LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3
|
|
- Åke Lundgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÖIGR TILL RLEM I KITEL 3 L 3. Mg α ntg tt den hög lådns mss ä M. Filägg åd lådon! Filäggningsfiguen, som skll innehåll pktiskt tget ll infomtion som ehövs fö tt lös polemet, viss hä. Kontktkften mot de lutnde plnen ä nomlkfte, och, eftesom fiktionskfte skns enligt texten. Tådkften ä lik på åd sido om tissn, eftesom den ä lättölig. Jämvikt fod tt kftsystemet på vje låd ild ett nollsystem, dvs kftsummn ä nollvekton och kftmomentet med vseende på någon punkt ä nollvekton. Vi pojice kftekvtionen i plnens iktning: vänst lådn : sinα 0 () hög lådn : Mgsin 0 () sinα Mgsin M sinα g sin M sin α m sin (3) (4) Komment: vet ä dimensionsiktigt. pecilfll ä α M m α 0 M 0, vilket etyde tt jämvikten då inte ä möjlig fö två lådo. 0 M, vilket etyde tt det fods i pincip en fst punkt tt fäst tåden i. omlkften estäms u kftekvtionen vinkelätt mot de lutnde plnen. Momentekvtionen fö vde lådn ge nomlkftens vekningslinje, som måste gå genom skäningspunkten fö tådkftens och tyngdkftens vekningslinje (se figu!).
2 L 3.3 F fjäde Filägg continen fån fjäden och undelget! Infö motsvnde kfte, fjädekften och nomlkften! Fjädekften ä F k l fjäde () dä F fjäde k l ä fölängningen v fjäden äknt fån den ntulig längden. Jämvikt fod tt kftsystemet på continen ild ett nollsystem, dvs kftsummn ä nollvekton och kftmomentet med vseende på någon punkt ä nollvekton. Vi pojice kftekvtionen i nomlkftens och fjädekftens iktning: : F fjäde sin 0 () : cos 0 (3) Ffjäde sin cos Tådens fölängning ä enligt smndet () l sin k L 3.4 α T v DIVI L D Konstnt hstighet motsv ett jämviktstillstånd. Då fods tt kftsystemet på flygplnet ild ett nollsystem, dvs kftsummn ä nollvekton och kftmomentet med vseende på någon punkt ä nollvekton. Vi pojice nu kftekvtionen i motståndskftens och lyftkftens iktning: : Tcosα D sin 0 () : Tsinα + L cos 0 () Lös ut föst sinα och cosα u dess ekvtione och ild sedn tnα! cos L tnα D+ sin Fö tt estämm T kn vi u () och (3) föst ild T cos α espektive T sin α. ummn li enligt "tigonometisk ettn" T. T ( sin α + cos α) ( cos L) + ( D+ sin ) + ( + ) T cos L D sin
3 L 3.5 Kontktytn vid ä gltt. m kftsystemet komplettes med nomlkften h vi en filäggningsfigu. Vi nt tt systemets mss kn fösumms, dvs tt tyngden ä fösum jämföt med de kfte som skll estämms. Hävstångens idé gö tt vi fövänt oss tt kften ä minde än spännkften i kedjon. Jämvikt fö det filgd systemet fod: : + + sin 0 () : cos 0 () : sin 0 ( + ) 0 (3) Ekv (3) ge sin + (4) sin Ekv () ge sin (5) + sin + (6) Komment: ven ä helt klt dimensionsiktig. En tigonometisk funktion h dimensionen ett. Fö vinkeln π/ ä kften hoisontell och stoleken måste v lik med skillnden i spännkftens stolek. Fö denn vinkel fås den kftföstoing, som mn fövänt sig v hävstången, nämligen + Fö vinkeln 0 ä kften vetikl och spännkftens stolek ä enligt ekv (6) lik. Ekv (4) säge tt det ehövs en mycket liten kft fö tt håll en viss spännkft.
4 L 3.6 Filägg cylinden fån undelget! Den påveks v tyngdkften och de två nomlkften och. Jämvikt fö den filgd koppen fod: G : sin + sinα 0 () : cos + cosα () 0 α α Momentjämvikt käve tt ll te kften gå genom centumpunkten G. Med ekv () kn vi uttyck i : sin sinα (3) Insättning i () ge cos sin + sinα cos α ( sin α cos + sin cos α) sin α sinα ; sin α + sin sin α + L Filägg de te övest cylindn. Dett system påveks v de ytte kften (te stycken), en nomlkft smt de te nomlkften 3, 4 och 5. Fö tt estämm kften ehövs en ekvtion. Jämvikt fö det filgd systemet fod: : 3sin 0 () 3sin
5 L 3.9 d F F Filägg nyckeln och mutten. Mutten påveks v kften F och F fån nyckeln smt en ektionskft och ett kftpsmoment fån gängn. yckeln påveks v kften F och F fån mutten smt kften fån hnden. vståndet melln vekningslinjen fö F och F ä enligt geometin (med liksidig, likvinklig tingl) / 3. Jämvikt fö den filgd nyckeln fod: F F : F F 0 () : d F F 0 () 3 3 Divide ekv () med / 3 och dde sedn de två ekvtionen! 3 d F F + F F 0 d 3 F Då ge ekv () d 3 F + L 3.0 Filägg klotet fån väggen och det lutnde plnet! Det påveks v tyngdkften och nomlkften och. Jämvikt fö den filgd koppen fod: G : sin 0 () : cos () 0 Momentjämvikt käve tt ll te kften gå genom centumpunkten G. Ekv () ge cos Insättning i () ge sin cos Resulttet ä lltså tn ; cos
6 L 3. Filägg systemet mn+stol+nede tissn! ntg tt mnnen d med kften i linn. Denn tådkft ä lik sto i ll del v tåden. Det motives v tt tisson ä lätt och lättölig och däfö måste momentekvtionen med vseende på vje tisss centum v noll. Jämvikt fö det filgd systemet fod: : 3 0 () Momentjämvikt käve tt ll te kften gå genom centumpunkten G. Ekv () ge 3 L 3. D 30 T 30 K 45 G d E tängen och D ä lätt och måste då v tvåkftskopp. Kontktkftens vekningslinje måste då gå genom ändpunkten. Filägg stången och infö kften,, T och K enligt figuen! Jämvikt fö den filgd koppen fod: 3 3 : T K 0 () : G : T + K + 0 () d 3 T d 3 K 0 (3) Ekv (3) ge T K (4) Ekv () ge då K 3 Insättning i () ge 3 (5) + 0 (6) ; nm.: Resulttet kn fås diekt om mn pojice kftekvtionen på en iktning som ä vinkelät mot de lätt stängen.
