Rörsjöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Rörsjöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola 1-4 och fritidshem Läsår: 2016/2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-4 och fritidshem a för planen Ida Karlsson, rektor Lars Ljungqvist, biträdande rektor Vår vision På Rörsjöskolan ska det råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, trivas på skolan och fritidshemmet. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i kartläggningen av tryggheten och trivseln på skolan genom att fylla i en trygghetsenkät samt en trivselenkät under läsåret. Eleverna på fritidshemmen är delaktiga i kartläggningen genom att fylla i en enkät gällande trygghet/trivsel på fritidshemmet under läsåret. På elevrådet diskuteras och utvärderas planen. På klassråden diskuteras och utvärderas planen.

3 Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare ges möjlighet att lämna synpunkter till skolledningen via e-post, brev och telefon. Vårdnadshavare informeras om planen och var den finns publicerad. De ges möjlighet att lämna synpunkter på skolråd, föräldramöten och vid utvecklingssamtal. Personalens delaktighet Arbetslagen lämnar synpunkter inför den årliga utvärderingen. Personal från skolans alla verksamheter är representerade i Likabehandlingsteamet som ansvarar för upprättandet av planen. På arbetsplatsträffar och arbetslagsmöten finns möjlighet att ta upp frågor och synpunkter kring arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Förankring av planen Information om planen ges till personal på studiedagen i augusti Alla anställda får då planen i pappersformat. Planen finns digitalt på skolans hemsida och intranät. Alla pedagoger går genom planen med eleverna vid varje läsårsstart samt när ny plan upprättats. Information kring planen ges vid föräldramöten och skolråd under höstterminen. Planen tas vid behov upp vid utvecklingssamtal. En kortversion av planen finns synlig i verksamheterna för elever och föräldrar.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats genom enkäter och diskussioner i klasser. Likabehandlingsteamet har gjort kontinuerliga uppföljningar av planen under läsåret. Personal har möjligheten att komma med synpunkter på årets arbete. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolans elever, personal och likabehandlingsteam. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Förebyggande åtgärder Ett rastvaktschema har upprättats. Vi har i möjligaste mån försökt att ersätta frånvarande rastvakter, dock uppstår fortfarande luckor. Rastvaktschemat bör regelbundet ses över. Personal som rastvaktar bär västar för att synas på skolgården. Under utvärderingen framkom önskemål om att införa olika roller så som rastvakt och rastvärd med olika ansvarsområden under rasterna. Uppdragsbeskrivning finns som har implementerats i arbetslagen och anslagits i personalrummet. Uppdragsbeskrivningen bör gås igenom med all personal en gång per termin samt vid introduktion av nyanställda. Rörsjöskolan har ett Likabehandlingsteam som träffats regelbundet. Teamet har arbetat aktivt med elevärenden samt kartläggning och analys av elevernas trivsel och trygghet på skolan enligt årshjulet. Genomförande av sociogram i samtliga klasser har uteblivit. Osäkerhet kring vilka blanketter som ska användas vid tillbud och kränkningar finns till viss del fortfarande. Detta behövs gås igenom en gång per termin. I de flesta klasser har man samtalat om tryggheten på toaletter och i omklädningsrum men utvärdering visar att elever fortfarande känner sig otrygga på dessa platser. Toaletterna är den plats som eleverna upplever som mest otrygg. De upplever att de är äckliga och luktar illa. De är även rädda för att bli inlåsta och att någon ska komma in. Skolans lokalvårdare har varit i samtliga klasser 1-5 och samtalat om toalett-vett med eleverna. Vissa klasser har dekorerat sina närmaste toaletter för att öka trivseln. Under höstterminen har frivillig fotbollsskola organiserats på förmiddagsrasten en gång i veckan. Eleverna lär sig regler och hur man ska vara mot varandra på fotbollsplanen enligt fair-play. Resultatet av trygghetsenkäten visar att tryggheten på fotbollsplanen är oförändrad sedan förra året. Vid utvärdering framkom att utförandet av det planerade faddersystemet inte fungerat fullt ut. Vi ser ett behov av tid för planering och större tydlighet i mål och utförande. Under läsåret har några klasser genomfört regelbunden pedagogledd organiserad rastlek på skolgården. En skolvärd har anställts för att under höstterminen för att vara ute på samtliga raster samt att kartlägga behoven av insatser för att öka tryggheten på rasterna. Skolvärden har genomfört riktade insatser till grupper och enskilda elever. Vid utvärdering har många tankar framkommit om hur vi kan utveckla rastaktiviteter till nästa läsår.

