen hos EHT-personalen är hög och de gör ett värdefullt arbete på enheten. Som rektor skulle jag önska att ha EHT-personalen mer tid på enheten (1 dag/v nu) för att bli avlastad när det fäller dokumentation, utredningar, kränkande beh. mm, samt använda deras kompetens i utv arbete. - Högre delaktighet hos teamet. Det förväntas ibland att rektor ska lösa istället för att vi tillsammans hjälps åt. Svårt att få tiden att räcka till. - EHT bättre än BHT, pga tydligare struktur och krav som tvingar fram funktion. - brist på EHT-personal framför allt kurator o spec pedagog. - Ha mer tillgång till kurator - Under de senaste 2,5 åren har jag haft 3 skolsköterskor, 3 kuratorer och 2 spec pedagoger. Det är ingen långsiktighet. För mig är det svårt att ha koll på alla detaljer i alla ärenden, men det är enda lösningen annars missas något vid byten av personal. Alla är kompetenta och har fungerat bra men det blir ingen långsiktighet för barn, föräldrar och personal. - Spec pedagogen oerhört viktig både i enskilda fall, handledning till pedagoger, förebyggande arbete likabehandlingsplan. Att denna finns synlig och nära/tillgänglig. - Fungerar bra, men det är stressigt inför läsårsstart att få pusslet att stämma. Skolsköterskan och kuratorn har flera skolor och dessa är inte ens samma. Borde kanske finnas EHT-team som genom åren blir mer och mer samspelta. Jobbigt för rektor att varje läsår XXXX ihop ett nytt team. - Med nuvarande bemanning fungerar det mkt bra, i andra tider har det varit annorlunda. - Tid för att frigöra personal för dessa frågor. Spec pedagogen täcker 6 olika rektorsområden splittrat. - Brist på framför allt kurator och spec ped. - Om det fanns kontinuitet för alla, över mer än ett år och att specialister skulle ha samma chef så skulle arbetet bli bättre. Sedan finns det personer i org som uttalar sig och inte allt har mandat för hur det skall vara. - Fungerar bra och vi får stöd från spec ped, tal ped m fl. - Stor enhet, många ärenden - Balansen i tid på möten mellan BHT-ärenden och övrig planering för verksamhetens innehåll. Prövar under våren att ha egen tid för BHT. - Byte av personal medför att man får backa tillbaka alldeles för ofta. Då det genomförs arbetsdagar, möten, fortbildningsdagar på enheten är ofta kurator och skolsköterska uppbokade på annat. Vid dessa tillfällen diskuteras ofta saker med anknytning till elevvårdsarbetet. - Psykologkontakter. Ingen kontinuitet - Det som varit bra även om det så är en begränsning är att EHT/BHT har utanförögon kan komma med förslag idéer som de sett ngn annanstans vara obekväma utmanande så även om den lilla enheten bara haft 1 dag/v så har det positiva varit att de haft med sig utanförögonen. - Att vi byter EHT varje år vilket gör att det är svårt att finna en röd tråd. Jag vill ha en långsiktig lösning.

4 4 - Alla inblandad personal är bra! Liten enhet där vårt team är splittrat mellan många enheter. Liten del av tjänst hos medlemmar gör att flexibiliteten blir låg. Rörigt då rektor äger spec ped men inte kurator och skolsköterska. BHT hänger inte ihop med EHT. Jag tycker att det ska vara möjligt att använda EHT olika mkt/vecka beroende på behov. EHT och BHT med på personalkonferens mm. Stödenhetspersonalens kommentarer - Jag är av åsikten att rektors kompetens är en avgörande faktor för ett välfungerande EHT och för en förskole/skolenhets kvalitet. Jag önskar att rektorsrekryteringen skärptes till framöver i syfte att höja kompetensen i förvaltningen. - Psykologen behöver vara med tidigare i processen, innan problematiken vuxit och olika teorier om diagnoser om barnet har vuxit sig stor. Jag tänker att endast de berörda kring barnet ska vara med så att info om barnet inte kommer ut till icke berörda. - Jag arbetar på de flesta förskolor BHT fungerar mkt olika på lika enheter. Kvaliteten skiftar. Rektors vilja, kontinuitet av specialpedagog på plats, goda eller dåliga erfarenheter av BHT-arbetet avgör hur man får till det i verkligheten. Ett välfungerande BHT brukar avspegla sig i välfungerande insatser. Förbättring: mer likriktning av BHT. - Jag arbetar mot olika EHT och BHT vilket gör att man ser att de fungerar olika. Hur man organiserar sig på varje enhet speglar också hur man använder sig av professionerna både inom och utanför EHT och BHT. - Ingår sällan/aldrig i EHT, BHT sammanhang. - Innehållet i elevhälsoverksamheten varierar stort mellan de olika enheterna. På vissa enheter är jag ofta inbjuden till EHT för att få uppdrag eller att återrapportera ett uppdrag. På vissa enheter har jag aldrig deltagit på EHT, men kan ha ett annat samarbete. Ibland får jag väldigt knapphändig information och får verka aktivt för att få fram information om eleven. Varje enhet arbetar ju fram sin egen struktur av EHT, men jag efterlyser viss likhet och struktur i EHT arbetet. Det bör inte vara upp till varje rektors intresse och engagemang hur EHT arbetet är upplagt. - Varierar mycket mellan olika enheter på vissa enheter är det organiserade elevhälsoarbetet närmast obefintligt. - Blandat, träffar alla de sorter. Skolkuratorernas kommentarer - (Ganska lite, tveksamt) EHT hålls ej tillräckigt ofta på en del skolor. EHT-teamet har för lite tid att fundera innan insats föreslås. EHT-teamet är inte sampratade. Arbetet i EHT är ej välförankrat på alla skolor, dvs lärarna förstår inte hur det går till och har förväntningar som ej alltid kan infrias. Ibland är rollerna i EHT otydliga (varav kuratorsrollen är extra otydlig). - Det som borde förbättras är möjligheten till samarbete i EHT. Som det är nu träffar jag en del enbart vid EHT-möten eller under några timmar per vecka, då kan man inte få de vinster samarbete ger. Antalet personer som man ska samarbeta med borde minska samma kurator, sköterska och specialpedagog på flera skolor. - Det fungerar inte när rektor kör sitt eget race och inte tror att övriga EHT har tillräcklig kompetens. - Tror det behöver bli än mer tydligare... osv Behöver finnas mycket mer dokumenterat än vad som i dagläget finns, för att det ska gå att utvärdera, följa upp osv. - Vi jobbar med att få mer struktur på EHT och jag tror vi är rätt så medvetna om vad vi behöver jobba med. Vi behöver planera in ärendelösa EHT bättre än idag och få bättre struktur på dem. Dom är oerhört viktiga om dem används på rätt sätt.