7 L 3.3 H V D G 45 I dett polem ingå egentligen en msscentumeäkning om mn inte slå upp i en tell. Fö en tingel ligge msscentum på vståndet en tedjedel v höjden fån sen äknt. e ppendix i polemsmlingen! Te oeknt kfte söks. Vi måste lltså ställ upp te ekvtione. Filägg plåtskivn! Jämvikt fö den filgd plåtskivn fod: Enligt ekv() och (3) ä H Insättning i ekv() ge v: H 3 : H + 0 () : V + 0 () D : V + 0 (3) 4 och V , 3 4, 3 (4) (5) L 3.4 h Filägg pesonen och infö nomlkften och! Långsm mhävning etyde tt cceletionen ä fösum och tt vje läge kn ses som ett jämviktsläge. Jämvikt fod: : + 0 () : ( + ) 0 () Momentjämvikt käve tt ll te kften gå genom centumpunkten G. Ekv () ge + Ekv () ge då + Mn kn också i stället fö ekv () ställ upp momentekvtionen med vseende på, vilket me diekt ge esulttet. peciellt fö fllet 3 fås /4; 3 / 4.
8 L 3.5 d V G h c Filägg skottkän och infö ektionskften vid och! Kften och ä vetikl. Eftesom hjulet ä fitt öligt och kontktkften vid skn en hoisontell komposnt så ä också kontktkften vid vetikl. m 0 så kn min estämms med momentekvtionen med vseende på : c min ( + + c) 0 c c min + + c c min ( + + c) 0 c min + + m 0 så kn estämms med momentekvtionen med vseende på : c c ( + c) 0 + c L 3.6 m g m g (m +m ) g V V m g c (m +m ) g Filägg gymnsten fån ingn! Jämvikt fö hel gymnsten fod tt de vetikl kften på händen t upp hel tyngden. : m g m g 0 () mg+ () Filägg mn fån esten v koppen och infö kften V och kftpsmomentet M. Jämvikt fö esten v koppen fod : V m g 0 (3) V m g (4) M M Jämvikt fod nu fö vänstemen (den hög i figuen) m g V m g V m g c : m + m g( + c) mg + M 0 M m g( + c) m gc (5)
9 L 3.7 R α K Vi föutsätte tt skuven sitte fst. Jämvikt fod tt kftmomentet med vseende på en xel genom vinkelät mot figuens pln ä noll: Del upp kften K och i komposnte pllell och vinkelät mot nyckln. Det ä komposnten som ä vinkelät mot nyckln som ge ett kftmoment. : Ksinα R sin 0 () K sin Rsinα umeiskt fås K L 3.8 Vinkelstången ä en tvåkftskopp så tt kontktkften i måste h en vekningslinje som gå genom. T R Filägg nu cylinden fån vinkelstången och den gltt xeln vid. Infö motsvnde kfte T och R. Kften T och h känd iktning. Eftesom cylinden ä en tekftskopp måste ektionskften R h en iktning genom. m figuen its på dett sätt h vi indiekt ställt upp momentekvtionen, eftesom den käve tt momentet skll v noll med vseende på. Jämvikt fod också tt : R 0 R () : T sin 0 () Men geometin ge sin 5 T 5
10 L 3.9 etkt ett jämviktsläge då koppen just lättt fån undelget och vil mot knten vid. Filägg välten! α+ α α h m cylinden ote lätt finns en nomlkft vid. Den h sin vekningslinje genom centum. De övig kften ä tyngdkften och dgkften. Välten ä en tekftskopp. Kftens vekningslinje gå genom. (m en fiktionskft skulle existe vid måste den också motsvs v ett kftpsmoment på gund v fiktion vid xeln.) Infö den vinkel α som dien (elle nomlkften ) ild med vetiklen. Med en kftekvtion i en iktning vinkelät mot kn nomlkften vid elimines diekt. Jämvikt fod: sinα cos( + α) sinα 0 cos + α L 3.0 etkt ett jämviktsläge då koppen just lättt fån undelget och vil mot knten vid. Filägg välten! α α α h m cylinden ote lätt finns en nomlkft vid. Den h sin vekningslinje genom centum. De övig kften ä tyngdkften och dgkften. Välten ä en tekftskopp. Kftens vekningslinje gå genom. (m en fiktionskft skulle existe vid måste den också motsvs v ett kftpsmoment på gund v fiktion vid xeln.) Infö den vinkel α som dien (elle nomlkften ) ild med vetiklen. Med en kftekvtion i en iktning vinkelät mot kn nomlkften vid elimines diekt. Jämvikt fod: cos( α) sinα 0 sinα cos α
11 L 3. K G h H c Filägg vgnen fån kontktyton dä fiktionskften ä fösum. Jämvikt fod: : H K 0 : 0 : K c 0 H K c u v det två p v vje hjul så om nomlkften på enstk hjul söks så ä de c L 3. R F V H Filägg vinschtummn fån späen och ottionsxeln. päen ä lätt och däfö en tvåkftskopp. Kften F måste gå i smm iktning som späen. Vi föutsätte en gltt ottionsxel. Jämvikt fod: : H R 0 H R : V R R + 0 tn tn V tn + R R
12 L 3.3 Filägg hndtget! Det påveks v kften smt ektionskfte i leden och. I leden föutsätte vi enligt polemtexten tt kften ä vetikl. d Vilken iktning h kften i? Jo, eftesom länkmen ä en tvåkftskopp måste kftens vekningslinje gå genom. e figu! Men hndtget ä en tekftskopp. Det etyde tt vekningslinjen också måste gå genom de nd två vekningslinjens skäningspunkt. e figu! Likfomighet ge d d d seve tt det ä momentekvtionen som li stisfied genom dett geometisk esonemng. Kftmomentet med vseende på måste v noll.
