MÖTESPROTOKOLL

Transkript

1 DATUM: TID: PLATS: Luftrummet (Gl332), Geocentrum, Villavägen 16, Uppsala Närvarande ledamöter: Roger Herbe1t, Christer Elvingson Stephan Köhler Alice Ljungberg, Kristina Wilen MayaBar-Am Malin Forsberg Martin Ahlvin Hans Rosth Programansvarig Institutionen för Kemi Programstudierektor SLU Studierådsordförande W3 WSP (personlig suppleant) Studentrepresentant, W2 Studentrepresentant, W 4 Studentsuppleant, W3 IT-institutionen (from kl 15) Närvarande adjungerade: Lisa W estander Tove Gannholm Björn Gembe1t EvaRegner!sabel Svensson Sara Rosenquist Sekreterare W-ordförande W2 Utbildnings ledare Schemaläggare Studievägledare Studievägledare 1

2 1 Mötets öppnande Mötet öppnas av Roger Herbert. 2 Val av justeringsperson Alice väljs till justerare. 3 Föregående mötesprotokoll Uppdatering från föregående mötesprotokoll: Programhemsidan är på gång, där kommer man bland annat att kunna hitta blockinformation. Stephan, Gertrud och Roger ska ha möte vecka 5 angående den nya programhemsidan, de ska även skicka ut en dold länk så att programrådet kan titta på nya hemsidan. Programrådet godkänner föregående mötesprotokoll. 4 Fastställande av dagordningen Dagordningen fastställs. 5 Information a. Nya ledamöter och adjungerade Tove Gannholm, W2, nyvald ordförande för W-sektionen. b. Möte om fysik-och matematikkurser i W-programmet Den låga genomströmningen i fysikkurser är ett problem för W-studenter vilket lärarna är medvetna om. Petra Jönsson har kontaktat programrådet angående W-studenternas bristande matteförkunskaper och vill att det anornas ett möte där detta kan diskuteras. Mötet är bestämt till den 9 februari på Ångström klockan i Beurlingrummet på Ångström där studierektorerna 2

3 för matematik och fysik ska närvara tillsammans med Roger. Mer information ska mailas ut till programrådet som välkomnas att närvara. c. Verksamhetsberättelse 2017 Roger har i uppgift att leverera en verksamhetsberättelse som kommer att diskutera programmets förändringar, styrkor och svagheter, prestation, utbyte, en verksamhetsplanering, mål samt en ekonomiredovisning för det gångna året. Första veckan i februari kommer mer information om detta att skickas ut på mail. 6 Koordination av schemaläggning mellan UU och SLU, underlagsmaterial finns på MP Programrådet har fått ett mail från en student som uppmärksammat bristande kommunikation mellan SLU och UU när det kommer till schemaläggning av föreläsningar samt omtentamen som krockar med ordinarie tentadatum. Dessutom stämmer inte TimeEdits schema överens med SLU s schema. Eva Regner som är schemaläggare menar att SLU har färdiga schemalagda perioder som hon får ta hänsyn till när hon gör scheman, och det är oftast vid schemaändringar som problemen uppstår. Hon vill gärna att studenterna ska höra av sig ifall detta sker, men hon känner inte till att denna student har kontaktat dem. Tove föreslår att W-styrelsens nyhetsbrev skulle kunna innehålla information om vem man kan höra av sig till om man upptäcker något fel i schemat. Maiiin påpekar att dagar då undervisningen både sker på UU och SLU borde förmiddagen vara schemalagt på ett universitet och eftermiddagen på det andra för att undvika situationer då studenterna tvingas förflytta sig från ett universitet till ett annat på mindre än 15 minuter, vilket inte är realistiskt. Maiiin citerar ett mail skickat från Ingmar Messing, kursansvarig för Markvetenskap för miljö och vatten, som nämner just skillnaderna mellan TimeEdit:s och SLU:s schema. Stephan föreslår att lägga till en extra kvart före och efter i föreläsningsbokningar för att det då skulle underlätta för schemaläggning. Tove säger dock att det skulle förvina studenterna. Angående den krockande omtenta- och ordinarie tentamensdatum kommenterar Eva att UU har tagit till sig de nya riktlinjerna med att lägga omtentor innan jul, men att SLU inte varit lika strikta med det, vilket skapade krocken. 3

