Likabehandlingsplan. År 2019 Tångeröds förskola. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling År 2019 Tångeröds förskola Handläggare: Linda Marcus, förskolechef Datum: Verksamhet: Förskola

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Om lagar som planen grundas utifrån 3. Definitioner 4. Verksamhetens vision 5. Ansvarsfördelning 6. Information/förankring av planen 7. Främjande arbete 7.1.Motverka kränkande behandling kring kön, ko nso verskridande identitet och sexuell läggning 7.2. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, Religion och annan trosuppfattning 7.3. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning 7.4. Ålder 7.5. Annan kränkande behandling 8. Kartläggning 9. Rutiner vid akuta situationer 10. Bilagor Bilagor 1. Trivselfrågor till barnen 2. Observationsmall 3. Utredning om kränkande behandling 4. Handlingsplan vid kränkande behandling 5. Uppföljning av handlingsplan vid kränkande behandling 2

3 1.Inledning Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljo fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Därför finns det lagar som sa kersta ller att förskolor och skolor arbetar både främjande och förebyggande med aktiva åtgärder. Planen för likabehandlingsarbetet ska uppra ttas, fo ljas upp och ses över under medverkan av barnen. Delaktigheten ska anpassas efter barnens ålder och mognad Vår likabehandlingsplan har upprättats som stöd för barn, personalchef och vårdnadshavare på Tångeröds förskola. Planen beskriver det främjande arbete och förebyggande arbetet med att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandlingar av barn och personal på förskolan. Planen innehåller även en målformulering för vårt arbete under läsåret 2018/ Om lagar som planen grundas utifrån Skollagen Skollag 2010:800 6 kap 3 barn: den som deltar i eller söker plats i fo rskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap Fo rbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen fa r inte utsa tta ett barn eller en elev fo r kra nkande behandling. Skyldighet att anma la, utreda och vidta a tga rder mot kra nkande behandling 10 En la rare, fo rskolla rare eller annan personal som fa r ka nnedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt fo r kra nkande behandling i samband med verksamheten a r skyldig att anma la detta till fo rskolechefen eller rektorn. En fo rskolechef eller rektor som fa r ka nnedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt fo r kra nkande behandling i samband med verksamheten a r skyldig att anma la detta till huvudmannen. Om ej fo rskolechef eller rektor agerar ska man ga vidare till huvudmannen. Huvudmannen a r skyldig att skyndsamt utreda omsta ndigheterna kring de uppgivna kra nkningarna och i fo rekommande fall vidta de a tga rder som ska ligen kan kra vas fo r att fo rhindra kra nkande behandling i framtiden. Enligt diskrimineringslagen 3 kap Aktiva a tga rder Inledande besta mmelser1 Aktiva a tga rder a r ett fo rebyggande och fra mjande arbete fo r att inom en verksamhet motverka diskriminering och pa annat sa tt verka fo r lika ra ttigheter och mo jligheter oavsett ko n, ko nso verskridande identitet eller uttryck, etnisk tillho righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsa ttning, sexuell la ggning eller a lder. Lag (2016:828). 3

4 Arbetet med aktiva a tga rder 2 Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att 1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3. Lag (2016:828). 3 Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828). De sju diskrimineringsgrunderna: Diskrimineringslag (2008:567) 1. ko n: att na gon a r kvinna eller man, 2. ko nso verskridande identitet eller uttryck: att na gon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin kla dsel eller pa annat sa tt ger uttryck fo r att tillho ra ett annat ko n, 3. etnisk tillho righet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfa rg eller annat liknande fo rha llande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller bega vningsma ssiga begränsningar av en persons funktionsfo rma ga som till fo ljd av en skada eller en sjukdom fanns vid fo delsen, har uppsta tt da refter eller kan fo rva ntas uppsta, 5. sexuell la ggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell la ggning, och 6. a lder: uppna dd levnadsla ngd. 7. Religion/Trosuppfattning Läroplanen I enlighet med la roplanen fo r fo rskolan (Lpfo 98, reviderad 2010) skall fo rskolan stra va efter att varje barn utvecklar; o ppenhet, respekt, solidaritet och ansvar fo rma ga att ta ha nsyn till andra ma nniskors situation samt hja lpa andra fo rsta else fo r att alla ma nniskor har lika va rde oberoende av social bakgrund och oavsett ko n, etnisk tillho righet, religion, sexuell la ggning eller funktionsnedsa ttning respekt fo r allt levande och omsorg om sin na rmiljo 4