13 L 3.4 Filägg cikelskivn enligt figuen! 60 V Jämvikt fod: : H 0 () 3 : V + 0 () : + V + H M 0 (3) M H Uttyck H och H i H med hjälp v () och (). ätt in i ekv (3): M M 3 Insättning i ekv () och () ge H M ( 3) och V 3M ( 3) L 3.5 Filägg men enligt figuen och infö ektionskften K och R! c Länkmen DE ä en tvåkftskopp och Q kften R måste lltså h en vekningslinje genom D och E. Hel den filgd R d men ä en tekftskopp. Vekningslinjen fö kften K måste lltså gå K G E genom punkten. Vi skll estämm den hoisontell delen v kften K. Vi D elimine däfö den ointessnt kften R genom tt ställ upp momentekvtionen med vseende på Q vståndet QG ä ctn. Hävmen till den hoisontell kftkomponenten v K, som vi kll K li då ctn d. Momentekvtionen med vseende på Q li c ( ctn d) K ( + c) 0 K + c d tn
14 L 3.7 Filägg ilen fån vägg och undelg! h G f ilens tyngd ä. Vid kontktytn mot väggen finns enligt text en hoisontell nomlkft. Fmhjulen nts ull lätt så tt det finns inte någon fiktionskft dä mot mken. m ilen divs fmåt måste lltså motsvnde fmåtiktde kft v fiktionskften vid khjulens kontkt med mken. khjul f M R m khjulspet filäggs se mn tt det föutom kontktkften påveks v en kft R fån esten v ilen, en tyngdkft och ett kftpsmoment M. Jämvikt fö hjulpet fod: : M f 0 Dett fökl smndet melln det divnde momentet och fiktionskften men ehövs inte fö tt lös dett polem. Jämvikt fö den filgd ilen fod: : f 0 () : + 0 () : ( + ) h 0 (3) omlkften ä känd. Det etyde tt ges v ekv (3): h + och då ges v ekv () h + h + + Komment: m nomlkften 0 ligge en stöe del v ilens tyngd på fmhjulen om <. m ä i dett fll nomlkften lik sto. omlkften ök nomlkften vid khjulen och minsk den vid fmhjulen. Vid ett visst kftpsmoment på khjulen, dvs ett visst väde på nomlkften, lätt fmhjulen.
15 L 3.33 h y R x Filägg koppen fån leden i. Infö ektionskften R. Vi föutsätte tt leden ä gltt. Jämvikt fod: : Rx + cos 0 () : + Ry sin 0 () : sin 0 (3) Ekv (3) ge (4) sin Ekv () och () ge Rx cos R y + sin ätt in dett i (4)! R x tn R y + R R R + x + y + tn R + + tn
16 L 3.38 Filägg cylindn fån vnd och fån odet! Vd hände om spännkften ä fö liten? Jo, de unde cylindn fölo kontkten med vnd. Gänsfllet fö dett ä nä nomlkften 0. Det ä dett villko som ge min. De spetsig vinkln i figuen ä ntingen 60 elle 30. ylindn ä gltt så tt tådkften ä lik sto i ll del v tåden. Det ges också om mn ställe upp momentekvtionen med vseende på vje centum. Jämvikt fod fö den öve cylinden: fö den unde vänst cylinden: : () : + 0 () ätt nu in 0 i ekv () och elimine u ekvtionen genom tt föst multiplice () med, divide () med 3 och sedn dde ekvtionen. Resulttet ä min 3
17 L 3.4 K F K D Q D h E H V Filägg stången och filägg den unde delen v systemet fån kontkten vid E och. tången ä homogen så tt msscentum ligge mitt på stången. ll lede ä gltt. Det etyde tt det skns omsnde kftpsmoment vid dess xl. Fö hjulet etyde det tt den hoisontell kften vid kontktpunkten F ä noll. nns skulle det v den end kften som skulle ge ett kftmoment med vseende på hjulxeln D och hjulet skulle inte v i jämvikt. ntg tt den hoisontell och vetikl komponenten v kontktkften vid ä H espektive V. Jämvikt fö den filgd stången fod: : ( + ) K ( + ) 0 () Jämvikt fö den filgd unde delen v systemet fod: : H + sin 0 () : V + cos K 0 (3) : cos sin h+ K ( + ) 0 (4) Kften estäms diekt med ekv (): K (5) Kften estäms då v ekv (4): ( + ) cos + hsin Insättning v (5) och (6) i ekv () och (3) ge då H och V : (6) H ( + ) sin cos + hsin V + cos cos + hsin elle V hsin cos cos + hsin m htn (se figu!) ä den vetikl kften V 0. Det motsvs v tt K, och H ild ett stålkftsystem med skäningspunkt i Q.
18 L 3.5 f En stel kopp som h konstnt tnsltionshstighet, dvs ll punkte i koppen h lik hstighet, efinne sig i ett jämviktstillstånd. En stel kopp som ote med konstnt vinkelhstighet king en xel genom msscentum ä också i jämvikt. Dett gälle även om xeln genom msscentum h konstnt hstighet. Full föståelse fö dett få mn i dynmiken. k R l d m khjulet filäggs se mn tt det påveks v kfte i centum, kontktkften mot mken smt kften på kedjeknsen, som ju ä stelt föend med hjulet. Kedjehjulet med pedle påveks föutom v kfte i centum v kften och kften på pedlen. End möjligheten tt slipp kften vid xln ä tt ställ upp momentekvtionen med vseende på dess xl. Jämvikt fod: khjul : f R k 0 () Kedjehjul : Rl d 0 () Ekv () ge d R l Ekv () ge då f k R f k d R R l Eftesom d och R ä givn konstnt vstånd kn cykelns fmåtdivnde kft f änds genom utväxlingen, dvs föhållndet k / Rl, som kn estämms genom tt äkn ntlet kugg på de åd hjulen.
