MÖTESPROTOKOLL Programrådet för Civilingenjörsprogrammet i Miljö- och vattenteknik

Transkript

1 UP PSALA DATUM: TID: 14:15-16:40 PLATS: Stora Stöten (DM122), Geocentrum, Villavägen 16, Uppsala Närvarande: Roger Herbert Stephan Köhler Christer Elvingson Hans Rosth Joel Andersson Alexi Lampinen Hampus Vestman Adjungerade: Hanna Pierrau Susanne Paul Sara Rosenqvist Eva Regner Wolfgang Staubach Programansvarig Programstudierektor SLU Institutionen för Kemi Institutionen för Informationsteknik Studierådsordförande W2 Studentrepresentant W4 Studentrepresentant W 4 Sekreterare Utbildnings ledare Studievägledare Schemaläggare Institutionen för Matematik 1 Mötets öppnande Mötet öppnades av Roger Herbert 2 Val av justeringsperson Joel Andersson väljs till justerare 3 Föregående mötesprotokoll Under föregående möte diskuterades bland annat enkäten om studenthälsa, den terminblocksworkshop som hölls och det möte med fysiklärama som hade varit. Stephan frågar om kursen industriell projektledning läses med ES, Roger och Eva svarar att det är en stor kurs som många program läser, dock är bara ett fåtal från W. Programrådet godkänner föregående mötesprotokoll. 4 Fastställande av dagordningen Dagordningen fastställs efter tillägg under 10 övriga frågor. 1

2 5 Information a. Sökstatistik Nytt för i år är att W-programmet har fått flera platser, detta på grund av en satsning inom samhällsbyggnad på fakulteten. Detta är dock bara för i år; nästa år kommer det vara det vanliga antalet platser igen. I år antogs 73 nya studenter till urval 2 medan det fanns 67 platser tillgängliga i programmet, och utav dem går 59 fortfarande kvar idag. Ökningen av platser innebar tyvärr att intagningspoängen för programmet blev lägre. Roger resonerar att det kan ha varit för att konkurrensen inte längre är lika hård, eller att intaget av extra elever har gjort så det sjunkit. Det värdet som ses i statistiken visar dock bara vad student med lägst poäng hade, och är på så sätt lite missvisande. Vad medelvärdet är för de som togs in är okänt. Faktum kvarstår att vissa i årets kull har lägre intagningspoäng än vanligt, och att utbildningen därför kommer bli tuffare för dessa. Fullständig statistik hittas på MP. b. Rapport från workshop om terminsblock-yrkeslivsanknytning och utvärdering, 17 maj Sammanfattning från workshopen (fullständiga minnesanteckningar hittas på MP): Inom VA-blocket diskuterades bland annat digitaliseringen av samhället och hur man skulle kunna få med det i blocket och huruvida reglerteknik II skulle finnas kvar. I Ekosystemmodellering diskuterades användningen av Matlab gentemot R, bland annat hur Matlab inte finns utanför universitetet då licenser är dyra och att R eller Pyton kanske borde läras ut istället för Matlab i t.ex. beräkningsvetenskap. I miljömanagement diskuterades kursutbudet där industriell projektledning är en kurs som fått kritik. Detta då den är på grundnivå och man hellre vill byta ut den mot något på avancerad nivå. Marknadsföringskursen är en annan kurs som är på grundnivå och därför ofta väljs bort. Det saknades representanter från några av blocken och de kunde därför inte diskuteras lika utförligt och lämnas därför ute från sammanfattningen. Roger noterar att det vore bra med en undersökning om vilka block studenter väljer och huruvida detta är knytet till det exjobb de väljer sedan. Kanske ska det frågas om vilka block man gått när man söker exjobb? Det noteras dock att det är viktigare att opponenterna har läst ett block som är kopplat till exjobbet de opponerar på, detta då studenten som gör exjobbet har mycket tid att sätta sig in i frågan. Även progression inom och mellan blocken diskuterades. Det finns i nuläget ingen progression mellan blocken då det inte finns något krav på att man ska ha läst ett block innan ett annat. Om ett sådant krav skulle införas skulle det tillåta en större fördjupning inom ett ämne, bredden på programmet skulle dock kunna försvinna vilket är något man inte vill. 2

