Lab från ris till ros?

Transkript

1 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare, ht 2006 Rebecca Fransson och Hanna Andersson, Institutionen för läkemedelskemi Lab från ris till ros? Inledning Syftet med vårt miniprojekt har varit att utveckla laborationsundervisningen på kursen Organisk kemi med läkemedelsinriktning som ges på flera program. Vårt fokus har framförallt legat på receptarieprogranmet där många upplever kursen och speciellt labbarna som mycket svåra, stressiga och tidskrävande. Studenterna tycker också att vi labhandledare har en dålig uppfattning av deras förkunskaper och att vi går för fort fram på våra genomgångar. Många tycker att det är först i efterhand som de inser att laborationerna hade kunnat vara ett bra tillfälle för att inhämta kunskap, men då är det redan försent. Vår grundidé har varit att utgå ifrån studenterna när vi lagt upp undervisningen. Till vår hjälp har vi haft kursutvärderingar ifrån tidigare kurser och tittat på de svar och synpunkter som kommit in, samt diskuterat med andra doktorander vid avdelningen. Mål Målet med utvecklingen av laborationsundervisningen är att få receptarierna att känna att labkursen är relevant i deras utbildning. Vi vill att de ska tänka på kemi som ett pussel, man måste ha alla bilder för att få en helhet. Syftet är också att de ska gå ifrån kurslab och känna att laborationen har varit givande och lärorik. Ett delmål är att förbättra arbetssituationen så att studenterna upplever undervisningsmiljön som mindre stressig och att de känner sig trygga och lugna. Vi vill också tydliggöra att kunskapen om kemi är viktig i deras kommande yrkesliv; för att kunna stå i ett apotek och ta viktiga beslut rörande läkemedel så bör man ha hela bilden av ett läkemedel. Man kan likna det vid att en mäklare måste ha en viss kunskap om hur huset är byggt för att kunna sälja det; receptarien är mäklaren och kemisten snickaren. För att sammanfatta kan man säga att vårt övergripande mål är att få receptarierna att inse och verkligen känna att organisk kemi är nyckeln till förståelsen om läkemedel och deras funktion. 1

2 Strategi Vi har i enlighet med Anna Hedins bok, kapitel 2, försökt utgå ifrån studenterna och deras behov. Där har vi bl.a. valt att satsa på introduktionsföreläsningen, allt enligt de förslag som nämns i boken: Ge tydlig information om kursens syfte, innehåll och vilka fortsatta möjligheter kursen ger. Vi vill skapa en tydlig rödtråd som är lätt att följa genom kursen och framför allt i laborationerna. Upplysa studenterna om vilka krav som gäller för deras studieinsats. Detta innebär också att tydligt ge instruktioner om den litteratur studenterna förväntas läsa inför och under laborationskursen. Ge en presentation av ämnet samt ge utrymme för diskussion om förväntningar på kursen. En viktigt punkt är att försöka öka motivationen hos studenterna och uppmuntra till studentaktivitet (kapitel 3 i Hedins bok). Detta genom att tydligt få fram syftet med kursen, innehållet och kursens betydelse för deras roll som farmaceuter, d.v.s. sätta kunskaperna i ett större sammanhang. För att nå fram med information till samtliga studenter har hänsyn tagits till olika inlärningsstilar och vi har jobbat med undervisningsmaterialet så att det passar de olika sätten (visuellt, auditivt, läs och skriv samt kinestetiskt) att bearbeta information. En annan viktig punkt är att försöka skapa ett tryggt klimat under laborationerna för studenterna att ställa frågor, d.v.s. ett öppet klimat där alla frågor är tillåtna. Ofta blir det en stressig miljö på labbet därför att alla studenter drar i handledaren och denna får inte en chans att i lugn och ro svara på frågor och ge återkoppling. För att bli bättre på att stimulera studenternas förståelse har vi använt oss av en del förslag som ges i kapitel 4. De förslag vi tillämpat är bl.a. att: Försöka introducera ett nytt moment med återkoppling till helheten. Flera pauser i teoripasset. Försöka tänka på språket eftersom det är viktigt för studenternas förståelse. Vi vill försöka undvika att slänga oss med avancerade termer, vilket också kan bidra till ett klimat där studenterna känner sig underlägsna. Tydliggöra sambandet mellan olika delmoment i kursen. Knyta samman föreläsningar, seminarier och laborationer. Förenkla och tydliggöra undervisningsmaterialet. 2

