Verksamhetsplan Systematiskt kvalitetsarbete - Hardemo förskola

Transkript

1 Verksamhetsplan Systematiskt kvalitetsarbete - Hardemo förskola Inledning Det som ligger till grund för Hardemo förskolas verksamhetsplan är: Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10 och vår förskolas egen Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling (härefter förkortat Trygghetsplan) samt Kumla kommuns direktiv från september Förutsättningar Hardemo förskola är en av Kumla kommuns förskolor. Den ligger på Hardemo-åsen i sydvästra Kumla. Hardemo är en levande lantbruksbyggd där skolan, förskolan och kyrkan ligger tätt tillsammans. Barnantalet i augusti 2014 är 32 barn i åldern 1-5 år. Förskolan har tre avdelningar: Hardemogänget 11 barn i åldern 1-3 år. Personal 2,75 % varav en förskollärare. Denna grupp har sin hemvist i den permanenta förskolebyggnaden som, i det stora hela, är ändamålsenlig. Det finns en veranda och en välplanerad inhägnad gård samt uteförråd. Fastighet och städning sköts av kommunen. Hardemogruppen 10 barn i åldern 4-5 år. Personal 2,0 % varav två förskollärare. Paviljonggruppen 11 barn i åldern 3-4 år. Personal 2,0 % varav en förskollärare. Dessa två grupper har sin hemvist i en paviljongbyggnad där inredningen delvis har anpassats till verksamheten men fortfarande finns brister bl.a. i säkerhetshänseende, (handfat och elementskydd). Verandan är byggd och den blev fin och funktionell. Gården som delas delvis med Hardemo skola. Utomhusmiljön har under hela våren haft brister och säkerhetsrisker som nu endast delvis åtgärdats. Underlag som lera, nässlor samt bristande

2 vattenavrinning, väntar vi fortfarande på att få åtgärdat. Möjligheter finns att klättra i träd, men för de yngre finns dålig möjlighet att klättra. Vi har köpt en liten enkel plast-rutschkana. Förråd för större leksaker har vi nu. Grillkåtan har inte kunnat användas som tänkt då en fläkt saknas. Fastigheten sköts och städas av kommunen. Hela förskolan har tillsammans med skola och fritids tillgång till en fin gymnastiksal. En gång i månaden kommer Bokbussen till skola och förskola. Arbetsplatsträffar hålls en gång i månaden på kvällstid, tillsammans vår förskolechef. Vi kommer att ha gemensamma träffar tillsammans med skola och fritids. Pedagogisk reflektion tid för reflektion och planering har vi tisdag fm. Varannan vecka Paviljongens personal och varannan Hardemogängets. De ekonomiska förutsättningarna bygger på antalet inskrivna barn som i sin tur styr antalet anställda. Antalet barn per vuxen skall vara: 1-3 år 4,3 barn/årsarbetare och 4-5 år 7 barn/årsarbetare och alla 15-tim barn 14 barn/årsarbetare. Kökstjänst räknas 0,01 årsarbetare/barn. Sedan augusti 2013 har varje förskola en utvecklingspedagog. Barnhälsoarbetet är organiserat enligt Kumla kommuns fastställda riktlinjer. Vi har tillgång till och samarbete med specialpedagog, kurator och psykolog för rådgivning och stöd när barn behöver extra stöd i sin utveckling. Verksamhetsvision Hardemo förskola är en plats där alla barn, föräldrar och personal känner trygghet och tillit. Därför är vår förskola en plats där växande och ett livslångt lärande kan ske. Hardemo förskola är med och tar gemensamt ansvar för bygget av en hållbar framtid. Vi arbetar mot vår vision genom att skapa goda förutsättningar för barns, föräldrars och personals inflytande. Hänsyn, empati och respekt är grunden för ett förtroendefullt samarbete mellan barn, föräldrar och arbetslag. Vi vuxna är förebilder för barnen. Vi vuxna tar ansvar för att varje barn vägleds, utmanas och handleds i sin utveckling. Vi bekräftar varje barn och bemöter det utifrån dess behov och förmåga. Varje barn har en ansvarsvuxen på sin avdelning. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Lpfö 98/10) Enhetens årshjul Nya barn börjar på Hardemo förskola: Inskolningar sker kontinuerligt och i nära samråd med föräldrar och ansvarig personal. KUP-dagar för personalen har vi två per termin och då är förskolan stängd. Vilka dagar det gäller meddelas på anslagstavlor och i veckobrev i god tid före.