4 U PPSALA Stephan ska kolla ifall det finns omtentaveckor på SLU och när de i så fall sker. Tove säger att omtentor ofta ligger på en vanlig veckodag vilket gör att studenter missar ordinarie undervisning. Stephan säger att det finns tydliga riktlinjer för att kommunikation mellan SLU och UU när tentamensplanering görs, vilket i detta fall inte följts. Tove frågar ifall det underlättar för schemaläggning ifall W: s stormöte som kommer ske i höst ska bokas i samband med nästa stormöte som kommer ske i vår och får svaret att gärna lägga stormötet så sent i perioden som möjligt. Stephan föreslår även att införa TimeEdits scheman i den nya webben för att skapa så stor chans som möjligt att upptäcka krockar i schemat. 7 Utbildningsvärdering för miljö- och vattenteknik. Roger presenterar ett förslag för upplägg och hur värderingsarbetet ska se ut för W under 2018 Roger presenterar nytt förslag om modell för utbildningsutvärdering på grund och avancerad nivå, något som kommer påverka programrådets arbete. Modellen går ut på löpande kvalitetsarbete med årlig uppföljning (med fokusområden samt rapportering av fristående kurser och uppdragsutbildning) och utbildningsutvärderingar vart 6e år. Fakulteten ansvarar själva för utformning och genomförande vilket är nytt för i år. År 2021 sker utbildningsutvärdering för civilingenjörsprogrammen, innan dess ska det finnas en plan över hur självutvärderingen ska ske för varje år. Varje år ska ha olika fokusområden, där uppföljning är en viktig del, för att underlätta arbetet till det slutgiltiga utbildningsvärderingen Stephan undrar ifall 2021 års fokusområden också ska ingå i den slutgiltiga rapporten samma år trots att det blir kort om tid, vilket de ska. Under nuvarande år är måluppfyllelse, progression o examination, kursvärderingar o kursrapporteringar fokusområden. Genomförandet av detta ska underlättas med hjälp av seminarier och workshops. TUR och TUN kräver en årlig rappmt över hur arbetet fortskrider, men det är Roger som bestämmer hur utförandet ska ske i praktiken. För årets fokusområden är planeringen som följer: Måluppfyllelse ska ske med arbete med målmatriser för att lätt kunna se vilka mål som kursen respektive högskoleförordningen har. Roger ska här jobba med ämnesrepresentanter för att få deras input. Progressionsarbetet har redan påböijats och analysen är att blocken saknar en bra progression, något som ska ses över. Här har Roger tittat på de förkunskaper som krävs för antagning för kurser och slutsatsen är att många kurser ligger oberoende av varandra. Här borde de terminsblocksansvariga också kunna bidra. Examinationsformer ska inventeras. Hur ser examinationsformerna ut på programmet: Sker det bara genom tenta/duggor, eller kan man införa mer muntor och inlämningsuppgifter för att få en bättre variation? Roger vill ha möte med ämnesrepresentanter och sektionsrådet angående alternativa examinationsförslag. 4

5 UN IVERSITET Kursutvärderingsarbetet fungerar bra över lag, men Roger vill gärna veta mer om hur lärarna jobbar med dessa och ifall formen på kursutvärderingar kan ändras. Roger ska ha möte med ämnesrepresentanter angående detta och vill gärna veta studenternas åsikt. 8 Presentation av kursutvärderingar Akvatisk miljöanalys, Algebra och geometri, Flervariabelanalys, Markvetenskap för miljö och vatten, Meteorologi hydrologi och miljömätteknik. Sammanställning presenteras av studierådet -Algebra och geometri (Maya) Av de 275 som deltog på kursen blev 74 % godkända och 72 % svarade på utvärderingsenkäten. Överlag är eleverna nöjda med kursen; det allmänna omdömet var 4.0 av 5. Det som var omtyckt var bl.a. kursens tydliga struktur, att föreläsningsanteckningar och gamla tentor gick att hitta på studentportalen och duggan. De mer svaga sidorna var hur tempot blev högt i slutet av kursen ( då föreläsningarna halkade efter), dålig kommunikation mellan lektionslärare och föreläsare ( då det ibland jobbades med saker på lektionen som inte gåtts igenom på föreläsningarna än), det lades för lite tid på nytt material i förhållande till gymnasierepetition och kursen tenderade att vara ganska abstrakt och teoretisk ibland. Förslag på framtida förändringar är bättre kommunikation mellan föreläsare och lektionsledare, ca 1 föreläsnings nedkortning av gymnasierepetition så mer tid läggs på nytt material, schemalägga så lektioner ligger bättre i förhållande till föreläsningar och att gamla kursutvärderingar ska finnas tillgängliga så nya studenter kan se de ändringar som gjorts. -Flervariabelanalys (Maya) Registrerade studenter: 79 Svarsfrekvens: 50/79 (66%) Tentamen Deltagande studenter: 72 Underkänd andel: 27 (38%) Godkänd: 45 (62%) Kort sammanställning av studenternas kommentarer och förslag gällande kursen 5