3 Studenternas syn - kursutvärderingar Följande synpunkter har kommit fram från de senaste utvärderingarna av kursen Organisk kemi med läkemedelsinriktning som ges på receptarieprogrammet. Punkterna är sammanställningar av en eller flera kommentarer. 1) I sin helhet upplevs kursen som svår. Studenterna tycker att den är för omfattande och att tempo är för högt. 2) Laborationshandledarna upplevs ha dålig kunskap om studenternas kunskapsnivå och förväntningar. De tycker att tempot är för högt och att det är svårt att få svar på alla sina frågor. 3) Genomgångarna innan laborationerna upplevs som otillräckliga och svåra. De tycker att genomgångarna ligger på för hög nivå samt att kraven och förväntningarna på dem är för höga. 4) Laborationerna upplevs som jobbiga och stressiga. De tycker att laborationerna är långa och att det är svårt att ta rast samt att de är svåra och att det är svårt att hinna med alla moment. 5) Studenterna upplever att handledarna talar ett svårt kemispråk som de inte har kunskaper nog att förstå. 6) Andelen studenter som upplever att laborationerna i mer eller mindre hög grad bidrar till inhämtandet av kunskap på kursen är större än andelen som tycker att de i mycket liten grad eller inte alls bidrar. 7) Det är en stor variation i grupperna vad det gäller hur studenterna upplever kursens relevans i utbildningen. Andelen som upplever att kursen är relevant är större än andelen som upplever att den är irrelevant. Det finns ett tvivel över att kunskaperna kommer att bestå speciellt länge. Metod Vi har valt att arbeta med följande angreppspunkter för att förbättra laborationskursen: Inför laborationskursen Studenterna förbereds för laborationskursen genom en introduktionsföreläsning om säkerhet och arbetsmetoder. De får tre häften (säkerhetsföreskrifter, arbetsmetoder samt nomenklatur) som de ska läsa in och dessa examineras i form av en dugga. De har tre försök på sig och de måste bli godkänd på duggan för att få laborera. Ett problem för studenterna vid inläsningen är att de inte har något att hänga upp teorin på. De har inte varit på labbet och sett hur det ser ut eller sett den utrustning som nämns med ord och grafiska bilder. Genom att lägga in foton från kurslaboratoriet samt på den utrustning som nämns i föreläsningen, är förhoppningen att de lättare ska kunna ta till sig materialet och klara duggan. PowerPoint-presentationen läggs sedan upp på nätet så att de kan gå in och titta på denna under inläsningen. 3