5 Tryggheten i trapphuset har ökat sedan förra läsåret enligt trygghetsenkäten. Beslut har tagits om att alla lärare ska följa sina elever in efter rasten, men brister finns fortfarande. Pedagoger hjälps åt att se till att eleverna är ute på rasterna istället för inne i korridorer i större utsträckning än tidigare. Främjande insatser Enligt fjolårets plan skulle lärare arbeta efter idébanken "Innehåll för undervisning i jämställdhet, likabehandling och sexualitet". Innehållet är framtaget av elever och personal på Rörsjöskolan i samarbete med "Så sant", CPI, Malmö stad. Idébanken ger tips på hur man kan arbeta med diskrimineringsgrunderna inom alla ämnen. Tyvärr har detta dokument inte använts i någon större utsträckning och vi behöver föra diskussioner på skolan om hur vi arbetar kring diskriminering kontinuerligt. Det är viktigt att dokumentet implementeras på nytt och finns lättillgängligt för personal. Skolan har schemalagt klassråd en gång i veckan för årskurs 1-5. Det har varit elevråd en gång i månaden under läsåret med representanter från årskurs 1-5. Önskemål finns om att även förskoleklassen ska ingå i elevrådet. Vi behöver skapa en samsyn kring klassrådens och elevrådets innehåll och funktion ytterligare till nästa läsår. Önskemål har framkommit om en gemensam mall att använda under klassråden med fasta punkter som berör elevernas arbetsmiljö. Skolan och fritidshemmen har ordningsregler som är väl förankrade hos elever och personal. Reglerna har anslagits synligt för elever och personal på skolan. På konferenstid har det diskuterats hur regler tas fram tillsammans med eleverna. Pedagogerna har delgett varandra goda exempel på klass- och avdelningsregler. Eleverna har regelbundet fått kunskap och kännedom om de olika diskrimineringsgrunderna och människors olika levnadsvillkor. Detta genom regelbundna samtal under både skoltid och fritidstid om hur de ska vara mot varandra och att de ska respektera varandras olikheter. Skolvärd och skolsköterska har tillsammans med årskurs 5 haft värderingsövningar under vårterminen. Materialet Stegvis har köpts in till alla årskurser. Utbildning och implementering hos all fritidspersonal, klasslärare och förskolelärare har skett i början av året av skolpsykolog. Uppföljning och handledning har ägt rum regelbundet under läsåret. I stort sett alla klasser har under året arbetat med Stegvis. En IKT-grupp har skapats på fritids som till nästa läsår ser behov av att arbeta med internetsäkerhet. Några av lärarna har arbetat med fokusvecka avseende säkerhet på internet i sina klasser. På konferenstid med lärarna har start och avslut av lektioner diskuterats. Det som diskuterats är t.ex. tydliggörande av mål för lektionen, uppställningsstruktur och att följa sin klass in efter rasten. Årets plan ska utvärderas senast

6 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Synpunkter tas in från följande instanser Skolledning Elevhälsoteam Likabehandlingsteam Personal från samtliga verksamheter Elever genom klassråd och elevråd Vårdnadshavare Likabehandlingsteamet och skolledning går igenom de synpunkter som kommit in och har de som grund vid upprättandet av en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. för att årets plan utvärderas Skolledning och Likabehandlingsteamet

7 Främjande insatser Namn Genuspedagogiskt arbete Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning Insats Gemensamt förhållningssätt kring genusfrågor. Lika förhållningssätt och bemötande oavsett kön. Lärare arbetar efter idébanken "Innehåll för undervisning i jämställdhet, likabehandling och sexualitet". Innehållet är framtaget av elever och personal på Rörsjöskolan i samarbete med "Så sant", CPI, Malmö stad. Idébanken ger tips på hur man kan arbeta med diskrimineringsgrunderna inom alla ämnen. Idébanken ska implementeras under höstterminen och finnas lättillgänglig för all personal. Implementering och uppföljning läggs in i Likabehandlingsteamets årshjul. I samtliga elevgrupper medvetandegöra och problematisera attityder, inställningar och normer hos elever i relation till diskrimineringsgrunderna. Likabehandlingsteamet, pedagoger, elevhälsan Läsåret 16/17 Namn Klassråd/elevråd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

