Lokala naturvärden. längre nedströms i form av laxöring.

Transkript

1 . Befintliga förhållanden och utvecklingstrender Lokala naturvärden Det finns flera mindre vattendrag/bäckar, varav två är något större. Storaån som följer leden från Södra Högsbo till Järnbrott och därefter rinner mot sydväst ut i Välen/Askimsviken. Balltorpsbäcken som rinner österut från Fässbergdalen mot Mölndalsån. Stora ån har fiskevärden längre nedströms i form av laxöring. Naturmiljön som finns kring Söder- Västerleden är enstaka områden med små lokala värden. De bedöms inte vara något av dessa som är av regionalt eller nationellt intresse. All naturmiljö är också i hög grad påverkad av människor och är till viss del också tillrättalagt och omformat under modern tid. Fig.59 Stora ån i Järnbrottsmotet, där trafi kmiljön inte syns men hörs Det finns ett par områden med odlingslotter i anslutning till trafikmiljön och det kan finnas fler än de som nämns här. Vid Järnbrottsmotet finns odlingslotter norr om Söderleden. Vid Rödastensmotet finns odlingslotter väst om motet, Sjöbergens koloniområde. Fig.60 Stora ån i Mölndal rinner samman med Mölndalsån 51

2 . Befintliga förhållanden och utvecklingstrender Fig.61 Klippan kulturreservat Kulturmiljö Kring Söder- Västerleden finns historiska spår från den tidiga staden Göteborg, de äldre jordbrukssamhälle kring staden till byggandet av dagens moderna stad, i form av värdefulla kulturmiljöer. Många av dessa är historisk intressanta torp, gårdar och platser som idag ligger insprängda i en helt annan miljö än den som en gång fanns när de uppkom. Dessa miljöer och objekt är med i kommunens program för Kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Större delen av bebyggelsen i stadsdelarna i Fiskebäck, Tynnered och Järnbrott är uppförd efter 1960 och finns inte med i kommunens kulturhistoriska bedömningar. Riksintresse kulturmiljövård Det finns två områden av riksintresse för kulturmiljövård i närheten av Söder-Västerleden. Klippan- Carnegie-Gamla Älvsborg KO.0) Nya Varvet KO5) Dess utbredning redovisas i karta i avsnitt.1. Dessa bedöms inte beröras av projektet. Bebyggelsehistoria/ Kommunala kulturvärden De lokala kulturvärden som finns redovisade i Göteborgs kommun och ligger i anslutning till Söder- Västerleden är: Färjenäs 8A) Klippan- Carnegie 0-3A) Sandarnas bostadsområde 5 A) Missionskyrkan, Älvsborg Älvsborg 55:3) Älvsborgs kyrka, Hagenskolan Älvb. 55:1) Grimmereds by Rud 60:A) Fornminnen/arkeologi Längs sträckan finns kända fornminnen, hämtade ur Länsstyrelsens register. Fornminnen som redovisas är begränsat till en smalare korridor ca 00 meter bred) kring leden. De flesta utgörs av boplatser, fyndplatser och stensättningar. Fig.6 Golfanläggning intill leden vid Sisjön 5