4 Tanken är att föreläsningen ska avslutas med ett peptalk där laborationerna och kursen sätts in i ett större sammanhang och studenternas förkunskaper och förväntningar diskuteras. Detta för att fler, förhoppningsvis alla, ska förstå varför det är viktigt för dem som receptarier att läsa organisk kemi. Tanken är också att det ska väcka deras intresse och att de ska få en positiv inställning till kursen. Genom att vi visar att vi bryr oss om hur mycket de kan om ämnet och vad de har för förväntningar tror vi också att de kommer att bli mer positivt inställda. Peptalket ska vara en öppen diskussion utan OH- och PowerPoint-bilder. Vi kommer att utgå från sista kapitlet i studenternas kursbok som handlar om organisk kemi i verkligheten. Vi kommer även att diskutera exempel på läkemedel där de organisk-kemiska kunskaperna är avgörande för att förstå läkemedlets egenskaper. Ytterligare ett sätt att motivera och stimulera studenterna och ge dem en större helhetsbild av organkemi och laborationer är att introducera dem för den forskning som pågår på avdelningen. Dels genom att muntligt presentera våra aktuella forskningsprojekt men även genom att studenterna aktivt får ta del av forskningen genom studiebesök uppe på avdelningen där de får träffa doktoranderna på hemmaplan. Labintroduktionerna I början av varje laboration går laborationshandledaren igenom säkerhetsaspekter, utrustning som skall användas, praktiska detaljer, laborationsmomenten som ingår, teori om laborationen, beräknings- och teoriuppgifter som ska ha förberetts etc. Detta kan ta allt mellan 5 minuter och en timme. Genom att varva teoretiska och praktiska moment istället för att laborationshandledaren drar allt i en följd är förhoppningen att studenterna ska få ut mer av genomgångarna. Vi tror även att detta kommer att bidra till att minska stressen och göra laborationerna blir mer givande. För att studenterna bättre ska förstå varför laborationerna är viktig ska genomgångarna inledas med en målbeskrivning och laborationenen ska sättas i ett större sammanhang. Man kan även tänka sig att gruppen samlas i slutet av varje laboration för en kort summering och uppföljning. Ett annat sätt att minska stressen under laborationerna tror vi kan vara att införa ett kösystem. När de har någon fråga skriver de upp sig på tavlan. Detta underlättar både för handledaren och studenterna. Det leder till att studenterna tar hjälp av varandra, de väntar inte på att få ställa en fråga som de lika gärna kan fråga någon annan grupp. Handledaren kan koncentrera sig på de svårare frågorna och diskussionerna. Det underlättar också för de grupper som inte syns och hörs mest att få hjälp. Allmänt under laborationerna För att de ska kunna ta till sig mer av laborationsundervisningen är det viktigt att handledarna utgår från studentgruppens förkunskaper, förutsättningar och förväntningar i de olika momenten. Genom att laborationshandledarna försöker tänka på att använda ett lättare språk hoppas vi att upplevelsen att man inte förstår något ska minska. Det är viktigt att de får höra fackspråket, men då måste detta förklaras på ett bra och tydligt sätt. Genom att hänvisa till kursböcker och kompendier och uppmana dem att ta med dem till labbet och använda dem där kan de förhoppningsvis koppla ihop kursens olika delar på ett bättre sätt. Då blir laborationoerna ett tillfälle att läsa in och repetera de saker som nämnts på föreläsningarna och seminarierna. 4

5 För att de inte ska uppleva dagarna så långa, jobbiga och stressiga måste troligen ansvaret för att studenterna gör avbrott för raster och lunch läggas över på laborationshandledarna. Undervisningsmaterialet Studenterna upplever ämnet som svårt och att tempot är för högt. Genom att strukturera upp allt materialet som ingår i laborationskursen på ett konsekvent sätt och hänvisa till övrigt kursmaterial hoppas vi att de lättare och snabbare ska kunna ta till sig det. Texterna har omarbetats för att de ska vara så lättbegripliga som möjligt och bilder har reviderats och lagts till för att komplettera texten. För att uppmuntra till aktivitet har de delar som fokuserar på studenternas förberedelser inför laborationerna tydliggjorts. Diskussion Det utarbetade materialet och strategierna kommer att introduceras på receptarieprogrammets kurs Organisk kemi med läkemedelsinriktning i december Utifrån hur studenterna och vi handledare upplever kursen kommer vi att arbeta vidare med förbättringar av denna och andra laborationskurser som avdelningen ger. Vi kommer att lägga till ett antal frågor i kursutvärderingen för att få reda på vad studenterna tycker. Men vi kommer också att känna av stämningen och lyssna till vad studenterna tycker under kursens gång, för att kunna göra justeringar redan då. Informationen kommer i någon form att spridas och diskuteras med de andra doktoranderna på avdelningen. Ett av huvudproblemen som vi vill försöka eliminera i ett tidigt skede av kursen är följderna av RYKTET. Studenterna får höra ryktesvägen att kursen är det ena värre än det andra, de stressar upp sig och går in med uppfattningen att kursen kommer att vara svår, obegriplig och tråkig. De är låsta redan från början. Om vi kan få dem att lämna dessa tankar bakom sig redan på introduktionen skulle mycket vara vunnet! 5