8 Eleverna respekterar allas rätt att uttrycka sin egen åsikt. Insats Elever och personal arbetar tillsammans för att skapa möjligheter för elevinflytande, delaktighet och demokrati. Eleverna får kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter. Schemalagt klassråd en gång i veckan från årskurs f-4. Ta fram och använda en gemensam mall för dagordning på klassråden med tydliga frågeställningar med anknytning till elevernas arbetsmiljö. Elevråd en gång i månaden under läsåret med representanter från årskurs f-4. Vi behöver skapa en samsyn kring klassrådens och elevrådets innehåll och funktion. Förslag tas fram av ansvariga för elevrådet och skolledning som sedan diskuteras i arbetslagen. Skolledning, pedagoger Läsåret 16/17 Namn Ordningsregler Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Skola, förskoleklass och fritidshem har ordnings- och trivselregler som är väl förankrade hos elever, personal och föräldrar, både på organisations- och gruppnivå. Alla elever ska kunna uttrycka varför regler behöver finnas på skolan. Insats Reglerna tas fram i början av läsåret genom klassråd, elevråd, samlingar på fritids och förskoleklass samt diskussioner i arbetslag. De färdigställda reglerna och varför de behövs och finns förankras genom klassråd, regelbundna samtal, samlingar och föräldramöten. Diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan pedagoger om hur regler tas fram, implementeras och tillämpas.

9 Reglerna anslås synligt för elever och personal på skolan. Skolledning, pedagoger oktober 2016 och löpande under läsåret 16/17 Namn Etiska samtal Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Insats Eleverna ska få kunskap och kännedom om de olika diskrimineringsgrunderna och människors olika levnadsvillkor. Samtal om normer, moral och relationer på individ-, grupp- eller klassnivå i skola, förskoleklass och på fritidshemmet. I elevgrupper arbeta med att medvetandegöra och problematisera attityder, inställningar och normer hos elever i relation till människors olika levnadsvillkor och diskrimineringsgrunderna. Pedagoger, elevhälsan Läsåret 16/17 Namn Stegvis Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan

10 trosuppfattning, Funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Insats Stegvis används regelbundet i samtliga klasser. Utbildning och implementering i början av läsåret till nyanställda. Uppföljning och handledning av arbetet regelbundet under läsåret. Avsätta tid regelbundet för Stegvis i alla årskurser. Skolledning, elevhälsan, pedagoger Läsåret 16/17 Namn Internet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Elever ska vara medvetna om möjligheter och risker med användning av internet och sociala medier. Insats Information och diskussioner med elever regelbundet. Fokusvecka i årskurs 3-4 en gång per termin. IKT-grupp på fritids som behandlar frågor om internetanvändning och -säkerhet Skolledning, pedagoger Läsåret 16/17

11 Namn Arbetsmiljö/struktur Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Insats Det ska finnas en tydlig struktur gällande start och avslut av lektioner för att främja en god studiemiljö. På pedagogiska konferenser diskuteras och beslutas kring gemensamma riktlinjer, rutiner för start och avslut av lektioner. Skolledning, pedagoger Läsåret 16/17

12 Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivselenkät genomförs i årskurs f-4 i februari. Trygghetsenkät genomförs i årskurs f-4 november Sociogram genomförs två gånger per termin i årskurs f-4 av klasslärare Tillbudsrapporter Dokumentation och statistik för kränkande behandling Samtal med föräldrar Samtal med elever Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elever på skolan och elever som deltar i fritidshemsverksamhet har muntligt och skriftligt svarat på frågor kring trivsel och trygghet i respektive verksamhet. Elever har fått reflektera kring resultatet av trygghets- och trivselenkäten och komma med förslag på förebyggande åtgärder. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna har genomfört kartläggningarna med eleverna. Likabehandlingsteamet har sammanställt, analyserat och presenterat resultaten av enkäterna för personalen. Resultat och analys Trivselenkät vårtermin års trivselenkät visar att ca 21% av eleverna anser att vuxna inte reagerar om något sagt eller gjort något dumt jämfört med 2015 då det var 17%. 34% av eleverna anser att någon på skolan säger eller gör dumma saker mot dem. Trivselenkäten visar att de flesta (96%) i åk F-5 har någon att leka med på rasten. Den visar också att eleverna trivs i sina klasser och med sina lärare (93%). 92% av eleverna känner sig trygga på rasten. Även i årets trivselenkät framgår det att de yngre eleverna är rädda för de äldre eleverna på skolan. Trygghetsenkät ht 2016 Toaletterna är den plats som flest elever upplever som otrygg 74/302 ca 25% obehagligt, äckligt, rädd för att bli inlåst, någon kan komma in, rycker i dörren, knackar på dörren. Det är något fler elever som känner sig otrygga på toaletten i år än förra året