3 Föräldramöte hålls på hösten för hela förskolan och vid behov hålls fler möten, gemensamma eller avdelningsvis. Utvecklingssamtal bjuder vi in vårdnadshavare och barn till en gång per år till. Vi har ett samtal i dialog mellan barn, vårdnadshavare och personal. Vi reserverar en halvtimme för varje samtal. Runt Luciadagen har vi Luciafest. Vi firar ljuset i mörkret med sång, lussebullar och pepparkakor och alla som vill är välkomna! På Sommarfesten delar vi med oss av vad vi gjort under våren. Vi tackar våra blivande förskoleklassbarn och önskar dem lycka till. Gemensam aktivitet med Hardemo skola. Vi är på planeringsnivå. Verksamhetsplan och Trygghetsplan Utvärdering och revidering görs maj-juni. Uppföljning görs kontinuerligt avdelningsvis på pedagogiskplaneringstid varannan vecka. Utvecklingsarbete Under KUP (kompetensutveckling-utvärdering-planering) -dagarna deltar vi alla aktivt. Vi läser pedagogisk litteratur och tidskrifter och delger varandra tankar, tips och idéer. Nätverksträffar planeras gemensamt av alla förskolechefer i kommunen. Utvecklingspedagogerna från Hardemo, Kumlasjön och Björnen träffas tillsammans med vår gemensamma förskolechef Gunilla Axelsson varje vecka för fördjupade samtal kring utvecklingsfrågor. Den gemensamma Reflektionstiden Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Lpfö 98/10) Utvärdering: Ett fortlöpande arbete pågår för att skapa trygga anknytningar. I vår miljösatsning ser vi att fler barn vet vad källsortering, återvinning betyder. Många barn vill hjälpa till att sortera avfall. Kommunen har investerat i gasutvinning ur kompostmaterial, så nu har vi tillsammans med skolan en komposttunna som töms varanna vecka. Mål: Vi vill att varje barn ska känna sig respekterat, tryggt och tillitsfullt i förskolan. Ett tryggt och tillitsfullt barn kan leka, undersöka, utforska, och känna glädje i att lära sig. Barnen ska vara medvetna om allas lika värde. Vi vill särskilt lägga fokus på omsorg om miljö. Vad betyder återvinning? Slösa Spara. Vi ska minska vårt matavfall och bli bättre på att källsortera. Jorden ska vi sedan använda för kommande odlingar. Vi skall tillsammans här och i samråd med Skogstorpskök, minska mängden matavfall.

