De vanligaste fo rkommande dokumentationssa tten var portfolios eller att personal uppra ttade pa rmar da r barns utveckling kunde fo ljas

Transkript

1 De vanligaste fo rkommande dokumentationssa tten var portfolios eller att personal uppra ttade pa rmar da r barns utveckling kunde fo ljas (Skolverket 2008). Trots att över 50% av kommunerna satsat på kurser om pedagogisk dokumentation.

2 Den psykologisk meningsbärande diskursen (Nordin Hultman 2004)

3 Barnen eller verksamheten?

4 Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas 2.6 Uppföljning, och utvecklas. Utvärdering För att och utvärdera Utveckling förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras (Lpfö 98 reviderad 2010)

5 Bästa möjliga förutsättningar? Syftet med utvärdering är att få kunskap om organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande (Lpfö 98 reviderad)

6 4 punkter att ta hänsyn till i utvärderingsarbetet Barnens inflytande över och intresse för de olika målområdena Om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten Kunnande förändras Upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull

7 Förändrat kunnande?

8 Kunskap Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. (Lpfö98, s 6).

9 Kunskapssyn/ utforskande I varje översättning från ett språk eller ett uttryck till ett annat skapas en ny form av medvetenhet kring det fenomen som utforskas: ett träd som ritas, görs i lera eller ståltråd och papier-maché gör att barnen förstår nya aspekter av vad ett träd kan vara. Kunskap uppstår tillsammans med olika material och i översättningar mellan materialen. Materialens olika uttryck bidrar till att skapa nya kunskaper, både om träd och om materialet självt. På så sätt blir det möjligt att pröva olika sätt att tänka och göra och därmed förflyttas gränserna för det som utforskas (Skolverket 2012., s.23).

10 Dokumentationspraktik Om att ge och ta mening och skapa innebörder kring material som görs om barn

11 Motsättningar i synsätt som påverkar förskolan Målrationell Individens utveckling Kvalité Barnet som kunskapsåterskapare ämne Målrelationell Kontexten Meningsskapande Barnet som kultur och kunskapsskapande Integrerat arbetssätt

12 Men så kan man ju också ta nka! Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan Karin.alnervik@hlk.hj.se

13 Den bäste fortbildningen gör man i sin egen verksamhet

14 Studiens syfte är att utveckla kunskap om pedagogisk dokumentation som verktyg för lärande och förändring av den pedagogiska praktiken i förskolan över tid.

15 Ljuspunktprojektet

16 Övergripande forskningsfrågor: Vilka fo ra ndringar i den förskolepedagogiska verksamheten går att identifiera i förskollärarnas berättelser om pedagogisk dokumentation? Hur kan fo ra ndringsprocesser fo rstås na r pedagogisk dokumentation introduceras och används över tid i förskolans pedagogiska verksamhet?

17 Förskolans pedagogiska verksamhet definieras i studien som: Synen på barn i förhållande till lärande och utveckling, arbetet med ett kunskapsinnehåll och dokumentationsarbete.

18 Inför Barnstugeutredningen ville man skapa en syntes av Den gängse förskolan (Fröbel, Gesell) Den utbildningsteknologiska förskolan (tankar från USA och Europa)

19 Barnstugeutredningen: jaguppfattning, kommunikation, begreppsbildning h Begreppsbildandet ska ske genom en processliknande metod utifrån att barnen ska observera, beskriva, klassificera, mäta och kommunicera. Dialogpedagogik Barnobservationer kontrollera barns utvecklingsnivå Barnets intresse skulle avgöra när arbetet skulle föras vidare och vad inom ett ämnesområde eller fenomen som skulle vidgas kunskapsmässigt; detta menade man krävde en noggrann planering.

