Grunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet. Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola

Transkript

1 Grunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola Va r vision Fo rskolan skall vara en arbetsplats fo r barn och vuxna da r alla kan ka nna sig trygga och da r ingen skall bli utsatt fo r diskriminering eller annan kra nkande behandling. Alla barn skall vara va lkomna till va r fo rskola. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillga ng fo r utvecklingen. Fo ra ldrar och personal skall ha o msesidig respekt fo r varandras arbete. Planen ga ller fra n Planen ga ller till La sa r 2018/2019 Barnens delaktighet Vi har a terkommande barnra d. Med va rdegrunden som grund, fo r vi en dialog med barnen kring hur man skall vara mot varandra. Vi skapar situationer da r barnen fa r hja lpa varandra. Tillsammans med barnen tar vi fram trivselregler. Va rdnadshavarnas delaktighet Vi lägger ut planen pa vår hemsida, i Pluttra, samt informerar pa fo ra ldramo te om att planen finns. Vi ber om fo ra ldrars synpunkter i form av enka tfra gor. Personalens delaktighet Alla som arbetar inom fo rskolan skall - Aktivt motverka diskrimineringar och kra nkningar - Visa respekt fo r den enskilda individen och i vardagliga arbetet utga ifra n ett demokratiskt fo rha llningssa tt. Vi har fortlo pande samtal med barnens fo ra ldrar om barnets trivsel, utveckling och la rande, ba de i och utanfo r fo rskolan. En viktig utga ngspunk t a r den individuella upplevelsen att den som uppger att han eller hon blivit kra nkt, alltid måste tas pa allvar oavsett om det gäller en kränkning från en vuxen eller från ett barn. Varje händelse med kra nkande behandling eller trakasserier skall mo tas av en reaktion fra n de vuxna inom förskolan. Fo rankring av planen All personal arbetar aktivt med planen och har med den i sa va l planering som utva rdering. Vi fo r en dialog med barnen kring hur man skall vara mot varandra. Vi skapar situationer da r ett a ldre barn fa r hja lpa ett yngre barn. Vi skapar trivselregler tillsammans med barnen. Vi la gger ut planen pa va r hemsida, i Pluttra, samt informerar pa fo ra ldramo te om att planen finns. Utva rdering Beskriv hur fjola rets plan har utva rderats Va r Framtidsgrupp, som besta r av en fo rskolla rare fra n varje avdelning, har tills ammans ga tt igenom planen. Vi har diskuterat vad som genomfo rts och vad vi kan bli ba ttre pa. Samtliga pedagoger pa fo rskolan har haft mo jlighet att komma med synpunkter. Vi la mnade under ht-16 ut en enka t till fo ra ldrarna da r de hade mo jlighet att komma med synpunkter. Vi fick in ganska fa svar men fo r de

2 som la mnade in synpunkter, var det viktigast att vi uppma rksammar genusfra gor och interkulturella fra gor. Delaktiga i utva rderingen av fjola rets plan Framtidsgruppen Resultat av utva rderingen av fjola rets plan Den fo rega ende planen ka nns fortfarande levande. Hela planen a r na got vi sta ndigt arbetar med i verksamheten. Vi har blivit ba ttre pa att anva nda oss av temat da genus och interkulturellt arbete varit fo rskolans prioriterade ma l. Vi har haft ett barnra d da r barnen diskuterat hur man skall vara mot varandra ute pa ga rden. Vi har bo rjat fa till en fo rdelning av vuxna pa ga rden, men da r finns fortfarande lite kvar att go ra. A rets plan ska utva rderas senast Beskriv hur a rets plan ska utva rderas Hela fo rskolan bo r vara delaktig, fo rslagsvis pa en studiedag i juni. Vi go r fo ra ldrarna delaktiga i ett eventuellt fo ra ldrara d. Barnen go rs delaktiga genom intervjuer, eller barnra d. Framtidsgruppen är ansvarig fo r att a rets plan utva rderas Fra mjande insatser Motverka kra nkande behandling Alla barn skall vara medvetna om allas lika va rde. Fo rskolan skall vara en plats pra glad av acceptans och trygghet. Vi planerar att ha en temadag pa ho stterminen, da r hela fo rskolan tillsammans fokuserar pa likabehandlingsplanen, barnkonventionen och stopp min kropp Genus Alla barn och vuxna skall, oavsett ko n, ka nna sig lika behandlade. Alla vuxna arbetar medvetet med sitt eget fo rha llningssa tt. Vi har fa tt kompetensutveckling av kommunens genuspedagog. Vi utformar innemiljo n sa alla barn ka nner sig va lkomna o verallt. Vi anva nder oss av de tips och det material som vi fa tt av va r genuspedagog. Fra mja likabehandling a ven om man har en funktionsnedsa ttning. Alla barn skall ha samma möjligheter till utveckling efter sina fo rutsa ttningar. Alla barn skall fa ka nna sig lika va rdefulla. Vi har ett barn med funktionsnedsättning. Det ligger pa samtliga pedagoger att skaffa sig adekvat kunskap, men huvudansvaret ligger pa den bero rda avdelningen. Vi bo r a ven se o ver lokaler och material sa tillga ngligheten a r lika fo r alla barn. Eventuellt kan verksamheten beho va planeras om, sa inget barn ka nner sig exkluderat.