19 L E k H D V Hjulet påveks vid kontktstället mot mken v kften uppåt. Jämvikt i vetikl led inneä då tt kften på hjulet vid ä nedåt. Då h mn också fösummt hjulets tyngd jämföt med flygplnets. Filägg nu stången! Eftesom stången ä lätt, ä det en tvåkftskopp och då måste kften i leden v iktd mot punkten. ntg tt ektionskften i h komponenten H och V enligt figuen. Kftsitutionen ä då kl eftesom leden ä gltt och tyngden få fösumms. u åtestå tt u den givn geometin estämm hävm. seve tt vinkeln inte ä 30, eftesom stängen och inte ä vinkelät. D sin 30 D () 3 D cos30 D () Med ythgos sts fö tingeln D fås: 3 7 D (3) Likfomighet ge D ( tn ) D E 3 5 E E (4) Jämvikt fö stången fod: : 3 H (5) E : V (6) Ekv (5) och (6) ge H 3 6 V 6
20 L 3.6 z E Jämvikt fö stolpen fod tt kftmomentet M 0. tolpen kn inte vid sig king z-xeln, eftesom fundmentet kn lnse ett eventuellt kftmoment i z-iktningen. De te tådkftens moment med vseende på x- och y- iktningen måste däemot v noll. D x D 6 EF 3 e å smm sätt fås D, 0, 6 e D F y ( 3,, 8) ( ( ) 3,, 8) 3,, 8 EF, 0, 6 e EF Fö tt kunn eäkn kftmomenten måste mn skiv tådkften på vektofom. Vi öj däfö med tt estämm enhetsvektoen i tådiktningn. Hä ä () ( 0, 3, 0) (, 0, 8) (), 3, 8 (3) ( 0,, 3) ( ( ) 0,, 3) 0,, ( 0,, 6) ( ( ) 0,, 6) 0,, ( ) 74 3,, 8 (4) ( ) 0 0,, 3 (5) ( 0,, 6) (6) 37 Kften på vektofom ä lltså e ( ) (7) D D DeD ( ) (8) EF EF EFeEF ( 0,, 6) 37 (9) M ex ey ez ex ey ez ex ey ez D EF kftmoment fån fundment 4 3D ( Mx ) D D 6EF ( My ) EF
21 L m x 6m z D 8m 8m y 4m 8m De ytte kften på stolpen ä föutom tyngdkften, tådkften och smt ektionskften vid. Tådkften skll estämms. Det motsv två oeknt eftesom kftiktningn ä givn. Rektionskften vid motsv te oeknt. End möjligheten tt slipp den kften i äkningn ä tt ställ upp momentekvtionen med vseende på. Föst skive vi tådkften som vektoe. Vi öj med tt estämm enhetsvektoen i des iktning. 8, 8, 4 m () ( e e,, ) (,, ) (,, ) (),, , 6, 8 m (3) ( 0, 3, 4) ( 0, 3, 4) e e ( ) 0, 3, , 3, 4 (4) Tådkften skivn som vektoe ä lltså e (,, ) e ( 0, 3, 4) (5) 3 5 Jämvikt fod: M D (6) ( M ) ex ey ez ex ey ez ex ey ez m m m (7) 0 0 Enheten kn tycks v fel men kften innehålle enheten. 6 4 ( Mx ) ( My ) Kften ä given: 8 k 8 0 k; 9 k
22 L 3.67 D x 9 7/4 4 z l/4 3 y De ytte kften på hylsn, som få nts v liten, ä tyngdkften, tådkften smt nomlkften. Tyngdkften och tådkften h givn iktning. omlkftens iktning ä delvis känd. Den ä ju vinkelät mot stången. Tådkften skll estämms. Eftesom hylsn nts v liten h kften smm ngeppspunkt och momentekvtionen ä då edn stisfied. Gå det tt skiv upp en jämviktsekvtion utn tt nomlkften komme med? J, kftekvtionen pojiced på stångens iktning skulle kunn ge esulttet. Vi måste då föst estämm enhetsvekton i stångens iktning smt kften som vektoe. 0, 0, 3, 4, 0 3, 4, () e ( 3, 4, ) ( 3, 4, ) ( 3, 4, ) ( ( ) 3, 4, ) 3, 4, e e ( 3) + ( 4) + () ( 3, 4, ) (3) 3 Tådkftens iktning fås på smm sätt. Vi estämme föst enhetsvekton e D. D D D 7 4, 0, 9 9 4, 3, 3 D (, 3, 6) (4) D (, 3, 6) ed e D (5), 3, 6 e D D (, 3, 6) ( ( ), 3, 6) ( ) ,, ,, (6) ed ( ) 7, 3, 6 (7) Jämvikt fod: e + ( ez) e (,, ) ( 3, 4, )+ ( 0, 0, ) ( 3, 4, ) ( )
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 (1-48)
LEDIGR TILL ROLEM I KITEL 3-48) L 3. α Mg ntg tt den hög lådns mss ä M. Filägg åd lådon! Filäggningsfiguen, som skll innehåll pktiskt tget ll infomtion som ehövs fö tt lös polemet, viss hä. Kontktkften
Läs merLÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL A ( ) ( + + )
LÖNINGR TILL RLEM I KITEL L. 3 4 z 5 I dett eempel ä geometin så enkel tt de sökt vinkln med lite eftetnke kn bestämms nästn diekt. Vi följe ändå en metod som lltid funge. Vektoen kn skivs i komponentfom:
Läs merθ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1
LÖNINGR TILL PRLE I KPITEL 10 LP 10.1 Kuln och stången påeks föutom et gin kftpsmomentet tyngkften, en ektionskft och ett kftmoment i eln. Vken tyngkften elle ektionskften ge något kftmoment me seene på
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl
Tentmen i Mtemtik, HF9 tisdg 8 jnui, kl 8.. Hjälpmedel: ndst fomelbld miniäkne ä inte tillåten Fö godkänt kävs poäng v 4 möjlig poäng betgsskl ä,,c,d,,f,f. Den som uppnått 9 poäng få betget F och h ätt
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15
Tentmen i Mtemtik, HF93 To sep 4, kl 3:-7: Exminto: Amin Hlilovi Undevisnde läe: Håkn Stömeg, Jons Stenholm, Elis Sid Fö godkänt etyg kävs v mx 4 poäng Betygsgänse: Fö etyg A, B, C, D, E kävs, 9, 6, 3
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF jan 2016, kl. 8:15-12:15
Tentmen i Mtemtik, HF9 7 jn, kl 8:5-:5 Eminto: Amin Hlilovi Unevisne läe: Feik Begholm, Jons Stenholm, Elis Si Fö gokänt etg kävs v m poäng Betgsgänse: Fö etg A, B, C, D, E kävs, 9,, espektive poäng Kompletteing:
Läs merDatum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.
Tentmen i Linjä lgeb HF9 Dtum: Skivtid: timm Eminto: Amin Hlilovic eempel Fö godkänt betg kävs v m poäng Betgsgänse: Fö betg A B C D E kävs 9 6 espektive poäng Kompletteing: 9 poäng på tentmen ge ätt till
Läs meri) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?