13 Ca 20% av eleverna (59/302) känner sig otrygga på fotbollsplanen. Det är övervägande de yngsta eleverna som upplever detta. Orsaker som nämns är att äldre elever skjuter bollar på de yngre, många barn på plats samtidigt, att några slåss samt att de yngre är rädda för att få bollar på sig. Tryggheten på fotbollsplanen är oförändrad sedan förra året. Ca 19% av eleverna (56/302) anger att trapphusen är en otrygg plats. Orsaker som nämns i enkäterna är att trappregler inte följs, elever knuffas, springer och skriker. Eleverna upplever halkrisk och viss nedskräpning. Tryggheten i trapphusen har ökat jämfört med förra året. Ca 15% (44/302) upplever att omklädningsrummen är en otrygg plats. Dörren kan öppnas när som helst, barn skriker, det finns risk för att halka på golvet och bråk uppstår ibland. Rapporter om tillbud och kränkningar tillbud och kränkningar på skolgården 45% i klassrummen 17% i korridorerna 14% i matsalen 13% Ärendegång och dokumentation kring kränkande behandling och tillbud behöver implementeras/förtydligas för samtlig personal och följas/genomföras av all personal.

14 Förebyggande åtgärder Namn Rastvakt Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Skolan ska ha ett fungerande rastvaktschema. Uppdragsbeskrivningen för rastvakt ska vara väl känd och följas av all personal som rastvaktar. Eleverna ska vara trygga på rasterna. Åtgärd Rastvaktschema upprättas i augusti. Rastvaktschemat anslås synligt för personal och elever. Är någon av rastvakterna frånvaroanmäld ska denna ersättas av annan personal. Alla som rastvaktar bär reflexvästar så att de är synliga för eleverna. Personalen som är ute på rasten delar upp sig och cirkulerar på hela skolans område. Uppdragsbeskrivning för rastvakt implementeras hos nyanställda samt anslås i personalrummet och på intranätet. Dokument kopplade till rastvaktsuppdraget samlas i en "nyckelring" och ska tas med ut på rastvakten. Dessa finns att hämta i personalrummet. Motivera åtgärd I trivselenkäten som besvarades av eleverna vårterminen 2016 framkom det att elever i årskurs f- 5 upplever att de vuxna på skolan inte reagerar om någon sagt eller gjort något dumt (21%). En uppdragsbeskrivning av vad det innebär att vara rastvakt ska göra att resultatet förbättras. Vi har i möjligaste mån försökt att ersätta frånvarande rastvakter, dock uppstår fortfarande luckor i schemat. Kränkande behandling har förekommit under raster på skolgården Skolledning, pedagoger Augusti 2016 samt löpande under läsåret 16/17

15 Namn Likabehandlingsteam Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder På skolan ska det finnas ett likabehandlingsteam med representanter från alla verksamheter. Rutiner vid kränkande behandling och diskriminering ska vara väl förankrade hos all personal på Rörsjöskolan. Åtgärd Likabehandlingsteamet träffas med skolledning i början av läsåret för genomgång av rutiner och ansvar för teamet. Schemalagd tid varje vecka för medlemmarna i likabehandlingsteamet. Regelbundna träffar för teamet under läsåret, minst tre träffar/termin. Ett årshjul för Likabehandlingsteamets arbete upprättas i början av läsåret. På konferenstid går skolledningen igenom rutiner vid kränkande behandling och diskriminering med all personal. Motivera åtgärd Uppdraget för Likbehandlingsteamet behöver vara tydligt för att fungera. Ärendegång och dokumentation kring kränkande behandling och tillbud behöver repeteras för samtlig personal och gås igenom med nya medarbetare. Skolledning, likabehandlingsteamet, pedagoger September 2016 samt löpande arbete under läsåret 16/17

