Sammilsdalskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sammilsdalskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

2 Innehåll Skolans vision och delaktighet 3 Utvärdering av tidigare plan 5 Främjande insatser 6 Kartläggning 8 Förebyggande åtgärder 10 Rutiner för akuta situationer 12 Uppföljning och dokumentation 14 Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal 15 Begrepp 16 Diskrimineringsgrunderna 18 Ärendegången Bilaga 1 Samtalsprotokoll. Steg 1 Bilaga 2

3 Sammilsdalskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision Vi ska bedriva en utbildning som syftar till att våra barn och elever utvecklar sådana kunskaper och förmågor som på bästa sätt förbereder dem för framtiden. Vi vill uppleva glädje, respekt, trygghet, kreativitet, engagemang och empati. Vi tror på den egna drivkraften, eget ansvar, inflytande och en stark självkänsla Skolans ordningsregler: På Sammilsdalskolan skapar vi trivsel och arbetsglädje genom att respektera varandras saker, varandras saker, vår skolmiljö och våra överenskommelser. Verksamhetsformer som omfattas av planen Sammilsdalskolans F-6 och fritidshem Ansvariga för planen Anders Östberg, rektor F-6 och Fritidshem Planen gäller (reviderad) till Elevernas delaktighet En trivselenkät (Skoltempen) genomförs i samtliga elevgrupper två gånger per år. Syftet med enkäten är att ta reda elevernas trivsel i skolan samt att kartlägga förekomst av upplevd trakasserier, kränkningar och diskriminering samt var eventuell förekomst av detta sker. Planen ska redovisas och diskuteras i respektive klass samt tillsammans med skolans elevråd. Elevrådet ska också vara med i framtagandet av ny plan. Vårdnadshavarnas delaktighet Resultaten av trivselenkäten presenteras på föräldraråd under året. Synpunkter på arbetet med diskriminering och kränkning inhämtas från föräldrarådet. Planen samt resultaten från trivselenkäten presenteras på föräldramöten samt på hemsida/infomentor.

4 Personalens delaktighet All personal är delaktig i kontinuerligt arbete runt diskriminering och kränkning. Mentorer/klasslärare och fritidspedagoger utför trivselenkäten med sina elever. Inför framtagande av ny plan inhämtas synpunkter från skolans personal. I detta arbete ska även annan skolpersonal med elevkontakt ingå. Resultaten av trivselenkäten presenteras och analyseras tillsammans med personalen. Förankring av planen Rektor ansvarar för att personal, elever och föräldrar känner till att skolan har denna diskriminering och kränkningsplan, att nyanställda och nya elever blir informerade om dess innehåll och att detta hålls lättillgängligt för alla. Den ingår i Sammilsdalskolans verksamhetsplan och finns utlagd på vår hemsida och på Infomentor. Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Förra årets plan utvärderades i slutet av ht-12 av Trygghetsteamet. Som underlag för utvärderingen fanns statistik från fall under året, Skoltempen, lärar-, elev-, och föräldraenkäter från juni Samtal fördes även i elevrådet och lokala styrelsen om hur Likabehandlingsplanen fungerat. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, trygghetsteamet, elevråd, elever, lärare, lokala styrelsen och föräldrar. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Våra elever mår i stort bra och trivs. Ett mindre antal elever upplever att de blivit utsatta för mobbing. Vi har haft tre dokumenterade och avslutande mobbningsärenden. Utifrån skoltempen kan vi se att det är ett antal områden som är mer riskfyllda när det gäller trakasserier och kränkande behandling. Dessa områden är korridorer skolgården främst i samband med lagspel som landhockey, omklädningsrummen och matsalen. Även omklädningsrummen i idrottssalen kommer på olika sätt upp som ett riskområde. Brukarenkäten visar att upplevelsen av kränkande behandling stiger med åldern. Föräldrarna tror det finns mer kränkande behandling än vad eleverna upplever. Personalen upplever att det sker mest kränkande behandlingar än vad eleverna anser. Utvärdering av årets åtgärder: Värdegrunden är ej ett tillräckligt levande dokument i vårat dagliga arbete, varken hos elever eller personal. Skoltemp har gjorts och uppföljning har skett på klassnivå. Varje mentor har gått igenom resultaten med sin grupp. Skolledning har vid ett tillfälle informerat om skolans värdegrund och gemensamma regler. Skolsköterskan har genomfört hälsosamtal i årskurs 2, 4 och 8. Skolan har haft ett väl fungerande rastvaktsschema i F-6. Integrationen för nyanlända elever har ej fungerat fullt ut. Vi måsta arbeta mer för att nyanlända elever ska känna sig välkomna och respekterade av andra.