5 - Tydligare struktur vid EHT. Utveckla arbetet med ärendelösa EHT där viktiga organisatoriska frågor kan tas upp som utgör grunden för ett bra samarbete. Övergripande frågor osv utifrån våra olika professioner. - Olika problem på olika skolor. Rutiner, system är en brist, att inte tappa elever. Konstruktiva diskussioner kan också saknas ibland. - EHT ser olika ut vid olika skolor. Vid vissa skolor finns en bra regelbundenhet kring tid för EHT-träffarna vilket är en grundförutsättning för teamarbetet. På vissa skolor finns brister i detta och hur EHT används. De olika professionerna bör finnas med och att det finns en grund för ärenden som skall tas upp. Förbättringsområden: tydlighet kring vad EHT kan användas till, vilka ärenden som kan tas upp, hur EHT hanterar det och gången efter ärenden tagits upp osv. Mer tid, planerad förberedelse- och uppdragstid samt tydligt upprättade mål. För att få en dynamik och en process i ärendena ställs krav på tillgänglighet men också flexibilitet av kompetenserna. - Jag skulle önska vi hade mer tid tillsammans i EHT för att hinna ha djupare diskussioner om hur vi ska hantera ärenden/problemområden. Vilket i sin tur kunde leda till förbättringar Specialpedagogernas kommentarer - Procentuell ungefär 75% bra och 25% sämre. Min tjänst gav inte möjlighet att beskriva ett bra EHT/BHT-arbete på vissa enheter. - Men jag arbetar med flera antal EHT. Vissa träffar jag så sällan att det är svårt att bli ett team + att jag har en mkt tuff arbetssituation som gör att EHT-verksamheten/samarbetet ofta blir lidande. - I stort sett bra, men vi ska bli bättre på att förbereda ärendena i arbetslagret. - Samarbetet fungerar mkt bra. - Fördelning av ärenden kurator, skolsköterska och spec ped. - Fortsätta jobba på innehåll och upplägg. - Dokumentation ---- Ärendegång Kommunikation med arbetslagen (EHT har ej möjlighet att vara med på arbetslagsmöten pga arbete på annan skola). Uppdelningen av tiden mellan skolorna är för statisk. Skulle vilja kunna delta mer aktivt. Ledningsgrupp, arbetslagsmöten osv. - BHT inom förskolan fungerar olika bra på olika områden och kan förbättras. - Samverkan mellan de olika yrkeskategorierna kan förbättras. - Mkt olika enheter, vilket ger många kontaker/relationer. - EHT fungerar bra. Alla komp är delaktiga. Vi når framgång i vårt arbete. BHT är svårare de endast rektor och specialpedagogerna är givna. Saknar ett organiserat och planerat samarbete med BVC-sköterska. - Det är klart att man alltid kan förbättra saker. Vi behöver förbättra förarbetet. Innan ett ärende tas upp i EHT bör arbetslaget hjälpt till att hitta lösningar och åtgärdsprogram skrivits. - Mötena är för sällan 1 gång/mån. - (ja, vi har nu fått rutiner på eht, varannan vecka. Lärare/pedagoger bokar in sig för att lyfta ärenden). Skolsköterskornas kommentarer - Jag tycker att det fungerar bra, men vi måste hela tiden sträva till att det blir ännu bättre. Kommunikation dokumentation elevsamverkan-föräldrasamverkan. - Vi skulle behöva fler ärendelösa EHT och mer tid att diskutera vilka insatser som vore bäst för just denna eleven. - För det mesta är det bra tycker jag! Tycker ibland att processer tar lite lång tid. Men jag gillar att vara effektiv när man väl tagit beslut. - Varierar med skola. Är på x antal olika skolor; stor variation, allt ifrån väl fungerande till brist på EHT. - Med fler ärendefria EHT, där vi kan dela med oss av våra olika kunskaper. Diskussioner om våra gemensamma mål. Hur vill vi ha det på denna skola. - Varierar mellan skolorna. Vissa skolor väldigt bra vissa mycket sämre. Se svar fråga 9 - Vi behöver ha flera möten för organisationsfrågor övergripande frågor. 5

6 - Återkoppling till lärarna kan förbättras och har delvis gjorts så. - Inte på all skolor. Behövs likvärdiga rutiner kring EHT på skolor så att det inte är skillnader för elever beroende på vilken skola i kommunen man går på! Utredarens förslag till principer för skapande av grundorganisation I dessa kommentarer från olika yrkesgrupper (se ovan) samt de samtal som förekommit i arbetsgruppen samt de intervjuer som genomförts samt hur styrgruppen ser på hur de lokala elevhälsateamen fungerar, framträder följande kortfattade bild av vad som bör förbättras i EHT-gruppernas arbete. att högstadieskolorna ska ha ett eget elevhälsateam, att teamen följer elever från förskola till förskoleklass till år 6 och sedan lämnar över till ett elevhälsoteam kopplat till år 7-9, att ha sammanhållna elevhälsoteam dvs att skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger arbetar i ett team med samma elever och med samma rektorer, att elevhälsateamen arbetar efter snarlika eller lika rutiner gentemot elev och anställda, att skapa en högre grad av kontinuitet i teamen d v s säkra mer av långsiktiga anställningar, att tydligt markera och utvisa EHT-teamets roll i kommunens arbete gentemot elever i behov av särskilt stöd, gentemot den enskilde läraren, det enskilda arbetslaget och den centrala Stödenheten (n). 6