20 Pedagogiska programmet Centrala begrepp för innehållet i förskolan blev nu natur, kultur och samhälle Kunskap om viss utvecklingsnivå kombineras med kunskap om processer som påverkar barns utveckling Genom bearbetning och gestaltning med hjälp av det som då kallas ämnesområden, vilka var språk och litteratur, bild och form, sång och musik samt rörelse och drama. Som ett sätt att arbeta genom ett tema föreslogs att arbeten som barnen producerade kunde finnas i miljön från golv till tak (Norén-Björn,1983, s. 33).

21 Läroplanen Lpfö98 Lärandet skulle bilda fokus för det pedagogiska arbetet i förskolan. Målen för förskolan skrevs som strävansmål Kunskap framställs handla om filosofiska frågeställningar som kontinuerligt behöver hållas levande i de pedagogiska diskussionerna Den reflekterande praktikern Projekt - tema

22 Revidering av Läroplanen Barns förändrade kunnande Det systematiska dokumentationsarbetet syftar till att ge kunskap om förskolans kvalité för att kontrollera om praktiken på förskolan sker i enighet med målen (Skolverket, 2010, s.14). Process resultat? Individ grupp?

23 Verksamhetsteori I verksamhetsteori är verksamhet den minsta meningsbärande kontext som kan analyseras (Engeström).

24 Kulturens betydelse för människans utveckling Mediering vilket innebär att människan varseblir och agerar i världen med kulturella verktyg i en kontext (Vygotskij, 1978).

25 Verksamhet växer fram utifrån någon form av samhälleligt utvecklade behov Motiven eller vad som ska uträttas ger mening åt verksamheten och de mänskliga handlingar som förekommer.

26 Verksamheter skapar system av handlingar som varar över tid (Engeström, 2005, 2008). Verksamheter har inte en tydlig början eller slut

27 När nya verktyg introduceras kan handlingarna i verksamheten förändras och nya motiv för verksamheten utvecklas.

28 Pedagogisk dokumentation Verktyg för att följa hur grupper av barn utvecklar sina idéer, teorier och förståelse (Project Zero 2001; Edwards 2002)

29 Det kultur och kunskapsskapande barnet Dahlberg, G. and H. Lenz Taguchi (1994). Förskola och skola: om två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats. Stockholm, HLS

30 Pedagogisk dokumentation som meningsskapande Dahlberg, G., P. Moss, et al. (2001). Från kvalitet till meningsskapande : postmoderna perspektiv - exemplet förskolan. Stockholm, HLS. KLGRL

31 Pedagogisk dokumentation som emanciperande Lenz Taguchi, H. (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm, HLS. Lenz Taguchi, H. (2000). Emancipation och motstånd. Dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan. Institutionen för individ, omvärld och lärande. Stockholm, Lärarhögskolan Stockholm

32 Dokumentationerna framkallar agentskap i en intra-aktiv pedagogik Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent : introduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö, Gleerups utbildning

33 Pedagogisk dokumentation som tranformativ kraft (Dahlberg) eller aktiv agent (Lenz Taguchi) Palmer, A. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan : pedagogisk dokumentation. Stockholm, Skolverket

34 Finns jag inte som barn om jag inte dokumenteras? Barn som objekt för de vuxnas fortbildning Lindgren, A., A. Sparrman (2003). "Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation." Pedagogisk forksning i Sverige årgång 8(Nr 1-2): Sparrman, A., Lindgren A.-L. (2010) Visual documentation as a Normalizing Practice: A New Discourse of Visibility in Preschool. Sureillance & Society, 7 (3/4), s

35 Även i arbetet med pedagogisk dokumentation bedöms barnen individuellt, trots att detta inte är intentionen Bjervås, L.-L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan. En diskursanalys. Göteborg, Göteborgs universitet

36 Problem när man börjar arbeta med pedagogisk dokumentation Kroeger och Candy(2006) pekar på att det på många förskolor saknas resurser tex kameror, datorer Ytterligare en arbetsuppgift som lagts på fsk i en redan stressande situation (Kocher 2008). förskollärarnas problem med att samtidigt dokumentera och vara aktiva med barnen (MacDonald 2007, Buldu 2010). inte tid för att frigöra sig, svårt att hitta tid tillsammans med andra lärare (MacDonald 2007) svårt att dokumentera barns lärande eftersom fsk inte ser det meningsfulla i att dokumentera det som barn håller på med (Kroeger och Candy 2006)