5 3.Definitioner Diskriminering inneba r att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av ska l som har samband med na gon av diskrimineringsgrunderna ko n, ko nso verskridande identitet eller uttryck, etnisk tillho righet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell la ggning eller a lder. Endast vuxna kan diskriminera. Direkt diskriminering inneba r att na gon missgynnas genom att behandlas sa mre a n na gon annan. Fo r att det ska ro ra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med na gon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering inneba r att na gon missgynnas genom att det tilla mpas en besta mmelse eller ett fo rfaringssa tt som framsta r som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn utifra n diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika. Bristande tillga nglighet inneba r att ett barn med funktionsnedsa ttning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar ska liga tillga nglighetsa tga rder fo r att det barnet ska komma i en ja mfo rbar situation med personer utan denna funktionsnedsa ttning. Likabehandling inneba r att alla barn bemo ts utifra n sina unika behov och har samma ra ttigheter och mo jligheter till utveckling. Det inneba r inte att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier inneba r ett handlande som kra nker na gons va rdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier inneba r ett handlande av sexuell natur som kra nker na gons va rdighet. Sexuella trakasserier beho ver inte ha samband med na gon av diskrimineringsgrunderna. Kra nkande behandling inneba r ett upptra dande som, utan att ha samband med na gon Diskrimineringsgrund, kra nker ett barns va rdighet. Kra nkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, o knamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla ga r na r man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Fra mjande arbete inneba r att man fo rsta rker respekten fo r allas lika va rde, arbetet riktas mot alla och bedrivs hela tiden i va r verksamhet. En naturlig del i det dagliga arbetet i barngruppen, vi arbetar utifra n va r La roplan med fokus pa normer och va rden. Fo rebyggande arbete inneba r att man endast arbetar utifra n de omra den som identifierats som verksamhetens riskfaktorer efter va ra kartla ggningar. Vi arbetar fo r att avva rja risker fo r diskriminering, trakasserier eller kra nkande behandling. 5

6 4.Verksamhetens vision Vi vill stärka barnets självkänsla, dess tro på sig själv och sin kompetens. Barnet ska känna till sina styrkor och veta hur de tillägnar sig kunskap. Vi vill ge barnet grundläggande social kompetens såsom respekt, tolerans, empati, hänsyn samt fungera i grupp. 5.Ansvarsfördelning Förskolechefen ansvarar för att: det bedrivs ett ma linriktat arbete fo r att fra mja barns lika ra ttigheter likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs samt årligen utvärderas och revideras tillsammans med pedagogerna. ska fo rsa kra sig om att fo rskolorna har no dva ndiga resurser fo r att kunna bedriva likabehandlingsarbetet, till exempel tillra ckligt med tid och kompetensfo rso rjning. hålla sig ständigt uppdaterad om läget på förskolan hålla personalen uppdaterad och ajour med forskning genom föreläsningar och litteratur inom ämnet. vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och personal utsätts för kränkande behandling. omständigheterna kring det uppgivna kränkningarna utreds och att det I förekommande fall vidtas åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling I framtiden. Personalen ansvarar för att: att likabehandlingsplanen sätter sin prägel på hela verksamheten och visar sig I planerade aktiviteter, dagliga rutiner och deras förhållningssätt. Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hon/han förmedlar genom sitt arbete och sträva efter likabehandling. Ta barnens känslor på allvar och om de känner sig orättvist behandlade ska det tas på allvar. Att vi lyssnar in barnen och är lyhörda. Vara närvarande med barnen för att kunna upptäcka eventuella kränkningar och diskriminering. Se till att de barn som känner sig kränkta får det stöd det behöver och att åtgärder vidtas då de behövs. 6

