Fo rskolan har tillsammans med skola och fritids tillga ng till en fin gymnastiksal. En ga ng i ma naden kommer Bokbussen till skola och fo rskola.

Transkript

1 Verksamhetsplan Hardemo förskola Inledning Det som ligger till grund fo r Hardemo fo rskolas verksamhetsplan a r: La roplan fo r fo rskolan, Lpfo 98/16 och fo rskolans trygghetsplan. Enhet Hardemo fo rskola Förutsättningar 31 barn och 5,75 heltidstja nster Avdelning Larven har sin hemvist i den ro da tra byggnaden som ocksa rymmer gymnastiksal. Det finns en veranda och en va lplanerad inha gnad ga rd samt utefo rra d. Ha r har vi barn som a r mellan 1 och 3 a r. Avdelning Puppan (3-4 a r) och Avdelning Fjärilen (4-5 a r) har sin hemvist i paviljongbyggnaden. Det finns en veranda och en va lplanerad inha gnad ga rd samt utefo rra d. Pa tomten finns a ven en grillka ta. Fo rskolan har tillsammans med skola och fritids tillga ng till en fin gymnastiksal. En ga ng i ma naden kommer Bokbussen till skola och fo rskola. Arbetsplatsträffar ha lls en ga ng i ma naden pa kva llstid, tillsammans med va r fo rskolechef. Pedagogisk reflektionstid i arbetslagen har vi en ga ng i veckan. Under KUP (kompetensutveckling-utva rdering-planerings) -dagarna deltar vi alla aktivt. Utvecklingspedagogerna fra n Hardemo, Kumlasjo n, Kvarnga rden och Bjo rnen tra ffas tillsammans med va r gemensamma fo rskolechef varje vecka fo r fo rdjupade samtal kring utvecklingsfra gor. Verksamhetsvision De barn som ga tt i Hardemo fo rskola va xer upp till modiga demokratiska va rldsmedborgare. De vet att alla beho vs, ingen kan allt men alla kan na got. De fortsa tter sitt livsla nga la rande fo r att de aldrig slutar vara nyfikna. De va gar ifra gasa tta och pro va nya lo sningar. De ser mo jligheter da r andra ser hinder. De lever alla pa ett ha llbart sa tt sa jordens resurser ra cker till alla. De visar allt och alla respekt och da rfo r fo ra ndras va rlden till en plats da r ingen beho ver vara ra dd eller ofrivilligt ensam. De vet att det a r vi tillsammans. - Du och jag i va rlden. -

2 Enhetens årshjul Utvecklingsarbete- område Va rt arbetssa tt a r projektinriktat. Pedagogisk dokumentation ska utvecklas. Övergripande analys Vi har under en tid arbetat aktivt med barns inflytande och har sett en ny kreativitet va xa fram hos barnen. Fler barn visar att de tar egna initiativ. Klarar av problem genom att fo rso ka sja lva, beho ver de hja lp ber de om det av ett barn eller en vuxen. Ba ttre kontinuitet i lek och utforskande. T.ex. fa r byggen sta kvar, material fa r anva ndas da r de beho vs och inte bara da r de har sin givna plats med vissa undantag. Va rt arbete kring relationer har gett ho gre medvetenhet hos oss pedagoger om vikten av att vara va gledare/medhja lpare fo r att goda relationer ska kunna fortsa tta. Va rt arbete med va r la rmiljo och tillga nglighet ska fortsa tta. Pedagogerna har lyft fra gor kring barnsyn i det dagliga arbetet. Vi har reflekterat tillsammans kring ba de det som inte blev sa bra och det som blev bra och varfo r. Detta vill vi fortsa tta med. Vi har arbetat i projekt och ser att det fungerar men vi vill att barnens utforskande och la rande inom projektet ska lyftas tillsammans med barnen i ho gre grad sa att projekten utvecklas i takt med barnens intressen. Hos de yngre barnen ser vi ett intresse fo r ro relse i och utanfo r kroppen, ka nslor mm.