4 Process: Vi jobbar utgående från Barns behov av trygg anknytning. Vi bekräftar barnet känslor. Ger ord på känslorna. Vi lyfter och förstärker det positiva och starka, i var och en. Vi försöker att undvika ordet inte. Stopphanden betyder Nej! Stanna upp och lyssna försök att berätta. Vi ska lyfta genusperspektivet med hjälp av diskussioner och böcker. Ansvarig: Hela arbetslaget Barnen hjälper till att källsortera genom att sortera återanvändbart och komposterbart material till återvinning av plast, glas, metall, papp, papper. Vad är problemavfall? Vi ringer Skogstorpköket varje morgon om exakt antal matportioner. Hur mycket mat slänger vi varje dag? Mäter och jämföra, sätta kryss i rutan när man ätit upp sin mat. Vi har fått ett kompostkärl för matavfall från kommunen som blir biogas. Vi har fått en kompost från Kumlasjön där vi kan följa processen från trädgårds- och matavfall till jord. Vi reparerar, istället för att slänga och köpa nytt, när det går. Vi pratar och diskuterar med barnen samtidigt som vi gör. Experiment: Vad händer med plast, papper, tomat, om man gräver ner det? Vi gör en provruta. Vi stänger kranar för att inte slösa med vatten. Vi har nu ett vattenutkast i Paviljongen också så vi lätt kan vattna våra odlingar. Regnvattnet vill vi ta vara på. Släcker lampor när rummet är tomt. Vi dokumenterar med foton och anteckningar. Utvärderar och reflekterar kontinuerligt på vår pedagogiska reflektionstid och tillsammans med barnen. Huvudansvarig är Jenny och Anna. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. (Lpfö 98/10) Utvärdering: I början av hösten fick Paviljongen delta i ECERS kvalitetsutvärdering som visade att mkt av det vi erbjuder var bra men också att matematik var ett områden som behövde utvecklas Vi har sett en förändring i attityd hos oss vuxna att skapa en miljö där barns utforskande tillåts på ett nytt sätt. Vi har jobbat olika mkt med de mål vi satte upp. Våra yngsta fick delta i ett nationellt bokprojekt. Mål: Vi fortsätter att utveckla olika språk kring natur, teknik och matematik. Vi upptäcker och undersöker utgående från barnens intresse. Musikinstrument ska vara tillgängliga för barnen. Process: Med hjälp av Lotusdiagram jobbar vi med olika teman. Tema- Natur: Vi tittar lite närmre på gräshoppor. Tar reda på deras livscykel och vad de äter (vilka som är rovdjur, växtätare eller allätare). Vi har smakat olika sorter, skalat och sedan

5 mätt hur långt skalet blev, vi har delat äpplet och tittat på den vackra stjärnan som gömmer sig i mitten av äpplet (kärnhuset), vi har gjort äppeltryck med mera Huvudansvariga är Anna, Maritha och Jossan Tema-Larv: Vi studerar larver på fotografier och pupporna i akvariet. Skapar egna larver, puppor, ger dem namn/tar reda på deras namn. Skriver ner och ritar hur vi tror att pupporna ska utvecklas och vad de kommer att bli när de är färdiga. Vi sjunger, spelar och dramatiserar. Huvudansvarig är Kerstin. Tema-Former: Vi fortsätter benämna grundformerna i samtal och material samtidigt som vi lägger till fler. Vi uppmärksammar flerdimensionella former som cylinder, kub, rätblock, spiral. Vi delar former i hälften. Vad händer då? Vi bygger och konstruerar. Begrepp: liten, mindre, minst, stor större störst, hög-låg, lång-kort, rak-sned, osv. Vi dokumenterarreflekterar-vidareutvecklar på vår gemensamma reflektionstid och tillsammans med barnen.huvudansvarig är Nina och Carina Vi dokumenterar i bild, skrift, film, ljudupptagning tillsammans med barnen. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98/10) Utvärdering: Vi har jobbat med väljardag då barnen erbjöds några omtyckta aktiviteter att välja bland. Vi tycker inte att vi lyckades erbjuda alla barn det de önskade. Bakning och uteaktivitet var mkt populära. Blivande förskolebarn skapade tillsammans en egen föreställning till sommarfesten och hade en övernattning som de själva planerat. Sångstunderna med eget val blev en succé och vi sjöng julsånger ända till påsk. Då bestämde vi vuxna att det räckte. Vi var bra på att utnyttja utrymmen i paviljongen där vi var lite trångbodda. Barnen ser inga problem med att leka i tambur eller tvättrum. Mål: Varje barn ska få möjlighet att påverka sin vardag och lärmiljö i förskolan så att barnets egna planer, fantasi och kreativitet ges utrymme. Varje barn tillåts i hög grad pröva det de är nyfikna på men uppmuntras även att avsluta innan ny aktivitet påbörjas. Detta är allas ansvar. Blivande förskoleklassbarn ska ges en möjlighet att avsluta sin förskoltid på ett för barnet bra sätt. Ansvarig: Kerstin Process: Hela arbetslaget ska visa aktivt intresse för barnens val och ansvara för att varje enskilt barns intressen och önskningar tillgodoses. Vi skriver upp när något barn uttrycker en

