MÖTESPROTOKOLL Programrådet för Civilingenjörsprogrammet i Miljö och vattenteknik

Transkript

1 DATUM: TID: PLATS: Luftrummet (01332), Geocentrum, Villavägen 16, Uppsala Närvarande: Roger Herbe1t Hans Rosth Christer Elvingson Stephan Köhler Kristina Wilen Alice Ljungberg Malin Forsberg MayaBar-Am Programansvarig Institutionen för Informationsteknologi Institutionen för Kemi Programstudierektor SL U Näringslivsrepresentant WSP Studierådsordförande W3 Studentrepresentant, W4 Studentrepresentant, W2 Adjungerade: Tove Gannholm Lisa W estander Lena Eliasson Joel Andersson W-ordförande W2 Sekreterare Studievägledare Studentrepresentant WI 1

2 1 Mötets öppnande Mötet öppnas av Roger Herbert. 2 Val av justeringsperson Stephan väljs till justerare. 3 Föregående mötesprotokoll Programrådet godkänner föregående mötesprotokoll. 4 Fastställande av dagordningen Dagordningen fastställs. 5 Information a. Sökstatistik (finns på MP) Ansökningstrenden går ner för W-programmet. Detta året sökte 76 personer W som förstahandsval (samma antal som ES och X). W har 60 platser men tar ofta in 65 personer ändå eftersom det oftast är några som väljer att inte påbörja, trots att de är antagna. Förra året dök t.ex. endast 55 personer upp. TekNat har erbjudit program med samhällsbyggnadsinriktning (STS, ES och W bland annat) fler platser att erbjuda sökande studenter, något Roger tackat ja till. Detta betyder alltså att det ska ske en utökning av de 60 platser som W idag erbjuder. Roger väntar nu på en bekräftelse innan detta träder i kraft. Även ES har erjbudits detta, men tackade nej eftersom de också haft en nedåtstigande trend vilket Stephan menade att en platsökning därför inte är rimlig. Det diskuteras vilka åtgärder som kan göras för att vända på trenden, t.ex. gymnasiemässor och hemortsambassadörer men rekrytering är ingenting programrådet ska lägga pengar på, ansvaret ligger på universitetet. Roger funderar dock på om någon handling bör göras för att förhindra trenden att gå ner ytterligare. Stephan undrar om inte den nya W-hemsidan kan ses som reklam och får svaret, jo det kan den men den var inte publik under ansökningen. 2

3 UNIVERSIT ET b. Verksamhetsrapport (finns på MP) Nu är verksamhetsrapporten inskickad. c. W-webb Nu är den nya webben lanserad! Studenterna har fått information om vart denna hittas. Roger vill dock utveckla sidan så att den faktiskt används, genom att t.ex. relevanta evenemangpåminnelser regelbundet ska komma upp på sidan. d. Workshop om terminsblock-yrkeslivsanknytning och utvärdering, 17 maj Roger ska anordna en workshop om terminsblocken. Detta tillfälle är framför allt riktat till terminsblocksansvariga men även programrådet och lärarna är välkomna under vissa tidpunkter under dagen. Syftet med mötet är att: 1) Ta upp upplägg och innehåll i blocken, är kurserna relevanta och vilka yrkeslivskoppling finns? 2) Årsutvärdering med progression som huvudämne. Roger vill att programrådet ska höra av sig vid intresse att medverka. Dagordning kommer att skickas ut. e. Möte om W-studenthälsa (minnesanteckningar på MP) Alice presenterar problemet: Arbetsbelastningen känns under vissa perioder ofta ojämnt fördelad och stressig. Många studenter mår dåligt och blir utbrända. Därför har ett möte gjorts med Roger, studievägledare och studentrepresentanter, där frågor till en enkät tagits fram. Dessa finns att läsa på Medarbetarportalen. Tanken är att denna enkät ska ställa relevanta frågor rörande stressnivå och mental hälsa för W-studenter och ska skickas ut till studenterna i maj. Roger ber nu programrådet om några synpunkter berörande val av fråga och struktur på enkäten innan den skickas ut. Programrådets påpekanden: Stephan föreslår att utöka tabellen för periodsalternativen så att man kan välja sen specifika perioden. Roger ska lägga till frågan "vilken årskurs går du". Tove frågar om fråga 4 ifall man kan dela upp CSN-stress och stress om Kandidatarbetet. 3