5 Inför nästa års plan måste vi bli bättre på att förankra och sprida planen bland eleverna. Många elever känner fortfarande inte till att vi har en plan. Vi bör därför formulera ett särskilt mål som handlar om att göra planen mer känd. Ett flertal åtgärder var inte tillräckligt specificerade utan bestod mest av löpande arbete, vilket gör dem svåra att utvärdera. En lärdom är att i fortsättningen formulera tydliga mål och konkreta åtgärder så att de verkligen går att genomföra och utvärdera. Utvärdering av planen Utvärdering ska göras senast Utvärdering av trivselenkäter utförda under året samt erfarenheter från uppkomna fall ligger till grund för utvärderingen. Respektive klasslärare/mentor ska i direkt anslutning till enkäternas genomförande använda enkäten för att analysera och diskutera klimat och trivsel i gruppen. En genomgång av de dokumenterade fallen av diskriminering och kränkning görs i syfte att hitta svagheter och styrkor i det gångna årets arbete. Diskussioner och analyser tillsammans med elevråd, personalgrupp samt föräldrarådet. Annan personal verksam på skolan involveras i utvärderingen. Elevrådet och samtlig personal tillfrågas inför nästa års omarbetning av planen om deras syn på förekomsten av kränkningar och arbetet runt detta. Hela trygghetsteamet skall ges möjlighet att under en dag i november utvärdera årets plan samt en dag i januari upprätta en ny plan. Ansvarig för att årets plan utvärderas Anders Östberg, rektor F-6

6 Främjande insatser Mål Föräldrar, elever och personal ska vara väl insatta i vår plan. För att främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet eller religion ska eleverna ha kännedom om olika religioner och kulturer. Vi vill att personal och elever ska ha kunskaper om och förståelse för olika funktionsnedsättningar. Eleverna ska ha kunskaper om olika sexuella läggningar och könsidentitet samt vara fördomsfria vad gäller genusperspektiv. Åtgärd Insatta i planen: För att föräldrar, elever och personal ska vara väl insatta i vår plan behöver vi på olika sätt informera om densamma. Eleverna kan arbeta med planen på lektioner, samtala kring och ge exempel. Viktigt att vi regelbundet aktualiserar planen i verksamheten. Med personalen kan vi samtala kring planen i arbetslagen/små grupper. Delge varandra erfarenheter och förhållningssätt. Vi kan även tillsammans ta fram praktiska exempel att göra i klasserna (övningar). Föräldrar information vi via veckobrev, mail och på hemsidan. Vi tar även upp planen på föräldraråd. Genomfört före Likabehandling: Vad gäller etnisk tillhörighet och religion kan vi exempelvis arbeta med elevernas olika ursprung och härkomst. Vi kan synliggöra traditioner och högtider t ex genom att bjuda in gäster som berättar. Vi försöker arbeta för att flerspråkighet ses som något positivt och att detta uppmärksammas i olika sammanhang. Genomfört före Funktionsnedsättningar: Vi behöver alla, både personal och elever, större kunskaper om funktionsnedsättningar. Det kan vi få genom att: - ge alla elever möjlighet att delta i de aktiviteter som skolan anordnar. - uppmärksamma de funktionsnedsättningar som finns på skolan genom åldersanpassad information. - öka förståelsen får övriga elever prova att använda olika hjälpmedel. - bjuda in föreläsare eller ser filmer inom ämnet. - skapa förutsättningar för att ge alla elever möjlighet att utvecklas. Genomfört före Sexuell läggning och genus: Vid samarbetar med biblioteket som tar fram lämpliga åldersanpassade böcker, som behandlar olika sexuella läggningar. -Skolsköterska eller person från olika organisationer informerar. -Talutrymmet i klassrummet fördelas lika mellan flickor och pojkar. -Vid behov ha homogena samtalsgrupper med killsnack tjejsnack.