3 Det undersöktes även hur många av målen från högskoleförordningen som täcktes av de olika blocken. Denna undersökning gjordes dock bara för VA- och Luftvårdsblocken då det fanns för få representanter från de andra. För VA-blocket var det ett flertal mål som inte täcktes in, det finns dock inget krav att alla mål måste uppfyllas i ett block så länge de uppfylls av programmet som helhet. c. Enkät om W-studenthälsa. Pågående UTN-utredning om arbetsbelastning under period 22 Det finns ett problem med studenthälsa i W-programmet, speciellt under period 22 då många avhopp och hälsoproblem inträffar. En enkät skrevs därför ihop under förra terminen som studenterna nu har haft möjlighet att svara på. Enkäten kommer stängas under de kommande dagarna och sedan sammanställas. Än så länge har ungefär en tredjedel av programmets studenter fyllt i den. UTN håller också på med en utredning av period 22. Roger kommer snart träffa representanter från UTN för att diskutera så att utredningen kan samordnas. Arbetet kommer fortskrida under hösten. d. Tidsfrister enligt TUN Dessa tidsfrister gäller arbete med kursplaner, utbildningsplaner och studieplaner. Det kommer diskuteras mer på nästa möte, dokumentet kan hittas på MP. e. Matematik och kontinuitet i lärarkåren Detta är en fråga som har tagits upp i STUGA (en grupp med alla programansvariga inom teknikprogrammen) på grund av klagomål från studenter som upplevt att mattelärare byts ut väldigt ofta. Detta är ett problem då nya lärare inte har lika bra koll, de vet inte lika mycket om de studentgrupper de undervisar, vilka förkunskaper studenterna har osv. Kontinuitet var dock inget matematikinstitutionen kunde garantera, men det ska införas en kurssamordnare för mattekurserna som kan agera som en mentor för de nya lärarna, detta ska bidra till mer likformiga mattekurser över åren. f. Internationell master i vattenteknik Det har funnits ett intresse från rektorsnivå att stifta nya master-program med internationell inriktning, något som för programmet skulle innebära mer ekonomiskt stöd och en ökad internationalisering, båda vilka är önskvärda. Roger berättar att han ansökte om en internationell master i vattenteknik, en ansökan som nu har gått vidare. Detta master-program skulle huvudsakligen byggas upp av befintliga W-kurser (vissa som då kommer behövas göras om till engelska), men även vissa nya. Nästa steg i processen är att med finansiering ta fram ett starkt förslag. Det är väldigt viktigt att detta master-program, om det blir av, inte påverkar W-studenter negativt. Stephan frågar vilka typer av studenter som kommer kunna antas till detta master-program. Roger svarar att det huvudsakligen kommer vara personer med en kandidatexamen i ett civilingenjörsprogram, men att det även kommer finns rum för studenter med naturvetenskaplig bakgrund som läst mycket matte. Hampus berättar att han har hö1t 3

4 från kurskamrater att det finns en önskan för mer kurser på engelska. Dock finns det även folk som helst skulle vilja ha alla kurser på svenska. 6 Ändringar i utbildningsplanen Dessa ändringar exklusive punkt 7.2 kommer från TUN och de är något alla civilingenjörsutbildningarna har behövt göra. De flesta ändringarna är för att tydliggöra och för att se till att allt finns med, som information om progression. Vissa ändringar är bara uppdateringar av weblänkar. Hans frågar om punkt 5.2 och om det är meningen att en kurs bara kan ha ett huvudområde utöver teknik, han frågar då han vet att vissa kurser har fler. Susanne svarar att det är "ett eller flera" som ska vara det som gäller. Roger berättar om det nya tillägget under punkt 7.2 vilket var inspirerat av ES-programmets utbildningsplan. Denna ändring är för att tydliggöra för studenter vilka kursers som kommer kunna räknas in i de 3 0 "valfria" hp som finns och därmed tas med i deras examen. Kortfattat förklarar ändringen som att 15 av dessa hp kan användas till ett valfritt akademiskt ämne, de övriga 15 poängen måste höra till ett av de huvudområden som finns i en lista. Ett problem med en sådan lista kan vara att någonting som egentligen borde vara med kanske kan ha glömts. Sara säger att listan kommer hjälpa henne som studievägledare. Hans frågar om denna del verkligen ligger på rätt ställe i dokumentet, Roger svarar att det ska redas ut. Alexi frågar när denna ändring kommer börjar gälla och får svaret HT19. Beslut angående detta kommer tas på nästa möte och de fullständiga ändringarna i utbildningsplanen kan hittas på MP. 7 Ändringar i studieplanen En av ändringarna gäller period 22 och 23 och handlar om att Elektromagnetismen I och linjär algebra II ska byta plats. Detta är dels för att elektromagnetismen bygger på Mekanik baskurs och i och med denna förändring kommer Mekanik baskurs hinna avslutas innan elektromagnetismen påbörjas. Denna förändring kommer också förhoppningsvis resultera i en mindre arbetsbelastning för studenterna. Roger frågar vad studentrepresentanterna tror om detta: Alexi svarar att han tyckte linjär algebra II också var en tung kurs, men på ett annat sätt. Han tror att arbetsbelastningen kommer lätta lite då det inte kommer vara lika många labmoment i period 22 i och med denna förändring, Hampus håller med. Wolfgang berättar även att linjär algebra behövs i elektromagnetism-kursen vilket gör bytet ännu mer nödvändigt. Hans undrar om faktumet att tentorna numera ligger efter jul har ändrat något. Sara berättar att studenterna förra året hade klarat sig relativt bra i kurserna, men att det inte hade gjorts några jämförelser med tidigare år. Det är alltså fortfarande oklart om flytten av tentamensdatumen har lett till en förändring. Fysikinstitutionen har även diskuterat möjligheten att göra om baskursen i mekanik och elektromagnetism till en stor 15 hp fysikkurs för W, detta ses som bra då mindre kurser (med färre hp) blir överfyllda med information och material. När det kommer till period 24 och mekanik II har det funnits förslag till ändringar som inte godkänts, men man är fortfarande medveten om att perioden är ett problem. Det diskuteras om kursen ska tas bort helt och hållet, detta bland annat eftersom den egentligen bara används 4