37 Hur de som får till det, får till det, eftersom de flesta inte får till det.

38 Organisation Förändring

39 Förändring som en resa Ett expanderat lärande (Engeström 2005)

40 Expanderat lärande Det som är karaktäristiskt för undersökande lärande är att arbetslaget är öppet för möjligheterna till förändring och att arbetslaget börjar analysera sig självt När ett arbetslag är öppet för expanderat lärande finns inte ett tydligt fördefinierat innehåll och/eller uppgift (Engeström,2005) utan sättet att arbeta gör att verksamheten rekonstrueras till form och innehåll. När en arbetsplats är öppen för ett expansivt lärande utvecklas intermediate concepts (Engeström, 2005). Detta innebär att deltagarna börjar skapa egna verktyg som lösningar på de motsättningar som uppkommer efterhand och som identifierats i verksamhetssystemet.

41 Motsättningar Motsättningar ska här inte förstås som problem eller konflikter utan handlar istället om, som Engeström uttrycker det, historiskt ackumulerade strukturella spänningar som uppstår i verksamhetssystem eller mellan verksamhetssystem (Engeström, 2005).

42 Motsättningar Behövande barnet/självständiga barnet kontra kompetenta barnet Införlivande av kunskap kontra lärande Målfokusering kontra målrelationellt Aktiviteter kontra utforskande Fakta eller fantasi kontra fakta och fantasi Storsamling kontra små grupper Arbetslag kontra det utvidgade arbetslaget Planeringstid kontra reflektionstid

43 Expanderat lärande som fullskaliga cykler eller potentiell minicykel av lärande verksamhetssystem Ett förändrat objekt (Engeström, 2005).

44 Organisation för utforskande lärande i ett projekt Dokumentationsarbetet skapar potentiella expansiva lärandecykler

45 Resultaten visar att när verktyget pedagogisk dokumentation initierades och börjat användas har förskolorna förändrat sitt verksamhetssystem för det pedagogiska arbetet på både enhetsnivå och i förskolegruppsnivå. Bland annat har arbetslagen utvidgats för att möjliggöra kollegialt samarbete vid dokumentationsarbetet. Studien visar också att pedagogisk dokumentation är ett verktyg som kan uppfattas utifrån olika aspekter när det används.

46 Avslutande reflektioner En styrande organisation handledande för arbetet Det utvidgade arbetslaget vad gäller dokumentationsarbetet skapar motsättningar vilka kan bidra till potentiella expansiva minicykler av lärande Det utvidgade arbetslaget bidrar till en ökad repertoar över hur pedagogiskt arbete kan beskrivas och förstås Från ett subversivt förändringsverktyg till ett påbud vad kommer att hända med pedagogisk dokumentation framöver?

47 Praktiskt exempel från en verksamhet på systematiskt Dokumentationsarbetet från förskolan HallonEtt/Jönköping under ett år.

48 Återkoppling på PowerPointpresentationen Projekt, vägval Utvecklingssamtal, enskilt eller i grupp Utvärdering, traditioner december Projektet fortsätter, fördjupning Litteraturseminarium Medarbetarsamtal Samtal om nästa läsårs projekt Kollegial utvärdering Ge barnen en röst Planeringsdag, föräldramöte, vilken riktning ska projekt ta Observationsperiod, samla material september mars Inledning av utvärderingen, extern utvärderare Utvecklingssamtal, enskilt eller i grupp Återkoppling på PowerPointpresentationen Förbereda miljön, Välkomnande av nya barn och deras familjer Workshops inför projektet juni Semestertider Sammanställa och utvärdera, Samtalsdag med varje avdelning

49 Pedagogisk dokumentation är ingen uppvisning