6 önskan om en aktivitet och tillsammans med alla barn i varje grupp lägger vi upp en veckoplanering. Ansvarig: Alla vuxna. De gemensamma sångstunderna förbereds genom att varje barn tillfrågas om vilken sång de helst vill sjunga i sångsamlingen. Nya ideer och stundens inspiration från barnen eller oss vuxna ska vävas in på ett kreativt sätt. Ansvarig: Kerstin och Carina Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98/10) Utvärdering: Vi har erbjudit alla vårdnadshavare utvecklingssamtal en eller två gånger under året. Vi har haft ett föräldramöte på hösten då vi bl.a. talade om förskolans utveckling från daghem till förskola. Vi har tagit emot varje barn och förälder på morgonen då det finns möjlighet att delge varandra viktig information. I paviljongen har vi inte alltid mötts i tamburen utan föräldrar har fått komma in med sina barn för att ta reda på var den vuxne fanns. Detta för att vi inte är två personal på morgonen och för att vi har två ingångar. På eftermiddagen då barnen blir hämtade har det också funnits mer eller mindre tid till samtal. Veckobrevens vara eller inte vara har utvärderats i samband med utv.samtal. En överväldigande majoritet vill ha kvar dem. Mål: Varje förälder ska känna sig trygg med sitt barns vistelse i förskolan. Föräldrarna ska känna till sina möjligheter att få insyn i, delta i och påverka verksamheten. Verksamhetsmålen ska göras tydlig och konkreta för föräldrarna. Process: Verksamhetsplanen och Trygghetsplanen skickas ut till alla föräldrar på elpost. Verksamhetsplanen,Trygghetsplanen och Läroplan samt viktiga blanketter finns tillgängliga för vårdnadshavare i Föräldrapärmarna i pappersform tillsammans med veckobreven. Pärmen finns på varje avdelning i tamburen. Varje vecka skickas ett Veckobrev till varje familj med information om veckan som gått och viktig information om nästa vecka. Ansvaret delas av alla. Varje dag finns det möjlighet att tala med någon i personalen både vid lämning och hämtning. Allas gemensamma ansvar.

7 En gång per termin inbjuds varje familj till utvecklingssamtal kring deras barn. Varje vuxen ansvarar för sina ansvarsbarn.varje höst hålls ett föräldramöte. Det går att lämna meddelanden på telefonsvarare när förskolan är stängd. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98/10) Utvärdering: Övergången till skolan nu i höst var väl planerad och genomförd. Mål: Varje barn som övergår till annan avdelning i förskolan, förskoleklass och Fritis ska få möjlighet att avsluta sin vistelse i den förra gruppen och få möjlighet att bekanta sig med den nya innan övergången sker. Barnet och familjen ska ha tillräcklig kännedom om den nya gruppen/klassen och ansvarig personal så att övergången kan ske på ett tryggt sätt för alla parter. Vi håller fortsatt kontakt med de barn som börjat förskoleklass. Process: Överlämningsrutiner görs upp tillsammans med förskoleklass- och fritidsansvarig personal. Information om rutinerna ges till berörda föräldrar och barn. Kerstin är ansvarig. Överlämningsrutiner inom förskolan. Vi strävar till att, om möjligt, en ansvarsvuxen flyttar med barn som byter grupp inom förskolan. Tid ges att bekanta sig med det nya före flytt. Vår organisation och vårt val av arbetssätt har stöd i forskning genomvygotskys tankar: Det finns ett rum hos barnet som innehåller de kunskaper som det redan kan, men det finns också plats för de kunskaper som barnet inte har, men som det kan få genom sin sociala omgivning. (Vygotskys tankar om potentiella utvecklingszoner) Det som ett barn kan klara av tillsammans med andra idag, kan det klara på egen hand i morgon. Vygotsky, 1962, (1989)