5 UP PSALA UNIVERSIT ET i markblocket. W har dock en image att inte vara så mycket av ett "ingenjörsprogram" då relativt få kurser av den typen läses i nuläget, och att ta bort en fysikkurs skulle inte hjälpa med det. Det har dock undersökts om den kan bytas mot någon annan teknikinriktad kurs, som t.ex. programmering. Hanna och Joel berättar om kursen Akvatisk Miljöanalys de läser nu och att Gesa, som håller kursen, hade blivit lovad att studenterna ska ha fått lära sig Excel innan de börjar kursen. Detta är dock inte fallet vilket har skapat diverse problem. Roger säger att Excel skulle kunna tas med i introkursen. Det har även planerats att luftvårds-blocket ska läsa kurser tillsammans med masterprogrammet i meteorologi. Detta skulle inte leda till några förändringar i kursinnehållet, utan är främst en organisatorisk ändring. Sara undrar om de kurser som de kommer läsa kommer kunna klassas som tekniska kurser, Roger säger att det inte borde vara ett problem. Susanne undrar om blocket kommer behålla samma namn, vilket Roger svarar ja på. Stephan tycker att kursnamnet "atmospheric applications" låter konstigt, Roger säger att det ska ses över. Beslut tas på nästa möte, underlag hittas på MP. 8 Nya kursplaner: fördjupning i meteorologi och klimat och envariabelanalys För meteorologi och klimat ska huvudområdet teknik läggas till. Stephan påpekar att den kurs som är menad att vara mer avancerande låter mer grundläggande, och undrar varför A 1 F kursen kommer innan AlN-kursen. Kursplanen i Atmosfäriska tillämpningar har inte erhållits från studierektor i meteorologi. För envariabelanalys sker en behörighetsändring. Beslut tas på nästa möte, underlag hittas på MP 9 Genomgång av kursvärderingar Envariabelanalys (Hanna) Svarsfrekvensen på kursen var låg, bara 37 % varav 25 st var W:are. Utav de som examinerades klarade 62 % tentan och de flesta tyckte att tentan var representativ för kursen, trots ett fåtal med exakt motsatt åsikt. Det allmänna omdömet för kursen var helt okej, och svårighetgraden har överlag ansetts lagom. Det som uppskattats med kursen var att den i allmänhet kändes som en relevant kurs, det som skrevs på tavlan fotades och lades upp på studentportalen, redovisningsuppgifterna kändes givande och lektionerna var mycket omtyckta. Så länge man har hängt med och gjort alla redovisningsuppgifter har kursens belastning ansetts rimlig, det blev dock mycket om man hamnade efter vilket man lätt gjorde. Negativa sidor var att föreläsningarna upplevdes röriga och kändes oförberedda, redovisningsuppgifterna bedömdes på olika sätt beroende på vilken lektionsledare man hade vilket upplevdes orättvist. 5