7 -Visa hänsyn vid omklädningssituationer, erbjuda alternativa omklädningsrum vid behov. - Vi tränar på att tänka i genusperspektiv och fundera på våra förutfattade meningar i genusfrågor. Genomfört före Förebyggande åtgärder Kartläggningsmetoder Skolan använder följande kartläggningsmetoder: - elevenkäter (Skoltempen) - utvecklingssamtal - mentorbok - dialog med elevråd - dokumentation vid kränkande behandling - föräldraenkät i åk 2 och 5 - uppföljning trygghetsteamet en gång per termin - aktivt och kontinuerligt fråga elever om mer specifika områden, tex omklädningsrum, bussen osv - Trygghetsteamet ser årligen över skolans rutiner och arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Resultaten från elevenkäterna diskuteras klassvis. Eleverna kom fram till gemensamma förbättringsområden som klassen skulle försöka utveckla. Elevrådet har deltagit i analysen av kartläggningen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen tar del av resultaten från enkäterna. Dessa analyseras på klassnivå inom arbetslagen. Viktig information framkommer även under utvecklingssamtalen/loggbok med eleverna. Trygghetsteamet summerar och analyserar situationen i slutet av varje läsår. Resultat och analys - Elever med olika kulturell och etnisk bakgrund umgås i ringa omfattningar. Tendenser till främlingsfientlighet förekommer. - Enstaka utfrysning och okamratlig attityd förekommer. - Några elever har känt sig otrygga på raster, i omklädningsrum och matsal. I matsalen gäller det enbart de yngre barnen och i början av terminen. Arbetet som genomförts visar att de områden som är särskilt angelägna att utveckla är: Förbättra integrationen. Alla barn/ungdomar som kommer ska känna sig välkomna. Utveckla förståelsen och acceptansen för sexuell läggning och könsidentitet.

8 Mål förebyggande åtgärder Alla elever och barn ska känna sig trygga, välkomna och integrerade i vår verksamhet. Våra elever ska ha kunskaper och förståelse för olika sexuella läggningar. Åtgärd Motverka utanförskap/känna sig välkommen: Vi genomför en fördjupande enkätundersökning om förekomsten av utanförskap. På vilket sätt? Finns det elever eller grupper som är särskilt utsatta? Vi genomför en temadag om utanförskap för anställda och elever. Temadagen följs upp genom återkommande samtal i mentorsgrupperna och i elevråden. Ett samtalsunderlag med lämpliga övningar utvecklas för detta ändamål. Värderingsregler Plan för mottagande av nya elever ska tas fram Personal ska finnas ute på raster i gemensamma utrymmen, vid bussar och i matsalen. Personalen är medveten om att den schemalagda tillsynen ovillkorligen måste genomföras. Den fysiska miljön i omklädningsrummen vid idrotten ska ses över för att skapa bättre förutsättningar för trygghet. Alla elever i åk 4-6 får lyssna på föreläsning om kränkningar på nätet. Sexuell läggning: Vi ska som vuxna på skolan agera fördomsfritt i frågor som handlar om sexuell läggning. Vi ska skapa ett klimat som gör motverkar fördomar mot sexuell läggning. Vi ska i undervisning och spontant prata om att det är okej att tycka om den man vill. Vi bidra till att normalisera att ett barn exempelvis har två pappor. Rutiner för akuta situationer Policy Vid skolan råder "nolltollerans" mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vuxnas närvaro och kommunikation med eleverna är en viktig förutsättning för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Vid skolan finns fungerande rastvaktsschema för att skapa god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid. Bussvakter finns för att säkerställa tryggheten och säkerheten i samband med bussåkande.