3 o Ansvarig Fo rskolechef, samt personal pa bero rd avdelning. Fra mja likabehandling oavsett sexuell la ggning Alla fo ra ldrar ska ka nna fo rtroende fo r fo rskolan, oavsett familjekonstellation. De skall vara trygga i att alla barn behandlas lika. Barnen skall ha ka nnedom om att familjer kan se ut pa olika sa tt och att inget a r mer ra tt a n na got annat. Vi la ser bo cker som pa olika sa tt beskriver barn i olika familjekonstellationer. Bo cker a r en bra inko rsport fo r samtal. Vi ta nker pa va rt eget fo rha llningssa tt och mo ter barnen fo rutsa ttningslo st. Fra mja likabehandling oavsett etnisk tillho righet Alla barn skall bemo tas med respekt oavsett ha rkomst. Barnen skall fa kunskap i att det finns olika etniska tillho righeter. Ma ngfald skall ses som en tillga ng. Vår förskola ligger i ett homogent omra de. Vi har inga barn som inte har svenska som modersma l, ett fåtal barn är tvåspråkiga. I vårt arbete när det gäller likabehandling oavsett etnisk härkomst, får vi vara lite uppfinningsrika eftersom vi inte har naturliga situationer i vardagen att ta fasta på. Vi får använda oss, främst av, av litteraturen men även om de vuxna som finns i förskolan som har annat ursprung. Fra mja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Barnen skall ha ka nnedom om att familjer kan ha olika traditioner. Fo ra ldrarna skall ka nna sig trygga i att religion och traditioner mo ts av lyho rdhet och respekt. Vi tänker pa vårt eget fo rha llningssa tt, att vi inte la gger in personliga va rderingar i samtal med barnen. Vi a r lyho rda na r vi bemo ter de fra gor barnen kan ha. Fa r vi ka nnedom om att vi har familjer som praktiserar en religion, ra dfra gar vi fo ra ldrarna om vilka traditioner de anser som är lämpliga att uppmärksamma. Kartla ggning Kartla ggningsmetoder Vi intervjuar barnen kring hur de ma r pa fo rskolan, har de na gra kompisar? Vem leker de med? Ka nner de sig trygga? Barnen kan få ta kort på platser både inne och ute, där de känner sig trygga respektive otrygga. Vi observerar våra barngrupper. Hur ser det psykosociala klimatet ut? Na rvarande lyssnande pedagoger, det a r la ttare att uppta cka eventuella mo nster om man a r "där när det händer". Omra den som bero rs i kartla ggningen Kra nkande behandling, Ko n, Etnisk tillho righet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsa ttning och Sexuell la ggning Hur barn och fo ra ldrar har involverats i kartla ggningen Fo ra ldrarna har mo jlighet att ta del av planen pa kommunens hemsida, samt i va rt dokumentationsverktyg, Pluttra. De kommer a ven att ges mo jlighet att pa verka pa fo ra ldrara d. Hur personalen har involverats i kartla ggningen. Samtliga pedagoger arbetar aktivt med kartla ggningen

4 Resultat och analys Vi kan efter va ra observationer se, att det sker konflikter och utmaningar i det sociala samspelet i alla va ra grupper. Framfo rallt i de situationer da r vuxna inte a r na rvarande. Vi har barngrupper med blandade a ldrar (1-5 a r) det go r att barnen befinner sig i olika utvecklingsstadier na r det ga ller sampel, en del barn beho ver betydligt mer va gledning och sto ttning a n andra. Fo rebyggande a tga rder Kra nkande behandling Alla barn har ra tt att utvecklas och la ra i trygg miljo. Att bemo tas med respekt, ba de av vuxna och andra barn, skall vara en sja lvklarhet. Vi har en nolltolerans mot nedva rderande spra kbruk och jargonger. Fo rso ka dela upp ga rden i fyra zoner, da r varje avdelning ansvarar fo r varsin zon. Det skall alltid finnas en vuxen i zonen och alla barn som befinner sig da r, a r den vuxnes ansvar, oavsett vilken avdelning de tillho r. Vi informerar varandra om det a r na got barn som beho ver extra sto d och na rvaro. Va ra barngrupper har barn i a ldrarna 1-5 a r. De befinner sig i olika stadier i utvecklingen na got som sta ller stora krav pa oss att finnas pa plats na r det ha nder " Man beho ver ha en viss insikt att det egna upptra dandet kan upplevas som trakasserier. Det kan vara sva rt att bedo ma om ett fo rskolebarn har den insikten. Det kan ocksa vara sva rt fo r det lilla barnet att uttrycka sig och sin upplevelse. Det a r da rfo r sa rskilt viktigt att personalen a r observant och beredd att ingripa i konkreta situationer. (s 7 Förebygga diskriminering och kränkande behandling) Genus Pa va r fo rskola a r det individen som a r viktig, inte vilket ko n man har. Vi jobbar med va rt fo rha llningssa tt samt vad vi erbjuder barnen fo r aktiviteter, material och leksaker. Vi kan medvetet utmana barnen att prova aktiviteter och lekar de normalt inte va ljer. Vi kan a ven utmana dem i att va lja andra kompisar a n de normalt go r. Vi intervjuar barnen i hur de ser pa flickor och pojkar. Fo r oss handlar genus mycket om vuxnas fo rha llningssa tt och attityder. Vi har en stor pa verkan i hur barnen ser pa sig sja lva och sin omgivning. Etnisk tillho righet Alla barn och vuxna pa va r fo rskola skall, oavsett etnisk tillho righet ka nna sig va l bemo tta. Barn med utla ndsk bakgrund skall fa sto d i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Barn med svensk bakgrund skall uppmuntras att utveckla intresse och nyfikenhet för andra kulturer Vi har va ldigt fa barn med utla ndsk bakgrund, men de barn vi har, ses som en tillga ng ex spra k, traditioner, mat. Likasa kan de vikarier som har en annan bakgrund ses som en tillga ng. Vår förskola ligger i ett va ldigt homogent omra de. Vi ma ste ta tillvara pa varje mo jlighet att fa in mångkultur, språk och traditioner.