16 Namn Trygghet på toaletter och omklädningsrum Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning Eleverna ska känna sig trygga på toaletter och i omklädningsrum. Åtgärd Samtal om hur tryggheten på toaletter och omklädningsrum kan öka förs med eleverna på klassråd och elevråd. Förslag på åtgärder ses över och åtgärdas om möjligt. Genomgång av toalettvett med skolsköterska/lokalvårdare i alla klasser - klasserna kan dekorera sin närmsta toalett för att skapa en trivsam miljö. Idrottsläraren går igenom regler för omklädningsrummen i samtliga klasser. Mobilförbud i omklädningsrummen. Idrottslärare följer regelbundet upp tryggheten i omklädningsrumen tillsammans med eleverna. Utöka städning på de mest belastade toaletterna. Motivera åtgärd Resultatet av trygghetsenkäten visar att flera elever känner sig otrygga på toaletter och i omklädningsrum. Det framkommer också att de tycker att toaletterna är äckliga och luktar illa. Skolledning, pedagoger, lokalvårdare Läsåret 16/17

17 Namn Faddersystem Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och ålder Yngre elever ska känna sig trygga tillsammans med äldre elever på skolan. Åtgärd Skolan ska under året utarbeta en form av faddersystem för elever F-4. Fritidshemmet ska under året utarbeta ett faddersystem mellan avdelningarna. Motivera åtgärd Enkätsvar från vårterminen 2016 visade att elever från F-3 är rädda för äldre elever på skolan. Skolledning, pedagoger, rastvärd Löpande arbete under läsåret 16/17 Namn Organiserad rastlek Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Alla elever ska ha någon att leka med på rasten. Minska antalet konflikter och kränkningar på rasten. Skapa bättre arbetsmiljö i klassrummet efter raster.

18 Åtgärd Regelbunden pedagogledd organiserad rastlek på skolgården för alla årskurser. Pedagogerna som är ute får olika roller (rastvakt/rastvärd) med olika ansvarsområden. Satsning på uteleksaker och ett utlåningssystem för att förenkla distributionen av dessa. Uppdragsbeskrivning för rastvärd upprättas. Motivera åtgärd Det har under läsåret förekommit kränkningar och tillbud under raster. Genom att eleverna sysselsätts med organiserade aktiviteter är förhoppningen att antalet ska minska och att mer fokus kan läggas på skolarbete i klassrummet och därmed öka elevernas måluppfyllelse. Rastvärdar, rastvakter, skolvärd Löpande arbete under läsåret 16/17 Namn Trapphus och förflyttningar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Alla elever ska känna sig trygga i trapphusen och korridorerna. Åtgärd Samtal om trapphusreglerna förs med eleverna. Samtal mellan pedagoger förs kring ett gemensamt förhållningssätt gällande förflyttning och vistelse i trapphusen och korridorerna. pedagog följer sin klass upp till klassrummet från rasten. Rutiner kring förflyttningar på fritidstid ses över och förbättras. Motivera åtgärd I sammanställningen av svaren på skolans trygghetenkät kan man se att flera elever upplever att trapphusen är en otrygg plats på skolan. Tryggheten har dock ökat sedan föregående läsår. Konflikter har förekommit i samband med förflyttningar vid frukost och mellanmål.

19 Skolledning och pedagoger Löpande arbete under läsåret 16/17 Namn Respekt och acceptans Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Sexuell läggning Alla elever ska kunna samspela med och respektera andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Åtgärd Samtala i mindre grupper och använda studiematerial så som filmer och texter om religionsfrihet och etnicitet. Pedagoger delger varandra goda exempel på material, lektionsplaneringar och frågeställningar. All personal reagerar och agerar vid all form av kränkande behandling. Uppmärksammar högtider från olika religioner. Motivera åtgärd Kränkningar kring trosuppfattning och etnicitet har förkommit vid flera tillfällen, bland både yngre och äldre elever. Pedagoger, skolledning, elevhälsan läsår 16/17