3 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Lpfö 98/16) Under hela a ret sker kommunikationen mellan vuxen och barn pa barnens villkor med stor respekt för barnens egenvärde Under hela a ret ska barnen fa mo jlighet att utveckla ett personligt ansvarstagande. Under hela a ret ska alla barnen fa mo jligheter att tra na de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete. Under hela a ret ska alla barnen fa mo jlighet att reflektera kring ko n, etnisk tillho righet, religion, funktionsnedsa ttning och sexuell la ggning Vi fa r fortsa tta att hissa Gro n Flagg ett a r till. Barn och pedagoger anva nder orden va n, kompis, tillsammans, samarbeta. Barnen sa tter ord pa sina ka nslor eller anva nder sto dtecknen fo r ka nslorna. Pedagogerna hja lper barnen att ha rba rgera sina ka nslor och sto dja dem i att ta ansvar fo r dem. Pedagogerna sto der barnen i att vara lo sningsfokuserade. Det fo rekommer diskussioner kring ko n, etnicitet, religion, olika fysiska och psykiska fo rutsa ttningar o sexuell la ggning i samband med litteratur, material, erfarenheter Vi fa r beha lla Gro n Flagg. Vi fortsa tter uppma rksamma va rt fo rha llningssa tt till varandra. Vi bemo ter varandra med respekt barn-barn, barn-pedagog, pedagog-pedagog. Vi utga r ifra n att vi ma nniskor har alla ra tt till va ra ka nslor men beho ver la ra oss hur vi ska hanterar vi dem. Vi tydliggo r grundka nslorna gla dje (glad), ilska (arg), ra dsla (ra dd), ledsnad (ledsen). Det finns symboler fo r grundka nslorna i la rmiljo n och sto dtecknen blir anva nda av de vuxna sa att barnen kan la ra sig dem. Vi la ter barnen ka nna efter vilken ka nsla de har och hja lper dem att hitta ra tt. Vi uppma rksammar skillnaden pa person och handling. Vi fortsa tter anva nd orden: vän, kompis, tillsammans, hjälpsam. Vi pratar om hur man go r na r man a r va n och kompis. Tillsammans kan betyda samarbete. Vi go r barnen uppma rksamma pa na r de samarbetar. Vi uppmuntrar barn att be om hja lp, inte bara av vuxna utan a ven av varandra. Vi har satt upp ma l inom Gro n Flagg, de fo ljs upp och redovisar inom Gro n flagg. Vi arbetar med va ra utvecklingsomra den och teman: Utvecklingsomra den kretslopp - Tema kretslopp, na ring, va xtkraft

4 Utvecklingsomra de vattenresurser Tema vatten. Utvecklingsomra de livsstil och ha lsa Tema utemiljo och ma nniskokroppen Vi deltar i skra pplockardagen, ka llsorterar och komposterar. Vi har en Gro n Flaggdag i ho st i form av en sko rdefest med barnen. Vi fortsa tter att sanerar fo rskolan pa ha lsofarligt material. Ansvariga: Hela arbetslaget. Huvudansvariga a r Jenny och Anna. Reflektion sker kontinuerligt tillsammans med barn, i arbetslaget och med fo ra ldrar. Vi anva nder oss av Lotusdiagram och matrisen Bedo mning av fo rskolans kvalite.

5 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. (Lpfö 98/16). Verksamheten ska arbeta med ett projektinriktat arbetssa tt under la sa ret 16/17. Under la sa ret ska spra k, matematik, natur och teknik synliggo ras i projekten. Verksamheten ska under la sa ret 16/17 fortsa tta arbeta med att utveckla den pedagogiska la rmiljo n ba de inom och utomhusmiljo n. Pedagogerna tar vara pa barnens intressen och ger barnen fo rutsa ttningar att fo rdjupa sig i dem i projekt. Barnen deltar i dokumentation och reflektion kring projekt Stra vansma len a r synliggjorda i dokumentationen av projekten. Pedagoger utvecklar la rmiljo n utifra n barnens intressen tillsammans med barnen. Vi, pedagoger och barn tillsammans uppta cker, underso ker och reflekterar tillsammans.. Pedagogerna sa tter upp ma lsa ttningar fo r projekt i samband med att ett nytt projekt startar och kompletteras under projektarbetets ga ng pa den avdelningsgemensamma planerings- och reflektionstiden. Alla avdelningar jobbar parallellt med projekt Gro n Flagg och sko rdar och tar till vara pa sko rden samt fo rbereder Sko rdefesten. Larven bo rjar med projekt Sinnen och Ka nslor som inga r i arbetet med Gro n flagg. Puppan har fokus kring la randema let matematik som ska synliggo ras i projektet Gro n flagg Fja rilen ska synliggo ra la randema len spra k och matematik i projektet Gro n flagg. Vi pedagoger tar ansvar fo r att varje barn va gleds, utmanas och handleds i sin utveckling. Vi fortsa tter fylla va r verksamhet med utforskningsbart material och fortsa tter att stimulera barn till ett utforskande av sig sja lva och sin omva rld. Ansvariga: Hela arbetslaget. Kontinuerligt i va r pedagogiska reflektion med barn, i arbetslaget och med fo ra ldrar. Med hja lp av Lotusdiagram ser vi att alla stra vansma l i va r la roplan finns med. Vi anva nder oss ocksa av matrisen Bedo mning av fo rskolans kvalite.