6 Resultat Vi har jämfört kursutvärderingen med de från tidigare terminer och utifrån detta dragit slutsatser om hur vi har lyckats förbättra laborationskursen. 1) Det allmän omdömet om kursen är att den är bra men den upplevs fortfarande som svår och intensiv. Med tanke på att gruppen var svag och att deras ambitionsnivå var väldigt ojämn är vi nöjda med att det allmänna omdömet var oförändrat. 2) Från första början var vi väldigt tydliga med att vi ville anpassa kursen efter deras behov och önskemål. Eftersom vi hade en bra kommunikation med studenterna lyckades vi genomföra detta. De tyckte fortfarande att kursen var svår, men kunde bättre acceptera detta och insåg att för att klara kursen krävs det en stor egen arbetsinsats. Ämnet är inte svårt för att vi gör det svårt, det är det även om vi gör vårt yttersta för att hjälpa dem. 3) Vi fick endast positiv kritik på labgenomgångarna. De upplevde dem som pedagogiska och värdefulla. Vi höll diskussionen på deras nivå och de fick en klar koppling mellan teori och praktik. Detta gjorde att de uppfattade laborationerna som en undervisningsform som bidrog till inhämtandet av kunskap. 4) Vi genomförde alla raster och andra förändringar som vi hade planerat för att minska stressen. I de grupper som vi använde kölistan på ett konsekvent sätt fungerade det jättebra och detta kommer i fortsättningen även att användas på andra kurser för att försöka minska stressnivån. Mycket av den stress som studenterna ändå upplevde berodde på faktorer som vi inte kunde påverka, exempelvis motivation, familjeförhållanden, pendling mm. 5/6)Enligt utvärderingen upplevde studenterna att labkursen var mycket givande. Laborationerna var jobbiga och stressiga, men ändå väldigt bra. Man lärde sig mycket. Jämfört med laborationer på andra kurser så hjälpte de till att förstå sådant som vi gick igenom på föreläsningarna, vilket ju är jättebra! 7) Av de som svarade på kursutvärderingen upplevdes kursen som relevant i utbildningen. Detta upplevde vi också vara den generella uppfattningen under kursens gång. Tyvärr bidrog nog inte peptalket till detta. Innan föreläsningen fick de reda på gruppindelningen för laborationerna och det visade sig att det fanns motsättningar inom klassen och att stämningen var dålig. Därför flyttades studenternas fokus från peptalket till labgruppsindelningen, vilket resulterade i en envägs kommunikation från vårt håll. Dock gick det lättare att i de mindre grupperna på lab diskutera och ge dem en helhetsbild av organisk kemi. Sammanfattningsvis är vi väldigt nöjda med att resultatet blev som det blev trots en svag grupp. Vi känner också att studenterna uppskattade vårt engagemang vilket bidrog till en bra stämning under labveckorna. Detta arbete har inte bara bidragit till att underlätta studenternas inlärning utan har även inneburit en personlig utveckling för oss som lärare. Att planera, genomföra och utvärdera har ökat vår pedagogiska erfarenhet som vi kan ta med oss till nästa undervisningstillfälle. 6

7 Referenser Anna Hedin, Lärande på hög nivå, Universitetstryckeriet, Ekonomikum, Uppsala. Kursutvärderingar från kurserna: Organisk kemi med läkemedelsinriktning, receptarieprogrammet, ht 2005 Organisk kemi med läkemedelsinriktning, receptarieprogrammet, vt