7 7 Tabell 2. Resurser, några tabeller lite data Rektor Verksamhet Grund- och förskolan Barn/ elever Antal Anställda pedagoger Kur Skolsköt Spec ped varav Elev Ass/ varav Elever /anst ped VÄSTER Grundskola Christer Almqvist Dalängen ,6 0,60 1,0 2,0 9,14 10,94 Camilla Brolin Otterstad 86 5,15 0,20 0,20 0,2 16,7 5,99 Camilla Brolin Stenhammar ,8 0,40 0,70 0,6 16,23 6,17 Harald Granbom Stenport ,4 0,55** 0,80 0,9 12,99 7,7 Jan Bjurmar (Sär) Särskolan 2x Sofia Pettersson Tun 83 5,5 0,20 0,15 0,2 15,1 6,63 Maria Ek Örslösa 107 8,2 0,20 0,15 0,3 13,05 7,66 (Eva Lindvall) (familjedaghem) Totalt Grundskola ,67 2,15 3,0 13,16 7,6 VÄSTER Förskola Camilla Brolin Otterstad 20 2,00 10,0 10,0 Camilla Brolin Stenhammar ,90 6,4 15,62 Antal lärare /100 elever Anne Henström Stenporten 72 14,10 5,1 19,58 Anne Henström Ängsholmen 89 18,40 4,8 20,67 Anne Henström Gröna Fyren 18 7,72 2,3 42,89 Eva Svensson Tun 26 5,50 4,7 21,15 Siw Norlin Silverbyn 55 9,75 5,6 17,73 Siw Norlin Ulriksdal 38 7,55 5,0 19,87 Maria Ek Örslösa 56 6,75 8,3 12,05 Totalt Förskola ,37 5,48 18,25 MITTEN: Grundskola Birgitta Norrbin Järpås 92 7,65 0,12 0,20 0,15 12,03 8,31 Elisabeth Ingermarsson Lilleskog 56 5,0 0,10 0,15 0,1 11,2 8,92 Tomas Dalemo Månesköld ,55 0,40 0,60 0,25 15,33 6,52 Ann-Catrin Rundqvist Rudenschöld ,4 0,45 0,70 0,5 12,25 8,16 Åke Stjernqvist Britt-Marie Ericsson Råda ,95 0,30 0,50 0,8 13,99 7,15 Monica Alsterhag Saleby 109 5,4 0,20 0,20 0,15 20,19 5,0 Totalt Grundskola ,95 1,57 2,25 14,67 7,31 MITTEN: Förskola Birgitta Norrbin Björkhaga 60 9,25 6,5 15,4 Elisabeth Ingemarsson Råda Mosse 94 16,00 5,9 17,02 Monica Alsterhag Norra Härene 17 2,35 7,23 13,82 Monica Alsterhag Saleby 34 2,50 13,6 7,35 Pelle Boman Djurgården 54 9,75 5,5 18,06 Pelle Boman Hagaäng 91 23,60 3,9 25,93 Rose-Marie Sondell Lilleskog Gul 40 6,00 6,7 15,0 Rose-Marie Sondell Lilleskog Röd 57 10,75 5,3 18,86 Rose-Marie Sondell Ågårdsskogen 90 17,90 5,0 19,89 Totalt Förskola ,10 5,47 18,27 ÖSTER: Grundskola Awaz Karim Aspen 12 25,34 * 0,10 1,3 76,79 Mångfaldsenheten Int klassen 21 Margareta Bjurmar Fredriksdal ,3 0,55 0,75 1,0 10,32 9,69 Marika Larsson Monica Pettersson Lidåker ,0 0,30 0,40 0,8 11,63 8,6 Zophia Zander Norell Majåker 117 4,05 0,10 0,20 0,2 28,89 3,46 Jürgen Linberg Wennerberg ,2 0,39* 0,20 1,0 14,55 6,87 Susann Johansson Vinninga ,8 0,18 0,40 0,4 13,99 7,15 Åsa Fyhr Östby ,25 0,39 0,40 0,8 9,6 10, ,6 1,91 2,45 12,19 8,2 ÖSTER: Förskola Kåre Vallin Ekestubben 98 19,00 5,15 19,39 Kåre Vallin Gräshoppan 17 3,75 4,5 22,06 Kåre Vallin Tallkotten 34 5,00 6,8 14,71 Jürgen Linberg Wennerberg 56 9,64 5,8 17,21 Malin Hemberg Filsbäcks 46 7,25 6,3 15,76 Malin Hemberg Vinninga Folkets Hus 33 8,40 3,9 25,45 Malin Hemberg Vinninga 74 11,43 6,5 15,45 Catarina Börjesson Fredriksdal 53 11,50 4,6 21,7 Catarina Börjesson Lidåker 76 15,00 5,1 19,74 Eva Lindvall Majåker 95 15,65 6,1 16,47 Eva Lindvall Torsborg 37 6,10 6,1 16, ,02 5,5 18,26 5,63 7,7 Övrig tid** 0,77 0,8 6,4 8,5

8 8 ** Kuratorer, +0,2 samordningsuppdrag samt 0,57 tjänstledig tid (0,77). Skolsköterskor, +0,2 samordningsuppdrag samt 0,6 pool Konstateranden - Mångfaldsenheten har kurator i samspel med Wennerbergsskolan. - Lidköping har genomsnittet 7,7 anställda lärare/100 elever oktober 2010, enligt tabell 2. - Lidköping har i genomsnitt 5,5 anställda pedagoger/100 barn i förskolan, enligt tabell2. - Om vi Jämför utredningen inom Lidköping, exempelvis mellan område Mitt och område Öster vad gäller grundskolan så har Mitt 7,31 anställda/100 elever medan Öster har 8,2 anställda/100 elever, differensen är c:a 11,0 årsarbetare. Tabell 3. Vi ser på förskolan, en mindre jämförelse Kommun Antal barn Antal personal Antal pedagoger/100 barn Lidköping ,49 18,26 Solna* ,4 17,96 Oskarshamn ,88 17, ,77 18,04 * OBS Solnas uppgifter är från Om vi jämför Lidköping med genomsnittet Oskarshamn och Solna så har Lidköping c:a 5 årsarbetare fler inom förskolan, men siffran bör anses ligga inom den variationsram som alltid bör finnas. Tabell 4. En ovetenskaplig* jämförelse Kommun Elever Läkare Elever /läkar. Psykolog Elever /psykol. skolsköterska Elever /skolsk. Kurator Elever /kurat. Helsingborg , , , Gävle , , , , Huddinge , , , ,0 804 Linköping , , , , Lidköping , , , ,2 643 Solna 3 333? - 4, , ,5 740 Oskarshamn , , , ,0 680 Summa , , * Ovetenskaplig p g a data inte är från samma tidsperiod, dock är dessa yrkesgrupper relativt fasta i sin numerär, varför ändå tabellen kan tjäna som viss vägledning. Tabellen används längre fram i utredningen som mall vid resursfördelningen till de föreslagna lokala elevhälsateamen. Slutsatser som trots ovetenskapligheten med hög säkerhet kan dras från tabellen är: - att Lidköping har betydligt färre skolpsykologbefattningar (åa) är i jämförande kommuner, - att Lidköping har fler skolsköterskebefattningar (åa) än de flesta jämförande kommunerna, - att Lidköping har fler skolkuratorer (åa) än jämförande kommunerna.