6 - Baserar på både kvantitativa resultat och fri text från kursutvärderingen Styrkor enligt studenterna Studenternaverkade nöjda med föreläsningarna och instruktionerna på det stora hela. Studenternaverkade nöjda med lärandet och kursens mål. Svagheter enligt studenterna Kursen består av väldigt mycket material vilket gör att tempot är extremt högt. 5 hp känns lite i jämförelse med den arbetsbelastning som krävs. Kommentarer från kursansvarig samt involverade lärare gällande genomförandet och resultatet av kursen. Allt gick bra och studenterna deltog aktivt i kursen. De var med på föreläsningarna, studerade samt utförde tentamen bra. - Meteorologi Hydrologi Miljömätteknik (Martin) Överlag var studenterna nöjda med kursen, och dess relevans till W-inriktningen. Många uppskattade Miljömätteknikprojekten, Fältkursdelen och Studiebesöket till SMHI. Även uppskattades att tentainläsningen var lång. Svaga sidor enligt studenterna var att Meterologiföreläsningarna var röriga och att en hel föreläsning hoppades över pga. tidsbrist, vilket gav studenterna svått att hänga med i ämnet. Föreläsningarna var baserade på Powerpoint slides vilket många tyckte var stressande då de inte hann skiva av och lyssna samtidigt. Duggan och inlämningsuppgiften rättades långsamt, vilket studenterna önskar en förbättring till. Även upplägget med räkneövningarna i hydrologi önskas en förändring, där studenterna själva fick gå upp och lösa lösningarna på tavlan utan att veta om lösningarna faktiskt var rätta. Studenterna önskar en mer effektiv metod. Kursansvarigas/lärares kommentarer till kursens genomförande och resultat Från lärare/kursansvarig ser vi att kursen i stort har genomfö1ts på ett bra sett vilket speglas i det generellt höga betyget i kursutvärderingen. Det är många inblandade lärare och moment i kursen, vilket vi tycker vi har lyckats att planera in väl. Studenterna har även varit aktiva och t.ex. meddelat misstag under kursen så att vi har haft möjlighet att försöka rätta till det. Resultatmässigt har fler lyckats få högre betyg i år jämfö1t med förra året, ungefär samma andel underkända. Detta kan eventuellt kopplas till att vi lade till fler dagar för inläsning inför tentan det här året. Som åtgärd från förra årets kursvärdering placerades duggan senare under kursen ( efter fältkursdelen), vi kan dock inte se att detta direkt hade effekt, 87% klarade 6

7 U PPSALA duggan föna året, 83% klarade duggan i år. Dessutom följdeffekt att duggaresultaten kom senare under kursen, ganska nära inpå tentan. Förslag till förändringar/kommentar/åtgärder.förbättra opponeringsmomentet vid projektpresentationerna för mätteknik genom att förtydliga instruktionerna (mindre redaktionella kommentarer) lämnas skriftligt, diskussionsfrågor för helgrupp) Se över alternativt upplägg på hydrologiräkneövningarna. Några kommentarer i utvärderingen om att en del material inte hanns gå igenom under meteorologidelen, se över om hur detta kan förbättras till nästa kurstillfälle (vi har succesivt jobbat med detta men mer arbete återstår) Om möjligt utöka projekttiden med ca 2 mätdagar -Akvatisk miljöanalys (Malin) 91 % svarsfrekvens 100 % godkända Positiva sidor med kursen har varit: Lärarens engagemang. Att kursen har varit rolig och intressant och haft en röd tråd. Bra med olika examinationsformer och diskussionsseminarier. Mindre positiva sidor: Strukturen, tydligheten, powerpoints, handledning för databearbetning samt instruktioner för konsultarbetet. Enligt kryssfrågorna: Majoriteten anser att kurser har legat på en lagom svårighetsnivå med lagom höga krav på arbetsinsats. Delade meningar råder angående strukturen. Vissa tyckte det fungerade bra, andra att det var mindre bra. De flesta tyckte att undervisningen var engagerande och att de studerande getts goda möjligheter att vara aktiva. Kursen har haft relevant yrkeslivsanknytning och gett inblick i aktuell forskning. De svarande är överlag halvnöjda med examinationsformerna. 7