3 . Befintliga förhållanden och utvecklingstrender RAÄ-nummer Objektbeskrivning RAÄ-nummer Objektbeskrivning Friluftsliv och rekreation Lundby 5:1 Lundby 54:1 Lundby 56:1 Lundby 58:1 Lundby 59:1 Lundby 94:1 Lundby 95:1 Lundby 96:1 Lundby 97:1 Lundby 98:1 Lundby 99:1 Lundby 135:1 Lundby 14:1 Stenkammargrav Gravfält Röjningsröse Röjningsröse Fornlämningsliknande lämning Gravfält Hög Stadslager Ristning, medeltid/historisk tid Göteborg 15:1 Göteborg 15:3 Göteborg 16:1 Göteborg 94:1 Göteborg 311:1 Västra Frölunda 35:1 Västra Frölunda 45:1 Västra Frölunda 131:1 Västra Frölunda 150:1 Västra Frölunda 150: Västra Frölunda 154:1 Västra Frölunda 168:1 Västra Frölunda 14:1 Minnesmärke Stenkammargrav Fornlämningsliknande lämning Hällristning I det stadsnära läget har också några större gröna kilar identifierats som viktiga strövområden, Ängårdsbergen och Sandsjöbacka vilka också är av riksintresse för friluftslivet. Det finns ambitioner att stärka sambandet mellan Ängårdsbergen och Sandsjöbacka i form av ett regionalt grönstråk i Fässbergsdalen som sträcker sig över Söder-Västerleden. De värden för rekreation och friluftsliv som finns kring leden är främst i form av anläggningar. Det är sporthallar, ishallar, golfanläggningar, motionsspår, promenadstråk, ridbanor och liknande. De rekreationsområden- och fritidsanläggningar som har identifierats redovisas på karta fig.58. Lundby 196:1 Västra Frölunda 15:1 Lundby 10:1 Västra Frölunda 30:1 Lundby 11:1 Västra Frölunda 33:1 Lundby 1:1 Västra Frölunda 35:1 Lundby 16:1 Västra Frölunda 6:1 Lundby 6:1 Västra Frölunda 91:1 Hällristning Lundby 55:1 Minnesmärke Västra Frölunda 396:1 Göteborg 9:1 Västra Frölunda 405:1 Göteborg 10:1 Västra Frölunda 406:1 Göteborg 11:1 Askim 5:1 Grav markerad av sten/block Göteborg 1:1 Askim 5: Sammanförda lämningar Göteborg 14:1 Mölndal 147:1 Bro Utdrag ur Länsstyrelsens register: registrerade kända fornminnen längs Söder- Västerleden 53

4 . Befintliga förhållanden och utvecklingstrender Buller Buller brukar anges som oönskat ljud, vilket innebär att uppfatt ningen om var och när ett ljud är buller varierar. Det varierar även med vilken tid på dygnet det infaller och med vår attityd till bullerkällan. En bullerstörning kan under dagen gå obemärkt förbi, medan den nattetid väcker oss. Även de förväntningar som man har på en plats har betydelse. I till exempel ett rekreationsområde där man förväntar sig en tystare miljö är vi ofta känsligare mot bullerstörningar. Idag är buller den miljöstörning som drabbar flest människor i Sverige och buller från trafik är den i särklass största bullerkällan i dagens samhälle. Under senare tid har forskningsrapporter visat hur negativt buller påverkar den mänskliga organismen. De vanligaste hälsoeffekterna av att personer blir utsatta för buller är att sömn, vila, avkoppling och samtal försvåras. Buller kan även ge upphov till psykologiska och fysiologiska stressyptom vilket påverkar det allmänna välbefinnandet och leder till sämre livskvalitet. Ljudnivåer anges i ekvivalenta och maximala nivåer. Med ekvivalent ljudnivå avses en medelljudnivå under en given tidsperiod. I trafiksammanhang är tidsperioden ett dygn. Maximal ljudnivå är den högsta momentana ljudnivån under en enstaka bullerhändelse, t.ex. en passage av en tung lastbil. Fig.63 Illustration över olika ljudnivåer. Källa: ÅF Ingemansson) Ljud anges i enheten decibel db). I trafiksammanhang mäts ljudnivån i decibel A dba). Beteckningen dba anger ett värde som är korrigerat för örats förmåga att uppfatta ljud vid olika frekvenser. När det gäller människans förmåga att uppfatta skillnader i ljudnivån kan följande anges: -3 dba upplevs kan förnimmas som en knappt hörbar förändring 8-10 dba upplevs som fördubbling/halvering av ljudet en fördubbling/halvering av trafikmängden ger 3 dba förändring en avståndsfördubbling från en marknära ljudkälla minskar ljudnivån med 3 dba 54