4 Kristina om fråga 5: skriv "Har du någonsin sökt hjälp för hälsorelaterade problem orsakad av stress pga. Studierelaterade orsaker". Stephan: Kan man fråga vilken slags hjälp? Roger: räcker det inte att veta att de sökt hjälp? Fråga 6: Räcker alternativen? Lägg till en till "ja, men pga andra orsaker" Dock kommer det finnas fritextsvar för alla. Fråga 7: Joel: kan man inte dela upp lektion/föreläsning/dugga? Maya och Alice tycker att det låter bra som det är nu. Tove vill ha ännu en fråga där det står att har du skippat lektion/före pga labbar? Alice: lägg till fritextsvar med orsak. Kristina säger att på hennes W-studietid var det mer regel än undantag att skippa en tenta varje tentaperiod med 3 tentor. Alice säger att det fortfarande är så, vilket inte är rimligt. Maya: då lägger man sommaren på omtentaplugg vilket gör att man aldrig är ledig. Fråga 8: Christer undrar: Varför har man skippat tentan, för att den är svår eller för lätt? Christer tycker att alternativen är svårtolkade. Kan man omformulera till "arbetsbelastning i samma period". Tove: Lista med perioder istället? Stephan ger förslaget: Period och sen skriva vilka tentor man hoppar över. Maya tillägger: Lägg till en fråga med tilläggssvar "varför hoppade du just denna tentan"? Christer: Väljer man bort tentan eller hela kursen? Alice: Oftast tentan, man utför allt obligatoriskt. Fråga 10: Uttryck på ett annat sätt? Förslaget blir: "alltså utanför vanlig arbetstid." Resterande framtagna frågor har Roger beslutat att inte ta med i enkäten men ber programrådet att titta ifall någon fråga verkar relevant. Stephan påpekar att fråga 14 är viktig. Tove menar att de borttagna frågorna kan ses som "lösningar" till mentala stressrelaterade problemen och eftersom dessa nu är borttagna, hur ser Roger på vidareundersökningar och lösningsförslag när väl enkätresultaten har samlats in? Dvs. vad ska programrådet göra med informationen av enkäten. Roger svarar att ingen uppföljningsenkät är planerad, så alla relevanta frågor bör ställas vid detta tillfälle. Stephan föreslår en fråga där studenterna själva kan föreslå en lösning på problemet. Tove föreslår en informationstext i slutet som säger vart man kan vända sig till om man mår dåligt. Hon nämner ett lunchföredrag som anordnas av projekt Hamnen som tar upp stressrelaterade problem och hur man kan hantera dem. Roger tycker att det låter som en bra ide att ha detta föredrag en gång per termin. 4

5 Roger skriver om och skickar ut till programrådet att titta på innan han skickar ut till studenterna. Möte med fysiklärarna om fysik i W-programmet (minnesanteckningar på MP) Efter mötet som hölls 9 februari mellan matematiska- och fysikinstitutionen angående W studenternas genomströmning i fysikkurserna har det kommit fram att ändra kursernas ordning för att studenterna ska ha så mycket mattekunskaper som möjligt innan de börjar fysikkurserna. Då kom förslaget att ta bort Mekanik 2 och utöka Flervariabelanalys till 1 0hp. Den 20:e april skedde ännu ett möte med fysiklärarna där ett nytt förslag togs fram. Blockansvarige på W blev underrättade om föregående förslag till studieplansförändringarna och sade då att Mekanik 2 var bra att ha inför Geoteknikkursen i Markblocket. Det nya förslaget är således: att ha kvar Mekanik 2 men att ändra ordningen på kurser för att underlätta i stressigaste perioderna, bla. period 22 och period 24. Flytta Linjär Algebra 2 från period 23 till period 22. Tillämpad Systemanalys flyttas från period 32 till period 24. Flytta Fluidmekanik från period 24 till period 32 samt flytta elektromagnetism från period 22 till period 23. Framtida ideer är att skapa block för fysikkurserna så de läses tillsammans och att man då kan tillämpa fysiken till mer W-inriktning. 6 Diskussion kring kommande studieplansändringar. Programmering W- programmet Förslag till nya kurer i programmet: Stephan vill ha programmering eller artificiell intelligens/maskin intelligens. Kristina påpekar att i hennes bransch så anses inte fysik användas förutom fluidmekaniken. Dock är geotekniker en bristvara i samhället så att ta bort mekanik 2 vore dumt. När hon gick W läste de programmering. Kristina säger också att CAD kan vara bra att lära sig inom W men att endast läsa en 5 hp CAD-kurs inte kommer att kunna konkurrera med de som läst VA-program med 2 år av CAD. Ofta får oerfarna inom CAD en introduktion i programmet när de precis påbörjat sin anställning på konsultföretag. Dock är det meriterande att kunna lite CAD innan man börjar. Tove undrar om GIS, om det är en kurs man kan lägga till. Roger säger att Akvatisk miljöanalys går igenom GIS som introduktion. Malin säger att hon läst 2 block där mycket modellering sker men känner inte att hon saknar någon förkunskap inom programmering. Dessutom förser Beräkningsvetenskapkurserna en fundamental förståelse över hur datorer och programmering fungerar. 5