6 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98/16) Under la sa ret 16/17 ska vi se till att varje barns vilja blir ho rd, uppma rksammad och respekterad. I juni 2017 har varje barn fa tt mo jlighet att uttrycka sina a sikter och deltaga i olika former av samarbeten. Barnets vilja och behov tas pa alvar, respekteras och sto ds. Barnen a r aktiva och visar intresse i projekt. Barnen fa r mo jligheter att uttrycka sina a sikter och tankar och da rmed pa verka fo rskolans vardag och sin egen situation. De ges mo jligheter att tra na ett personligt ansvarstagande. Barnen fa r mo jligheter att tra na de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Vi visar varje barn att vi a r glada att de finns och kommer till fo rskolan. Vi pedagoger reflekterar tillsammans med barnen om deras utforskande och utvecklar projekten efter det vi ho r och ser. Vi bekra ftar varje barn och bemo ter det utifra n dess behov och fo rma ga Vi go r material och utrymmen tillga ngliga fo r barnen. Vi sto ttar o vandet av nya fo rma gor sa att vi la ter barn ta den tid de beho ver. Ansvariga: Hela arbetslaget Kontinuerligt i va r pedagogiska reflektion i arbetslaget. Vi anva nder oss av Lotusdiagram fo r varje barn och matrisen Bedo mning av fo rskolans kvalite.

7 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98/16) Under la sa ret 16/17 ka nner varje va rdnadshavare sig trygg med sitt barns vistelse i fo rskolan. Under la sa ret 16/17 har alla va rdnadshavare getts mo jlighet till att fa insyn i, deltar i och pa verkar verksamheten. Det pa ga r samtal mellan pedagoger och va rdnadshavare om verksamhet, utveckling och la rande, praktiska fra gor och annat av betydelse fo r barnets ba sta. Va rdnadshavare framfo r sina o nskema l. Va rdnadshavare deltar i utvecklingssamtal. Va rdnadshavare deltar i fo ra ldramo ten. Vi bemo ter va rdnadshavare med ha nsyn, empati och respekt. Varje dag finns det mo jlighet att tala med na gon i personalen ba de vid la mning och vid ha mtning om barnens vistelse i fo rskolan. Vi bjuder in va rdnadshavare till fo ra ldramo te pa ho sten. Minst en ga ng per a r erbjuds varje familj utvecklingssamtal. Ansvariga: Hela arbetslaget Kontinuerligt i va r reflektion. Efter ho stens fo ra ldramo te och va rens utvecklingssamtal.

8 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet (Lpfö 98/16) Varje barn som o verga r till fo rskoleklass och fritidshemmet skall senast 1 juni vara fo rberett och ka nna sig trygg med den kommande o verga ngen till skolan och tillsammans med sin familj ha varit trygg under processen. Fo re 1 juni ska verksamhetens inneha ll och la rande ga llande blivande fo rskoleklassbarn ha delgivits fritidshemmet och fo rskoleklassen sa att varje barns utveckling och la rande kan fortsa tta i en obruten fo ljd fra n fo rskolan in i fo rskoleklass. Barnen visar att de ser fram emot att bo rja skolan. De visar att de ka nner sig trygga med att vara tillsammans med de andra blivande skolkamraterna. Vi pedagoger fra n fo rskola, fo rskoleklass, fritidshem och specialpedagog har haft samverkan i olika former. Vi kommer o verens med fo rskoleklass, fritidsansvarig personal och specialpedagog tillfa llen fo r utbyte av information kring inneha llet i barnens utbildning. Information om o verga ngsrutiner ges till bero rda fo ra ldrar och barn. Varje barn har fa tt mo jlighet att avsluta sin vistelse i den fo rra gruppen och varje barn har fa tt mo jlighet att bekanta sig med den nya innan o verga ngen sker. Barnet och familjen har tillra cklig ka nnedom om den nya gruppen/klassen och ansvarig personal. Vi tra ffas med blivande fo rskoleklassbarn och fo rskoleklass i olika sammanhang under hela a ret. Reflektion tillsammans med fo rskoleklassla rare, fritidspersonal i oktober om va rens o verinskolning. Ansvarig: Kerstin Vår organisation och vårt val av arbetssätt har stöd i forskning genom Vygotskys tankar: Det finns ett rum hos barnet som innehåller de kunskaper som det redan kan, men det finns också plats för de kunskaper som barnet inte har, men som det kan få genom sin sociala omgivning. (Vygotskys tankar om potentiella utvecklingszoner) Det som ett barn kan klara av tillsammans med andra idag, kan det klara på egen hand i morgon. Vygotsky, 1962, (1989)