9 Resurser att forma nio lokala team De vanligen förekommande yrkeskompetenser som ingår i elevhälsaorganisationer är: - medicinskt kompetens, representerad av skolsköterskan som har viss organisatorisk koppling till skolläkaren, - social kompetens, representerad av skolkurator, - pedagogisk kompetens, representerad av yrkesgruppen specialpedagog, - psykologisk/psykosocial kompetens, representerad av yrkesgruppen skolpsykologer som ofta är centralt placerade och besöker/bjuds in till de lokala elevhälsateamen efter behov, - Yrkes- och studierådgivning, utförs av yrkesgruppen Yrkes- och studievägledare (SYV), dessa ingår inte alltid i vad en kommun väljer att kalla, det varierar från kommun till kommun. I enlighet med Skollagen är rektor den som beslutar om elev och som därför naturligt leder sammankomster i elevhälsateam. kan organiseras på mer än ett sätt. I Lidköping är den organiserad i två nivåer centralt i Stödenheten och lokalt i EHT-grupper eller team. Förslagsvis kallas de och EHT-team. Yrkesgruppen skolsköterskor är lättast att kartlägga, de har uppgifter från staten att sköta (ett tydligt uppdrag), de har sina allra flesta kollegor utanför primärkommunen de finns inom landstingskommunerna, de har experthjälp på nära håll, skolläkaren och yrkesgruppen är av hävd självständiga och vana vid ensamarbete. Skolsköterskebefattningar: - 4 st befattningar sysselsättningsgrad 1,0= 4,0-4 st befattning sysselsättningsgrad 0,8= 3,2 (inkl samord, uppdrag 0,2) - 1 st befattning sysselsättningsgrad 0,7= 0,7 - Pool 0,6= 0, ,5 årsarbetare Skolkuratorer är en mer fri grupp än skolsköterskorna, exempelvis engagerar de sig även i lågstadieelevers sociala problematik, det är vanligare att denna syssla utförs av skolpsykologer. I Lidköping är skolkuratorerna dessutom relativt fria att sätta dagordning d v s upprätta sina egna arbetsuppgifter. Skolkuratorer i dag: - 4 st befattningar sysselsättningsgrad 1,0= 4,0-2 st befattning sysselsättningsgrad 0,75= 1,5-1 st befattning sysselsättningsgrad 0,7= 0,7 - Samordnaruppdrag 0,2= 0, ,4 Hur fördela resurserna Skolsköterskorna bör med utgångspunkt i tabell 5 organiseras så att en 1,0 befattning har c:a 469 elever. Lidköping har i våra beräkningar 3961 elever förskoleklass till och med åk 9 och det finns nio befattningar skolsköterska i dag samt att kommunen har välbeställt med skolsköterskor utifrån de jämförelser som är gjorda. Detta leder utredningen till att konstatera att det inte är rimligt att öka antalet årsarbetare för gruppen skolsköterska. 9

10 Förutom detta faktum att det redan finns resurser bättre än genomsnittet, kommer elevantalet att fortsätta att minska flera år framåt vilket i stället borde rendera att kommunen minskade på resursen skolsköterska. Det som talar emot en minskning är att Lidköpings kommun har valt att endast ha en kommungemensam grupp att flytta elever till, det betyder i jämförelse med många andra kommuner en större del av specialistresurserna är utplacerade i linjen d v s hos rektor. D v s kommunens val att inte ha fler än en kommungemensam grupp bör med viss automatik leda till att mer resurser finns ute hos rektor. Som en slutsats av ovan bör därför gruppen skolsköterskor inte utökas utan om ändring ska ske så kan en viss minskning vara motiverad. En annan slutsats är att nio befattningar troligtvis skulle passa mycket väl att fördela på just nio elevhälsaområden. Skolkuratorer bör med utgångspunkt i tabell 5 organiseras så att en 1,0 befattning har c:a 643 elever. Det finns i dag sex befattningar skolkurator i Lidköpings kommun och det är med skolkuratorerna som med skolsköterskorna att det är i jämförelse med kommunerna i tabell 5 är relativt välbeställt, varför jämförelsen inte ger anledning till att diskutera någon ökning. I dag arbetar skolkuratorerna över hela grundskolan och som nämnts tidigare i utredningen även med lågstadiet. Ett motiv för detta förhållande är att Lidköpings kommun har betydligt färre skolpsykologer än jämförande kommuner se Tabell 5, varför det kan finnas skäl att kuratorer även handlägger individärenden på lågstadiet. För att åstadkomma någorlunda avtalsenliga befattningar måste dock ett visst resurstillskott ske. Specialpedagoger är en instabil yrkesgrupp som inte är lätt att härleda. Efter att ha gjort ett antal försök i Lidköping för att få svar på frågan hur många årsarbetare finns det inom yrkesgruppen specialpedagoger, utan att kunna få ett slutligt svar, så får utredningen nöja sig med det. Problemen är mer specifikt att en del av specialpedagogerna arbetar viss del av