5 . Befintliga förhållanden och utvecklingstrender Den subjektiva upplevelsen om man är störd eller inte följer dock inte samma skala som uppfattningen av styrkan på ljudet. Störningsupplevelsen kan dessutom vara mycket olika för olika personer. En ökning med storleksordningen 5 dba upplevs normalt som en fördubbling av störningen. Riktvärden Riksdagen har antagit riktvärden för trafikbuller vid nybyggnation av bostäder eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena för utomhusnivåer är följande: 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Tillämpning av riktvärden Enligt Boverkets allmänna råd 008:1 finns möjlighet att göra vissa avsteg från givna riktvärden vid komplettering med ny tätare bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer. Avsteg kan göras under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. I februari 006 publicerade Göteborgs Stad rapporten Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller Utgångspunkter vid planering och byggande av bostäder i Göteborg. Detta för att skapa en samsyn mellan berörda nämnder och förvaltningar inom Göteborg Stad beträffande tillämpning av Boverkets redovisade regeringsuppdrag. Där anges att avsteg kan göras i centrala staden och att centrala staden definieras som ett område med radie 4 km från Brunnsparken. Hela Söder- Västerleden ligger utanför detta område. Buller utefter Söder- Västerleden Bullerspridningen från Söder- Västerleden har endast studerats översiktligt. Utgångspunkten har varit aktuella och planerade hastighetsgränser samt nuvarande och bedömd framtida trafik. De schematiska skisserna över bullerutbredningen, avståndet till 55 dba ekvivalent bullernivå, är beräknade för plan mark och med en mottagarhöjd på två meter se fig.64). Om vägen ligger i skärning eller är byggd med bullervallar reduceras bullerspridningen. Om däremot vägen ligger på bro eller bank ökar ljudutbredningen. Göteborgs Stad har gjort områdesvisa mätningar/beräkningar av ljudnivån vid flera fastigheter. Dessa visar att det redan idag finns fastigheter som är utsatta för ljudnivåer över 55 dba. Västerleden passerar till stor del genom områden med omfattande bostadsbebyggelse och således är risken för att människor utsätts för bullerstörningar generellt sett hög. På flera sträckningar finns idag bullerskyddsåtgärder Fig.64 Avståndet i meter till 55 dba-kurvan beroende av trafi kmängd respektive skyltad hastighet. 55

6 . Befintliga förhållanden och utvecklingstrender i form av skärm och/eller vall som begränsar ljudutbredningen. Dessa är projekterade för 70 km/h. Vissa av skärmarna är i dåligt skick och bör ersättas. Det finns också risk för att de bullerskärmande åtgärder som gjorts inte är tillräckliga när bullernivån höjs. I rapport Trafikbullerutredning för Göteborg 008, framtagen av trafikkontoret och miljöförvaltningen, finns mät- och beräkningsvärden över bl.a. Västerleden. I rapporten har en generell beräkning gjorts av bl.a. antalet boende som har ljudnivåer över 60 respektive 65 dba vid husfasad. Utefter Västerleden uppgår dessa till 600 respektive 300 boende. Utefter Söderleden ligger bebyggelsen längre bort från leden vilket gör att risken för att människor varaktigt utsätts för ljudnivåer över riktvärdet 55 dba är mindre än utefter Västerleden. I samband med att Åbromotet byggdes om genomfördes en bullerutredning för kringliggande fastigheter. Flera bullerskyddsåtgärder utfördes i samband med bygget av trafikplatsen. Skärmen som löper utefter Söderleden, nordväst om Åbromotet, har ej tillräcklig utbredning för att skydda samtliga bostadshus från buller. Denna bör förlängas västerut. Vibrationer För vibrationer finns riktvärden redovisade i en Svensk Standard som anger intervall inomvilket det är sannolikt att vibrationsnivåerna upplevs som störande och intervall med riskför endast måttlig störning. Måttlig störning Sannolik störning Vägd hastighet [mm/s] Vägd acceleration [mm/s] 0,4 1,0 14,4 36,0 >1,0 > 36 Delar av Söderleden går på mark som kan vara känslig ur vibrationssynpunkt. Stora områden med leror finns i de södra delarna, främst där Söderleden ligger. Eftersom vägen går i områden med omväxlande topografi krävs mer noggranna beräkningar för att få en helhetsbild av bullersituationen. Det är också viktigt att det framtida trafikflödet på Söder- Västerleden ingår som en förutsättning i det pågående planarbetet med ytterligare bebyggelse utmed sträckan. 56