TENTAMEN 7-Dec-8, HF6 och HF8 Moment: TEN (Linjä lgeb, hp, skiftlig tentmen Kuse: Anls och linjä lgeb, HF8, Linjä lgeb och nls HF6 Klsse: TIELA, TIMEL, TIDAA Tid: 8-, Plts: Cmpus Flemingsbeg Läe: Nicls
Läs merVärt att memorera:e-fältet från en punktladdning
I summy ch.22 och fomelld ges E fån lddd lednde sfä, linjelddning, cylindisk lddning, lddd isolende sfä, lddd yt och lddd lednde yt Vät tt memoe:e-fältet fån en punktlddning Fån fö föeläsningen: Begeppet
Läs merFINALTÄVLING. 24 april 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET
FYSIKTÄVLINGEN FINALTÄVLING 4 pil 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1. Dt om cceletionen ge en sttning v bilens effet. Kinetis enegi vid 1 m/h:, MJ. Denn enegi fås på 1 seunde vilet medfö tt
Läs merPotentialteori Mats Persson
Föeläsning 3/0 Potentilteoi Mts Pesson Bestämning v elektiskt fält Elektosttikens ekvtione: Det elektisk fältet E bestäms v lddningsfödelningen ρ vi Guss sts E d = ρdv elle uttyckt på diffeentilfom V E
Läs merREDOVISNINGSUPPGIFT I MEKANIK
Chiste Nbeg REDVISNINSUIFT I MEKANIK En civilingenjö skall kunna idealisea ett givet vekligt sstem, göa en adekvat mekanisk modell och behandla modellen med matematiska och numeiska metode I mekaniken
Läs merLÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 5
LÖIGR TILL ROLEM I KITEL 5 L 5. Frilägg kurvbågen rån den vertikl stången! α Vi börjr med tt i iguren sätt ut tyngdkrten, som nts vr. Mssentrums vstånd rån stången r/π, där r är rdien, nts här vr känt.
Läs merMekanik Statik Lösningar
Meknik ttik Lösningr v Christer Nerg MEKNIK ttik Lösningr Christer Nerg och Lier Får kopiers ttik Kpitel LÖNINGR TILL RLEM I KITEL L. 3 4 5 I dett eempel är geometrin så enkel tt de sökt vinklrn med lite
Läs merKompletterande formelsamling i hållfasthetslära
Kompletternde formelsmling i hållfsthetslär Görn Wihlorg LTH 004 Spänningstillståndet i ett pln, vinkelätt mot en huvudspänningsriktning ϕ cos ϕ+ sin ϕ + sinϕcosϕ ϕ sinϕ+ cos ϕ Huvudspänningr och huvudspänningsriktningr
Läs merMatlab: Inlämningsuppgift 2
Mtlb: Inläningsuppgift Uppgift : Dynisk däpning. Inledning I denn uppgift skll vi nlyse den dynisk däpningen v tvättskinen so vi studede i pojektet. Se igu nedn. Vi foule föst öelseekvtionen fö systeet
Läs mer1 av 9 SKALÄRPRODUKT PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE. Skalärprodukt: För icke-nollvektorer u r och v r definieras skalärprodukten def
Amin Hlilic: EXTRA ÖVNINGAR 9 Skläpkt ch ektpjektin SKALÄRPRODUKT PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE Skläpkt: Fö icke-nllekte ch efinies skläpkten ef cs enligt följne Om minst en ch ef ä nllekt å
Läs merKomplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).
TENTAMEN okt, HF6 och HF8 Moment: TEN (Lnjä lgeb), 4 hp, skftlg tentmen Kuse: Anls och lnjä lgeb, HF8, Klsse: TIELA, TIMEL, TIDAA Td: 5-75, Plts: Cmpus Hnnge Läe: Rchd Eksson, Inge Jovk och Amn Hllovc
Läs merMekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,
KTH Mekanik 2010 05 28 Mekanik fö I, SG1109, Lösninga till poblemtentamen, 2010 05 28 Uppgift 1: En lätt glatt stång OA kan otea king en fix glatt led i O. Leden i O sitte på en glatt vetikal vägg. I punkten
Läs merverkar horisontellt åt höger på glidblocket. Bestäm tangens för vinkeln så att
Istitutioe fö Mei Chiste Nybeg Ho Essé Nichols Apzidis 011-08- 1) Tete i SG1130 och SG1131 Mei, bsus Vje uppgift ge högst 3 poäg. Ig hjälpedel. Sivtid: 4 h OBS! Uppgifte 1-8 sll iläs på sept pppe. Lyc
Läs merLösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd
Lösninga till övningsuppgifte Impuls och öelsemängd G1.p m v ge 10,4 10 3 m 13 m 800 kg Sva: 800 kg G. p 4 10 3 100 v v 35 m/s Sva: 35 m/s G3. I F t 84 0,5 Ns 1 Ns Sva: 1 Ns G4. p 900. 0 kgm/s 1,8. 10
Läs merKapitel 8. Kap.8, Potentialströmning
Kpitel 8 Kp.8, Voticitet (epetition) Hstighetspotentil Stömfunktionen Supeposition Cikultion -dimensionell kopp Kutt-Joukovskis lftkftsteoem Komple potentil Rottionssmmetisk potentilstömning Rottion v
Läs merLÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2
LÖNINGR TILL RLEM I KITEL L. Kftn h stolkn. Dss iktning ltivt koodintln ä också känd och givn v vinkln. Kftns - komponnt ä då sin, mdn - komponntn ä cos. Vi kn skiv kftn på vktofom: + sin cos ll komponntfom
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O
LEDIGAR TILL ROLEM I KAITEL 8 L 8. Vi anta föst att den givna bomsande kaften F = k ä den enda kaft som påveka öesen och dämed också O intängningsdjupet. Men veka ingen kaft i öeseiktningen? Fastän man
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME 2007. Föreläsare Dr. Gunnar Malm
Ingenjösmetodik IT & ME 2007 Föeläse D. Gunn Mlm 1 Dgens föeläsning F10 Mtemtisk modelle v föänding Ex tillväxten v fökylningsvius elle studieskuld Populät kllt äntetl 2 Inledning mtemtisk modelle Kn nvänds
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF1903, 22 september 2011, kl
Tentamen i Matematik, HF9, septembe, kl 8.. Hjälpmedel: Endast fomelblad (miniäknae ä inte tillåten) Fö godkänt kävs poäng av 4 möjliga poäng (betygsskala ä A,B,C,D,E,FX,F). Betygsgänse: Fö betyg A, B,
Läs merTrigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
Läs merω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led
y@md 7 6 5 4 3 1 öelse i två dimensione (epetition) kastöelse: a x = 0 a y = -g obeoende öelse i x- espektive y-led 10 0 30 kastpaabel x@md likfomig cikulä öelse d ( t) ω = θ dt adiane/tidsenhet y = konst.