befattningen som speciallärare eller annan lärare och annan lärare eller speciallärare arbetar ibland eller till viss del som specialpedagog. Över tid disponerar rektor sina styrkor utifrån de behov som rektor uppfattar, det kan leda till att sysslorna som specialpedagog inte är lika efterfrågade en termin medan det kan vara tvärs om en annan termin. Det kan även finnas andra irrationella faktorer såsom besparingar eller tillfälliga omdisponeringar som leder till att specialpedagogen ruckar på sin profession och utför andra nödvändiga sysslor. Detta är ett övergripande problem för organisationen, det är för mycket faktorer som påverkar yrkesgruppen att det finns risk att alla elever inte ges lika behandling vår specialpedagog är f n upptagen med annat skulle det kunna låta. Av dessa anledningar och det faktum att specialpedagogen är en strategisk yrkesgrupp i arbetet med att ställs om skolan så alla elever får plats, leder till att denna yrkesgrupp föreslås viss särbehandling i utredningen. En organisatorisk faktor som spelar in och som påverkar förslaget när det gäller specialpedagogerna är att de har en historia som innebär att de har nyligen (c:a 2 år sedan) flyttats ut från den centrala Stödenheten till att bli anställd av rektor. Det framgår av enkätdokumentationen att många rektorer uppskattar den förändringen och inte önskar någon förändring på nytt. Detta är lätt att förstå men frågan är inte av den arten att alla förändringar för yrkesgruppen bör avskrivas för viss tid framåt, utan tvärs om ett ytterligare steg måste förmodligen tas. 10

11 11 I enkäten fanns en diskussionspunkt 16. De tidigare centralt anställda specialpedagogerna är i dag anställda av rektor, vad anser Du om den förändringen? Rektorerna har svarat - Svårt att kvalitetsgranska specped utifrån önskemålen att de ska vara de extrafiffiga när de gör G2012-resan utifrån enhet. - Det kan vara en risk att enhetens ekonomi påverkar hur mycket spec pedagog-enheten har råd med. Inte likvärdighet för eleverna. - Det känns bra. Skönt och viktigt att ha den kompetensen på plats. - Bra! Dock skulle de behöva ingå i team tillsammans med kurator och skolsköterska. Idag är det splittrat. - Bra! - Mycket bra... - Positiv, närmare verksamheten - Mycket bra. Har ett väl fungerande arbete med vår spec pedagog. Vill fortsätta att ha det som det är nu. - Arbetade inte som rektor när de var anställda på Stödenheten, så jag har svårt att jämföra. Däremot så kan det bli att budget styr. Istället för behov när tjänsterna ligger på enheterna. Jag upplever det svårt att vara chef över spec ped och ändå bara ha 25%. Att organisera och besluta om fortbildningen, lön, placeringar mm är ibland svårt. - Mkt bra! - Det är ngt problematiskt att en i EHT är anställd på enheten och de andra inte, men på det sota hela fungerar det väl. Jag anser att sp skall vara anställda på respektive enhet, som idag. - Det är bra och bör få vara så inom överskådlig framtid, det är rektors möjlighet att prioritera för utveckling för barn som behöver särskilt stöd. - Specialpedagogen måste finnas i verksamheten och samverka med rektor och pedagog. - Anställningsformerna bryr jag mig inte så mycket om. Det är mer resurser i form av timmar som behövs. Men inte på bekostnad av personaltätheten i barngrupperna. - Jag anser att rektor ska ha ansvaret för EHT-personalen. - Alla specialistfunktioner skulle ha samma chef. Antingen rektor eller Stödenhetschef. - Fördelen med central anställning kan vara större samhörighet, kompetensutveckling mm. - För mig spelar det ingen roll hur anst ser ut. VILKET STÖD får spec ped i den org de befinner sig? - Har på min enhet varit så även tidigare. Positvt! - Spec ped kompetens är värdefull i förskolan förutom tal ped är det stöd som förskola har får vi inte ekonomiskt stöd för dessa tjänster. Kan tyvärr inte ha kvar dem som tidigare. - Mycket positivt samtidigt som det är bra att de träffas i nätverk några tillfällen per termin. - Mkt positivt! Ekonomiskt problem eftersom vi får finansiera dessa själva?? - Jag tycker att det blir bättre för enheterna. - Helt OK! - Tycker de kan vara centralt anställda. Upplevde inte ngn begränsning i deras arbete när de var det. - Bra. Jag vill att alla är nära barnen. - Jag är positiv till den förändringen. - Det är bra att spec ped finns ute på enheterna. Specialpedagogerna har svarat 16. De tidigare centralt anställda specialpedagogerna är idag anställda av rektor, vad anser Du om den förändringen: - Den har klart försämrat kvaliteten och skapat stora skillnader för spec ped i att kunna utföra och fortbilda sig och har också skapat stora skillnader för personal och barn/elevers tillgång av spec pedkompetens. - Vet ej, har bara varit anställd av rektorer. För mig känns det rätt och logiskt även om jag kan se fördelar med att vara anställd central.