6 Maya säger att många lärare frågar om de läst kursen "mätosäkerhet". Kristina tycker att det låter som en vettig kurs att läsa. Tove: Lärarna förväntar sig att vi kan det. Synpunkter om nya förslaget: Tove säger att Linjär Algebra 2 ska vara mindre arbetsbelastning och underlätta period 22 håller hon inte med om. Dock är det inte en labbkurs vilket i och för sig underlättar i den annars labbtäta period 22. Hon föreslår istället att flytta Miljörätten eller Beräkningsvetenskap 2 till period 22. Hon påpekar också att val av utlärningssätt som kursansvariga väljer för Linjär Algebra 2 är essentiellt när det kommer till om perioden kommer underlättas av studieplansändringen eller inte. De hade videoföreläsningar under sin Linjär Algebra 2-kurs vilket hade varit optimalt om kursen flyttades enligt Tove. Alice undrar om man inte kan läsa Mekanik baskurs under en enda period? Vilket då hade underlättat att man inte tenta av 19 hp under tentaperioden i period 22. Roger avslutar diskussionen genom att han ska fortsätta titta på fler förslag och återkommer till höstens programråd. 7 Genomgång av kursvärderingar. Mekanik baskurs, Meterologi, Hydrologi och miljömätteknik, Industriell projektledning, Små avloppsystem, Miljökonsekvensbeskrivning. Mekanik baskurs (Maya) Det finns ännu ingen information om genomströmningen då kursrapporten inte är klar, så sammanfattningen är baserad på studenternas kommentarer och betyg från kursutvärderingen. Det verkar som att studenterna är nöjdare med planeringen och logistiken av kursen detta år, med undantag för att duggorna fortfarande rättas för långsamt. Utöver detta så verkar det stora problemet vara att kursen samläses med elektromagnetism, vars laborationer ligger väldigt sent och tätt. Det nya momentet "räknestuga" verkar vara uppskattat, dock var det endast två sådana, och vissa studenter skrev att de önskade åtminstone två sådana till. Studenterna deltar i hög eller mycket hög utsträckning i undervisningen och försöker att tillgodogöra sig kursinnehållet. Av de studenter som ange att de inte har deltagit i undervisningen så anges skäl såsom att det är tre labbkurser samtidigt vilket gör det svårt att hinna med att gå på sånt som inte är obligatoriskt. Ett byte av lektionsledare medförde att många studenter angav att de slutade att delta i lektionsundevisningen. Konceptet med duggar anses vara en av kursens starka sidor. Förra kursomgången var många besvikna på detta då duggorna var alldeles för svåra, men i år så var svårighetsgraden bättre, vilket medförde att en större andel studenter klarade duggar. Kursen svagare sidor är enligt många dess svårighetsgrad överlag och att det känns stressigt. 6

7 UNIVERSIT ET Meterologi, Hydrologi och miljömätteknik (Maya) 55% svarsfrekvens. 80% blev godkända och 20% underkända. Starka sidor i kursen ansågs vara mätteknikprojektet, studiebesöket på SMHI och fältkursdelen. Svagare sidor var undervisningstekniken som bestod av en för stor del powerpoints, samt att många önskade ett annat upplägg på hydrologilektionerna. Enligt de kursansvarigas kommentarer så har kursen i stor varit lyckad med ett genomgående gott betyg. Förslag på förbättringar från kursansvarigas sida är att förtydliga instruktionerna till opponeringsmomentet då de ansåg att det var alltför många som fokuserade på redaktionella fel. Detta kan vara en konsekvens av att studenterna inte är vana vid opponering. Ett problem i år var att mycket av meteorologimaterialet aldrig hann gås igenom. Kursansvarig skriver i kursrapporten att han ska försöka åtgärda detta till nästa år. Många studenter är väldigt positiva till att inläsningen schemaläggs då detta är ovanligt i övrigt på programmet. Kursansvarig kommenterar att detta kan ha återspeglats i resultaten då en större andel studenter fick högre betyg i år. Överlag så verkar det som att den praktiska delen av kursen är bra men att den teoretiska behöver utvecklas. Det verkar vara väldigt beroende från år till år och vem som undervisar hur uppskattad kursen är. Industriell projektledning (Malin) 67 % av studenterna har svarat på kursvärderingen (108 av 161) Kursen får ett väldigt dåligt betyg där medianen är 2 och medel 2,6 där studenterna framförallt anser att kursen - Inte följer kursplanen och att kursmålen är väldigt vaga samt att de mest återspeglade kursansvariges egna åsikter snarare än betygskriterier - Dåliga och ostrukturerade föreläsningar Kursansvarige får mycket kritik där studenterna anser denne vara både ostrukturerad och respektlös mot studenter. Flera skriver att kursansvarige har uppmanat till att svara på frågor men sedan avbrutit och dumförklarat den som svarat. - Tentan ansågs inte spegla innehållet - var 160 multiple choice frågor Många av studenterna uttrycker ett tydligt missnöje över kursinformationen både före och under 7