Läs merFYSIKTÄVLINGEN SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET. KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 31 januari Lösning: Avstånd till bilden: 1,5 2,0 m = 3,0 m
FYSIKÄVLINGEN KVALIFIERINGS- O LAGÄVLING jnui 00 SVENSKA FYSIKERSAFUNDE. Avstånd till bilden:,5,0,0,5,5 5,,5,5 6,5 6 0,5 Sv: Det inns två öjlig kökningsdie, och. . 7 pt/c 7 0 6 pt/ O vi nse solvinden loklt
Läs merIdeal vätska: inkompressibel, ingen viskositet (dvs ingen friktion) (skalär, verkar i alla riktningar) kraften längs ytans normal
Något o vätsko (kp 4) Idel vätsk: inkopessibel, ingen viskositet (dvs ingen fiktion) hoogen densitet M densitet ρ ρ() llänt V dm dv tyck n P A N / P (sklä, vek i ll iktning) n kften längs ytns nol vätsk
Läs merLÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 7
LÖIGAR TILL PROLEM I KAPITEL 7 LP 7.1 Hissen komme uppifån och bomsas så att acceleationen ä iktad uppåt. Filägg pesonen fån hissgolvet. Infö nomalkaften som golvet påveka föttena med. Tyngdkaften ä. Kaftekvationen
Läs merAppendix. De plana triangelsatserna. D c
ppendix e pln tringelstsern Pythgors sts: I en rätvinklig tringel gäller, med figurens etekningr: 2 = 2 + 2 1 2 evis: Vi utnyttjr likformigheten melln tringlrn, oh. v denn får vi, med figurens etekningr:
Läs merTNA004 Analys II Sixten Nilsson. FÖ 1 Kap Inledning
TNA004 Anlys II Sten Nlsson FÖ Kp 7. 7. Inlenng V komme tt eet någ vktg tllämpnng v ntegle. I smtlg ll gö v ett ngenjösesonemng ä en s.k. Remnnsumm övegå en estäm ntegl. Det ä vktgst tt u FÖRSTÅR esonemngen,
Läs mer0 x 1, 0 y 2, 0 z 4. GAUSS DIVERGENSSATS. r r r r. r r k ut ur kroppen
Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts GAUSS IVERGESSATS Låt v ett vektofält definied i ett öppet oåde Ω Låt Ω v ett kopkt oåde ed nden so bestå v en elle fle to lödet v vektofält ut u koppen geno
Läs merKvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 9. Förklaring till dragkraftens storlek är: f
LEDNINGAR TILL PROBLE I KAPITEL 9 LP 9. N S S S Vi sk bestä stockens frt so funktion v tiden och frilägger den därför. Den påverks v tyngdkrften, norlkrften N, friktionskrften f st drgkrften S från otorn.
Läs mer1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
Läs mer7 Elektricitet. Laddning
LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7 Elekticitet Laddning 7. Om en positiv laddning fös mot en neutal ledae komme de i ledaen lättöliga, negativt laddade, elektonena, att attaheas av den positiva
Läs mer=============================================== Plan: Låt vara planet genom punkten )
Amin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Rä linje och pln RÄTA LINJER OCH PLAN Rä linje: Lå L den ä linjen genom punken P som ä pllell med ekon 0 3. Rä linjens ekion på pmeefom en ekoekion 3 Rä linjens ekione på pmeefom:
Läs merTvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.
villingcikla histe Begsten Linköpings univesitet En konfiguation av cikla som fascineat genom tidena ä den sk skomakakniven, elle abelos I denna tidskift ha den tidigae tagits upp av Bengt Ulin (005 och
Läs mer24 Integraler av masstyp
Nr, mj -5, Ameli Integrler v msstyp Kurvintegrler v msstyp Vi hr hittills studert en typ v kurvintegrl, R F dr, där vi integrerr den komponent v ett vektorfält F som är tngentiell till kurvn ( dr) i punkter
Läs merMagnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av
Magnetism Magnetiskt fält king stömföande ledae. Kaften på en av de två ledana ges av F k l ewtons 3:e lag säge att kaften på den anda ledaen ä lika sto men motiktad. Sva: Falskt. Fältets styka ges av
Läs merUppgift 4. (1p) Beräkna volymen av den parallellepiped som spänns upp av vektorerna. ) vara två krafter som har samma startpunkt
Kontollskivning 8 sep 7 VRSION A Tid: 8:5- Kus: HF6 Linjä algeba och anals (algebadelen) Läae: ik Melande, Nicklas Hjelm, Amin Halilovic aminato: Amin Halilovic Fö godkänt kävs 5 poäng Godkänd KS ge bonus
Läs merTentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik- och partikeldynamik Lösningsförslag
entmensskrivnin i Meknik (FME3) Del 1 ttik- och prtikeldynmik 1518 Lösninsförsl 1. ) Frilä rmverket! Inför spännkrftern G och i linorn, rektionskrften R från väen på stånen i punkten och tyndkrften m =
Läs mer===================================================
min Halilovic: EXTR ÖVNINGR 1 av 8 vstånsbeäkning VSTÅNDSBERÄKNING ( I ETT TREDIMENSIONELLT ORTONORMERT KOORDINTSYSTEM ) vstånet mellan två punkte Låt = ( x1, och B = ( x, y, z) vaa två punkte i ummet
Läs merLÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8
LÖSIGR TILL PROLEM I KPITEL 8 LP 8. Vi anta föst att den gina bomsande kaften F k ä den enda kaft som påeka öelsen och dämed också intängningsdjupet. Men eka ingen kaft i öelseiktningen? Fastän man i talspåk
Läs merLösningar och svar till uppgifter för Fysik 1-15 hösten -09
Lösninga och sa till uppgifte fö ysik -5 hösten -09 Röelse. a) -t-diaga 0 5 0 (/s) 5 0 5 0 0 0 0 0 0 50 t (s) b) Bosstäckan ges a 0 + s t 5 /s + 0 /s 5.0 s 6.5 < 00 Rådjuet klaa sig, efteso bosstäckan
Läs merTentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag
Tntamnsskivning i Mkanik Dl Dynamik fö M 558 Lösningsföslag. Låt v btckna kulans fat fö stöt och v kulans fat ft stöt. Låt btckna impulsn fån golvt på kulan. Enligt impulslagn gäll: ( ) : = mv cos mv cos
Läs merTentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik
Tentamen i Mekanik I del Statik och patikeldynamik TMME8 0-0-, kl 4.00-9.00 Tentamenskod: TEN Tentasal: Examinato: Pete Schmidt Tentajou: Pete Schmidt, Tel. 8 7 43, (Besöke salana ca 5.00 och 7.30) Kusadministatö:
Läs merMA002X Bastermin - matematik VT16
MA00X Bstermin - mtemtik VT6 Något om trigonometri Mikel Hindgren februri 06 Cirkelns ekvtion Exempel Beräkn vståndet melln punktern (4, 6) och (, ). 7 6 5 4 d (, ) 4 = (4, 6) 6 = 4 4 5 6 Pythgors sts:
Läs merDefinition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)
Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definition. En cirkel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till en given