12 12 - Bra att vara nära verksamheten men det kan man vara även som anställd av Stödenheten. Det senare skulle ge mer likartade arbets- och löneförhållanden samt lättare att hålla kontakt med varann, få fortbildning mm. - Ingen likvärdighet. Rektorerna har lite pengar vilket gör att de central placerade spec ped får mer fortbildning bl a. - Positivt. Vi har diskuterat spec pedagoger emellan om att 20% av vår tjänst idag kunde användas för samverkan, fortbildning, åtminstone 10% en eftermiddag i veckan. Om inget behov finns kan spec ped återgå till enheterna de verkar som inget behov får. - Svårt att känna ngn tillhörighet i sin egen yrkesgrupp. Ensamjobb. Många chefer att förhålla sig till. Bra närhet till de olika enheterna. - Har inga erfarenheter av att vara centralt anställd men jag ser nackdelarna i ensamheten i yrkesrollen på en enhet, olika förutsättningar till fortbildning som två bekymmer som uppstått dock med anställning av rektor. Styrkan i att vara en yrkesgrupp har försvunnit. - Jag ser att spec pedagogen anställd av Stödenheten med ett mer övergripande och utvecklande ansvar är viktigt. De som är anställda av rektor ut mot olika områden, har en annan spec ped funktion som är lika viktig båda behövs. Däremot tycker jag att det är bättre att även då vara centralt anställd och att inte ha sin/sina rektorer som lönesättande chef. Att fortsatt kunna bidra med våra utifrånögon (vi vill ju bidra med att lyfta blicken ) kräver både en bra inblick i verksamheten, nära samarbete med rektor och personal, men samtidigt att inte helt och hållet tillhöra stället en inte helt enkel balansgång men lättare då man är anställd centralt. Tillgången till varandra, vi spec ped emellan, underlättar också då vi har ngn gemensam utgångspunkt. Detta är viktigt så att vi också fylls på och hjälper varandra att lyfta blicken!!! - Kontakten spec ped emellan minskades. Fortbildning saknas. Kontakten med elever/barn o ped ökade vilket är mkt positivt. Skulle vilja ha centralt anställda spec ped som kan stötta, ansvara för fortbildning. Att EHT-teamen skulle kunna vara samma personer på småenheterns t ex skolsköterska, kurator och spec ped. - Jag är en av dem och jag ser det som positivt. Jag arbetar inte som spec lärare utan mkt övergripande och organisatoriskt. Jag har ett större mandat nu än tidigare. - Jag ser positivt till det. Jag ser mig själv som en stor resurs i arbetet med både elever i behov och skoltvecklingsarbetet. - Vi behöver spec ped centralt anställda av egen chef detta för att vissa sanningar ska kunna komma fram som kan vara svårt om man har rektor som chef. - Jag anser att det är bra. Man kommer bättre in i arbete och skolan utveckling. Finns alltid på plats för rådgivning och handledning till lärarna. Lärarna blir förtrogna med spec ped och vågar ställa frågor och diskutera elevärenden mer spontant. - Jag har endast varit anställd av rektorer, vilket för mig fungerat väl då en centralt placerad spec jped funnits på Stödenheten. En remiss I början av februari tog arbetsgruppen fram ett möjligt förslag till lokal elevhälsaorganisation. Remissförslag till rektorer i Lidköpings kommun Ant. elever VÄSTER Dalängssk. 490 Team 1 SUMMA 490 Spec. Ped. Kurator Skol sköterska Team 2 Team 3 Stenhamrask. 370 Otterstadssk. 86 SUMMA 456 Stenportssk. och Särksk. 313 Örslösask. 107 Tunsk. 83 SUMMA MITTEN

13 13 Rudensk. sk. 397 Team 4 SUMMA 397 Team 5 Team 6 Team 7 Team 8 Råda skola 293 Järpåssk. 92 SUMMA 385 Salebysk. 109 Månesk.sk. 269 Lillesk.sk. 56 SUMMA ÖSTER Fredriksdalssk. 385 SUMMA 385 Vinningask. 221 Wennerbergssk. 163 Östbyskolan 156 SUMMA 507 Lidåkersk. 221 Team 9 Majåkerssk. 117 SUMMA SUMMA Svar på Remissen Det kom in 10 svar och sammantaget hade 12 rektorer svarat. Här nedan är de 10 svaren redovisade i stort sett i sin helhet (ett tankeminus ett svar): - Alternativ 1: team 3, team 6 (eftersom lilleskog växer)och team 8 behöver ha fler tjänster(huvuden) än de andra. Alternativ 2: Då F-6 skolorna lämnar av till högstadiet ser vi en fördel i att man har samma elevhälsoteam. Det är väl ingen stor sak att åka från en högstadieskola en dag i veckan till en mindre skola. Detta är ju något som skolverket och skolinspektionen ser som en nödvändighet för att barn med utmaningar och deras föräldar skall få en bra övergång. I detta förslag får ju bara en skola den möjligheten men vi tror att tex för Östby är det mycket viktigt! Dalängen och Tun skulle kunna bli ett bra team. Ruden och Saleby ett team. Fredriksdal och Östby ett team. Stenhammar och Otterstad ett team. Stenporten och Örslösa ett team. Råda och Järpås ett team. Månesköld och Lilleskog ett team. Vinninga och Wennerberg ett team. - Ang remissförslaget: Jag har inga invändningar utan tycker att det är ett bra förslag med rimlig fördelning vad gäller antal elever och personal. Återstår den praktiska hanteringen av specialpedagogen. Tids- och kostnadshantering behöver diskuteras. Den här typen av samarbete mellan enheter kräver kontinuitet i personalen. Det har varit alltför många och för täta byten av EHT-personal. - Bra förslag, en förbättring av nuvarande organisation. Borde ge en tydligare kunskap om de elever som har behov av stöd från EHT och vad som gjorts på vägen. Bra att samma EHTpersonal hanterar "sina/samma" elever.