7 Barnens delaktighet Pa en fo rskola kan det ha nda saker som personalen inte ka nner till. Barnen beho ver da rfo r pa olika sa tt involveras i likabehandlingsarbetet. Da rfo r a r det viktigt att personalen tar reda pa barns upplevelser av diskriminering och kra nkningar i vardagen. Barnen kan ocksa bera tta vilka platser som upplevs som otrygga och farliga. Fo rskolan beho ver a ven uppma rksamma barnens upplevelser av diskriminering som beror pa missgynnande arbetssa tt och liknande. Det a r no dva ndigt att fa nga in barnens kunskap och erfarenheter fo r att fo rskolan ska fa ett fungerande underlag fo r sitt likabehandlingsarbete. Det ga ller att barnen medverkar ba de i kartla ggningen av nula get och i utformningen av insatserna och a tga rderna. Se ocksa till att barnen senare go rs delaktiga i genomfo rande, uppfo ljning och utva rdering. (Denna text är tagen ur DO, Lika rättigheter I förskolan -ett stöd I förskolans likabehandlingsarbete) 6.Information/Förankring av planen Mål Likabehandlingsplanen och Planen mot kra nkande behandling ska vara ett levande dokument fo r personal, barn och va rdnadshavare. Planen ska integreras i hela verksamheten. Den a r angela gen fo r alla och ska ha llas levande genom till exempel diskussioner med barnen och i personalgruppen utifra n etik och va rdegrund. Insats Planen ska vara la ttillga nglig i verksamheten. Den ska finnas pa varje fo rskola/avdelning, sa att vi ofta kan a terkomma till den. Planen skall förankras hos vårdnadshavare på olika sätt. Planen skall finnas på förskolans hemsida och på avdelningen I exempelvis hallen. Planen presenteras på föräldraråd och vårdnadshavarnas åsikter och förslag kommer att beaktas. Vi samtalar med va rdnadshavarna om barnets trivsel, trygghet och ev. oro vid utvecklingssamtalen varje termin. Vi fa ngar upp va rdnadshavares fra gor och synpunkter om va rt arbete i den dagliga kontakten och vid utvecklingssamtalet. Vid inskolningssamtal ska vårdnadshavare informeras om likabehandlingsplanen. Ansvarig Förskolechef och all personal på förskolan Uppföljning och utvärdering På möten med trygghetsgruppen tillsammans med förskolechef. På avdelningarnas reflektioner I det systematiska kvalitetsarbetet månadsvis under året. Tillsammans med barnen. 7

8 7. Främjande insatser 1. Motverka kra nkande behandling kring ko n, ko nso verskridande identitet och sexuell la ggning Mål Barnen ska ha kännedom om hur vi ska motverka stereotypa könsroller, föreställningarna om olika kön och att alla har lika värde oavsett sexuell läggning. Insats Vi uppmuntrar barnen oavsett kön att leka över könsgränserna och testa olika aktiviteter och med olika material/leksaker. Vi tänker på att skapa miljöer inne och ute som främjar detta till exempel att blanda leksaker/material I de olika rummen. Vi utgår från ett genusperspektiv när vi införskaffar leksaker/material/litteratur till förskolan. Vi läser böcker för barnen som bryter traditionella könsmönster. Pa minner varandra om vi bryter mot va ra gemensamma förhållningsregler anga ende bemo tande av flickor och pojkar. Undviker att uppma rksamma barnen utifra n utseende, kla der och yttre attribut. Ansvarig All personal på förskolan. Förskolechef ansvarar för att köpa in litteratur samt fortbildningar och föreläsningar I samråd med sina medarbetare. Uppföljning och utvärdering På avdelningarnas reflektioner I det systematiska kvalitetsarbetet månadsvis under året. I trygghetsgruppen. 2. Främja likabehandling oavsett etnisk tillho righet, Religion och annan trosuppfattning Mål Barnen ska få kännedom om och få förståelse för att det finns olika religioner. Fo rskolan ska stra va efter att varje barn som har ett annat modersma l a n svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin fo rma ga att kommunicera sa va l pa svenska som pa sitt modersma l. Vi ska utveckla va rt interkulturella fo rha llningssa tt. Insats Visa intresse för barnets hemland, religion och hemkultur. Böcker, bokpåsar, sånger via QRkoder och appar på andra språk skall finnas på förskolan. Sätta upp flaggor, världskarta på avdelningarna och ord på olika språk. 8