Läs merByt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
Läs merTENTAMEN. Kursnummer: HF0021 Matematik för basår I. Rättande lärare: Niclas Hjelm Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:
TENTAMEN Kusnumme: HF Memik fö så I Momen: TEN Pogm: Teknisk så Rände läe: Nicls Hjelm Emino: Nicls Hjelm Dum: -- Tid: :-: Hjälmedel: Fomelsmling: ISBN 98-9--9-8 elle ISBN 98-9--- un neckning. Ing nd fomelsmling
Läs mer14. MINSTAKVADRATMETODEN
4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv
Läs merKURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:
Amin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Kuvo på pmeefom KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R En kuv i R beskivs nges ofs på pmee fom med e sklä ekvione: x = f, y = f, z = f, D R * Fö vje få vi en punk på kuvn
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00
Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,
Läs merEllära och elektromagnetism TNE056 (januari 2009) EXTRA UPPGIFTSSAMLING (ADDITIONAL EXERCISES)
XTA UPPGIFTSSAMLING () FÖLÄSNINGA -6: lectic field intensity lectic potentil V Guss lw pcitnce Dielectics AD. lculte electic field () fo n infinite line of chge of the density. AD. n metllisk sfä med die
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En
Läs mer19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3
Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28
Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,
Läs merTentamen Mekanik F del 2 (FFM520)
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Tisdagen den 25 maj 2010 klockan 08.30-12.30 i V. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Lexikon, typgodkänd miniäknae samt en egenhändigt skiven A4 med valfitt
Läs merTMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013
TMV151/TMV181 Fredrik Lindgren Mtemtisk vetenskper Chlmers teknisk högskol och Göteborgs universitet 19 november 2013 F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 1 / 24 Outline 1 Mss, moment
Läs merUPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E
UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med
Läs merMekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,
KTH Meknik 2008 05 20 Meknik för I, SG09, Lösningr till probletenten, 2008 05 20 Uppgift : En bo ed ssn och längden är i sin en ände onterd i en kulled på en vertikl vägg. I den ndr änden A är fäst två
Läs mer=============================================== Plan: Låt π vara planet genom punkten P = ( x1,
Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Räta linje och plan RÄTA LINJER OCH PLAN Räta linje: Låt L vaa den äta linjen genom punkten P = x, y, som ä paallell med vekton v = v, v, v ) 0. 2 3 P v Räta linjens ekvation
Läs mervara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är
Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion SKALÄRPRODUKT. EGENSKAPER. GEOMETRISK TOLKNING. PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE Sklärprodkt i R n, R och R : Definition. Låt,,...,
Läs merAnalytisk mekanik Problemsamling
nlytisk meknik Problemsmling Rolf Pulsson och Hnno Essén KTH Meknik 100 44 Stockholm 1987 och 2003 bstrct Denn problemsmling smmnställdes ursprungligen v Rolf Pulsson (Uppsl universitet) 1987 för nvändning
Läs mer2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)
Tentamen i Matematik HF9 (H9) feb Läae:Amin Halilovic Tid:.5 7.5 Hjälpmedel: Fomelblad (Inga anda hjälpmedel utöve utdelat fomelblad.) Fullständiga lösninga skall pesenteas på alla uppgifte. Betygsgänse:
Läs merSF1625 Envariabelanalys
SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen
Läs merI detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.
STUDIEAVSNITT EKVATIONER I de vsni sk vi i på den enklse fomen v ekvione de linjä. ALGEBRAISK LÖSNING AV EKVATIONER Meoden nä mn löse ekvione v fös gden, llså ekvione som innehålle -eme men ej eme v pen,,...
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag
SF166 Flervribelnlys Tentmen 8 juni 11, 8. - 13. Svr och lösningsförslg Del A (1 estäm en ekvtion för tngentplnet till ytn z + y z 3 1 i punkten (, y, (1, 1,. (3p b Punkten (, y, z (1.1,.9, t ligger på
Läs merAnalys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53
Anlys o 3D Linjär lgebr Lektion 16. p.1/53 . p.2/53 v 3D Linjär lgebr Hr betrktt vektorer v typen etc resp dvs ordnde triplr v typen. reell tl 3D Linjär lgebr Punkt-vektor dulismen En ordnd tripel v typen
Läs merUpp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.
Upp gifte 1. Mattias och hans vänne bada vid ett hoppton som ä 10,3 m högt. Hu lång tid ta det innan man slå i vattnet om man hoppa akt ne fån tonet?. En boll täffa ibban på ett handbollsmål och studsa
Läs mer1 Två stationära lösningar i cylindergeometri
Föeläsning 6. 1 Två stationäa lösninga i cylindegeometi Exempel 6.1 Stömning utanfö en oteande cylinde En mycket lång (oändligt lång) oteande cylinde ä nedsänkt i vatten. Rotationsaxeln ä vetikal, cylindes
Läs merGauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson
Föreläsning 14/9 Guss och tokes nlog stser och fältsingulriteter: källor och virvlr Mts Persson 1 tser nlog med Guss och tokes stser 1.1 tser nlog med Guss sts Det finns ett pr stser som är mycket när
Läs merGravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar
Gavitation och planetöelse: Keples 3 laga (YF kap. 13.5) Johannes Keple (1571-1630) utgick fån Copenicus heliocentiska väldsbild (1543) och analyseade (1601-1619) data fån Tycho Bahe, vilket esulteade
Läs merTentamen i mekanik TFYA16
EKNISK HÖGSKOLN I LINKÖPING Institutionen för Fysik, Kei och ioloi Gli Pozin enten i eknik FY6 illåtn Hjälpedel: Physics Hndbook eller efy utn en nteckninr, vprorerd räknedos enlit IFM:s reler. Forelslinen
Läs merLamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING
INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de
Läs merLÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4. Masscentrums x-koordinat för den sammansatta kroppen är allmänt. 1 g1 2 g2 3 g3 4 g4.