14 - Bra med ett sammanhållet team för elevhälsan. det gör att det finns en möjlighet till en viss flexibilitet. Jag hoppas att teamen är mer än ett år på samma ställe, utifrån att det sker stora elevtalssvängningar. Det behövs en långsiktighet då det gäller detta arbete. En fråga som jag har, är det samma chef för elevhälsoteamet? Den är viktig för mig utifrån kompetenstänkandet och flexibiliteten. Bra att det blir likartade rutiner för det kan bli vissa oklarheter för föräldrar som flyttar. Bra att det finns en koppling till 7-9, men jag som finns på en F-6 saknar kopplingen till förskolan. För mig är den lika viktig. - Tanken med sammanhållande EHT-team som följer eleverna är bra. Teamen med en skola och två skolor ser bra ut. När teamen ska arbeta mot tre skolor blir arbetet mer splittrat och det krävs förhållandevis mer resurser. Önskemål att teamen arbetar mot en större och en mindre skola, inte fler är två skolor. Varje skola måste få en viss grundtid så att EHT-teamet verkligen kan vara ett stöd för rektor i elevvårdsarbetet när kraven enligt skollagen blir så mycket större (skyndsamt, utredning, analys, åtgärder, beslut mm.). Likvärdighet för eleverna måste eftersträvas. På en sammanhållen enhet t.ex. Stenhammar/Otterstad kan EHT-teamet finnas med som ett viktigt stöd för rektor i elevvårdsarbetes alla delar, kompetensutveckling, organisationsfrågor mm. Kanske borde vi tänka så på fler ställen. På en liten skola med lite EHT-tid faller arbetet tillbaka på rektor. Rektorer med små skolor har i de flesta fall även ansvar för förskolor och även där ökar kraven på rektor. Är områdesindelningen helt nödvändig? Det är ju bara vid överlämningen som områdestanken är avgörande. Det är en skola för mycket på varje område (om man utgår från två skolor/eht-team). Kan man skapa Team över områdesgränserna? Tyngden i de olika teamen är ojämn. Väst: Team 3 är för stort med tre skolor och särskolan. Mitt: Team 6 är för stort med tre skolor och Lilleskog skolan som ökar med en stor klass varje år. Vi kan inte gå på de siffror som står där. Öst: Team 8 är för stort med tre skolor och dessutom stor tyngd i skolorna. Team 9 är däremot minst till elevantal och tyngd av alla team. Det är svårt att ha synpunkter på teamen när vi inte vet hur stora tjänsterna är. Den specialpedagog som ingår i teamet utgår jag från att den har rätt kompetens för uppdraget. - Jag har tittat på förslaget och ser att förslaget för team 3 innebär minskad tid för skolsköterska och kurator på Stenportsenheten. Arbetet med särskolans elever kräver oftast mer tid för skolhälsovården vilket innebär att en halv till en dag kommer att försvinna per vecka. - Bra om det kan konstrueras team som kan bli hållbara i ett flerårsperspektiv! Stenportens grundskola har bytt kurator fyra gånger på tre år. Stenportskolans grundskola har tidigare, för 7-8 år sedan, anställt en specialpedagog på heltid. (av tidigare rektor) Bestämmer förvaltningen om den anställningen och tiden med specialpedagog på Stenportens grundskola? I nuläget lånar vi ut specialpedagogen % till en annan enhet Stenportens särskola har ett stort antal egna specialpedagoger. Berörs de av organisationen med elevhälsoteam. Stenportens grund- och särskola har för närvarande en skolsköterska tillsammans fyra dagar i veckan. Cirka 250 elever på grundskolan och elever på särskolan. Jag har uppfattat att eleverna i särskolan kräver lite mer tid än genomsnittseleven i grundskolan. Jag förutsätter att den tiden inte minskar. Sedan i januari har Stenportens grund- och särskola kurator två och en halv dag per vecka. Då behoven är stora förutsätter jag att tillgången på kurator inte minskar - Jag tycker att förslaget är bra. Det är likt det jag (och säkert många med mig!) föreslog genom enkäten. Min skola, tillhör elevhälsoteam 8. Jag har full förståelse för att elevantalet inte kan bli helt jämt fördelat mellan teamen, men jag känner ändå att barnen på (bla) min skola har väldigt många utmaningar och vi har massor av elevärenden igång varför jag känner viss oro att tillhöra den indelning där det finns flest elever. 14