9 I matsalen äter pedagogerna med eleverna delvis för att säkerställa tryggheten. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om man upplever att man blir kränkt är det viktigt att tydligt tala om att det som görs eller sägs, inte är okej. Ibland kan det vara svårt att göra det på en gång. Då är det bra att i efterhand gå tillbaka till den man upplevde sig kränkt av och förklara hur man kände. Om kränkningarna fortsätter måste man prata med sin mentor/lärare så att man får hjälp. Det finns olika sätt att lösa detta på, klart är dock att rektor ska informeras och att utredning ska göras. Även föräldrar ska informeras i dessa fall. Elevernas formella kontaktperson är respektive klassmentor. Det är med mentor den första kontakten ska tas rörande frågor kring eleven. På skolan finns ett Trygghetsteam som tar utreder svårare ärenden kopplade till kränkande behandling och trakasserier. I Trygghetsteamet är Gun Garpebring och Sara Wåhlberg-Rapp kontaktpersoner. Övriga i teamet är Marit Brolin, Per Kristiansson, Kersti Deras och Rose-Marie Svens. Elever och föräldrar kan även vända sig till skolsköterska Ann-Marie Olofsdotter och kurator Helen Lisspers. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1) Utredning a. Personal som bevittnat eller fått kännedom om att ett en elev anser sig kränkt skall direkt ingripa, förhindra och samtala med berörda. Händelsen/kränkningen utreds kort och rapporteras till rektor (fyll i blaketten "Anmälan -kränkande behandling"). Åtgärd vidtas på plats. b. I mer komplicerade fall utreder berörd lärare eller mentor vidare huruvida trakasserier eller kränkande behandling förekommit. Detta dokumenteras på särskild blankett ("Utredning - kränkande behandling"). I arbetet ingår att samtala med inblandade elever, en och en och tillsammans. Detta för att försöka ta reda på bakgrunden till den upplevda kränkningen. Mentor informeras alltid. Om utredningen visar på att trakasserier eller kränkande behandling förekommit vidtas adekvata åtgärder. 2) Utredning delges rektor. Rektor informerar huvudmannen. 3) Berörda vårdnadshavare informeras vid mer komplicerade fall. Ifyllda blanketter diarieförs i valvet/elevmapp. I svåra ärenden lämnas ärendet över till Trygghetsteamet för fortsatt utredning. Rektor ska alltid informeras i dessa fall. Trygghetsteamets rutiner (allt dokumenteras): 1) Ärende inkommer till Trygghetsteamet (pärm med alla ärenden finns). 2) Två representanter utses att ansvara för ärendet. 3) Mentor eller Trygghetstemet kontaktar/informerar vårdnadshavare och berörda elever. Kom överens om vem som gör vad. Vårdnadshavare ges alltid möjlighet att delta vid kommande träffar. 4) De två representanterna utreder vad som hänt. Den utsatte informeras om ärendegången. Vid själva utredningen börjar vi alltid med den utsatte. Om flera förövare

10 sker samtal med en i taget. 5) Förväntningar och skolans vision och värdegrund tydliggörs. 6) Efter ca 3 veckor följs ärendet upp och en återkoppling görs till tidigare berörda (elever och vårdnadshavare). Om kränkningarna upphört skrivs ärendet av. Om kränkningar fortgår upprepas arbetsgången. Rektor ges kontinuerligt återkoppling om Trygghetsteamets arbete. 7) Om kränkningarna inte upphör kallas till ett Elevmöte med rektor. 8) Blanketten "Utredning - kränkande behandling" diarieförs i pärm i valvet. 9) Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Kännedom om att en elev har blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier av personal på skolan. 2. Den som får kännedom om händelsen skriver rapportblad och lämnar ärendet till rektor. 3. Rektor utreder skyndsamt händelsen genom samtal med den utsatte och aktuell personal. 4. Huvudmannen informeras om påbörjad utredning. 5. Elevens föräldrar kontaktas. 6. Rektor anmäle/vidarebedrar detta till huvudmannen. 7. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder enligt LAS gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. 8. Blanketten "Utredning - kränkande behandling" sparas i personakt/elevmapp. Rutiner för uppföljning 1. Alla ärenden/anmälningar följs upp efter 3 veckor. 2. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört skrivs en handlingsplan. Denna följs upp var 6:e vecka till dess att kränkningarna eller trakasserierna upphört. *Blanketter/dokumentationen för uppföljning sätts in i elevakt. 3. Årlig uppföljning och utvärdering genomförs i juni månad av alla händelser. I detta arbete deltar rektor och Trygghetsteamet. Rutiner för dokumentation Enligt ovan. Rapportbladet består av består av två delar, en för utredning och en för uppföljning. Ansvarsförhållande All personal vid skolan har ett ansvar att uppmärksamma och agera om en elev blivit kränkt eller trakasserad. Mentor, Trygghetsteamet och rektor har ett särskilt ansvar för att följa upp arbetet med detta.