ÖSNINA TI POBEM I KAPITE P. z åt kroppens totl ss vr, så tt vrje rk stång hr ssn och längden. O Msscentru för en rk hoogen stång ligger självklrt i itten. Msscentrus -koordint för den snstt kroppen är
Läs merTentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik- och partikeldynamik Lösningsförslag ( ) ( ) ( ) ( )
Utgåva Tntansskivning i Mkanik (FMEA30) Dl tatik- och patikldynaik 305 Lösningsföslag. a) Filägg stång + skylt! Infö spännkaftna = och = i linona, tyngdkaftn g = k ( 00g), angipand i skyltns asscnta G
Läs merFö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)
Fö. 3: Ytspänning och Vätning Kap. 2. Gänsyto mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (me i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) 1 Gänsytan vätska-gas (elle vätska-vätska) Resulteande kaft inåt
Läs merInledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.
Inlednde kurs i mtemtik, vsnitt P6 P6 eräkn sin P61 eräkn os 4 Vi ritr upp enhetsirkeln oh vinkeln Vi sk nvänd enhetsirkeln oh symmetrier i denn för tt estämm os 4 Den punkt på enhetsirkeln med vinkeln
Läs mer13. Energimetoder. r R
13. Energimetoder 13.1 eräkn nedböjningen under lsten å kvrtscirkelbågen med krökningsrdien. Tg hänsyn till xil, skjuv och böjdeformtion. ågen hr ett mssivt cirkulärt tvärsnitt med rdien r «; mterilet
Läs merLösningar till tentamen i EF för π3 och F3
Lösningr till tentmen i EF för π och F Tid och plts: 7 jnuri, 4, kl. 8.., lokl: MA9, EF. Kursnsvrig lärre: Gerhrd Kristensson. Lösning problem Den totlt upplgrde elektrosttisk energin ges v W = i,j= i
Läs merRandvillkoren tecknas
Tenis Högsoln i Linöping, IEI /Tore Dhlberg TENTMEN i Hållfsthetslär - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 2007-06-05 l 8-12 R O B L E M med L Ö S N I N G R Del 1 - (Teoridel utn hjälpmedel) 1. En bl belsts
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentmen ellär 92FY21 och 27 201-08-22 kl. 8 13 Svren nges på seprt ppper. Fullständig lösningr med ll steg motiverde och eteckningr utstt sk redoviss för tt få full poäng. Poängen för en helt korrekt löst
Läs merTFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen fö fysik, kei och biologi (IM) Macus Ekhol TYA16/TEN2 Tentaen Mekanik 29 as 2016 14:00 19:00 Tentaen bestå av 6 uppgifte so vadea kan ge upp till 4 poäng. Lösninga skall vaa välotiveade sat
Läs merLINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen
Läs merVolum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3
Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Adms 7., 7., 7.3 Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Integrtion v rtionell uttryck, prtilbråksuppdelning. Exempel med invers substitutioner.
Läs merLösningar till Problemtentamen
KTH Mkanik 2005 10 17 Mkanik II, 5C1140, M, T, CL 2005 10 17, kl 14.00-18.00 Lösninga till Pobltntan Uppgift 1: Två cylinda d adina spktiv R sitt ihop so n stl kopp. Dn kan ota fitt king n fix hoisontll
Läs merUttryck höjden mot c påtvåolikasätt:
Sinusstsen Beviset i PB gger å tre resultt som nog få gmnsieelever är förtrogn med. Vrje tringel hr en s.k. omskriven cirkel en cirkel som går genom ll tre hörnen : C Uttrck höjden mot c åtvåoliksätt:
Läs merRektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell)
K Rektngulär knl, K Produkteteckning Produkt K c d Sid A (se storlekstell) Sid B (se storlekstell) Längd 1=2000 mm 2= 1250 mm 3= 1000 mm 4= 600 mm 5= Löpnde längd nges i klrtext (mx 2500 mm) 1= Skrv i
Läs merLösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3
Lösningr till repetitionstentmen i EF för π3 oh F3 Lösning problem Från Poyntingvektorn (r, t = E(r, t H(r, t = A ẑ η 0 konstterr vi tt vågens utbredningsriktning ê är vilket leder till tt dess vågvektor
Läs merDefinition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definition. En irkel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till en given punkt
Läs merξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.
Kemisk jämvikt. Kp. 6.1 4. Spontn kemisk retion: r G < 0, p konst, T konst. Jämvikt där G hr minimum i syst. Kinetiken (hög ktiveringsenergi) kn hindr. 6.1 Minimet i Gibbs fri energi. (p konst, T konst.)
Läs merGör slag i saken! Frank Bach
Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn
Läs merLösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)
Lösningsskiss för tentmen Vektorfält och klssisk fysik (FFM34 och FFM3) Tid och plts: Måndgen den 3 oktober 07 klockn 4.00-8.00 i Mskinslrn. Lösningsskiss: Christin Forssén Dett är enbrt en skiss v den
Läs mer===================================================
Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR 1 av 9 Avstånsbeäkning AVSTÅNDSBERÄKNING ( I ETT TREDIMENSIONELLT ORTONORMERAT KOORDINATSYSTEM ) Avstånet mellan två punkte Låt A = ( x1, och B = ( x, y, z ) vaa två punkte
Läs merElektrisk potential. Emma Björk
Elektisk potentil Emm Bjök Rep: E-fältet fån en punktlddning E 4 1 πε q 2 ˆ F QE Rep: Elektisk fältet linjelddning Exempel 21.9 Exempel 21.1 E-fält fån en (lång) linjelddning λ[c/m] E 1 2πε λ ä vinkelät
Läs mer