5 Funktionsnedsa ttning Barn med funktionshinder skall vara integrerade och fa ka nna sig som en del och en tillga ng i gruppen, samt fa erfara den tillfredssta llelse det ger att go ra framsteg och o vervinna sva righeter. Dessa barn har en ansvarspedagog som samarbetar med specialpedagog, fo ra ldrar, habilitering, och o vrig personal. Vi jobbar aktivt fo r att dessa barn skall ka nna samho righet med sina kompisar Va r erfarenhet a r att dessa a tga rder ger en god ma luppfyllelse. Sexuell la ggning Alla fo ra ldrar ska med samma fo rtroende kunna la mna sina barn till fo rskolan, oavsett familjekonstellation. Barnen skall ha ka nnedom om att familjer kan se ut pa olika sa tt och att inget a r mer ra tt a n na got annat. Vi är lyhörda och öppna i diskussioner med barnen, vi tar stöd i barnlitteraturen som ofta är att väldigt bra diskussionsunderlag. I de fall vi har samkönade vårdnadshavare, för vi en dialog om vad som är viktigt för dem. Vår erfarenhet säger att fördomar och inskränkta värderingar innehas av vuxna, barn är öppensinnade och tillåtande. Därför är det viktigt att vi anammar barnens nyfikenhet och öppenhet i vårt arbete. Förhoppningsvis leder det till att nästa generation vuxna är mer tillåtande sett till allas lika värde. Religion Barnen skall ha ka nnedom om att familjer kan ha olika traditioner. Va rdnadshavarna skall ka nna sig trygga i att deras religion och traditioner bemo ts med respekt. Fa r vi ka nnedom om att en familj har en viss religion eller trosuppfattning, ra dfra gar vi va rdnadshavarna om vilka traditioner som a r la mpliga att uppma rksamma. Pa va r fo rskola a r ingen religion sa rskilt framtra dande. De ho gtider vi uppma rksammar som jul och pa sk handlar mer om tradition a n om religion. Rutiner fo r akuta situationer Policy Det ska ra da nolltolerans mot trakasserier och kra nkande behandling i va r fo rskola. Rutiner fo r att tidigt uppta cka trakasserier och kra nkande behandling Na rvarande vuxna! Diskussioner kring hur go r vi? vad go r vi? vem go r det? I fo rsta hand i arbetslaget vid behov koppla in fo rskolechef, specialpedagog och o vriga pedagoger pa fo rskolan. Personal som barn och fo ra ldrar kan va nda sig till Barnen skall kunna va nda sig till na rmaste vuxen. Fo ra ldrarna till ordinarie personal pa avdelningen Poppeln (Anna Svedberg)

6 Eken (Reneé Paulsson) Bjo rken (Erika Axelsson) Kastanjen (Marie Wiskman) Fo rskolechef Filippa Ko rner Rutiner fo r att utreda och a tga rda na r barn kra nks av andra barn Samtal med de inblandade barnet/barnen. Prata med barngruppen. Informera o vrig personal. Informera bero rda fo ra ldrar. Informera fo rskolechef. Personalen pa barnets avdelning a r ansvarig. Va nta inte med att agera!! Rutiner fo r att utreda och a tga rda na r barn kra nks av personal Prata med ba de bero rt barn och med bero rd personal. Anma l till fo rskolechef. Rutiner fo r uppfo ljning Snarast mo jligt! Avtala tid. Vid behov, ta hja lp uti fra n tex BHT, specialpedagog, barnpsykolog. Rutiner fo r dokumentation Tillbudsrapportering (Skalman), Systematiskt kvalitetsarbete, handlingsplan Ansvarsfo rha llande Bero rd personal samt fo rskolechef.