8 UNIVERSIT ET Övriga aspekter: Den statistiska delen fungerade inte så bra, mer handledning hade krävts. Förkunskapen gällande statistisk och grafisk analys överskattades. Bra diskussioner, bra tentamensresultat. Flera delmoment som satte grunden för betyget i kursen, vilket inte var så uppskattat. Förbättringar/förändringar: Betygskriterier ska ändras så att tentamen blir svårare och konsultarbetet lättare. Det ska framgå tydligt vad som krävs av den studerande för att uppnå målen. Konsultarbetet ska anpassas bättre efter de studerandes förkunskaper. Ska bli tydligare hur olika moment och övningar hänger ihop och är kopplade till konsultarbetet. I statistikdelen ska mer konkret hjälp ges hur problem kan lösas med statistiska metoder. Kommentar: Christer frågar ifall det var instruktionerna eller svårighetsgraden på inlämningsuppgiften som gjorde den svår och fick svar av Maya att det var svårighetsgraden. Roger undrar om studenterna får introduktion till excel i Introkursen, och får svar nej, men proppen har. Roger fick mail av Gesa angående studenternas bristande kunskaper i excel. Roger säger att excelintro bör ligga i introkursen, eftersom det är ett användbart verktyg i framtiden. -Markvetenskap (Malin) Kurstillfälle: Svarsfrekvens: 31 % dvs 16 av 51 studenter svarade på kursvärderingen. Ingen statistik på hur tentorna gick. De flesta (8) har uppgett att de lagt ner timmar i veckan på kursen, fem studenter har uppgett och tre Helhetsintrycket av kursen är totalt att det är en hyfsat bra kurs (med ett medianvärde på 4 ) men det dras ner av obligatoriska moment som inte kändes speciellt givande samt bristande tydlighet i betygskriterier. Det är något lägre än tidigare år när man kollar på de olika momenten. Främst är det dataövningarna som behöver ses över då dessa upplevs som "röriga", "luddiga" och det upplevdes svårt att få en helhetsförståelse. Studenterna upplever att det saknades genomgång av dataprogrammet och att instruktionerna skulle ha behövt vara tydligare. Att instruktionerna hade 8

9 UNIVERSIT ET behövt vara tydligare är något som även gäller räkneövningar som ofta upplevdes svåra till följd av otydliga frågeställningar och bristande förkunskaper. Administrationen upplevs spretig då det används flera plattformer där kursmaterial och information kommer upp (både fronter, kurshemsida och mail) där inte alla studenter ens fick mailen. Studenterna upplever att det har varit för mycket obligatorisk tid och att det främst är labbrapportema som tagit mycket tid. Kursjordsstråket som löper igenom hela kursen upplevdes som "en god tanke" men att man hinner glömma många delmoment eftersom den pågår under så lång tid vilket gör att de inte tjänar sitt syfte längre. Vad gäller föreläsningarna upplevs föreläsarna ofta sväva iväg och drar över tiden vilket betyder att studenterna önskar mer effektiva och strukturerade föreläsningar. Till föreläsningarna skrevs PPs ut n vilket inte alltid är nödvändigt utan studenterna skulle istället kunna kolla på sina datorer för att minska antal papper. Övriga synpunkter som togs upp var att man borde få högskolepoäng för moment som exempelvis labbar och inlämningsuppgifter, detta främst eftersom det är väldigt många obligatoriska moment i kursen. Alternativt minska på antalet obligatoriska moment. Vid några tillfällen dök inte ens läraren upp trots att det var schemalagt obligatorisk undervisning. Kursledaren har kommenterat att anledningen till att många moment är obligatoriska är att övningarna hör till kursjordsstråket som är upplagt som ett grupparbete. Det är alltså för att säkerställa att alla faktiskt gör dessa uppgifter. Sammanfattningsvis planeras i nuläget inga stö1te förändringar i kursinnehållet eftersom de flesta moment ändå får en hyfsad till bra bedömning men kursledningen säger att det kan bli några småjusteringar. Samt att kursdels-samordnarna uppmanas se över bedömningar och kommentarer för sina delar. Kursledaren påpekar att det vore bra ifall kursen lästes i sin helhet i period 3 istället för att den ska ligga över två perioder som nu. Detta främst för att faktiskt kunna hålla ihop kursen. 9 Övriga frågor!sabel har fått nytt jobb så hon kommer sluta på sin tjänst den 7e februari. Ännu är ingen ny anställd men det kommer en vikarie med sta1t 17 /1. Sara kommer vara kvar. 9

10 UNIVERSIT ET 10 Nästa möte Nästa möte är planerat till 26 februari Mötets avslutande Roger Herbert avslutar mötet Lisa W estander Sekreterare Roger Herbert Programansvarig Alice Ljungberg Justerare 10