20 Rutiner för akuta situationer Policy På Rörsjöskolan ska det råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga och trivas på skolan och fritidshemmen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Bemanna med skolvärd, rastvärdar och rastvakter på raster. Detta skapar förutsättningar för att tidigt kan uppmärksammande och möjlighet att reagera om någon blir utsatt för kränkande behandling. Uppdragsbeskrivning för rastvakt och rastvärd gås igenom med alla nyanställda och anslås i personalrum och på intranätet. Likabehandlingsteamet träffas regelbundet och går igenom aktuella ärenden samt arbetar kontinuerligt med att kartlägga eventuella riskområden. Skolan kartlägger genom enkäter om det finns elever som uppger att de själva eller andra är utsatta för för diskriminering och/eller kränkande behandling. Samtal avseende trygghet och trivsel genomförs regelbundet på skolan mellan elever och skolans personal. Inkomna kränkningsanmälningar och tillbud ses över skyndsamt. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Klasslärare Personal på fritidshemmen Likabehandlingsteamet Ida Karlsson, rektor , Lars Ljungqvist, bitr.rektor Kristina Carlsson, skolkurator Maria Larsson, socialpedagog Sanna Lundgren, skolsköterska ,

21 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever All personal på skola och fritidshem är skyldig att reagera omedelbart på diskriminering och kränkande behandling. 1. Direkt tillsägelse 2. Samtal med den/de inblandade 3. Samtal med berördas klasslärare/fritidshemspersonal 4. Samtal med vårdnadshavare 5. Pedagogerna fyller i blanketten " Anmälan till rektorn och huvudmannen" och lämnar den skyndsamt till rektor och biträdande rektor. Rektor skickar in anmälan till huvudman. 6. Biträdande rektor beslutar om vem som ska genomföra utredning av ärendet. 7. Utredningen dokumenteras skriftligt. 8. Om ärendet går vidare till Likabehandlingsteamet arbetar de enligt metoder som anses lämpligast i varje enskilt fall. Samtal och åtgärder dokumenteras skriftligt. Klasslärare/fritidshemspersonal och vårdnadshavare hålls informerade. 9. Om Likabehandlingsteamet inte kan bidra till en lösning lyfts ärendet till elevhälsoteamet (EHT) som vidtar lämpliga åtgärder. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Direkt samtal med den som agerat tvivelaktigt. 2. Rapportera kränkningen till rektor inom 24 timmar. 3. Skolledningen dokumenterar händelsen på särskild blankett som skickas till huvudman. 4. Skolledningen vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra fortsatt diskriminering eller kränkande behandling samt tar eventuella kontakter med berörda myndigheter. Rutiner för uppföljning Personal som har genomfört utredning i ett ärende följer upp med berörd elev för att säkerställa att kränkande behandling har upphört. Likabehandlingsteamet följer upp de ärenden som har kommit in till dem. Detta sker genom samtal med berörda elever, vårdnadshavare samt med berörd personal. Rutiner för dokumentation Särskilda blanketter för dokumentation vid kränkande behandling finns på intranätet. "Anmälan till rektorn och huvudmannen". Fylls i av personal som fått kännedom om händelsen och lämnas skyndsamt till rektor och biträdande rektor. Rektor skickar in anmälan till huvudmannen. Personal dokumenterar utredning och uppföljning skriftligt och lämnas till biträdande rektor. Likabehandlingsteamet dokumenterar utredning och uppföljning skriftligt som lämnar till biträdande rektor.

22 Ansvarsförhållande Skolledningen ansvarar för att: Planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och upprättas varje år och att personal, vårdnadshavare och elever görs delaktiga i arbetet. Planen mot diskriminering och kränkande behandling förankras hos all personal. Rutiner i planen mot diskriminering och kränkande behandling följs. Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras vid introduktion av ny personal. Personal ansvarar för att: Planen mot diskriminering och kränkande behandling förankras hos eleverna. Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras för nya elever som kommer under läsåret. Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras för vårdnadshavare på föräldramöten. Rutinerna i planen mot diskriminering och kränkande behandling följs. Planerade främjande insatser och åtgärder genomförs under året. Vårdnadshavare ansvarar för att: Ta del av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Informera skolan om eleven berättat något som tyder på diskriminering och kränkande behandling. Delta vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Elever ansvarar för att: Ta till sig innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Delta i elevdemokratiska möten där elevers arbetsmiljö, trivsel och trygghet diskuteras. Delta i samtal och kartläggningar under året.