9 Läslyftet- All personal på förskolan kompetensutvecklas inom bland annat områden som mångkultur och interkultur inom förskolan. Ansvarig All personal på förskolan. Förskolechef ansvarar för att köpa in litteratur samt fortbildningar och föreläsningar I samråd med sina medarbetare. Uppföljning och utvärdering På avdelningarnas reflektioner I det systematiska kvalitetsarbetet månadsvis under året. I trygghetsgruppen. 7.4 Fra mja likabehandling oavsett funktionsnedsa ttning Mål Utforma verksamheten så att alla barn kan delta I de olika aktiviteterna utifrån sina individuella förutsättningar och funktionsförmåga. Att öka kunskaperna hos personalen kring olika former av funktionsnedsättningar för att på bästa sätt bemöta barn och familjer. Insats Vi väljer och utformar aktiviteter och vår miljö så att alla kan delta på sina villkor. Vi utmanar barnen och stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper utifrån behov och intressen. Vi upprättar en god kontakt med barnets vårdnadshavare då de har mycket kunskap som är värdefull I arbetet med att skapa en bra miljö för barnet. All personal skall ha kännedom och ha den information som behövs om funktionshindren som finns på förskolan. Kompetensutbildning och litteratur om olika funktionsnedsättningar. Ansvarig Förskolechef och all personal på förskolan. Specialpedagog. Förskolechef ansvarar för att köpa in litteratur samt fortbildningar och föreläsningar I samråd med sina medarbetare. Uppföljning och utvärdering Arbetet följs upp I förskolans systematiska kvalitetsarbete månadsvis under året. 9

10 7.4 Ålder Mål Vi väljer och utformar aktiviteter som är anpassade till barnets ålder, mognad och utvecklingsnivå. Insats Arbetslagen ska utmana barnen och stimulera lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper utifrån behov och intresse och inte enbart fokusera på ålder. Ansvarig Förskolechef och all personal på förskolan. Uppföljning och utvärdering Arbetet följs upp I förskolans systematiska kvalitetsarbete månadsvis under året. 7.5 Annan kränkande behandling Mål Va rt ma l a r att alla ska ka nna sig trygga, la ra ka nna varandra och inte utsa ttas fo r kra nkande behandling av vare sig barn eller vuxna. Alla skall respektera varandra. Nolltolerans mot alla kränkningar. Rätten till kroppslig integritet. Insats Vi lämnar inte varandra ensamma I situationer som kan vara utsatta. Vi vill känna oss trygga I att utöva vår yrkesroll. Förskolan har som policy att korttidsvikarier, oavsett kön, inte lämnad ensamma vid blöjbyte, toalettbesök eller vila. Vi organiserar för att korttidsvikarier inte ska öppna/stänga förskolan eller lämnas ensamma med barnen. Barnen får kontinuerligt leka/arbeta I mindre grupper som pedagogerna väljer. Detta görs medvetet ifrån pedagogerna för att stärka både gruppens och de enskilda barnets identitet. nyansta llda och vikarier fa r ta del av likabehandlingsplanen be va ra va rdnadshavare snabbt signalera om de ho r eller missta nker att det pa ga r na gon form av kra nkande behandling Arbeta med Rädda barnens material Stopp-min kropp som handlar om rätten till kroppslig integritet. Ansvarig Förskolechef och övrig personal. Förskolechef ansvarar för kompetensutbildning för personal inom ämnet genom exempelvis föreläsningar och litteratur. Uppföljning och utvärdering Observationer, intervjuer och trygghetsvandringar. 10