6 UNIVERSIT ET Fluidmekanik (Hanna) Det var 54 % som svarade på denna utvärdering, varav antalet från W är okänt, vilket är att ha i åtanke. Omdömet på olika delar varierade, vilket antagligen har att göra med att det var två olika program, som är vana vid olika saker, som läste den samtidigt. Generellt var dock fler missnöjda än nöjda. Kursens positiva sidor var att ämnet ansågs intressant och relevant, laborationen hjälpte med förståelse, lektionerna förbättrades under kursens gång och de ppt:s som lades upp var uppskattade. Föreläsningarna ansågs dock väldigt förvirrade och dåligt strukturerade, de saknade rubriker vilket gjorde det svårt att hänga med och veta vad det handlade om. Väldigt få kom på föreläsningarna, antagligen på grund av deras kvalite, kursansvarigs förklaring var dock att det finns en inställning att kurserna är så pass lätta att man klarar dem genom att bara plugga på gamla tentor och på så sätt inte behöver föreläsningarna. Från vad föreläsaren har kunnat se tror han även att det var de få som faktiskt kom på föreläsningarna som klarade sig bra på tentan, frågan är om det faktiskt var tack vare föreläsningarna eller på grund av att de som brukar komma på allt också ofta är de som är ambitiösa. Kursen har överlag ansetts lagom svår, detta gäller dock ej tentan som är det som fått mest klagomål i kursen. Den kändes orimligt svår, det var otydligt vad man skulle kunna, den kändes inte representativ för det som tagits upp på föreläsningarna och den ska ha varit annorlunda från tidigare tentor. Den ansvariga läraren säger dock att tentan faktiskt bara var en ny version av en gammal tenta, men faktum kvarstår att det ska varit få som klarade tentan jämfört med tidigare år (statistik saknas dock). I framtiden önskas en ruta där studenterna kan kryssa i vilket program de tillhör, så man kan veta hur relevant statistiken är för programmet. Roger berättar även att den ansvarige läraren inte varit medveten om att Mekanik Il läses parallellt med fluidmekanik och att detta bör hållas i åtanke när man läser sammanfattningen. Sannolikhet och statistik (Joel) 38 % av deltagande svarade på utvärderingen (76 av 202), på examinationen blev 83 % godkända (142 av 172). Överlag verkar information inte riktigt ha nått ut till studenterna, exempelvis om inlämningsuppgift och datalab. Dessutom har bara vissa föreläsningar kommit upp på SP, vilket anses förvirrande. Bytet av föreläsare mitt i kursen upplevs som dåligt och förvirrande men den andre föreläsaren får bättre kritik än den första. Dock kritiseras den andre föreläsaren för att använda PowerPoints för mycket istället för att skriva på tavlan. 6

7 UPPSA LA Kursen anses vara lite abstrakt med många begrepp som inte förklaras tydligt, studenterna tycker inte riktigt att man får någon djupare förståelse för vad man faktiskt räknar på. Kursens teori upplevdes också som rörig. Kursbelastningen upplevs som realistisk. Lektionerna upplevdes som bra, framförallt tentaexempel hyllas. Tentan anses återspegla kursens innehåll. Kursboken ansågs hyfsat givande, dock fanns blandade åsikter: vissa hävdar att den har ett svårt språk men att det är skönt med en kursbok som inte är på engelska. Administrationen och informationsflödet behöver förbättras, och om det är samma föreläsare i framtiden som hade andra halvan av denna kursomgången behöver han fundera på hur han bättre kan integrera PowerPoints i föreläsningarna. Kemisk termodynamik (Joel) 40 % av deltagande svarade på utvärderingen (75 av 188 registrerade). Kursen uppskattades relativt väl av studenterna ( 4,0), förkunskaperna verkar ha varit relativt tillräckliga (problem bristande förkunskaper 2,3). Svårighetsgraden ansågs vara okej (3,2). Lärarinsatser (inklusive labblärare) ansågs variera lite (3,4-4,9), synpunkter till specifika lärare kommer framföras till studierektor och vidare till pedagogiska samtal. Framförallt föreläsningarna anses har varit relevanta för inlärningen (4,0), lektionerna lite mindre (3,5) och laborationerna lite mindre (3,3). Examinationen ansågs stämma relativt väl med innehållet (4,1). Önskningar om förbättring: Föreläsningsanteckningar på Studentportalen! Ytterligare genomgång med vissa lektionslärare före kursen. Vissa studenter hävdar att tentan uppfattades som väl omfattande. Den ansvarige läraren önskar mer svarsunderlag Bra med fler exempel under föreläsningar, men svårt att hinna med. Fanns sammanfattande kommentarer till fem första föreläsningarna på SP, påpekades muntligt men verkar inte ha kommit fram till alla studenter. Kanske skriva in detta i kurs-pm och maila om det? 10 Övriga frågor Joel berättar att det finns en möjlighet att göra om ramschemat för SLU-kurserna. Studentrepresentanterna berättar att det enda egentliga problemet med kurserna på SLU är att de flesta hålls på vintern vilket medför transportproblem ( cykla i snöoväder) vilket gör att vissa väljer att inte gå på föreläsningar. Detta är dock ett relativt litet problem jämfört med annat. 7

8 UNIVERSIT ET 11 Nästa möte Nästa möte är planerat till 31 oktober 2018, det kan dock eventuellt flyttas. 12 Mötets avslutande Roger Herbert avslutar mötet Hanna Pierrau Sekreterare Programansvarig Joel Andersson Justerare 8