7 . Befintliga förhållanden och utvecklingstrender Buller _ Befintliga bullerskärmar _ Ekvivalent ljudnivå våning 1 över 65 dba 55 till 65 dba under 55 dba Fig.65 Uppmätta och beräknade ekvivalenta ljudnivåer utefter SöderVästerleden samt befintliga bullerskyddsåtgärder Träskärm på jordvall m Betongskärm på bro. Bullerskärm av glas på bro. Äldre träskärm. Nyare träskärm. Vegetationsskärm. Träskärm på jordvall. Träskärm på jordvall. Träskärm på jordvall. 57

8 . Befintliga förhållanden och utvecklingstrender Luftföroreningar Miljökvalitetsnormer MKN) för utomhusluft anger de högsta godtagbara halterna för några utvalda ämnen; kvävedioxid NO²), svaveldioxid SO²), bly, partiklar, bensen och ozon. MKN har fastställts inom svensk lagstiftning, i en förordning till Miljöbalken. Förordningen om miljökvalitetsnormen i utomhusluft SFS 001:57) är juridiskt bindande och innebär exempelvis att man i tillståndsgivning och fysisk planering måste ta hänsyn till hur luftkvaliten påverkas och se till att MKN inte överskrids. MKN innebär att höga krav ställs på kontroll och ansvaret för denna ligger hos kommunerna. Det finns tydliga samband mellan trafikens hastighet, framkomlighet och luftföroreningar. Vägslitage och partikelhalten ökar om man ökar hastigheten, framförallt vid dubbdäcks användning. Då trafiken flyter men ökar i hastighet ex v från 50 till 70 km/h) ökar mängden avgasutsläpp NOx, CO ). För den tunga trafiken är särskilt framkomlighet viktig, en jämn körning är att föredra. Ett start och stopp för en tung lastbil ökar avgasutsläppen NOx, CO ) väsentligt. Halter av kvävedioxid NO²) i Göteborg har beräknats för 006 av Miljöförvaltningen i Göteborg. Vidstående kartorna redovisar medelvärden för timme, dygn och år. Nivåerna ser i stort sett likadana ut österut mot Åbromotet. För kvävedioxid finns gränsvärden som är fastställda av regeringen. Områden med halter nära eller över gränsvärdet är rödmarkerade i kartorna. Det är väldigt begränsade områden som har höga värden, i princip bara utmed själva vägen. Lokalt är MKN för kvävedioxid NO²) inte ett stort problem längs Söder- Västerleden, eftersom människor inte uppehåller sig på dessa platser, men MKN gäller även för cykeltrafikanter. Det bör man ha med sig i framtida planering av cykelvägar. Fig.66 NO ² -halter i Göteborg år 006, 98- percentil för dygnsmedelvärden. Gränsvärde enligt miljökvalitetsnormen är 90 μg/m3. Fig.67 NO ² -halter i Göteborg år 006, årsmedelvärden. Gränsvärde enligt miljökvalitetsnormen är 40 μg/m3. Fig.68 NO ² -halter i Göteborg år 006, 98-percentil för timmedelvärden. Gränsvärde enligt miljökvalitetsnormen är 60 μg/m3. 58