11 8.Kartläggning Mål Att identifiera risker för diskriminering och annan kränkande behandling samt upptäcka eventuella hinder för barnens lika rättigheter och möjligheter. Få en trygg och säker förskola. Insats Vi börjar med kartläggning i februari månad på heldagsreflektionerna. Kartläggningen går vidare till SKA grupperna yngre barn och äldre barn. När SKA grupperna har sammanställt materialet så går det till Trygghetsgruppen. Trygghetshetsgruppen reviderar planen. Personalen go r a rligen en plan fo r planerade aktiviteter och vilka riskmiljo er som identifieras och a tga rder som planeras. Vi la ter barnen medverka ba de i kartla ggningen av nula get och i utformningen och genomfo randet av sa va l fra mjande som fo rebyggande aktiviteter. Vi dokumenterar barnens synpunkter och är tydliga med att deras åsikter väger tungt. Kartläggningen sker genom: planerade samtal med barn, enskilt eller I grupp Lyssna på barn och vuxnas språkbruk. observationer Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtal genom trygghetsvandringar med barn och personal för att identifiera platser där kränkningar kan förekomma. Uppföljning och utvärdering Kontinuerliga uppföljningar i SKA grupperna förskollärare. Kartläggningen utvärderas varje höst och en ny planen revideras. Ansvarig Förskolechef och all personal. 11

12 9.Rutiner vid akuta situationer Barn som kra nker barn - Den personal som uppma rksammar situationen bryter den och samtalar med bero rda barn. Personalen anva nder sig av fra gor fo r att reda ut situationen som till exempel: Hur kunde detta ha nda? Hur tror du att kompisen ka nner sig? Kunde du ha gjort pa na got annat sa tt? Hur ska vi lo sa detta? Vid behov: - Arbetslaget dokumenterar ha ndelsen - Om behov finns informeras fo ra lder och vidare a tga rder vidtas - Fo rskolechef informeras - Uppra tta a tga rdsplan vid upprepade kra nkningar samt tidsbesta md uppfo ljning Se bilaga Vuxna som kra nker barn - Ser och ho r vi att na gon vuxen kra nker ett barn ska vi ha modet att kunna sa ga till varandra. Detta sker genom att ta den vuxne a t sidan och fra ga: Hur ta nkte du nu eller hur menade du? - Personal som ser och ho r kra nkningen dokumentera ha ndelsen. Se bilaga -Den som fa r vetskap om att barn kra nkts av personal har skyldighet att anma la detta till fo rskolechef. Därefter förs ett samtal med berörda pedagoger och beslut om eventuella åtgärder tas. - Uppfo ljning och a tga rdsplan uppra ttas vid behov - lämnas till huvudman Vuxna som kra nker vuxna - Direkt tillsa gelse - Dokumentera - Fo rskolechef informeras vid behov, och da refter fo rs ett samtal med bero rda pedagoger och beslut om eventuella a tga rder tas. - Fo rskolechef informerar skolomra deschef vid behov. Rutin för dokumentation Vid upprepade kra nkningar ska pedagogerna dokumentera samt go ra en la gesbeskrivning som omfattar ba de den som blivit utsatt och den som uto vat kra nkningen. I dokumentationen ska det framga na r och vad som intra ffat, vilka a tga rder som vidtagits, vilka personer som informerats samt datum fo r uppfo ljning. Efter avslutad insats go rs en utva rdering. Vid dokumentationen anva nds Anma lan om kra nkande behandling (Bilaga 2) samt Genomfo rda a tga rder i samband med diskriminering och annan kra nkande behandling (bilaga 3) som arkiveras hos fo rskolechefen. 12

13 Vem ska anmäla Personal som uppma rksammar situationer som kan anses kra nkande ska kontakta fo rskolechefen som omga ende go r en utredning. Barn som upplever sig kra nkta, barn som upplever att andra barn kra nks och fo ra ldrar kan anma la till personal eller fo rskolechef. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Förskolechef: Linda Markus: linda.markus@tjorn.se Barken: Briggen: Ekan: Flotten: Jullen: Kajaken: Skeppet: Skonaren: Skutan: Tångeröd Blå:

14 10.Bilagor Förlag på diskussionsfrågor Vilka situationer I verksamheten kan du se att kränkning sker, ge exempel? Hur reagerade/agerade du? Borde du reagerat/agerat annorlunda? Följde du upp händelsen? Hur? Vilka normer kan vi identifiera i verksamheten? Finns det utrymme att pa tala vilka normer som ra der? Vilka skulle reaktionerna bli? Vad ha nder om na gon bryter mot ra dande normer? Hur kan vi arbeta fo r att fo ra ndra begra nsande normer? Arbeta med case utifrån olika situationer ur verksamheten En förälder talar över huvudet på barnet. Kollegor pratar över huvudet på barnet. Barn tar saker från ett annat barn. Barn lyssnar inte på varandra när något barn säger nej eller sluta. Barn slår, sparkar, knuffar eller bits. Barn får inte vara med exempelvis inte sitta bredvid, inte hålla handen, I leken etc. Barn får inte göra saker I sin takt I det främjande arbetet (från DO) Fra gor att sta lla sig I det främjande arbetet: Hur avspeglas fo rskolans likabehandlingsarbete i lokaler och utrustning? Vilka affischer sitter uppe? Hur ser dockor och utkla dningskla der ut? Kan visst material bo cker, affischer med mera uppfattas som kra nkande utifra n ko n, ko nsidentitet eller ko nsuttryck, etnisk tillho righet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell la ggning, funktionsnedsa ttning eller a lder? Hur kvalitetsgranskar vi det pedagogiska material vi anva nder? Behandlas fra gor som ro r homo-, bi- och heterosexualitet pa lika villkor? Synliggo rs till exempel olika familjekonstellationer pa ett sja lvklart sa tt oavsett fo ra ldrarnas sexuella la ggning? Hur arbetar vi med fra gor som ro r genus och ja msta lldhet? Belyser vi olika teman utifra n ett genus- och ja msta lldhetsperspektiv? Har barn lika stort utrymme i verksamheten oavsett ko n? Finns det ko nsmo nster i hur arbetsuppgifter fo rdelas? Vilka fo resta llningar fo rmedlar vi om hur flickor och pojkar a r och ska vara? 14

15 Hur behandlas olika etniska grupper, kulturer och religioner i verksamheten? Sker det pa ett likva rdigt sa tt? Finns det risk att svenska traditioner och kristendomen framsta lls som norm? Finns det rutiner och arbetssa tt som a r info rda fo r att underla tta fo r barn med funktionsnedsa ttning men som samtidigt bidrar till o kat utanfo rskap? Ta nk pa att se o ver pedagogiskt material utifra n de olika diskrimineringsgrunderna. se till att barn deltar i granskningen av verksamheten. anva nd affischer, bo cker och annat material som visar pa ma ngfald och mo jligheter sa att fo rskolan inte fo rmedlar en stereotyp och normgivande bild av vissa grupper och osynliggo r andra. På DO.se finns förslag på olika kartläggningsmetoder 15

16 Bilaga 2. Hjulet fo r likabehandlingsarbetet Hjulet visar de olika stegen i likabehandlingsarbetet. De olika stegen a r: Utva rdera Fra mja Kartla gg Fo rebygg A tga rder fo r akuta situationer Hjulet utga r fra n centrum, det vill sa ga fo rskolepersonal, barn och fo ra ldrar. Hjulet la ses inifra n och ut. Utva rdera fo rra a rets arbete Utga fra n fo rra a ret a rets plan och utva rdera likabehandlingsarbetet, resultat, vad som a r kvar att go ra och nya ma l och a tga rder. Fra mja barns lika ra ttigheter och mo jligheter Na sta steg a r att fra mja barns lika ra ttigheter och mo jligheter. Fra mjande arbete riktar sig till alla barn och bedrivs kontinuerligt. Det genomfo rs utan fo rekommande anledning och a r en del i det vardagliga arbetet. Pusselbitar a r bland annat att fo rsta rka respekten fo r allas lika va rde, go ra fra mjande insatser som utga r fra n diskrimineringsgrunderna, skapa ett gott socialt klimat fritt fra n kra nkningar med mera. Kartla gga verksamheten Nu a r det dags att kartla gga verksamheten och uppta cka risker. Fo rebygga diskriminering, trakasserier och kra nkande behandling Det fo rebyggande arbetet utga r ifra n konkreta problem som har uppta ckts vid kartla ggningen av situationen i fo rskolan. Utga fra n kartla ggningen i steget fo re, formulera ma l fo r verksamheten, besta m a tga rder och vem som a r ansvarig fo r att detta genomfo rs och na r. A tga rda i akuta situationer Detta handlar om att agera na r ett barn kan ha utsatts fo r trakasserier eller kra nkande behandling och rutinerna omkring. 16

17 17