8 UNIVERSIT ET kursens gång. 60 % anser att kursinnehållet inte motsvarade den givna informationen samt att det var gammal information. Under kursens gång var det många som tyckte att informationen kom sent och det förekom många sena ändringar vilket resulterade i att mycket av kursinformationen fanns på mail. Bra: - MEN det finns även några som trots ostrukturerade föreläsningar och info tycker att de ändå har lärt sig det de ville, projektledning Övriga lärare under kursen, speciellt seminarielärare anses vara bra och att projekt och inlämningsuppgifterna var bra. Infon var dålig men trots detta anses dessa som lärorika och att de bidragit till muntlig presentation. - Många tycker att det var bra att kursen ges på engelska Boken - självstudier eftersom de inte ville gå på föreläsningar Förbättring Mer grupparbete och färre föreläsningar o Mer relevans och faktiskt få testa på att exempelvis göra en budget Involvera kursbokens innehåll mer i föreläsningarna PM-skrivande En mer teoretisk tenta Byte av kursansvarig Diskussion: Malin: Kursboken bra o man lär sig mkt om projektstrukturer o ledarens roll. Dåligt med info men bra övning. Roger: ska maila kursansvariga om detta samt tentastrukturen. Små avloppsystem, Näringsåterföring och Slambehandling (Malin) 8

9 Svarsfrekvens = 40% Helhetsintrycket av kursen har uppfattats som bra av studenterna, och fick medelvärdet 4,3 av 5. Studenterna tycker även att kursen har en tydlig koppling till kursens lärandemål, och anser att deras förkunskaper i väldigt hög grad var tillräckliga. Vidare tycker studenterna att kursinformationen var lättillgänglig samt att kursens lärandemoment (föreläsningar, litteratur & övningar) har stöttat i deras lärande. Både den sociala lärmiljön och den fysiska lärmiljön har enligt de flesta studenter varit bra. De flesta studenter anser även att examinationen speglade vad de hade lärt sig under kursen, och att kursen hade berö1t både hållbar utveckling och internationella perspektiv. På frågan om hur kursen har berört ett genus - och jämställdhetsperspektiv har studenterna splittrade åsikter. Medelvärdet på hur många timmar studenterna har upplevts lägga på kursen är 32,8 timmar per vecka. Miljökonsekvensbeskrivning. (Malin) Helhetsintrycket av kursen har uppfattats som bra av studenterna, och de flesta av studenterna tyckte att kursen har en tydlig koppling till kursens lärandemål. Föreläsningar, litteratur och övningarna har underlättat för lärandet, på en skala 1 till fem var medelvärdet 4,4. Både den psykiska (medelvärde 4,8) och fysiska (medelvärde 4,3) miljön under kursens gång har av studenterna upplevt som bra. En klar majoritet av studenterna tyckte att kursen i stor grad hade berört hållbar utveckling, men färre ansåg att kursen hade berört internationella perspektiv. Medelvärdet som studenterna har upplevt att de har spenderat på kursen är 32 timmar per vecka, och de allra flera tyckte att examinationen gav möjlighet av visa vad studenterna hade lärt sig under kursens gång. Roger: Ny MKB-kurs till nästa år! 8 Övriga frågor STUGA-möte Under STUGA-mötet har nya regler angående kurser att tillgodoräkna för den fria terminen diskuterats. Förr har Roger godkänt 50 % av alla humaniorakurspoäng, t.ex. för en 10 hp läst psykologikurs kan Shp tillgodoräknas till W-programmet. Efter att en ES-student överklagat ett sådant beslut, har nu nya regler tagits fram: Programansvariga kan inte godkänna endast en del av kurspoängen. Detta kommer medföra en förändring i utbildningsplanen hur poängen för tillgodoräknade kan fördelas och val av tillvalskurser kommer därför bli mer restriktiva. 9

10 UNIVERSIT ET Joel frågar hur fördelningen kommer att se ut och får svaret att cirka 50% av tillvalskurserna får vara humaniorakurser, resten måste vara tekniska eller med direkt anknytning till W inriktningen. Alice tycker att det är tråkigt att "tvinga fram" teknikkurser om man inte känner för att läsa mer tekniskt, och ifrågasätter att det ju kallas "fri" termin. Även diskuteras sekretessbelagda exjobb: Vissa företag vill att exjobben ska vara sekretessbelagda vilket strider mot universitetets avtal. 9 Nästa möte Nästa möte är planerat till 27 september Mötets avslutande Roger Herbert avslutar mötet Lisa W estander Sekreterare Roger Herbert Programansvarig Stephan Köhler Justerare 10