15 - Det är bra med fasta team, F-åk 6 respektive åk 7-9 är naturliga indelningar, elevhälsans arbete får olika karaktär inom olika åldersspann. Elevernas utmaningar förändras i takt med stigande ålder. Fördelningen av enheter inom team 8 och team 9 kan diskuteras. T.ex. Wennerbergsskolan skulle likaväl kunna tillhöra team 9, med utgångspunkt i elevtalet. Varav denna indelning, är den kopplad till tyngden på elevernas utmaningar eller bemanning och storlek på respektive elevhälsatjänster, är det redan tänkt i personer? I slutändan är det av största vikt att det blir så få personbyten som möjligt, då det under de senaste åren varit åtskilliga personförändringar och varje byte medför tillbakagång i arbetsresultat p.g.a. startsträcka/ omstart för det nya teamet. - Jag tycker det är bra att de arbetar i team och har helhetsperspektiv. Bra att vi har ungefär samma rutiner och riktlinjer. Vill framföra att jag tycker att specialpedagogerna ska vara anställda på samma sätt som nu. Att de är anställda ute på varje enhet och att utifrån det hitta flexibla lösningar. Utredarens kommentarer Det verkar finnas en samsyn att mer av samordning måste till, mer lika handlingsmönster, tydliga strukturer m m men det finns även divergerande uppfattningar och det framförallt när det gäller var specialpedagogerna ska vara anställda, hos rektor eller i Stödenheten? Detta olika synsätt är inte ovanligt och där därför även lätt att förstå. Rektor vill ha kontroll och omedelbar tillgång till nyckelpersoner som är viktiga för verksamheten och vill därför inte känna sig förhindrad att ta resurser i anspråk. Specialpedagogerna känner en oro för att deras yrkesprofil tunnas ut p g a att rektor inte kan tillgodose deras behov av ständig kompetensutveckling samt att de inte ska användas till andra uppgifter än vad de anser igår i yrkesrollen. Förslag Med utgång i redovisade synpunkter från styrgruppen, anställdas enkätsvar, samtalen med facken, diskussioner arbetsgrupperna och de data som redovisats, föreslår utredningen följande. 1 Stödenheten byter namn till n. 2 att det inrättas nio fasta elevhälsateam som benämns EHT-team, med följande skola eller skolor som bas och ram för EHT-teamets ansvarsområde. 3 att rektor eller rektorsgruppen tar ansvar såsom uppdragsgivare för nödvändig samordning och fördelning av de centrala resurserna (anställda) som utgör stommen i EHTteamet. 4 att rektor introducerar och vidmakthåller föreslagen rutin samt att föreslagna begrepp och blanketter används i EHT-teamets arbete. 5 att resursfördelningen av yrkesgrupperna skolsköterska och kurator sker i enlighet föreslagen fördelning. 6 att yrkesgruppen specialpedagoger placeras/hanteras enligt följande, n rekryterar internt nio stycken specialpedagoger för utplacering i de nio EHT-teamen. En specialpedagog med sysselsättningsgraden 1,0 ska ingå i varje EHT-team. 15

16 7 att ns chef är i enlighet med arbetsmiljölagen chef för en specialpedagog, en skolsköterska och en skolkurator i varje EHT-team. Rektor är uppdragsgivare och disponerar berörda befattningshavare 90 % av en heltidsanställning inom ramen för beslutat uppdragsformulering. Övrig tid c:a 4 timmar/vecka är chefstid, tid för vidareutbildning samt tid till kommunövergripande projekt av förebyggande (preventiv) karaktär. De 4 timmarna/vecka ska schemaläggas så rektor kan planera därefter. 8 att ns chef upprättar en årsklocka som utvisar när information inhämtas från rektorerna om hur de ser på ns anställda i syfte att utgöra underlag för lönesättning m m, samt utvisar när kvalificerade uppföljningar ska göras av elevhälsasituationen. ns chef ska ha regelbundna möten och avstämningar med rektorerna för att säkerställa att systemet med chef centralt och uppdragsgivare lokalt fungerar effektivt. n ansvarar för vikariesituationen enligt ett uppgjort ansvarsprogram. 9 att följande skolor ska ha följande gemensamma EHT-team och att de ska ha följande sammansättning och bemanning från n. Nytt Förslag Ant. elever Spec. Ped. Kurator VÄSTER Dalängssk ,0 1,0 1,0 Team 1 SUMMA 498 Skol sköterska 16 Team 2 Stenhamrask. 371 Otterstadssk. 86 SUMMA 457 1,0 0,7 0,8 Team 3 Stenportssk. och Särksk ,0 1,0 1,0 Örslösask. 105 Tunsk. 83 SUMMA MITTEN Rudensk. sk ,0 1,0 1,0 Team 4 SUMMA 397 Team 5 Råda skola 292 Järpåssk. 87 SUMMA 379 1,0 0,5 0,7 Team 6 Team 7 Salebysk. 103 Månesk.sk. 278 Lillesk.sk elever ht-11 SUMMA ÖSTER 1,0 0,75 0,8 Fredriksdalssk ,0 1,0 1,0 SUMMA 387 Team 8 Vinningask. 220 Wennerbergssk. 163 SUMMA 383 1,0 0,5 0,8 Lidåkersk ,0 0,75 0,8 Team 9 Majåkerssk. 117 Östbyskolan 152 SUMMA SUMMA ,0 7,2 7,9 Förslaget innebär att samtliga nio EHT-team bemannas centralt från n (tidigare Stödenheten) med tre specialister.

17 17 Detta kostar: Disponibelt skolsköterska i dag +8,5 Disponibelt skolkurator i dag +6,4 14,9 I förslaget (grundbemanning) Skolsköterska 7,9+0,2= -8,1 Skolkurator 7,2+0,2= -7,4 15,5 Lösningen erfordrar ett tillskott om 0,6 befattning (15,5-14,9). De nio befattningarna specialpedagog är ett nollsummespel eftersom de redan är anställda. Blir rekryteringen ojämn så vissa rektorer får för många specialpedagoger kvar (efter internrekryteringen) får det lösas liksom om det fattas. /Kess Simmasgård